Arbetslivsforskningens organisation m.m.

Betänkande 1990/91:AU16

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1990/91:AU16

Arbetslivsforskningens organisation m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
AU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1990/91:69 om
arbetslivsforskningens organisation m.m. samt åtta med anledning
av propositionen väckta motioner. Regeringens förslag till
omorganisation innebär att arbetslivscentrum ombildas till ett
renodlat forskningsinstitut. Vidare föreslås att
arbetsmiljöfonden får ett vidgat ansvar och tillförs ett
vetenskapligt råd samt att användningsområdet för de särskilda
s.k. MBL-medlen utvidgas.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker
samtliga motioner.

Yrkanden i motionerna följs upp i reservationer från moderata
samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet.

Propositionen

I proposition 1990/91:69 har regeringen
(arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av
statsrådet Mona Sahlin -- föreslagit

1. att riksdagen godkänner och tar del av vad som anförts i
propositionen om arbetsmiljöfonden,

2. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
omorganisation av arbetslivscentrum,

3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
de s.k. MBL-medlen.

Motionerna

1990/91:A8 av Anna Horn af Rantzien och Lars Norberg (mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbetslivsforskningens vetenskapliga
råd bör lägga särskild vikt vid att den tvärvetenskapliga
forskningen får en stark ställning,

2. att riksdagen beslutar att de båda forskningsorganen knyts
till universitet och högskolor, med särskilt projektanställda
forskare.

1990/91:A9 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:69 såvitt avser
arbetslivsforskningens organisation,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en total översyn
av forskningsorganisationen på arbetsmiljöområdet med direktiv
att lägga förslag om en förändrad organisation enligt de
riktlinjer som förordas i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetslivscentrums roll och vikten av att
forskningen om kvinnors arbetsmiljö inte eftersätts.

1990/91:A10 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsinriktning och ram för
verksamheten vid arbetslivscentrum.

1990/91:A11 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående
omorganisation av arbetslivscentrum,

2. att riksdagen beslutar att avveckla arbetslivscentrum i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående de s.k.
MBL-medlen,

4. att riksdagen beslutar att arbetsmiljöfondens finansiering
av information kring medbestämmandelagen skall upphöra i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:A12 av Maggi Mikaelsson och Karl-Erik Persson (v) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget till omorganisation av
arbetslivscentrum enligt nuvarande uppläggning.

1990/91:A13 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnoforskningen och bibliotekets ställning
i den framtida organisationen av arbetslivscentrum.

1990/91:A14 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om överföring av resurserna för kvinnoforskningen vid
arbetslivscentrum till universitet och högskolor.

1990/91:A15 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående
omorganisation av arbetslivscentrum,

2. att riksdagen beslutar inordna arbetslivscentrum i
universitet/högskolor i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående de s.k.
MBL-medlen,

4. att riksdagen beslutar att arbetsmiljöfondens finansiering
av information kring medbestämmandelagen skall upphöra och
medlen i stället tillföras statsbudgeten i enlighet med vad i
motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Arbetslivsforskningen som är inriktad främst på forskning
kring fysisk arbetsmiljö, ergonomi, arbetsorganisation,
arbetstider och medbestämmande i arbetslivet har successivt
vuxit fram sedan 1940-talet. En kraftig utbyggnad av
arbetslivsforskningen skedde under 1960- och 1970-talen.

År 1966 inrättades arbetsmedicinska institutet som år 1987
ombildades till arbetsmiljöinstitutet. Institutet har till
uppgift att bedriva och främja forskning, utbildning och
dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att förbättra
arbetsmiljön. År 1972 tillkom arbetarskyddsfonden -- år 1986
ombildad till arbetsmiljöfonden -- med uppgift att stödja
forskning inom hela arbetslivsområdet samt frågor om
medbestämmande och jämställdhet. Arbetslivscentrum som
inrättades år 1976 skall bedriva och främja forskning om
medbestämmande- och inflytandefrågor samt med dessa
sammanhängande frågor om arbetsorganisation. Den
arbetslivsforskning som bedrivs vid arbetsmiljöinstitutet och
arbetslivscentrum finansieras dels via arbetsmiljöfonden genom
en särskild arbetarskyddsavgift enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, dels över statsbudgeten. Ytterligare organ som
stöder arbetslivsforskning är bl.a. styrelsen för teknisk
utveckling, byggforskningsrådet samt skogs- och jordbrukets
forskningsråd. Arbetsvetenskaplig forskning bedrivs även inom
universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker m.fl. organ.

I propositionen föreslår föredragande statsrådet --
arbetsmarknadsministern -- en rad åtgärder för att få till stånd
en bättre samordning och organisation inom
arbetslivsforskningen.

Förslagen sammanfattas i propositionen enligt följande:

arbetsmiljöfonden får ett ansvar att följa svensk
arbetslivsforskning och tillförs ett vetenskapligt råd,
arbetslivscentrum omorganiseras till ett renodlat
forskningsinstitut,
användningsområdet för de s.k. MBL-medlen utvidgas,
informationsverksamheten inom arbetslivsområdet granskas.

Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden svarar för huvudparten av finansieringen av
arbetslivsforskningen. Fondens intäkter uppgick budgetåret
1989/90 till 707 milj.kr.

Drygt hälften av fondens medel fördelas efter beslut av
regeringen till bl.a. utbildning och information beträffande
medbestämmandelagen, verksamheten med regionala skyddsombud samt
till delfinansiering av arbetsmiljöinstitutets verksamhet. För
stöd till forskning och utveckling disponerade fonden budgetåret
1989/90 ca 260 milj.kr.

Arbetsmarknadsministern understryker att arbetsmiljöfonden i
sin egenskap av huvudfinansiär har en central roll i
arbetslivsforskningens utveckling. Hon föreslår därför att
fonden får ett ansvar att följa och hålla sig informerad om
svensk arbetslivsforskning. Detta gäller, säger hon, såväl dess
kvantitativa och kvalitativa utveckling som samspelet mellan
forskningen vid särskilda institut och forskningen vid
universitet och högskolor. Fonden skall dock inte ha ett
överordnat prioriteringsansvar i förhållande till andra
forskningsorgan. Fonden bör i sin verksamhet även stimulera till
ett ökat samarbete mellan berörda institutioner och högskolor.

I propositionen aktualiseras även arbetsmiljöfondens ansvar
för att forskningen uppfyller krav på kvalitet och relevans.

Fonden bör vidare ha ansvar för att följa upp och utvärdera
användningen av de medel som fonden beslutar om. Det är därför
enligt propositionen viktigt att system för fortlöpande
utvärderingar av större satsningar vidareutvecklas inom fonden.

Det är enligt utskottets mening tillfredsställande att
arbetsmiljöfondens ansvar för arbetslivsforskningen nu markeras
och preciseras. Utskottet vill understryka vikten av att fonden
stimulerar till ett ökat samarbete mellan institutioner på
arbetslivsforskningsområdet och högskolor.

Arbetsmarknadsministern tar även upp fondstyrelsens uppgifter
och ansvar. Hon framhåller att styrelsen bör lägga ökad vikt vid
strategiska frågor samt vid planering och prioritering av
fondens verksamhet i stort.

Enligt arbetsmarknadsministerns bedömning kan fonden behöva
vetenskapligt stöd i sina övergripande och strategiska
bedömningar. Ett vetenskapligt råd bör därför inrättas vid
fonden med uppgift att medverka i och ge stöd i övergripande
forsknings- och kvalitetsfrågor. Rådet skall bl.a. lägga upp
riktlinjer för den vetenskapliga beredningsprocessen, bidra
med underlag och synpunkter för långsiktig och
kompetensuppbyggande forskning samt förstärka samarbetet med
forskningsinstitutioner inom och utom landet. Rådet skall dock
inte vara en del av berednings- och beslutsprocessen inom
fonden.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag om arbetsmiljöfonden.

I motion A8 föreslår Anna Horn af Rantzien och Lars Norberg
(båda mp) att riksdagen skall uttala sig för att det
vetenskapliga rådet skall lägga särskild vikt vid att den
tvärvetenskapliga forskningen får en stark ställning.
Motionärerna anser att tvärvetenskaplig forskning är viktig
eftersom arbetsmiljöproblemen både rör arbetsmiljön och
psyko-sociala problem.

Utskottet vill erinra om att arbetsmiljöfonden ger stöd till
tvärvetenskapliga forskningsprojekt, bl.a. programmet
Människa-Datateknik-Arbetsliv och programmet
Ledning-Organisation-Medbestämmande. I detta sammanhang kan
också nämnas att arbetsmiljökommissionen i betänkandet
(SOU1990:49) Arbete och hälsa menar att det är väsentligt att
en omprioritering av forskningsmedlen äger rum så att forskning
om arbetslivets villkor i termer av psyko-social arbetsmiljö,
arbetsmiljöaspekter på jämställdhet mellan könen,
arbetsorganisationsutveckling, kompetensutveckling och
inflytande får en väsentligt större andel av resurserna.
Kommissionen anser att det är en central forskningspolitisk
fråga att slå vakt om sektorsforskningen inom arbetsmiljö- och
arbetslivsområdena.

Utskottet konstaterar att de uppgifter som läggs på rådet i
allt väsentligt motsvarar motionärernas önskemål. Motion A8 i
här aktuell del (yrkande 1) är alltså tillgodosedd.

Arbetslivscentrum

När arbetslivscentrum inrättades år 1976 (prop. 1975/76:182,
bet. AU46, rskr. 182) förutskickades att det skulle omfatta ca
35 forskare och därtill administrativ personal. Personalen vid
arbetslivscentrum uppgår i dag till ca 90 personer, varav ca 30
är fast anställda forskare.

Verksamheten är indelad i fyra programområden varav ett
omfattar den s.k. främjandeverksamheten dvs. information,
seminarie- och konferensarrangemang, förlagsverksamhet m.m.

Verksamheten vid arbetslivscentrum har utretts vid flera
tillfällen och senast av en av dåvarande chefen för
arbetsmarknadsdepartementet i november 1989 tillkallad särskild
utredare. I betänkandet (SOU 1990:54) Arbetslivsforskning --
Inriktning, Organisation, Finansiering, konstaterar utredaren
att arbetslivscentrum brottas med grundläggande svårigheter
alltsedan det tillkommit. Detta beror främst på en alltför
disparat målsättning för verksamheten. Han föreslår därför att
arbetslivscentrum ombildas så att det blir ett renodlat
forskningsorgan samt att utredningsverksamheten upphör.
Utredaren diskuterar tre alternativa lösningar, nämligen dels
att arbetslivscentrum läggs samman med arbetsmiljöinstitutet,
dels att det integreras med universitetet eller tekniska
högskolan i Stockholm, dels att arbetslivscentrum ombildas och
kvarstår som självständig myndighet. Utredaren förordar det
sistnämnda alternativet.

Arbetsmarknadsministern ansluter sig till utredarens bedömning
att arbetslivscentrum bör omorganiseras till ett renodlat
forskningsinstitut med en i huvudsak oförändrad inriktning på
forskningsverksamheten. Hon framhåller att traditionellt
utredningsarbete och den s.k. främjandeverksamheten bör på ett
bättre och effektivare sätt kunna bedrivas av löntagarnas
organisationer. Dessa organisationer får redan nu medel från
arbetsmiljöfonden för bl.a. forskningsinitierande verksamhet.

En följd av den förordade omorganisationen är att antalet
tjänster vid arbetslivscentrum måste reduceras. I propositionen
anges att antalet fasta forskartjänster inte bör överstiga 25.
Totalt bör ca 35 tillsvidaretjänster finnas på
arbetslivscentrum. Till detta kommer projektanställda forskare
och doktorandtjänster.

I fyra motioner yrkas -- med olika motivering -- avslag på den
i propositionen föreslagna omorganisationen av
arbetslivscentrum.

Börje Hörnlund m.fl. (c) förordar i motion A9 att en total
översyn av forskningsorganisationen på arbetsmiljöområdet bör
genomföras. I avvaktan på resultaten av den föreslagna översynen
bör enligt motionärerna den i propositionen föreslagna
omorganisationen av arbetslivscentrum inte genomföras.

I motion A15 föreslår Elver Jonsson m.fl. (fp) att
propositionens förslag till omorganisation skall avslås.
Motionärerna förordar att arbetslivscentrum skall inordnas i
universitet eller högskola. De understryker vikten av att en
sådan integration genomförs på sådant sätt att nära samband
skapas mellan verksamheten vid arbetslivscentrum,
arbetslivsforskningen och verksamheten vid
universitetets/högskolans institutioner och fakulteter.

Sonja Rembo m.fl. (m) föreslår i motion A11 att
arbetslivscentrum skall läggas ner. De resurser som
arbetslivscentrum nu erhåller från arbetsmiljöfonden bör lämnas
till de universitet och högskolor som har forskningskompetens
inom området.

Maggi Mikaelsson och Karl-Erik Persson (båda v) avvisar i
motion A12 förslaget att omorganisera arbetslivscentrum till ett
renodlat forskningsinstitut. De fruktar att en kraftig
nedskärning av antalet tjänster kommer att medföra att
kvinnoforskningen och informationsverksamheten får minskade
resurser.

Utskottet konstaterar att motionärerna har helt olika syn på
och förslag till arbetslivsforskningens organisation framöver.

Den totala översyn av forskningsorganisationen på
arbetsmiljöområdet som föreslås i motion A9 tar främst sikte på
forskningen på arbetslivsområdet. Motionärerna anger som
riktlinjer för översynsarbetet att arbetslivsforskningen bör
knytas till universiteten. Vidare bör forskningsorganen få
möjligheter att utveckla kontakter med olika miljöorganisationer
för att få del av deras erfarenheter och kunskaper.

Arbetslivsforskningen såväl vid arbetslivscentrum som vid
arbetsmiljöinstitutet har -- som utskottet redovisat i det
föregående -- nyligen varit föremål för utredning.
Arbetsmiljökommissionen har tagit upp vissa forsknings- och
utbildningsfrågor på arbetsmiljöområdet. Enligt utskottets
mening är ytterligare en översyn av arbetsmiljöforskningen inte
påkallad. Utskottet avstyrker således motion A9 i här aktuell
del (yrkande 2).

I motion A15 föreslås att arbetslivscentrum skall integreras i
universitetet eller högskolor som en självständig institution.
Förslaget i motion A11 innebär att de medel som nu anslås till
arbetsmiljöinstitutet skall fördelas på olika universitet och
högskolor.

I sitt ställningstagande till olika organisationsformer
framhåller utredaren att ett principiellt viktigt övervägande
som regeringen har att ta ställning till gäller avvägningen
mellan behovet av att koncentrera resurser till ett fristående
sektorsinstitut och därigenom vinna koncentration och
prioriteringsmöjligheter och behovet att sprida de tillgängliga
resurserna och därigenom bredda underlaget och intresset för
dessa forskningsfrågor. Han konstaterar också att
arbetslivscentrums ursprungliga roll som ett centrum för
samhällsvetenskapligt orienterad forskning om inflytande och
medbestämmande fortfarande är höggradigt aktuell.

Med anledning av förslaget i motion A11 vill utskottet peka på
att enligt arbetsmiljökommissionen är utbyggnaden av och
intresset för arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor vid universitet
och högskolor inte tillfredsställande mot bakgrund av frågornas
vikt. Det är också viktigt säger kommissionen att i
fortsättningen bereda arbetsmarknadens parter möjlighet att
påverka forskningsinriktningen och delta i utvecklingen av
forskningsprogram och den arbetsplatsinriktade
forskningsverksamheten. Kommissionen anser att det är en central
forskningspolitisk fråga att slå vakt om sektorsforskningen inom
detta område.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motionerna A11 yrkande 2 och A15 yrkande 2.

Förslaget i motion A12 innebär i sak att den nuvarande
organisationen och verksamheten av arbetslivscentrum inte skall
förändras. Som utskottet redovisat i det föregående har
arbetslivscentrum varit föremål för flera utredningar.
Omfattningen och inriktningen av arbetslivscentrums verksamhet
samt dess ledningsstruktur och organisation har kritiserats. I
det i det föregående nämnda betänkandet konstateras att
arbetslivscentrums problem främst beror på att centret har en
alltför vidsträckt uppgift och målsättning genom sin karaktär av
både forsknings- och utredningsorgan. Genom att bl.a. forskning
och utredningsarbete har förts samman har utredningsarbetet
kommit att ta resurser från forskningen.

Utskottet finner att vägande skäl har förts fram för att
arbetslivscentrums nuvarande organisation inte bör bibehållas
och att genomgripande förändring av arbetslivscentrum nu bör
komma till stånd. Utskottets ställningstagande i det föregående
innebär att förslaget i propositionen om att arbetslivscentrum
skall omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut
tillstyrks. Motionerna A9 yrkande 1, A11 yrkande 1, A12 och A15
yrkande 1 avstyrks.

Den i propositionen förordade omorganisationen av
arbetslivscentrum innebär -- som utskottet redovisat i det
föregående -- en kraftig minskning av antalet fasta tjänster.
För att förbereda genomförandet av en ny organisation har
regeringen i februari 1991 gett arbetslivscentrum i uppdrag att
till den 15 maj 1991 komma in med ett fullständigt förslag till
en ny organisation som skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1992.
Utgångspunkten för arbetet anges enligt följande.

Organisationen skall utformas så att den medger sådan
flexibilitet att en snabb och smidig anpassning kan ske till nya
och ändrade förhållanden inom arbetslivsforskningen.
Organisationen bör utformas förutsättningslöst i förhållande
till nuvarande organisation.

Förslaget skall innefatta en ny ledningsstruktur där den
vetenskapliga kompetensen skall utgöra en väsentlig del.
Förslaget skall också omfatta hur samarbetet mellan
arbetslivscentrum och högskolorna bör utformas. Bl.a. är det av
stor betydelse att arbetslivscentrums vetenskapliga kompetens
kommer högskolans forskarutbildning till godo.

I förslaget bör också beaktas hur forskningssamarbetet med
arbetsmiljöinstitutet kan utvecklas för att underlätta
möjligheterna till erfarenhets- och kunskapsutbyte.

Under senare år har arbetslivets villkor förändrats. För att
upprätthålla arbetslivsforskningens samhällspolitiska relevans
är det angeläget att det sker en utveckling och förnyelse av
arbetslivscentrums forskningsinriktning. Mot bakgrund härav
skall förslaget vidare innefatta en närmare precisering av
verksamhetens inriktning.

Antalet fasta forskartjänster vid arbetslivscentrum får inte
överstiga 25, och totalt bör medel för högst 35 fasta tjänster
finnas vid arbetslivscentrum. Till detta kommer projektanställda
forskare, forskningsassistenter och doktorander.

Slutligen skall redovisas vilka resurser som kommer att
behövas samt de ekonomiska konsekvenserna härav.

Frågan om dimensioneringen av arbetslivscentrums organisation
berörs av Stig Gustafsson m.fl. (s) i motion A10 dock utan att
något formellt förslag framställs. Mot bakgrund av det
nyssnämnda uttalandet i regeringsuppdraget att organisationen
skall utformas så att den medger viss flexibilitet anser
utskottet att det i propositionen uppgivna antalet om ca 35
tillsvidaretjänster får betecknas som en antalsmässig riktpunkt.
Den slutliga dimensioneringen får avgöras efter den redovisning
som arbetslivscentrum enligt regeringsuppdraget skall lämna om
behovet av resurser i den nya organisationen. Motion A10 i här
aktuell del bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Anna Horn af Rantzien och Lars Norberg (mp) förordar i motion
A8 att de båda forskningsorganen -- arbetsmiljöinstitutet och
arbetslivscentrum -- närmare skall knytas till universitet och
högskolor. Detta skall enligt motionärerna ske genom att
forskare anställs för särskilda projekt.

De ovan redovisade riktlinjerna för omorganisationsarbetet
tillgodoser, enligt utskottets mening, motionärernas önskemål i
fråga om centrets verksamhet. När det gäller
arbetsmiljöinstitutet vill utskottet erinra om att detta har
nära anknytning till universitet och högskolor bl.a. genom att
de professorer som är verksammma vid institutet är knutna till
berörda fakulteter samt handleder forskarstuderande.

Med hänvisning till det anförda bör motion A8 i här aktuell
del (yrkande 2) inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vissa forskningsfrågor m.m.

Vid arbetslivscentrum bedrivs i dag en omfattande
kvinnoforskning. Forskningen som bedrivs i olika projekt är
inriktad på kvinnor i arbetslivet, kvinnor i
strukturomvandlingen och könsmässiga förändringar på
arbetsplatsnivå.

I tre motioner uttrycks farhågor för att en omorganisation av
arbetslivscentrum skall få till följd att kvinnoforskningen
får minskade resurser.

Börje Hörnlund m.fl. (c) framhåller i motion A9 att den
forskning om kvinnors arbete som bedrivs vid arbetslivscentrum
inte får eftersättas eller brytas sönder. Motionärerna vill att
riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd. I motion
A13 anför Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) att det är angeläget att
behålla den inriktning och kompetens som finns vid
arbetslivscentrum när det gäller kvinnoforskning. Barbro
Westerholm (fp) anför i motion A14 -- med hänvisning till
förslaget i motion A15 -- att det är viktigt att
arbetslivscentrums resurser för kvinnoforskning förs över till
något eller några av de centra för kvinnoforskning som finns vid
olika universitet och högskolor.

I propositionen behandlas inriktningen av
forskningsverksamheten och arbetsmarknadsministern påpekar att
den framför allt varit inriktad på områden som rör inflytande-
och medbestämmandefrågor, arbetsorganisation samt struktur- och
arbetsmarknadsfrågor innefattande kvinnor i arbetslivet och
arbetsrätt. Inom några av dessa områden bedriver också
arbetsmiljöinstitutet forskning i första hand på det
socialpsykologiska och arbetsorganisatoriska området.

Arbetsmarknadsministern framhåller att med den inriktning som
arbetslivscentrums forskningsverksamhet har i dag och som även i
huvudsak bör gälla i framtiden kommer det att bli allt viktigare
att utveckla samarbetet med arbetsmiljöinstitutet inom de
forskningsområden där båda instituten har verksamhet.

Utskottet delar helt motionärernas åsikt att det är viktigt
att omorganisationen av arbetslivscentrum inte får medföra att
den värdefulla forskning om kvinnors arbete och arbetsmiljö som
bedrivs vid centret får minskade resurser. Denna forskning har
ofta en tvärvetenskaplig ansats och bör därför inte splittras
upp.

Med hänsyn till arbetsmarknadsministerns uttalande utgår
utskottet från att den kvinnoforskning som nu bedrivs vid
arbetslivscentrum fortsättningsvis kommer att bedrivas i
oförändrad omfattning och tilldelas erforderliga resurser. Någon
särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna
A9 yrkande 3, A13 i här aktuell del och A14 är inte påkallad.

Stig Gustafsson m.fl. (s) anför i motion A10 att det är
viktigt att den förändringsinriktade forskningen och den
demokratiseringsinriktade arbetsrättsforskningen, som är en
naturlig del av aktionsforskningen, inte kommer att drabbas av
nedskärningen när arbetslivscentrum omorganiseras till ett
"renodlat forskningsinstitut" och att parternas ansvar för
arbetsrättsforskningen och arbetslivscentrum inte minskas.

Med hänsyn till arbetsmarknadsministerns i det föregående
redovisade ställningstagandet i fråga om arbetslivscentrums
forskningsverksamhet anser utskottet att motionen i här aktuell
del inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Arbetslivscentrums bibliotek har till uppgift att vara ett
centralt bibliotek på arbetslivsområdet med tonvikt på
demokratiseringsfrågor. Biblioteket har i dag något mer än tre
helårstjänster.

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) framhåller i motion A13 att
bibliotekets ställning som specialbibliotek för
arbetslivsforskningen gör det motiverat att biblioteket ges
resurser utöver den ram som beräknas för centrets verksamhet.
Vidare bör biblioteket ges en självständigare ställning inom
arbetslivscentrum. Motionärerna vill att riksdagen skall göra
ett uttalande av denna innebörd.

Arbetslivscentrums bibliotek har som motionärerna påpekar en
viktig roll som specialbibliotek för arbetslivsforskning.
Utskottet är väl medvetet om att en väl fungerande
biblioteksservice är av stor betydelse för forskningen.
Utskottet utgår därför från att arbetslivscentrum i sina
överväganden rörande förslag till ny organisation tar upp frågan
om bibliotekets ställning och roll. Något särskilt uttalande
från riksdagens sida är inte påkallat. Motion A13 i här aktuell
del avstyrks alltså.

MBL-medlen

I samband med 1976 års medbestämmandereform bestämdes att
staten skulle finansiera utbildning och information om reformen
riktad till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och
deras medlemmar. Finansieringen skedde de första åren över
statsbudgeten. Sedan år 1981 bekostas utbildningen och
informationen av medel från arbetsmiljöfonden, som i sin tur
byggs upp av medel från arbetarskyddsavgiften. Av fondmedlen
avsätts sedan år 1981 30 % till utbildning och information om
MBL. Som exempel kan här nämnas att arbetsmiljöfondens kostnader
under budgetåret 1988/89 uppgick till totalt 650milj.kr.,
varav 196milj.kr. belöpte på information och utbildning om
MBL.

Beslutet om särskilda resurser till utbildning och information
om MBL fattades när lagen infördes och har sålunda funnits under
lång tid. Arbetsmarknadsministern anser att det finns mycket som
talar för att behovet av information och utbildning kring
medbestämmandefrågor inte har minskat, men att det har
förändrats till sin karaktär. I propositionen anförs bl.a.
följande.

Medbestämmandefrågorna har kommit in i en ny fas, där det inte
så mycket handlar om att lära sig lagens innehåll utan snarare
hur lagens intentioner skall komma till praktiskt uttryck i ett
förändringsarbete ute på arbetsplatserna. Medlens användning bör
därför utvidgas till att gälla också sådan utbildning och
information som mer allmänt har med arbetets förnyelse att göra
som t.ex. inflytandefrågor i samband med arbetsorganisatoriska
och tekniska förändringar, frågor om jämställdhet samt frågor om
lärande i arbetet. Samspelet mellan arbetsmiljön och
utvecklingsfrågor av detta slag bör beaktas. Slutligen bör
medlen kunna användas också för olika försöksverksamheter inom
de nämnda utvecklingsområdena.

Arbetsmarknadsministern menar att det finns starka skäl för
att de s.k. MBL-medlen får en mer flexibel användning som bättre
svarar mot behoven på lokal nivå. Det är vidare viktigt, säger
hon, att arbetsmiljöfonden kontinuerligt följer upp och
utvärderar medlens användning.

Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i motion A11 att regeringens
förslag om de s.k. MBL-medlen skall avslås. Ett likartat yrkande
av Elver Jonsson m.fl. (fp) finns i motion A15. I båda
motionerna föreslås också att arbetsmiljöfondens finansiering av
information kring medbestämmandelagen bör upphöra.

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna
utvidgningen av användningsområdet för de särskilda s.k.
MBL-medlen är väl avvägd. Utskottet tillstyrker alltså förslaget
i propositionen och avstyrker motionerna i här aktuella delar.

Utskottets ställningstagande innebär att motionsförslagen i
vad avser finansieringen av information om MBL avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmiljöfonden
att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:69 anförts
om arbetsmiljöfonden,

2. beträffande arbetsmiljöfondens vetenskapliga råd
att riksdagen avslår motion 1990/91:A8 yrkande 1,

3. beträffande översyn av forskningsorganisationen på
arbetsmiljöområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:A9 yrkande 2,
res. 1 (c)

4. beträffande överförande av arbetslivscentrums resurser
till universitet/högskolor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A11 yrkande 2,
res. 2 (m)

5. beträffande inordnande av arbetslivscentrum i
universitet/högskolor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A15 yrkande 2,
res. 3 (fp)

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:69 och med
avslag på motionerna 1990/91:A9 yrkande 1, 1990/91:A11 yrkande
1, 1990/91:A12 och 1990/91:A15 yrkande 1 godkänner vad i
propositionen anförts om omorganisation av arbetslivscentrum,
res. 4 (c) - villk. 1
res. 5 (m) - villk. 2
res. 6 (fp) - villk. 3

7. beträffande ram för verksamheten vid arbetslivscentrum

att riksdagen avslår motion 1990/91:A10 i motsvarande del,

8. beträffande arbetslivsforskningens anknytning till
universitet och högskolor

att riksdagen avslår motion 1990/91:A8 yrkande 2,

9. beträffande kvinnoforskningen vid arbetslivscentrum
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A9 yrkande 3,
1990/91:A13 i motsvarande del och 1990/91:A14,

10. beträffande forskningsinriktning vid arbetslivscentrum
att riksdagen avslår motion 1990/91:A10 i motsvarande del,

11. beträffande arbetslivscentrums bibliotek
att riksdagen avslår motion 1990/91:A13 i motsvarande del,

12. beträffande MBL-medlen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:69 och med
avslag på motionerna 1990/91:A11 yrkandena 3 och 4 samt
1990/91:A15 yrkandena 3 och 4 godkänner vad som anförts i
propositionen om de s.k. MBL-medlen.
res. 7 (m, fp, c)

Stockholm den 5 mars 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell
Nilsson (s), Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson
(s), Anders G Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s),
Monica Öhman (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp),
Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af
Rantzien (mp) Eivor Husing (s) och Erik Holmkvist (m).

Reservationer

1. Översyn av forskningsorganisationen på arbetsmiljöområdet
(mom. 3)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Arbetslivsforskningen såväl" och slutar med "(yrkande 2)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en genomgripande
förändring av forskningsorganisationen på arbetslivsområdet bör
komma till stånd. Härför krävs dock som motionärerna framhåller
att hela den nuvarande forskningsorganisationen ses över. I
detta sammmanhang vill utskottet framhålla vikten av att det
skapas förutsättningar för ett nära samarbete mellan
forskningsorganen på området och olika miljöorganisationer.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande översyn av forskningsorganisationen på
arbetsmiljöområdet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A9 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Överförande av arbetslivscentrums resurser till
universitet/högskolor (mom. 4)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Med anledning" och på s. 7 slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motion A11 att
arbetslivscentrum skall avvecklas. De resurser som nu via
arbetsmiljöfonden ställs till arbetslivscentrums förfogande bör
fördelas till de universitet och högskolor som har
forskningskompetens på området. Utskottet vill påpeka att detta
är ett alternativ som flera remissinstanser i yttranden över
utredningsförslaget har förordat. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande överförande av arbetslivscentrums resurser
till universitet/högskolor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A11 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Inordnande av arbetslivscentrum i universitet/högskolor
(mom. 5)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Med anledning" och på s. 7 slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

I enlighet med vad som förordas i motion A15 bör
arbetslivscentrum inordnas i universitet eller högskola. Vid
omorganisationen är det enligt utskottets mening viktigt att det
skapas ett nära samband mellan arbetslivsforskningen och den
forskning som bedrivs vid universitetet/högskolan. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande inordnande av arbetslivscentrum i
universitet/högskolor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A15 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Omorganisation av arbetslivscentrum (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för att en
samlad översyn av den nuvarande forskningsorganisationen på
arbetslivsområdet bör komma till stånd. I avvaktan på resultatet
av denna översyn bör den i propositionen föreslagna
omorganisationen av arbetslivscentrum inte genomföras.
Utskottets ställningstagande innebär att motion A9 i här aktuell
del tillstyrks samt att motionerna A11 yrkande 1, A12 och A15
yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A9 yrkande 1 samt
med avslag på proposition 1990/91:69 och motionerna 1990/91:A11
yrkande 1, 1990/91:A12 och 1990/91:A15 yrkande 1 godkänner vad
utskottet anfört,

5. Omorganisation av arbetslivscentrum (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för att
arbetslivscentrum bör läggas ned och att de resurser som
arbetslivscentrum nu disponerar förs över till
arbetslivsforskningen vid universitet och högskolor.
Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion A11
yrkande 1 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A11 yrkande 1
samt med avslag på proposition 1990/91:69 och motionerna
1990/91:A9 yrkande 1,1990/91:A12 och 1990/91:A15 yrkande 1
godkänner vad utskottet anfört,

6. Omorganisation av arbetslivscentrum (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för att en
genomgripande förändring av arbetslivscentrums organisation bör
komma till stånd. Utskottets ställningstagande i det föregående
innebär att arbetslivscentrum bör inordnas i universitet eller
högskola.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande omorganisation av arbetslivscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A15 yrkande 1
samt med avslag på proposition 1990/91:69 och motionerna
1990/91:A9 yrkande 1, 1990/91:A11 yrkande 1 och 1990/91:A12
godkänner vad utskottet anfört,

7. MBL-medlen (mom. 12)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Anders G Högmark (m),
Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson
(c) och Erik Holmkvist (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "MBL avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motionerna A11 och A15 nämligen att det bör åligga parterna på
arbesmarknaden att med egna medel svara för utbildning och
information om MBL. Utskottets ställningstagande innebär att
förslaget i propositionen om en utvidgning av MBL-medlens
användning avstyrks. Motionerna A11 och A15 i här aktuella delar
tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande MBL-medlen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A11 yrkandena
3 och 4 och 1990/91:A15 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på
proposition 1990/91:69 godkänner vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Kvinnoforskningen vid arbetslivscentrum (mom. 9)

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m)
Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anför:

Vi har i det föregående förordat att nuvarande
forskningsresurser vid arbetslivscentrum skall föras till
universitet/högskola.

Vi vill dock understryka vikten av att den kompetens och det
kunnande i fråga om kvinnoforskning som byggts upp vid
arbetslivscentrum tas till vara vid en kommande omorganisation.