Herr talman! En avgörande förutsättning för att vi ska kunna klara de pensionskostnader som följer i framtiden är att vi har en hög sysselsättning och en god tillväxt i Sverige. Det förutsätter att Sverige fortsätter att vara en ledande industrination med framgångsrika företag och en väl fungerande offentlig sektor.
AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2013
Vänsterpartiet anser att AP-fonderna ska användas mer aktivt och ta ett långsiktigt ägaransvar som bryter mot de snäva vinstmaximeringar som i dag präglar enskilda ägarintressen. Ett starkt svenskt näringsliv förutsätter en aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt oss skulle AP-fondsmedlen i större utsträckning än i dag kunna användas för att möjliggöra en sådan näringspolitik.
Det finns i dag ett utbrett missnöje med de kortsiktiga avkastningskrav som styr mycket av investeringarna. Vänsterpartiets uppfattning är att AP-fondsmedlen inte bör användas i spekulativa syften utan bör förvaltas utifrån långsiktiga, samhällsekonomiska kriterier. Självklart ska pensionärernas pengar tryggas, men jag tror att detta görs bäst genom att AP-fonderna tar ett långsiktigt ägaransvar i syfte att upprätthålla en hög sysselsättning och en hållbar tillväxt. AP-fonderna ska till exempel kunna investera i miljöteknik, mediciner, bostäder, gruvnäring, infrastruktur och så vidare.
För att kunna använda AP-fonderna som en del i den strategiska näringspolitiken krävs att dagens snäva placeringsregler omformuleras, herr talman. Det nuvarande regelverket för Första till Fjärde AP-fonderna innehåller bland annat två bestämmelser som begränsar AP-fondernas inflytande i de bolag som de investerar i. Den ena är att marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet av en sådan aktie. Den andra är att röstetalet i ett enskilt bolag får uppgå till högst 10 procent. Dessa gränsvärden, herr talman, bör höjas.
Vidare innehåller regelverket i Första till Fjärde AP-fonderna ett förbud mot att investera i onoterade värdepapper om det inte sker via andelar i riskkapitalfonder. Denna bestämmelse bör avskaffas då den är ett hinder för AP-fondernas möjlighet att investera i mindre, noterade bolag inom till exempel miljöteknik och medicin.
De nuvarande bestämmelserna säger att AP-fondernas placeringar ska vägledas av miljömässiga och etiska hänsynstaganden. Samtidigt slås fast att dessa hänsynstaganden inte får innebära att AP-fonderna gör avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Dessa mål kan stå i konflikt med varandra och får konsekvenser eftersom det är tydligt att miljömässiga och etiska aspekter är underordnade avkastningskravet.
Vänsterpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst, RUT, gå igenom AP-fondernas olika investeringar utifrån ett miljöperspektiv. AP-fonderna har olika sätt att redovisa sina investeringar, vilket innebär att det är svårt att få en heltäckande bild. Men den bild som framträder är att alla AP-fonder hade placeringar i de fem stora oljebolagen, och ingen av AP-fonderna hade någon större placering i förnybar energi. På senare tid har dock bilden ändrats en aning. Framför allt har Tredje AP-fonden gjort en del investeringar som baseras på hållbarhetsanalyser.
Det finns en bred samsyn om att offentliga medel inte borde investeras i företag som bryter mot internationella konventioner. De företag som AP-fonderna investerar i bör följa inte bara de internationella konventioner som Sverige har skrivit under utan även de konventioner som det land som företaget verkar i har undertecknat, exempelvis ILO-konventionen 169 om ursprungsfolkens rättigheter.
Det finns dock mycket kvar att göra för att AP-fonderna ska ta frågan på tillräckligt stort allvar. Avkastningskravet är i dag överordnat kravet på att investeringar ska göras med hänsyn till miljö och respekt för mänskliga rättigheter. I Latinamerikagruppernas rapport AP-fondernas ohållbara investeringar visar man att etiska riktlinjer gång på gång får stryka på foten.
Vi i Vänsterpartiet menar att AP-fondernas placeringar i stället ska vägledas av nya riktlinjer avseende miljö och etik.
Rörliga ersättningssystem inom finanssektorn har varit en av de bidragande orsakerna till finanskrisen. Såväl de ledande skikten som tjänstemännen på lägre nivåer hade och har alltjämt stora delar av sina löner kopplade till omsättningen och till kortsiktiga resultatmål, vilket uppmuntrar riskabel kreditgivning och placeringar i riskfyllda värdepapper. Dessa ersättningssystem kan leda till spekulation och mer riskfyllda placeringar.
Enligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna får fonderna inte betala ut rörlig ersättning till ledande befattningshavare. Däremot är det tillåtet att betala ut rörlig ersättning till övriga anställda. Under det senaste året betalades det ut 11,1 miljoner kronor i rörlig ersättning till de anställda i tre av AP-fonderna. De andra AP-fonderna har redan förbjudit rörlig ersättning.
Vänsterpartiets uppfattning är att systemet med rörlig ersättning kan leda till spekulation och ökade risker i fondförvaltningen. Av den anledningen anser Vänsterpartiet att alla AP-fonderna bör följa Första, Sjätte och Sjunde AP-fondernas exempel och inte tillåta rörliga ersättningar.
Vi tycker också att man ska granska AP-fondernas placeringar i ett etiskt råd, som man gör i dag. Det etiska rådet finansieras av AP-fonderna själva och har en inhyrd konsult, som är den stora kostnaden för verksamheten. Trots de omfattande placeringar som AP-fonderna gör, många gånger i strid med internationella konventioner, är rådets verksamhet högst begränsad i jämförelse med kostnaderna för AP-fondernas placeringar.
Dels är det ytterst problematiskt att AP-fonderna själva styr över det råd som ska granska deras investeringar, dels är det olyckligt att granskningarna görs i efterhand och inte innan fonderna väljer att investera i ett visst bolag.
Ett oberoende råd bör tillsättas i syfte att årligen följa upp AP-fondernas investeringar och kontinuerligt utvärdera verksamheten. Rådets uppföljning och utvärderingar bör inriktas på huruvida de företag AP-fonderna investerar i lever upp till etiska riktlinjer om mänskliga rättigheter och vilka miljömässiga hänsynstaganden de gör. Såväl uppföljningen som utvärderingarna bör presenteras för riksdagen och vara föremål för debatt i denna kammare.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.
