AP-fondernas verksamhet 2002 (skr. 2002/03:130)

Betänkande 2003/04:FIU6

Finansutskottets betänkande2003/04:FIU6

AP-fondernas verksamhet 2002 (skr. 2002/03:130)

---

Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i betänkandet skrivelse 2002/03:130
Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2002. I skrivelsen lämnas en
redovisning av AP-fondernas verksamhet förra året - det andra verksamhetsåret
med den nya organisationen och de nya placeringsreglerna. Redovisningen
innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas årsredovisningar och en
utvärdering av fondernas mål och förvaltning 2001-2002 samt en utvärdering
av Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat den senaste femårsperioden.
Vidare redovisas utvärderingar av fondernas kostnader och Första-Fjärde
AP-fondernas ägarstyrning.
AP-fondernas samlade marknadsvärderade resultat
uppgick under 2002 till -85,6 miljarder kronor. Skillnaden mellan
pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott
på 9 miljarder kronor. Kostnaden för administrationen uppgick till 1,1
miljard kronor. Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade kapital
under förra året minskade med 77,7 miljarder kronor, från 565,2 miljarder
kronor i slutet av 2001 till 487,5 miljarder kronor i slutet av
2002.
Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Utskottet
behandlar också fem motioner med anknytning till frågor om ägarstyrning
av fonderna, överföring av medel från AP-fonderna till staten, fondernas
placeringsregler, Sjätte AP-fonden samt bonussystem för personalen i
fonderna. Utskottet föreslår att motionerna avstyrks. I betänkandet finns
6 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. AP-fondernas verksamhet
2002
Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:130 till handlingarna.

2. Överföring
av medel från AP-fonderna till statsbudgeten
Riksdagen avslår motion
2003/04:Sf360 yrkandena 6 och 7.
Reservation 1 (v)

3. Ägarstyrning av
AP-fonderna
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi30 yrkande 1 och
2002/03:Fi33.
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (c)

4. Nya riktlinjer
för AP-fondernas placeringar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360
yrkande 9.
Reservation 4 (v)

5. Bonussystem i AP-fonderna
Riksdagen
avslår motion 2002/03:Fi32.

6. Sjätte AP-fonden
Riksdagen avslår
motionerna 2002/03:Fi30 yrkande 2 och 2002/03:Fi31.
Reservation 5
(fp)
Reservation 6 (m)
Stockholm den 30 oktober 2003
På finansutskottets
vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Sven-Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell
Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m),
Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström
(m), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Cecilia Widegren (m), Gunnar
Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c).

Redogörelse för ärendet
I skrivelsen 2002/03:130 Redovisning av AP-fondernas
verksamhet 2002 lämnar regeringen en redovisning av AP-fondernas verksamhet
under 2002. Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas
årsredovisningar och en utvärdering av fondernas mål och förvaltning
2001-2002 samt en utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat
den senaste femårsperioden. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas
kostnader och Första-Fjärde AP-fondernas ägarstyrning. Med anledningen av
skrivelsen har fyra motioner väckts. Under allmänna motionstiden väcktes
ytterligare en motion som behandlas i betänkandet. Förslagen i motionerna
återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden
AP-fondernas verksamhet 2002
Utskottets förslag
i korthet
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse 130 Redovisning
av AP-fondernas verksamhet 2002 läggs till handlingarna.
Skrivelsen
I
skrivelsen lämnas en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2002 -
det andra verksamhetsåret med den nya organisationen och de nya
placeringsreglerna. Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av
fondernas
årsredovisningar och en utvärdering av fondernas mål och förvaltning
2001-2002 samt en utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat
den senaste femårsperioden. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas
kostnader och Första-Fjärde AP-fondernas ägarstyrning. Till hjälp med
utvärderingarna har regeringen haft bl.a. Wassum Investment Consulting,
Bacon & Woodrow och KPMG.
Fondernas resultat
AP-fondernas (exkl. Sjunde
AP-fonden) sammanlagda s.k. marknadsvärderade resultat (direktavkastning
plus realiserade och icke realiserade värdeförändringar av kapitalet)
uppgick under 2002 till -85,6 miljarder kronor, visar sammanställningen
av fondernas årsredovisningar.
Skillnaden mellan pensionsavgifterna och
pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott på 9 miljarder kronor.
Kostnaden för administrationen uppgick till 1,1 miljard kronor (något
högre än under 2000 och 2001 då administrationskostnaderna ökade kraftigt
till följd av omorganisationen och förberedelserna inför de nya
placeringsreglerna). Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade kapital
under förra året minskade med 77,7 miljarder kronor, från 565,2 miljarder
kronor i slutet av 2001 till 487,5 miljarder kronor i slutet av 2002.
Fondernas resultat motsvarar en nominell avkastning på -15 %, vilket kan
jämföras med en avkastning under 2001 på -4,4 %. Räknas inflationen bort
blev den reala avkastningen under 2002 -16,9 %. Under 2001 var den reala
avkastningen -7,1 %. Under de senaste fem åren har buffertfondernas
avkastning (Första-Fjärde AP-fonderna plus sjätte AP-fonden) legat på i
genomsnitt 0,5 % per år. Den reala avkastningen var under samma tidsperiod
på -0,9 %.
Sammantaget har buffertfonderna (inklusive Sjätte AP-fonden)
under 2001 och 2002 gett ett resultat på -111,6 miljarder kronor och det
samlade kapitalet har minskat med drygt 91 miljarder kronor (överföringarna
till staten 2001 borträknade). Förlusten beror på de kraftiga prisrasen
på världens aktiebörser i kombination med att fonderna, till följd av de
ändrade placeringsreglerna, i början av 2001 kraftigt ökade andelen aktier
i portföljerna på bekostnad av placeringar i räntebärande värdepapper.
Som framgår av tabell 1 bestod fondernas portföljer i början av 2001,
efter överföringen av 155 miljarder kronor i olika typer av obligationer
till staten, av svenska och utländska aktier till ett värde av 165,9
miljarder kronor (motsvarande 29 % av kapitalet). Värdet av räntebärande
värdepapper uppgick vid samma tidpunkt till 392,6 miljarder kronor (68 %
av kapitalet). I slutet av 2002 hade värdet av aktierna ökat till 278,2
miljarder kronor (57 % av kapitalet) medan värdet av de räntebärande
värdepapperena hade minskat till 192,2 (39 % av kapitalet).
Tabell 1.
Buffertfondernas tillgångar vid olika tidpunkter (mdr kr)

Tillgångar 1/1
2001 31/12 2001 31/12 2002
Svenska och utländska aktier 165,9 326,1 278,2
Svenska
och utländska räntebärande värdepapper 392,6 220,9 192,2
Fastigheter 2
0,5 18,3 17,1
Totalt 578,9 565,3 487,5
varav utomlands 72,1 287,8 279,0
varav
valutaexponering 34,7 54,3 55,0
Det innebär att andelen aktier i
portföljerna under perioden ökat från 29 % till 57 % av den totala portföljen,
uteslutande på grund av omfattande köp av utländska aktier.
Första
AP-fonden
Det marknadsvärderade resultatet för Första AP-fonden blev
under 2002 -18,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på
-13,8 %. Det var 0,4 procentenheter sämre än fondens jämförelseindex.
Andra
AP-fonden
Andra AP-fondens resultat uppgick till -21,4 miljarder kronor.
Det motsvarar en avkastning på -15,3 %, vilket är 0,4 procentenheter bättre
än jämförelseindex, enligt fondens beräkningar.
Tredje AP-fonden
Tredje
AP-fonden visade under 2002 ett marknadsvärderat resultat på -17,5 miljarder
kronor. Det ger en avkastning på totalt -12,4 %, vilket enligt fonden är
0,6 procentenheter bättre än jämförelseindex (avkastningen för fastigheter
exkluderad).
Fjärde AP-fonden
Fjärde AP-fondens resultat blev -23
miljarder kronor. Det motsvarar en avkastning på ungefär -16,8 %, vilket
för helåret är 0,5 procentenheter lägre än jämförelseindex.
Sjätte
AP-fonden
Sjätte AP-fondens totala resultat uppgick till -5,1 miljarder
kronor, vilket motsvarar en avkastning på omkring -30,9 %. Det är knappt
5 procentenheter bättre än jämförelseindex som sjönk med 35,7 %.
Sjunde
AP-fonden
Sjunde AP-fonden är det statliga fondalternativet inom
premiereservsystemet. Den s.k. premiesparfonden, vilken är den fond som de
s.k. icke-väljarna i premiereservsystemet placeras i, gav under 2002 en
avkastning på -26,7 %, vilket är knappt en procentenhet lägre än
jämförelseindex. Den s.k. premievalsfonden, som är den valbara statliga fonden,
gav under samma period en avkastning på -30,3 %, vilket är 1,4 procentenheter
sämre än jämförelseindex.
Regeringens utvärdering av de sammanlagda
resultaten 2001-2002
Regeringen gör följande bedömning av fondernas
förluster under 2001 och 2002:
Första-Fjärde AP-fonderna har förlorat 106
miljarder kronor under 2001-2002 efter att snabbt ha ökat aktieandelen i
ett, som det skulle visa sig, tidigt skede av börsfallet. Förluster av
denna omfattning utgör i sig grund för kritik och de har medverkat till
att pensionssystemets balanstal under ett år har minskat från 1,03 till
1,01. Under samma tid har risken för att den automatiska balanseringen
skall aktiveras ökat från 7 till 31 procent. Det kan ifrågasättas om det
var lämpligt att köpa aktier i stor omfattning i ett skede när risken var
betydande för att marknadernas grundläggande värdering i ett långsiktigt
perspektiv var alltför högt uppdriven. Den kritik som kan riktas mot
AP-fondernas styrelser i detta avseende träffar emellertid i minst lika
stor omfattning branschen i stort. Det bör samtidigt beaktas att
börsutvecklingen 2001-2002 i betydande utsträckning påverkats av omständigheter
som inte var kända, och endast svårligen kunde förutses, vid ingången av
2001.
Regeringens utvärdering av fondernas mål
Första-Fjärde AP-fonderna
samt Sjunde AP-fonden ska enligt lag utarbeta mål för verksamheten på
grundval av pensionssystemets långsiktiga åtaganden. I tabell 2 nedan
sammanfattas ytterst kortfattat regeringens synpunkter på fondstyrelsernas
mål för den strategiska inriktningen av placeringarna, de s.k.
normalportföljerna.
Tabell 2. Sammanfattning av regeringens bedömning av fondernas
mål

Regeringen bedömning
Första AP-fonden Fonden bör utveckla analysen
av risk, mot bakgrund av ambitionen att leverera en hög avkastning med
marginal. Fonden har ännu inte tagit fram jämförelseindex för alla delar
i portföljen. Det bör åtgärdas.
Andra AP-fonden Fonden har på nytt
övervägt styrelsens beslut om normalportfölj dock med resultatet att
placeringarna inte ändrats speciellt mycket. Fondens jämförelsenorm för
svenska aktier är innovativ och ger viss diversifiering i förhållande till
övriga fonder.
Tredje AP-fonden Fonden tar nu hänsyn till marknadernas
grundläggande värdering vid beslut om normalportföljen. Det är ett lovvärt
initiativ men är ingen garanti för att förluster kan undvikas. Fonden har
jämfört med övriga fonder en mer allsidig belysning av riskerna i olika
placeringar.
Fjärde AP-fonden Fonden har under året endast genomfört små
förändringar i normalportföljen. En större översyn av den strategiska
placeringsinriktningen görs under 2003.
Sjätte AP-fonden Målen för 2002
återspeglar inte fondens tydligare inriktning mot onoterade aktier. Fr.o.m.
2003 har dock styrelsen bytt målet mot ett absolut avkastningsmål för
hela fonden. Det är en positiv utveckling.
Sjunde AP-fonden Fondens
inriktning i Premiesparfonden utgår i dag från en genomsnittlig
premiepensionssparare. Enligt regeringen bör det övervägas om denna inriktning
på sikt bör ersättas av en mer differentierad placeringsinriktning med
avseende på spararnas ålder och därmed återstående tid till pensionen,
dvs. en typ av generationsfonder.
I utvärderingen av AP-fondernas
verksamhet 2001 (skr. 2001/02:180) menade regeringen att det underlag, i
form av t.ex. långsiktiga demografiska prognoser och medelfristiga ekonomiska
bedömningar, som finns tillgängligt för fondernas analyser av pensionssystemets
långsiktiga åtagande var bristfälligt. I årets utvärdering konstaterar
regeringen att analysunderlaget fördjupats något genom att Riksförsäkringsverket
(RFV) genomfört kompletterande beräkningar utifrån de önskemål som fonderna
framfört. Regeringen anger dock att den avser att fortsätta att hålla
frågan om fondernas beslutsunderlag och riskerna med ett bristfälligt
underlag under uppsikt.
Regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning
i förhållande till målen
Regeringens ambition är att presentera en
utvärdering av respektive fonds förvaltning de senaste fem åren. I årets
skrivelse görs detta för enbart Sjätte AP-fonden. Förvaltningen i de övriga
fonderna analyseras för perioden 2001-2002, eftersom den nya organisationen
och de nya placeringsreglerna började gälla fr.o.m. 2001. I tabell 3 nedan
redovisas kortfattat regeringens synpunkter på fondernas förvaltningsresultat:
Tabell
3. Sammanfattning av regeringens bedömning av fondernas förvaltning

Regeringen
bedömning
Första AP-fonden Fondens resultat i förhållande till jämförelseindex
är negativt. Den sämre avkastningen hänför sig helt till anpassningsperioden
första halvåret 2001, vilket bör beaktas vid en slutlig bedömning.
Andra
AP-fonden Fondens resultat i förhållande till målet är positivt och beror
uteslutande på anpassningsperioden som för Andra AP-fondens del pågick
under de första tre kvartalen 2001.
Tredje AP-fonden Fondens har under
perioden nått ett högre resultat än jämförelseindex. Fonden är också den
enda fond som i förväg beräknat ett korrekt jämförelseindex för perioden
med början 2001.
Fjärde AP-fonden Fonden visar ett negativt resultat
jämfört med jämförelseindex för hela perioden 2001-2002.
Sjätte
AP-fonden Fondens avkastning den senaste femårsperioden överstiger något
jämförelseindex, främst till följd av det långsiktiga resultatet i den
onoterade aktieportföljen.
Sjunde AP-fonden Både Premiesparfondens och
Premievalsfondens resultat understiger jämförelseindex de senaste två
åren.
Regeringens utvärdering av AP-fondernas kostnader
Med hjälp av
uppgifter som bl.a. tagits fram av revisionsfirman KPMG gör regeringen i
skrivelsen en jämförelse mellan förvaltningskostnaderna i de svenska
AP-fonderna och förvaltningskostnaderna i liknande fonder i USA och
Storbritannien. En jämförelse görs också mellan de svenska fonderna.
Som
framgår av tabell 4 har Andra AP-fonden den högsta förvaltningskostnaden
bland de fyra buffertfonderna. Till viss del förklaras Andra AP-fondens
högre kostnader av att fonden haft extraordinära kostnader för att starta
verksamheten. Till skillnad från de övriga fonderna byggdes Andra AP-fonden
upp som en helt ny fond under 2000 och 2001. Om man granskar enskilda
kostnadsposter framgår t.ex. att Första AP-fonden har de högsta kostnaderna
för IT i verksamheten, Fjärde AP-fonden har de högsta lokal- och
depåkostnaderna medan Tredje AP-fonden har den högsta personalkostnaden.
Tabell
4. Fondernas förvaltningskostnader

Fond Förvaltningskost. 2002 (milj.
kr) Andel av fondkapital 2002 Andel av fondkapital 2001
Första
AP-fonden 166 0,13 0,13
Andra AP-fonden 197 0,16 0,14
Tredje
AP-fonden 177 0,14 0,08
Fjärde AP-fonden 165 0,13 0,13
Sjätte AP-fonden 302 2,1 1,5
Sjunde
AP-fonden - 0,33 -
Genomgången av ett antal fonder i USA och Storbritannien,
som ungefär motsvarar Första-Fjärde AP-fondernas storlek och
placeringsinriktning,
visar på en ganska stor skillnad i kostnader mellan fonderna. Kostnaderna
i motsvarande brittiska fonder ligger en bra bit under 0,1 % av förvaltat
kapital, medan kostnaderna i fonderna i USA i genomsnitt ligger kring 0,2
% av kapitalet. Regeringen menar att detta visar att Första-Fjärde
AP-fonderna bedriver en rimligt kostnadseffektiv förvaltning eftersom deras
kostnadsandel ligger ungefär mitt emellan kostnadsandelen i de brittiska
och amerikanska fonderna. Förutsättningen är dock att AP-fonderna bedriver
en aktiv förvaltning eftersom undersökningen visar att fonder med passiv
förvaltning har låga kostnader medan fonder med en mer aktiv förvaltning
drar på sig högre kostnader.
Till följd av Sjätte AP-fondens inriktning
mot onoterade aktier ligger fondens kostnader naturligt nog en bra bit
över Första-Fjärde AP-fondernas kostnader. Men enligt utvärderingen ligger
Sjätte AP-fondens kostnader högt även vid en internationell jämförelse.
Regeringen menar dock att man inte bör dra alltför långtgående slutsatser
av resultatet eftersom det är svårt att finna användbara utländska
jämförelseobjekt - fonderna har olika inriktning och det är svårt få tillgång
till tillförlitlig information. Därför är det, enligt regeringen, inte
möjligt att dra långtgående slutsatser av resultatet. Regeringen anger
dock att den avser att fortsätta att analysera skillnaden i kostnader
mellan Sjätte AP-fonden och utländska motsvarigheter.
Sjunde AP-fondens
förvaltning verkar vara kostnadseffektiv vid en internationell jämförelse,
enligt utvärderingen. Detta gäller när hänsyn tas till att Sjunde AP-fonden
har en högre andel aktier i sin portfölj jämfört med sina internationella
motsvarigheter samt när Sjunde AP-fondens låga förvaltningsavgifter
beaktas.
Regeringens utvärdering av Första-Fjärde AP-fondernas
ägarstyrning
Första-Fjärde AP-fonderna ska årligen formulera en verksamhetsplan.
Verksamhetsplanen ska vid sidan av placeringspolicy och riskhanteringsplaner
även innehålla en ägarpolicy. Enligt förarbetena till AP-fondernas nya
regelverk ska AP-fonderna utöva ägandet i syfte att bättre tillvarata
möjligheterna till högre avkastning på förvaltade medel, dock med beaktande
av de olika ägarbegränsningsregler som gäller för fonderna.
Enligt
utvärderingen har samtliga fonder upprättat ändamålsenliga regler för sin
ägarstyrning. Samtliga fonder anger också att målet med ägarinflytandet
är att uppnå en högre långsiktig avkastning.
Som medel för att utöva
ägarinflytande anger fonderna att de t.ex. ska utnyttja rösträtten vid
bolagsstämmor, delta i nomineringen av styrelseledamöter, samverka med
övriga ägare, ha direkta kontakter med företrädare för företagen samt
aktivt informera om fondernas inställningar i olika ägarfrågor. Samtliga
fonder anser att nomineringskommittéer bör inrättas i företagen för att
ta fram förslag på styrelseledamöter och revisorer. Enligt fonderna bör
också styrelserna i företagen präglas av mångfald. Andelen kvinnor i
bolagsstyrelserna bör öka och i varje styrelse bör det finnas ledamöter
som är oberoende i förhållande till huvudägare och det aktuella
bolaget.
Regeringen bedömer att fonderna agerat i enlighet med de riktlinjer
de ställt upp samt att fonderna därigenom kan anses ta det ägaransvar som
följer av deras roller som förvaltare av allmänna pensionsmedel och
betydande ägare av bl.a. svenska börsföretag.
Finansutskottets
ställningstagande
Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2002/03:130
Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2002.
Utskottet konstaterar, precis
som utskottet gjorde i anslutningen till förra årets skrivelse, att
fonderna under de senaste åren gjort stora förluster eftersom samtliga fonder
valde att genomföra en omfattande och snabb omväxling från räntebärande
värdepapper till aktier i ett tidigt skede av de senaste årens börsfall.
Som regeringen skriver i utvärderingen har förlusterna lett till att
pensionssystemets balanstal minskat och risken ökat för att den automatiska
balanseringen i systemet ska aktiveras.
Utskottet noterar dock att
halvårsrapporterna för 2003 visar att Första-Fjärde AP-fondernas resultat
stigit relativt kraftigt under första halvåret 2003, till följd av bl.a.
stigande aktiekurser. Sammantaget gav fondernas förvaltning ett överskott
på nästan 32 miljarder kronor.
Utskottet föreslår att skrivelsen läggs
till handlingarna.
Överföring av medel från AP-fonderna till
statsbudgeten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motion Sf360 (v)
med motiveringen att det inte finns någon anledning att nu ha synpunkter
på en eventuell ytterligare överföring av medel från AP-fonderna till
staten eller på vilka fonder som i så fall ska svara för överföringen.
Frågan kommer att beredas under våren 2004 och eventuella förslag kommer,
i likhet med tidigare överföringar, att underställas riksdagen för beslut.
Jämför reservation 1 (v).
Motionen
I motion Sf360 av Ulla Hoffman m.fl.
(v) konstateras att det under perioden 1991-2001 överförts 245 miljarder
kronor från AP-fonderna till statsbudgeten och att ett slutligt
överföringsbelopp ska fastställas vid en kontrollstation 2004. Enligt
motionärerna
bör inte mer medel överföras från AP-fonderna till statsbudgeten eftersom
det bl.a. finns stora frågetecken om pensionssystemets långsiktiga hållbarhet
(yrkande 6). Vidare anser motionärerna att Sjätte AP-fonden bör undantas
från en eventuell slutlig överföring. Sjätte AP-fonden skiljer sig från
övriga buffertfonder genom sin inriktning mot onoterade tillgångar.
Dessutom saknas den koppling mellan fonden och in- och utflödena i
pensionssystemet som finns för Första-Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fondens
tillgångar är också mindre likvida än övriga fonders vilket även det talar
för att regeringen bör undanta Sjätte AP-fonden vid den slutliga överföringen
(yrkande 7).
Finansutskottets ställningstagande
I samband med beslutet
om principerna för överföring från Allmänna pensionsfonden till staten
och omorganisation av Allmänna pensionsfonden (prop. 1999/2000:46, bet.
1999/2000:19) beslutade riksdagen att en kontroll av buffertfondernas
styrka och den slutliga storleken på överföringen från AP-fonderna till
staten ska genomföras 2004. Om ytterligare medel ska överföras ska detta
ske den 1 januari 2005.
Enligt uppgifter som utskottet inhämtat från
Regeringskansliet kommer frågan att beredas under våren 2004. Det material
som framför allt kommer att utgöra grunden för kontrollen är den balansräkning
över pensionssystemet som Riksförsäkringsverket kommer att publicera i
sin årsredovisning för 2003.
Enligt utskottets meningen finns det ingen
anledning att nu ha synpunkter på en eventuell ytterligare överföring av
medel från AP-fonderna till staten eller på vilka fonder som i så fall
ska svara för överföringen. Som framgår av redovisningen ovan kommer frågan
att beredas under våren och eventuella förslag kommer, i likhet med
tidigare överföringar, att underställas riksdagen för beslut.
Med det ovan
anförda avstyrker utskottet motion Sf360 (v) yrkandena 6 och 7.
Ägarstyrning
av AP-fonderna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motion
Fi30 (fp) samt motion Fi33 (c), i vilken det föreslås att en översyn
genomförs av AP-fondernas mål och förvaltning. Jämför reservationerna 2
(fp) och 3 (c).
Motionerna
I motion Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
anförs att pensionssystemet är långsiktigt. Därför är det svårt att efter
enbart två års verksamhet göra en rättvisande utvärdering av resultatet.
Målen för fonderna är, och bör vara, så generellt formulerade att det är
svårt att från dem direkt värdera fondernas verksamhet på kort sikt.
Motionärerna anför vidare att det inte bör vara regeringens eller riksdagens
uppgift att ta ställning till enskildheter i fondernas förvaltningar. Den
utvärdering av fondernas verksamhet som regering och riksdag gör bör därför
mer vara ett inslag i debatten om verksamheten och analysen av verksamheten.
Tendenser till detaljstyrning av fonderna från regeringens sida måste
avvisas. Den offentliga ägarrollen bör framför allt utövas genom att
regeringen utser styrelserna för AP-fonderna (yrkande 1).
I motion Fi33
av Lena Ek m.fl. (c) anförs att det är mycket riskfyllt att vara placerare
på aktiemarknaden. Riskerna har också ökat genom att marknaderna alltmer
fjärmar sig från analytiska grunder i sin placeringsstrategi, för att mer
övergå till psykologiska och känslomässiga kriterier. Dessa förutsättningar
borde haft större inverkan på AP-fondernas styrelsers agerande och
placeringsstrategier under 2001 och 2002. I en situation där
marknadsförutsättningarna
kontinuerligt förändras är det svårt eller rent felaktigt av en ägare att
ge direktiv om placeringsinriktningar av olika former. Enligt motionärerna
kan det inte uteslutas att den ägarstyrning som uppenbarligen ägt rum i
AP-fondernas fall bidragit till de förluster som noterats 2002. Dagens
situation på marknaderna ställer, enligt motionärerna, stora krav på
styrelserna i AP-fonderna, vilket ägaren bör ha i åtanke vid rekrytering
av styrelseledamöterna. Ägaren ska också vara tydlig med avseende på de
mål som ska uppnås. En tydlig målformulering definierar indirekt den risk
som styrelsen får ta i förvaltningen av tillgångarna. Enligt motionärerna
visar utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2002 att denna tydlighet
saknas. Detta leder i sin tur till oklara formuleringar om styrelsens
ansvar för det uppnådda resultatet. Enligt motionärerna bör det göras en
grundlig översyn av AP-fondernas avkastningsmål, ägarens krav på förvaltningen
och den därmed sammanhängande ägarstyrningen.
Finansutskottets
ställningstagande
För utskottets del är det naturligt att den offentliga
ägarstyrningen av AP-fonderna utövas genom den beslutade lagstiftningen på
området samt genom tillsättningen av AP-fondernas styrelser. Utskottet
har härvidlag samma uppfattning som motionärerna ger uttryck för. Eftersom
lagstiftningen ger fonderna relativt omfattande frihetsgrader i förvaltningen
samtidigt som det är styrelsernas ansvar att besluta om t.ex. fondernas
placeringsinriktning, portföljsammansättning och riskprofil ställs stora
krav på styrelsernas sammansättning och kompetens, särskilt i fråga om
samhällsekonomi och kapitalförvaltning. En genomgång av styrelserna visar,
enligt utskottets mening, att styrelserna i dagsläget har en relativt god
sammansättning av människor med bred erfarenhet av såväl samhällsliv som
finansiell förvaltning.
I motion Fi33 (c) föreslår motionärerna att en
översyn görs av fondernas förvaltning och avkastningsmål.
Det nya
regelverket för Första-Fjärde AP-fonderna infördes den 1 januari 2001, vilket
innebär att systemet varit i kraft i snart tre år. Enligt utskottets mening
är det en för kort tidsperiod för att det ska vara möjligt att utföra en
rättvis och långsiktig utvärdering av fondernas mål och resultat. Det
behövs, enligt utskottets mening, ytterligare ett antal år innan en
meningsfull översyn av AP-fondernas verksamhet kan genomföras. Regeringens
utgångspunkt i den årliga redovisningen av fondernas verksamhet är att
det behövs en period av fem år innan en rättvis bedömning av fondernas
mål och resultat kan utföras. I dagsläget är det endast Sjätte AP-fonden
som varit verksam så länge, med oförändrat regelverk.
Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Fi30 (fp) yrkande 1 och Fi33.
Nya riktlinjer
för AP-fondernas placeringar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet
avstyrker en motion om nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar och om
att fondernas medel bör användas i näringspolitiskt syfte. Jämför reservation
4 (v).
Motionen
I motion Sf360 av Ulla Hoffman m.fl. (v) anförs att
enligt placeringsreglerna får inte AP-fondens medel användas för att
tillgodose närings- eller sysselsättningspolitiska mål. Motionärerna delar
inte den ideologiska och principiella uppfattning som ligger bakom
utformningen av dagens placeringsregler. För att bl.a. klara framtidens
pensionskostnader måste en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet
upprätthållas. För att nå detta mål krävs bl.a. en aktiv och målmedveten
näringspolitik. Medlen i AP-fonderna bör därför i större utsträckning än
i dag kunna utnyttjas för näringspolitik (yrkande 9).
Finansutskottets
ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner
om att tillgångarna i AP-fonderna borde kunna användas för näringspolitiska
ändamål, senast i betänkandet om AP-fondernas verksamhet 2001 (bet.
2002/03:FiU6).
Utskottet har tidigare avstyrkt motionerna med motiveringen
att det är viktigt att AP-fondernas mål är så formulerade att tillgångarna
i fonderna förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet samt
att avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande till risken i
placeringarna. Givet detta är det också naturligt att fonderna inte har några
närings- eller ekonomisk-politiska mål i sin verksamhet.
Utskottet finner
ingen anledning att omvärdera detta ställningstagande. Motion Sf360 (v)
yrkande 9 avstyrks.
Bonussystem i AP-fonderna
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet avstyrker en motion om krav på översyn av bonussystemen
med motiveringen att intentionerna i motionen redan uppfyllts genom de
revideringar av riktlinjerna för bl.a. anställdas incitamentsprogram i
statliga bolag som regeringen beslutade om i början av oktober 2003.
Revideringarna innebär bl.a. att bonus inte ska utgå vid förlust i
verksamheten samt att bonus ej får överstiga två månadslöner.
Motionen
I
motionen Fi32 av Lennart Hedquist (m) konstateras att styrelserna i
AP-fonderna beslutat betala ut bonus till personalen under det senaste året
trots att fonderna redovisat förluster i mångmiljardklassen.
Bonusutbetalningarna
har ibland motiverats med att fonden/fonderna lyckats slå det index som
styrelsen ansett det lämpligt att jämföra fondens resultat mot. Enligt
motionären är det stötande att bonus betalas ut när förvaltningen av
anförtrodda pensionspengar går med stor förlust. Visserligen kan det vara
förståligt att verksamheten ger negativ avkastning under tider när börserna
faller men grundregeln för alla bonusavtal i AP-fonderna bör, enligt
motionären, vara att bonus inte betalas ut under de år fonden/fonderna
redovisar negativ avkastning eller avkastningen understiger en lämplig
referensränta, t.ex. statslåneräntan.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet
delar motionärens uppfattning att det är direkt olämpligt att AP-fonderna
betalar ut bonuslöner eller incitamentsersättningar utöver ordinarie lön
till personalen när förvaltningen av pensionstillgångarna går med förlust.
En genomgång av fondernas årsredovisningar visar att buffertfonderna
inklusive Sjätte AP-fonden under 2001 och 2002 sammantaget betalat ut
bonuslöner motsvarande drygt 31 miljoner kronor (dock ej Andra AP-fonden
som saknar bonussystem). Fonderna redovisade under samma period ett
sammanlagt förvaltningsresultat på -111,6 miljarder kronor, vilket redovisats
i sammanställningen ovan.
Frågan om bonussystem i AP-fonderna behandlades
första gången av regeringen i skrivelsen om AP-fondernas verksamhet 2000
(skr. 2000/01:131). Regeringen angav då att de riktlinjer för bonusprogram
som utformats för statliga bolag även borde vara vägledande för utformningen
av bonusprogram i AP-fonderna. Regeringen angav också att fonderna själva
borde inhämta Arbetsgivarverkets mening om huruvida deras bonusprogram
stod i överensstämmelse med de gällande riktlinjerna. Enligt uppgifter
som utskottet inhämtat konsulterade fonderna därefter Arbetsgivarverket
och fick beskedet om att bonusprogrammen föll inom ramen för riktlinjerna.
I
samband med presentationen av skrivelsen om AP-fondernas verksamhet 2002
i slutet av maj 2003 uppgav biträdande finansminister Gunnar Lund till
medierna att han ansåg att det borde införas spärrar i AP-fondernas
bonussystem som stoppar bonusutbetalningar om fonderna gör stora förluster.
Torsdagen den 9 oktober 2003 beslutade regeringen att revidera riktlinjerna
för anställdas incitamentsprogram och för företagsledande personers
anställningsvillkor i statliga bolag. Revideringarna innebär bl.a. att bonus
till anställda ej får utgå när företaget redovisar förlust samt att bonus
ej får överstiga två månadslöner. I riktlinjerna framgår också att
incitamentsprogrammen bör omfatta all personal utom koncernchef/verkställande
direktör. Särskilda incitamentsprogram som enbart riktas till personer i
företagsledande ställning ska inte införas, enligt riktlinjerna.
Enligt
uppgift från Regeringskansliet har brev skickats ut till ordförande i
respektive fondstyrelse där styrelserna uppmärksammas på att riktlinjerna
förändrats.
Enligt utskottets mening är det tillfredställande att
riktlinjerna för bonusprogram stramats upp och att möjligheterna till
utbetalning av bonuslöner vid verksamhetsförluster förhindrats. Enligt
utskottets mening har därmed intentionerna i motionen tillgodosetts. Med
det anförda avstyrks motion Fi32 (m).
Sjätte AP-fonden
Utskottets förslag
i korthet
Utskottet avstyrker motioner om en förändring respektive
avveckling av Sjätte AP-fonden med motiveringen att fonden väl fyller sin
roll i AP-fondsystemet. Jämför reservationerna 5 (fp) och 6 (m).
Motionerna
I
motion Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att Sjätte AP-fonden, som
av regeringen räknas som en buffertfond, inte ingår i fempartiuppgörelsen
om pensionssystemet. Fonden startade som en främmande fågel i systemet,
med helt andra uppgifter som riskkapitalfond, med viss inriktning mot små
och medelstora företag. Även om fondens verksamhet inte präglats av
näringspolitiska hänsyn anser motionärerna att staten inte bör bedriva
näringspolitik genom att pensionspengar förvaltas på detta sätt.
Pensionspengarna bör i stället förvaltas i enlighet med de riktlinjer som
fastställts för Första-Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fondens kapital ingår
i det totala belopp som buffertfonderingen ska omfatta. Därför bör, enligt
motionärerna, Sjätte AP-fonden inordnas i buffertsystemet genom att dess
nuvarande direktiv ersätts med direktiven och placeringsreglerna för
Första-Fjärde AP-fonderna. Det bör också övervägas i vilken form en samordning
med Andra AP-fonden kan ske. Enligt motionärerna innebär förslaget att
Sjätte AP-fonden bibehålls men att ett utlandsmandat tillförs (yrkande
2).
I motion Fi31 av Tomas Högström och Gunnar Axén (m) anförs att det
är det privata sparandet som är grunden för näringslivets försörjning av
riskkapital. Att skattebetalare och pensionssparare genom staten/Sjätte
AP-fonden tar ansvar för riskkapitalförsörjningen leder till
konkurrenssnedvridning. Enligt motionärerna är därför Sjätte AP-fonden en onödig
aktör på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fondens riskprofil är dessutom
inte förenlig med buffertfondernas uppgift. Sjätte AP-fonden bör därför
avvecklas.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera
tillfällen behandlat motioner om en avveckling eller förändring av Sjätte
AP-fondens verksamhet, senast i samband med behandlingen förra årets
skrivelse om AP-fondernas verksamhet (bet. 2002/03:FiU6). Motionerna har
tidigare avstyrkts med bl.a. motiveringen att Sjätte AP-fonden fyller sin
roll i AP-fondsystemet och att det därför inte finns någon anledning att
genomgripande förändra, avveckla eller sälja ut verksamheten. Utskottet
ser ingen anledning att nu omvärdera tidigare ställningstaganden. Motionerna
Fi30 (fp) yrkande 2 och Fi31 (m) avstyrks därför.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten, punkt
2 (v)
av Lars Bäckström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser
att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf360 yrkandena
6 och 7.
Ställningstagande
Hittills har omkring 245 miljarder kronor
förts över från AP-fondsystemet till staten, bl.a. på grund av att
kostnaderna för förtidspensioner förts över från AP-fondsystemet till
statsbudgeten. Enligt riksdagsbeslut ska ett slutligt överföringsbelopp
fastställas vid en kontrollstation 2004.
Enligt Vänsterpartiets mening
bör inga ytterligare medel överföras från AP-fonderna till staten, bl.a.
eftersom det finns stora frågetecken om pensionssystemets långsiktiga
hållbarhet.
En annan viktig fråga i anslutningen till kontrollstationen
2004 är om Sjätte AP-fonden ska delta vid en eventuell ytterligare
överföring. Sjätte AP-fonden är en riskkapitalfond som erbjuder långsiktigt
riskkapital till små- och medelstora företag. Fonden skiljer sig därmed
från de övriga buffertfonderna genom att en stor del av fondens kapital
placeras i onoterade tillgångar. Fonden ingick inte i fempartiöverenskommelsen
om pensionssystemet men betraktas ändå som en buffertfond. Fonden saknar
däremot den direkta koppling mellan in- och utflödena i pensionssystemet
som övriga buffertfonder har.
Detta, i kombination med att Sjätte AP-fondens
tillgångar är mindre likvida än övriga buffertfonders tillgångar samt att
fonden behöver en lång placeringshorisont, gör att jag anser att Sjätte
AP-fonden bör undantas från en eventuell slutlig överföring av medel från
AP-fonderna till staten.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag anfört om överföringar från AP-fonderna
till staten och om Sjätte AP-fonden. Jag tillstyrker därmed motion Sf360
(v) yrkandena 6 och 7.

2. Ägarstyrning av AP-fonderna, punkt 3 (fp)
av
Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi30
yrkande 1 och avslår motion 2002/03:Fi33.
Ställningstagande
Vi anser
att det generellt sett inte är riksdagens eller regeringens uppgift att
ta ställningen till enskildheter i buffertfondernas förvaltning av
pensionstillgångarna. Den utvärdering av AP-fondernas verksamhet som regeringen
och riksdagen gör en gång per år bör mer ses som ett inslag i debatten om
fonderna och som en analys av fondernas verksamhet. Årets utvärdering av
AP-fondernas verksamhet 2002 visar att det finns tendenser till att
regeringen vill detaljstyra vissa delar av fondernas verksamhet. Sådana
tendenser måste enligt vår mening avvisas.
Den offentliga och statliga
ägarstyrningen av fonderna ska i stället ske genom att regering utser
professionella och effektiva styrelser som ska leda fondernas verksamhet.
Vi
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi
anfört om ägarstyrningen av AP-fonderna. Vi tillstyrker därmed motion
Fi30 (fp) yrkande 1. Motion Fi33 (c) avstyrks.

3. Ägarstyrning av
AP-fonderna, punkt 3 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi33
och avslår motion 2002/03:Fi30 yrkande 1.
Ställningstagande
Att vara
placerare på den internationella aktiemarknaden är en mycket riskfylld
verksamhet. Marknadsförutsättningarna förändras kontinuerligt och riskerna
har ökat markant över tiden. I en sådan situation är det enligt min mening
svårt eller rent av felaktigt av en ägare att i olika former ge direktiv
om inriktningen av placeringsverksamheten. Enligt min uppfattning kan det
därför inte uteslutas att den ägarstyrning som skett i AP-fonderna bidragit
till de stora förluster som AP-fonderna redovisat under både 2001 och
2002.
Ägarens roll, i det här fallet statens, är att sätta upp tydliga
mål som indirekt definierar den risk som fonderna får ta i sin förvaltning
av pensionstillgångarna. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet
2002 visar att tydligheten i mål- och riskformuleringarna saknas. Det
leder i sin tur till att det i utvärderingen redovisas mycket oklara
formuleringar om styrelsernas ansvar för de uppkomna förlusterna.
Jag
anser därför att det bör göras en grundlig översyn av AP-fondernas
avkastningsmål, ägarens krav på förvaltningen och risktagandet och därmed
också av ägarstyrningen av AP-fonderna. I detta sammanhang bör det också
noteras att den riskfyllda situationen på marknaderna ställer extra stora
krav på sammansättningen av fondernas styrelser. Detta bör ägaren ha i
åtanke när styrelseledamöter rekryteras och styrelserna formas.
Jag
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag
anfört om en översyn av AP-fondernas mål och förvaltning. Jag tillstyrker
därmed motion Fi33 (c). Motion Fi30 (fp) yrkande 1 avstyrks.

4. Nya
riktlinjer för AP-fondernas placeringar, punkt 4 (v)
av Lars Bäckström
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf360 yrkande 9.
Ställningstagande
Vänsterpartiet
anser att den viktigaste metoden för att klara framtidens pensionskostnader
är att upprätthålla en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet i den
svenska ekonomin. Det förutsätter bl.a. ett starkt svenskt näringsliv.
För att nå det målet krävs en aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt
min mening bör medlen i buffertfonderna i större utsträckning kunna
utnyttjas för näringspolitik. Dagens snäva fokusering på avkastning och de
ideologiska blockeringarna i synen på statligt ägande måste brytas.
AP-fondernas placeringsregler bör därför förändras för att möjliggöra och
befrämja en mer aktiv näringspolitik.
Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag anfört om nya riktlinjer
för AP-fondernas placeringar. Jag tillstyrker därmed motion Sf360 (v)
yrkande 9.

5. Sjätte AP-fonden, punkt 6 (fp)
av Christer Nylander
(fp) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser
att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi30 yrkande 2
och avslår motion 2002/03:Fi31.
Ställningstagande
Sjätte AP-fonden är
inte en del av fempartiuppgörelsen om pensionssystemet, men fondens kapital
ingår i pensionssystemets totala buffertfondering.
Fonden är en främmande
fågel i systemet. Fondens uppgift är att agera riskkapitalfond med bl.a.
inriktning mot små och medelstora företag.
Vi anser att staten inte ska
kunna bedriva näringspolitik på det sätt som riktlinjerna för Sjätte
AP-fonden ger möjlighet till. Hittills har dock inte fonden utnyttjat denna
möjlighet utan kapitalet har förvaltats på ett sätt som stämmer väl överens
med de riktlinjer som fastställts för Första-Fjärde AP-fonderna.
Vår
uppfattning är därför att Sjätte AP-fonden ska inordnas i buffertsystemet
genom att dess nuvarande direktiv ersätts med de direktiv och placeringsregler
som gäller för Första-Fjärde AP-fonderna. Möjligtvis bör denna förändring
ske genom att Sjätte AP-fonden inordnas i Andra AP-fonden. I allt väsentligt
innebär detta att fondens verksamhet bibehålls men att Sjätte AP-fonden
tillförs ett utlandsmandat i förvaltningen.
Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om Sjätte AP-fonden.
Vi tillstyrker därmed motion Fi30 yrkande 2 (fp). Motion Fi31 (m)
avstyrks.
.

6. Sjätte AP-fonden, punkt 6 (m)
av Gunnar Axén (m), Tomas
Högström (m) och Cecilia Widegren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi31 och
avslår motion 2002/03:Fi30 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att
det är det privata sparandet som är grunden för näringslivets
riskkapitalförsörjning. Det är inte statens uppgift att genom ett offentligt
sparande tillhandahålla riskkapital. Ett stort statligt inslag riskerar
att skada riskkapitalmarknaden, bl.a. genom att strikt ekonomiska
överväganden ibland kan tvingas ge vika för politiska syften och önskemål.
Att
skattebetalare och pensionssparare genom Sjätte AP-fonden tar ansvar för
riskkapitalförsörjningen leder därför enligt vår mening till
konkurrenssnedvridning. Vad Sverige i stället behöver är mer av personligt
ägande
och personligt ansvar. Det tillhandahålls säkrast genom en skattepolitik
som uppmuntrar till sparande och investeringar i Sverige.
Eftersom Sjätte
AP-fonden är en onödig aktör på riskkapitalmarknaden och riskerna i fondens
placeringar är högre än i övriga buffertfonderna anser vi att Sjätte
AP-fonden verksamhet bör avvecklas.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi anfört om Sjätte AP-fonden. Vi
tillstyrker därmed motion Fi31 (m). Motion Fi30 (fp) yrkande 2 avstyrks.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens
skrivelse 2002/03:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet
2002.
Följdmotioner
2002/03:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om
principerna för ägarstyrning av fonderna,
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sjätte AP-fondens
nuvarande direktiv och placeringsregler bör upphöra och att fonden fullt
ut inordnas i buffertfondssystemet med samma direktiv och placeringsregler,
och att detta bör ske genom en samordning med Andra AP-fonden.
2002/03:Fi31
av Tomas Högström och Gunnar Axén (båda m):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sjätte AP-fondens
verksamhet bör avvecklas.
2002/03:Fi32 av Lennart Hedquist (m):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bonus
eller rörlig lönedel för ledning och vissa anställda i AP-fonderna.
2002/03:Fi33
av Lena Ek m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av AP-fondernas avkastningsmål, ägarens
krav på förvaltning och risktagande och den därmed sammanhängande
ägarstyrningen.
Motion från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Sf360
av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om överföring av ytterligare medel
från AP-fonden.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om undantag för Sjätte AP-fonden vid den slutliga
överföringen till statsbudgeten.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om förändrade placeringsregler för
AP-fonderna.