Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m. (prop. 2004/05:1)

Betänkande 2004/05:SKU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 december 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m. (prop. 2004/05:1)(pdf, 215 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:1 Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m. (prop. 2004/05:1)

Beslut

Anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket (SkU1)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket för 2005.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen (delvis). Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 15
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-11-09
Justering: 2004-11-16
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-23
Trycklov: 2004-11-23
Betänkande 2004/05:SKU1

Alla beredningar i utskottet

2004-11-09

Anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket (SkU1)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket för 2005.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-11-30
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:SKU1, Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m. (prop. 2004/05:1)

Debatt om förslag 2004/05:SKU1

Webb-tv: Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m. (prop. 2004/05:1)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per-Olof Svensson (S)
Anf. 1 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! I det aktuella ärendet handlar det om anslagen till tullen, skattemyndigheten och kronofogden, det vill säga pengar till driften av de tre myndigheter som är så viktiga för att vi ska få in de skatter och avgifter som sedan i riksdagen och i olika kommunala beslutsforum omvandlas till gemensam välfärd för alla. Skattemyndigheterna och Tullverket har nyligen genomgått en omorganisation, och kronofogdemyndigheterna är på väg in i en ny omorganisation - allt för att göra verksamheten så kostnadseffektiv och administrativt effektiv som möjligt för att man därigenom ska kunna hålla en hög nivå på servicen till allmänheten. För att sätta oss in i verksamheterna har vi i utskottet i år besökt såväl Kronofogdemyndigheten som Tullverket i Göteborg samt tullens verksamhet vid Svinesund för att på plats få viktig och aktuell information om deras verksamhet. Utskottet har även haft ett informationsmöte med Skatteverkets ledning där redogörelse gavs angående frågor med anknytning till budgeten.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 2 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Moderata samlingspartiet har i sin partimotion Fi231 föreslagit en ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för 2005 som är 65 miljoner mindre än vad regeringen har föreslagit. Vi har avstått ifrån ett ställningstagande i utskottet, med hänsyn till budgetsystemets principer, och vi avstår också i detta sammanhang från att föra fram något yrkande. För Skatteverket var anslaget i det moderata förslaget 100 miljoner lägre, vilket skulle motsvara ca 1,7 % av anslaget. Det motiveras närmast med att de skatteförändringar som Moderaterna har föreslagit kraftigt minskar skattemyndigheternas administration. Det gäller bland annat förmögenhetsskatten, reklamskatten samt en ytterligare begränsning av rätten till så kallade övriga avdrag, vilket skulle minska bördan hos Skatteverket. Vidare menar vi att tillkomsten av Skatteverket i sig beräknas medföra stora effektivitetsvinster. Det finns alltså enligt vår mening utrymme att minska anslaget till Skatteverket. I detta sammanhang vill jag, herr talman, nämna den moderata motionen om rättssäkerhet i beskattningen. Det har jag gjort tidigare i kammaren vid två tillfällen, såvitt jag kan erinra mig. Där talar vi om de långa handläggningstiderna i skatteutredningar och skattemål i förvaltningsdomstol som har inneburit, och tyvärr fortfarande innebär, stora påfrestningar för den enskilde och i förekommande fall dennes företag. Ett så kallat tillslag av rättsvårdande myndigheter får betydande konsekvenser för den enskilde. Det blir ofta ett stort genomslag i lokala medier, vilket innebär svårigheter för berört företag att verka. Sverige har också tidigare, tyvärr, fått kritik från Europadomstolen för just detta tillkortakommande. Herr talman! Man lever alltså inte upp till detta högt ställda krav när tiden för skattemålen att passera genom domstolarna många gånger rör sig om ett antal år. Totalt för hela rättsväsendet är det en resurs- och effektivitetsfråga men också i lika hög grad en fråga om lagstiftning och en metodfråga, där transparensen och förståeligheten borde vara mycket goda. Vi moderater har, herr talman, satt denna fråga i fokus gång efter gång, år efter år, och vi kommer att fortsätta att återkomma till denna viktiga fråga i framtiden. Herr talman! För Tullverket var det moderata anslaget 50 miljoner högre än i regeringsförslaget. Den främsta orsaken till ökningen är den kraftiga smugglingen dels av punktbeskattade varor, dels av narkotika och vapen men också av människor, så kallad trafficking . Tullverket har under året sagt upp 249 medarbetare - 249 under 2004! Många av dessa har arbetat med brottsbekämpande verksamhet. Den omorganisation som Tullverket har genomfört innebär att en fast tullnärvaro i stor utsträckning byts ut mot övervakning från mobila enheter. Det är ännu tidigt att uttala sig om hur omorganisationen har fallit ut, men signaler tyder på att stora beslag av exempelvis narkotika har ökat. Orsaken till detta kan givetvis vara en ökad effektivitet och en bättre organisation, men det kan också tyda på att flödet av illegalt införda varor har ökat i Sverige. Herr talman! Moderaterna är oroade inför framtiden och anser att tullens kontrollverksamhet måste stärkas, både personellt och när det gäller avancerad kontrollutrustning. Herr talman! För kronofogdemyndigheterna var anslaget i det moderata förslaget 15 miljoner lägre än i regeringsförslaget. Vi anser att effektiviteten hos kronofogdemyndigheterna bör kunna ökas mer än vad regeringen tror vara möjligt. Detta gör alltså att anslaget till kronofogdemyndigheterna kan minska. Herr talman! Det här var en sammanfattning av de moderata förslagen för utgiftsområde Skatt, tull och exekution. Med detta tackar jag för ordet.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 3 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Skatteverket vill bli den bästa förvaltningen i medborgarnas tjänst. Så står det på Skatteverkets hemsida. Det är en bra intention, men hur lever verket upp till den intentionen? Skatteverket har flera uppgifter. Den ena är just att vara ett serviceorgan med bra tillgänglighet och lättillgänglig information som hjälper medborgaren till rätta i den snåriga skattedjungeln. Den andra uppgiften är att se till att driva in de skatter som en del medborgare försöker smita ifrån. Båda uppgifterna är viktiga. Men då behövs också tillräckliga resurser. Herr talman! Självklart är det viktigt att Skatteverket, som alla andra myndigheter, effektiviserar sin verksamhet. Men vid en information från Skatteverket i utskottet framgick att Skatteverket långt ifrån hade fått de medel som man begärt. Tyvärr finns det personer som försöker utnyttja krångliga och komplicerade skatteregler som gör det möjligt att undanhålla skatt både på olagligt och på halvlagligt sätt. Det lapptäcke som skattesystemet utgör och den höga skattenivån underlättar och bidrar till detta. För att kunna motverka detta måste Skatteverket få resurser till att utföra sina åligganden. Herr talman! Folkpartiet ville i sitt budgetförslag satsa 200 miljoner kronor mer än regeringen för att ge Skatteverket möjlighet att öka sin granskning och sina kontroller. Vi har inte specificerat några exakta ändamål, men som jag nyss anförde finns det hål att täcka i Skatteverkets budget. Herr talman! Detta förslag föll redan när vi beslutade om budgetramarna i förra veckan. Det är bara att beklaga att de pengar som skulle ha flutit in till statskassan genom ökad granskning av uteblivna skatteinbetalningar inte kommer dit. Hur mycket pengar det är fråga om är svårt att säga, men det uppgår säkert till miljardbelopp - pengar som skulle kunna användas på ett bättre sätt. Något att tänka på är ju att de som underlåter att betala skatt - det må vara till exempel bolag som bedriver olaglig skatteplanering eller privatpersoner som anlitar svart städhjälp - egentligen stjäl från sina grannar. Herr talman! Att företag betalar rätt skatt är också viktigt ur konkurrenssynpunkt. Då är det fullständigt absurt att Skatteverket som enda hjälpmedel har Internet när de ska leta reda på utländska företag som säljer till svenska privatkunder för att kontrollera om de betalar svensk moms. Skatteverket hade bland annat i sitt anslagsäskande begärt 100 miljoner extra för förbättrad internationell skattekontroll som kanske hade kunnat gå till kontroll av momsen. Herr talman! Innan jag går över till att prata om tullen måste jag säga att jag tycker att Skatteverkets hemsida har förbättrats. Även om skatterna är krångliga, tycker jag att det blivit lättare att hitta information om dem. Herr talman! Alltfler ungdomar provar i dag på narkotika. Förstörda liv, förtvivlade anhöriga och förödande kriminalitet följer i drogernas spår. Tillgängligheten ökar och priserna sjunker. Nya droger dyker upp på marknaden, droger som inte ens är droger utan som ursprungligen använts till rengöring eller något annat. Jag vill passa på att göra lite reklam för ett frukostmöte på torsdag om nya droger, som bland andra Ulf Sjösten och jag står bakom. En del av narkotikan framställs inom landet, men mycket kommer utifrån. Knarket måste stoppas vid gränsen, och där har tullen en viktig uppgift. Under 2003 gjorde den svenska tullen omkring 2 700 narkotikabeslag, vilket är en minskning jämfört med tidigare år, men mängden beslagtagen narkotika har ökat. Prioritering av storskalig organiserad smuggling har tydligen gett resultat, men för att avskräcka den vanliga resenären som försöker smuggla in narkotika för eget bruk behövs bevakning också av det normala resandet. Folkpartiet ville ge 50 miljoner utöver regeringens förslag till tullen för att även stoppa småskalig smuggling, men tyvärr har också det förslaget fallit. Herr talman! Narkotikahundar fyller en viktig funktion. De är otroligt duktiga. Det har vi själva sett när vi har varit på studiebesök ute hos tullen. Men det behövs flera. Till min stora häpnad fick jag höra av min partikollega Solveig Hellquist att det vid Sollefteås hundskola fanns två färdigutbildade narkotikahundar som tullen inte hade råd att anställa. Tala om bortkastade pengar och förspilld kompetens! Herr talman! Folkpartiet vill inte bara ha ökade resurser utan anser också att Tullverket behöver redskap som stöder möjligheten att bekämpa brott. Tullen måste också få ingripa vid misstanke om brott. Med tanke på de brottsbekämpande delarna i tullens arbete anser vi att dessa borde ligga hos Justitiedepartementet i stället för hos Finansdepartementet.
Per Landgren (Kd)
Anf. 4 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Det område som vi debatterar i dag hamnar ofta i skuggan av skattepolitiken i stort och de enskilda skatterna. Ändå är det väl knappast omtvistat att de myndigheter som vi i dag ska fatta anslagsbeslut om - Skatteverket, tullmyndigheten med flera - är myndigheter som har stor betydelse på grund av sin uppgift men inte minst också för sin kontaktyta mot Sveriges medborgare. Skatteverket kommunicerar under ett år med mängder av medborgare och har i uppdrag att för statens räkning ta hem en stor del av deras inkomst. Det har vi i god demokratisk ordning bestämt att man ska göra. Vi kristdemokrater har dock en kritisk hållning till vissa skattenivåer och skattekonstruktioner, som bekant. Jag skulle önska att vi i denna kammare någon gång kunde få en diskussion om vilka principer skattelagstiftningen ska följa och hur Skatteverket ska säkerställa statsbudgetens inkomstsida. Om detta kan man läsa i officiellt material från Skatteverket, men det kanske ändå inte är tillräckligt. Det talas i denna kammare och i vårt skatteutskott sällan på djupet om den omfattande svarta sektorn i Sverige. Förklaringen till denna brist tror åtminstone vi kristdemokrater finns att hitta i vårt skattesystem, som på så många punkter bryter mot hävdvunna skatterättsliga principer. Det är inte rätt att skattefuska, men det är heller inte rätt att ta ut skatter hursomhelst. Rätt kan det naturligtvis vara ur juridisk synvinkel men inte alltid ur etisk, moralisk. Det omfattande skattefusket i Sverige gör att ökade satsningar på Skatteverket och ökad kontroll är lukrativt för svenska staten. Hur mycket sådana satsningar kan ge kan man givetvis diskutera. Vi kristdemokrater vill slopa den statliga fastighetsskatten och låta resurser från den kostsamma hanteringen av fastighetstaxeringen styras över till att användas för att beivra skattefusk. Den statliga fastighetsskatten är just ett gott exempel på en skatt som genom vanstyre från regeringens och majoritetens sida frikopplats från alla skatterättsliga principer, som en gång även socialdemokratin respekterade, och sedan har man hamnat i ett läge där man får lappa och laga med en rad ad hoc -regler. Kristdemokraterna anser likaså att införandet av de nya förmånsrättsreglerna måste skjutas upp. De signaler som hittills nått vårt parti från små och medelstora företag i mindre tätbefolkade delar av vårt land är djupt oroväckande. Lika oroväckande är att samma signaler tycks om inte ignoreras så inte tas riktigt på allvar av det statsbärande partiet. Herr talman! I vår motion har vi föreslagit att målformuleringen för politikområdet skatt, tull och exekution ska berikas med "etik och integritet" som redskap för att vägleda Skatteverket i hur man i praktiken ska beskatta svenska folket. Utskottsmajoriteten avvisar detta helt utan motivering. Man anser det helt lakoniskt inte vara nödvändigt. Även sådant kan man ju motivera. Utskottsmajoritetens reaktion på vårt yrkande väcker en rad frågor hos mig. Det skulle vara intressant och bra, tror jag, för riksdagens anseende - utan att rida på alltför höga hästar - om någon eller några från utskottsmajoriteten hade vänligheten att försöka besvara de frågor som följer. Anser utskottsmajoriteten att etiken är - och nu tar jag i lite - ovidkommande för vårt skatteverk och för hur våra skatter tas in? Inte ska väl intäkterna säkerställas på ett oetiskt sätt? Det är väl ingen här som inte har hört att det ändå kan ha varit fallet i vår långa historia? Vi behöver inte gå in på vår närhistoria. Är det inte som med rättssäkerheten? Ingen hävdar väl att skatterna ska tas in på ett rättsosäkert sätt? Det är klart att det ska ske enligt lag och vara lagstadgat. Men hur är det då med etiken, och hur är det med integriteten när det gäller hur detta sker med de enskilda skattebetalarna, subjekten? Svaret på frågorna hoppas jag få under debatten av mina socialdemokratiska, vänsterpartistiska och miljöpartistiska kolleger. Enligt betänkandetexten har etik och skatter inte med varandra att göra, om man hårdrar det. Men jag undrar förstås om det verkligen kan vara en riktig tolkning. Om det inte är det finns det tillfälle att lägga det till rätta. Om svaret trots allt är att man vill stå fast vid betänkandetexten, vilket jag nog har störst anledning att tro att delar av mina kolleger vill göra, ja, vilken slutsats ska då dras? Flera av de skatter som svenska företagare, pensionärer, inkomsttagare, aktieägare, barnfamiljer och alla andra skattesubjekt, som det så fint heter, dagligen måste förhålla sig till håller inte, enligt min mening, för en etisk prövning. Det kan gälla grader. Det kan gälla hela konstruktioner. Det är därför begripligt och på sätt och vis hedrande att majoriteten inte vill ha in ordet etik. Man hade kunnat tänka sig att etiken skrevs in i den fina målformuleringen och därefter lades till handlingarna. Högtflygande texter har ju en tendens att stanna vid det abstrakta och sedan i praktiken glömmas bort. Eller också kunde man låtit bli att skriva in ordet etik och sedan definierat det på ett helt annat sätt än det traditionellt definieras. Majoriteten har alltså varit hederlig nog att erkänna att ordet etik inte hör hemma i målformuleringen för politikområdet skatt, tull och exekution. Men min fråga är: Är det verkligen så ni menar? Ni får nu tillfälle att klargöra detta. Man kan undra om det ska underförstås. Om det är så, varför kan det inte skrivas in tydligt och klart? Skatteverket arbetar med detta och har gjort det under säkert fem sex år, jag vet inte exakt hur länge, alltså att inte bara klippa till vilket det förut var fråga om. Nu arbetar de på ett annat sätt genom att ställa sig på skattebetalarnas sida och hjälpa till. Det är en mentalitetsförändring hos Skatteverket. Är inte detta etik? Varför inte förstärka den ambitionen? Oavsett hur det förhåller sig är själva frågan allvarlig. Lägg märke till att jag faktiskt inte påstått att det är så, och även om jag hör suckar så kan det ju klarläggas här och nu. Om det är så att etikens betydelse inte tydligt läggs fast tycker jag att den kartell av rödgröna partier som i dag styr Sverige så småningom bör få minst fyra år på sig, gärna ännu mer, att i lugn och ro och en bra bit från regeringsmaktens betungande ansvar betänka vilken betydelse etik har, vad det är för något och hur den relaterar till vårt omfattande skattesystem.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 5 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Från Centerpartiet har vi lagt fram ett budgetförslag som måste ses i dess helhet. Då är det svårt att bryta ut enskilda delar med bibehållen helhetssyn. Mot bakgrund av det beslutsförfarande som vi har i kammaren har jag därför i likhet med mina borgerliga systrar och bröder valt att avge ett särskilt yttrande och därmed inget yrkande. I Centerpartiets budgetförslag stärks individens ställning. Kommunernas och landstingens roll som bas för välfärdssystemet stärks och en tillväxtfrämjande syn på företagande lyfts fram, vilket är en förutsättning för att vårt samhälle ska utvecklas. Det är en annan framtoning än den som majoriteten föreslår. Herr talman! Jag konstaterar att i dagens samhälle hamnar alltfler i skuldfällan. Möjligheten att med lånade pengar konsumera har en baksida. Lånen måste betalas tillbaka. I kommuner som Stockholm och Göteborg har skuldsaneringarna hos kronofogdemyndigheterna i år ökat med drygt 20 %. Det visar på baksidan av ett samhälle där individen inte stimuleras utan någon annan alltid löser problemen. Alltför många lever i dag på marginalen. Lån till dyra boenden och kapitalvaror, som tagits i en tid med låg ränta, ska betalas tillbaka samtidigt som risken för räntehöjningar är uppenbar. Om det inte kommer höjningar kan vi alltså räkna med ett ännu större tryck på kronofogdarna i arbetet med skuldsaneringar. Skuldsaneringssystemet är bra, men det är knappast en väg som ska ses som naturlig. Det är en extraordinär åtgärd i en extraordinär situation. Herr talman! Trots detta föreslår vi från Centerpartiets sida ett sänkt anslag till kronofogdemyndigheterna. Det gör vi mot bakgrund av att vi anser att förändringen av förmånsrättsreglerna ska avbrytas. Det innebär att trycket på kronofogdemyndigheterna trots allt minskar. I vårt budgetförslag föreslår vi också åtgärder på skatteområdet som innebär att såväl samordningsvinster som en minskad administration kan åstadkommas. Exempelvis innebär slopandet av posten Övriga avdrag i deklarationen väsentliga besparingar i granskningsarbetet, vilket bland annat motiverar en anslagssänkning i storleksordningen 70 miljoner kronor. Beträffande tullen anser vi att dess verksamhet är en helt annan i dag än den var för tiotalet år sedan. I och med EU-inträdet har tullen gått från fiskal verksamhet till bevakande verksamhet eftersom huvuddelen av vårt handelsutbyte sker inom ramen för EU. Tullen har i dag en viktig funktion som kontrollör av varor som fraktas över våra gränser. I den rollen måste tullen ges större befogenheter och dess resurser stärkas. Samarbetet mellan tullen och polisen är självklart, vilket innebär att det borde vara lika självklart att tullens verksamhet mer intimt samordnas med polisens verksamhet. För riksdagens del innebär det att anslagsposten bör flyttas till justitieutskottet. För att tullen ska bli mer effektiv och kunna förhindra smuggling fordras också ett samarbete med Kustbevakningen. I Östersjöområdet är det behovet framträdande. Vi är övertygade om att för att det ska kunna få ett genomslag, vilket vi alla vill, bör verksamheterna samordnas under en hatt. Smugglingen av såväl tobak och sprit som narkotika är framträdande, men det är också smugglingen av vapen. Den förråande attityd som i dag finns i samhället innefattar allt större inslag av vapen. Det är inte ovanligt, tvärtom, att vapen som kommer från öst sedan används vid rån och överfall här i landet. Tyvärr kan jag konstatera att många som har lagliga vapen i Sverige jagas som syndabockar när det gäller tillgången på vapen i de här sammanhangen. I stället ligger tyngdpunkten på den illegala införseln på grund av bristande kontroll vid våra gränser. Det måste till krafttag för att förbättra den situationen. Herr talman! Från Centerpartiet föreslår vi därför en kraftsamling på tullens område dels genom flytt av verksamheten, dels genom ökade anslag till tullens verksamhet. Avslutningsvis: Då formalia uppenbarligen är sådana att den här typen av frågor ska väckas i samband med vårpropositionen har vi från Centerpartiet för avsikt att återkomma till frågan under våren.
Barbro Feltzing (Mp)
Anf. 6 Barbro Feltzing (Mp)
Herr talman! Skatteutskottets anslagsbetänkande berör Skatteverket, kronofogdemyndigheterna och Tullverket. Som vi tidigare hörde har vi gjort intressanta utskottsbesök bland annat vid Kronofogdemyndigheten i Göteborg samt vid Tullverket i Göteborgs hamn och i Svinesund. När det gäller godstrafik styrs Tullverket numera från Göteborg. Bland annat genomlyser man containrar med en ny stor utrustning med kobolt. Det är en alldeles ny teknik som används, bland annat till följd av terrorhoten i världen. Anslagen för de olika verken står vi i Miljöpartiet, liksom naturligtvis även Vänsterpartiet, bakom. Det handlar om 5,9 miljarder till Skatteverket, 1,5 miljarder till kronofogdemyndigheterna och ca 1,4 miljarder till Tullverket. När det gäller Tullverket är jag speciellt nöjd med att tullen fått en varaktig förstärkning med 5 miljoner kronor bland annat för att effektivare kunna bekämpa narkotikasmugglingen. Förra året fick de en varaktig förstärkning med 10 miljoner, vilket jag naturligtvis också är jättenöjd med. Herr talman! Skatteverket har omorganiserats till en myndighet, och tullen fick en ny organisation från den 1 juli. Nu arbetar man i Regeringskansliet med kronofogdemyndigheternas organisation. Vi har i Miljöpartiet under den allmänna motionstiden väckt en motion om medborgarskap. I dag måste man vara svensk medborgare för att få anställning vid kronofogdemyndigheterna. Det gäller bland annat anställning som regionkronodirektör, chefskronofogde, kronofogde, biträdande kronofogde, kronofogdeaspirant, kronokommissarie, kronoinspektör och kronoassistent. Vi vill att detta ska ändras. Och vi vet att det pågår ett arbete i regeringen. Men vi tycker att detta medborgarskapskrav inom kronofogdemyndigheten är en gammal rest som rimmar illa med den internationalisering som har skett. Kronofogdemyndigheten samarbetar bland annat med Skatteverket, vilket betyder att man söker samma typer av tjänster inom denna sfär. Vi tycker därför att det är diskriminerande att man inte ska kunna få anställning inom kronofogdemyndigheten om man inte har svenskt medborgarskap. Det har kommit ett utredningsbetänkande och även en skrivelse från Riksskatteverket där det föreslogs att detta krav skulle tas bort. Vi hoppas att detta kommer att ske, och vi avvaktar arbetet inom Regeringskansliet när det gäller denna organisation av kronofogdemyndigheten och hoppas att man då tar hänsyn till detta krav.
Per Landgren (Kd)
Anf. 7 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Min fråga till Barbro Feltzing gäller egentligen bara målformuleringen för Skatteverket. Min fråga är ganska enkel och rak: Tycker Barbro Feltzing att det är rätt eller fel att skriva in etik, alltså att det ska ske på ett etiskt riktigt sätt när skatteuppbörden säkerställs?
Barbro Feltzing (Mp)
Anf. 8 Barbro Feltzing (Mp)
Herr talman! Jag hörde naturligtvis Per Landgrens filosofiska tal. Och det är väl helt riktigt att etiken ska finnas. Men jag kan tänka mig att etiken handlar om vad vi vill använda skattepengarna till - vård, omsorg och skola. Vi vill att de ska gå till etiskt bra saker. Det är väl inget fel att man tar med etiken. Men jag antar att den ändå finns med i målformuleringarna men att man inte har uttalat det så starkt som Per Landgren vill. Det kan jag kanske hålla med om.
Per Landgren (Kd)
Anf. 9 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Jag gör den reflexionen. Och jag vet inte om det behöver vara så filosofiskt. Det kan vara väldigt jordnära. Även om det är självklart att Skatteverket ska så att säga driva hem skatterna på ett rättssäkert sätt vill väl alla att det också ska ske på ett etiskt riktigt sätt. Då undrar jag varför det inte ska stå i en målformulering som ändå ska vara styrande och som Skatteverket ska hålla sig till.
Barbro Feltzing (Mp)
Anf. 10 Barbro Feltzing (Mp)
Herr talman! Jag skulle vilja ha konkreta exempel från Per Landgren där han kan visa att detta inte är genomfört på ett etiskt riktigt sätt.
Ulla Wester (S)
Anf. 11 Ulla Wester (S)
Herr talman! En och annan kanske tycker att det är som att komma springande med jästen efter degen att här i dag debattera dessa anslagsnivåer gällande Tullverket, Skatteverket och kronofogdemyndigheterna. Riksdagen tog ju redan i förra veckan beslut om budgeten, och oppositionens förslag är nedröstade. Men som någon tidigare här i dag sade är dessa myndigheters verksamheter själva navet i samhällsmaskineriet, och de angår oss alla. Jag tycker därför att det är viktigt att tydliggöra partiernas olika prioriteringar. Glädjande är att samtliga så kraftfullt vill bekämpa narkotikainförseln. Denna enighet och vårt samstämmiga avståndstagande mot illegala droger har självfallet en viktig opinionsbildande effekt. Tänk, herr talman, om samma entusiasm och enighet rådde om kampen mot ekobrottsligheten, och då menar jag i praktiken. Jag menar skarpa förslag och inte bara fina ord i motioner och i reservationer. Men inom en nära framtid kommer samtliga partier att få möjlighet att klargöra sina ambitioner på detta område. Vi ska nämligen snart behandla förslag om uppstramade villkor för F-skatt, underentreprenörsavdrag, krav på kassaplombering med mera. De som har läst och begrundat betänkandets särskilda yttranden och motioner förstår säkert varför jag i dag kommer att ge Kristdemokraterna stor uppmärksamhet i mitt anförande. Det är av tidsbrist och inte nonchalans som jag delvis kommer att behandla de övriga borgerliga partiernas förslag i en klump även om dessa förslag spretar lite grann åt olika håll. Jag måste börja med Folkpartiet som jag som vanligt i just detta sammanhang känner stor sympati för. Utan omsvep konstaterar Folkpartiet att skatteundandragande är ett samhällsproblem som måste åtgärdas. Och så långt är vi rörande överens. Det som Folkpartiet tycks ha i sina ägor men som vi socialdemokrater dessvärre saknar är en egen sedelpress. Det är väl därför som man från Folkpartiet kan föreslå en större höjning av anslagen än vad vi socialdemokrater bedömer att vi kan göra. Det i sin tur beror på att vår budget måste stå sig i verkligheten, medan oppositionen kan bre på och ta ut svängarna. Och det är klart att det kanske kan skada Folkpartiets trovärdighet framöver, vad vet jag. Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill samtliga minska anslaget till Skatteverket. Nedskärningarna omvandlas sedan på ett alldeles fantastiskt sätt till att i stället bli ett påslag. Dessa tre borgerliga partier menar att eftersom de vill plocka bort en och annan skatt försvinner också arbetsuppgifter för verket. Centerpartiet tillgodogör sig dessutom vinster från en skattereform som man vill göra, hur man nu har tänkt att den ska kunna genomföras redan efter nyår. Man räknar också ogenerat in de effektivitetsvinster som det nya Skatteverket förväntas göra, trots att man var ivrig motståndare till den omorganisationen. Jag påstår att dessa budgetförslag inte är riktigt trovärdiga. Samtliga dessa tre borgerliga partier bortser nämligen från att även avveckling och omstrukturering kostar pengar och att det sannerligen inte finns några vinster att hämta hem år ett i en sådan process. Numera anser dessutom i vart fall Moderaterna att de arbetsrättsliga lagarna ska värnas. Den omsorgen borde väl rimligen också omfatta Skatteverkets och kronofogdemyndigheternas personal. Det brukar ju heta att den som söker, hon finner. Trots det har jag inte lyckats hitta den röda tråden i dessa tre olika budgetförslag. Samtliga föreslår nämligen också en hel rad skatteförändringar som helt klart drar med sig stora administrativa kostnader. Avdrag för hushållsnära tjänster är bara ett av exemplen på detta. Jag har sökt men inte funnit ens en liten antydan om att införande av ett sådant avdrag också måste följas av ett påslag till Skatteverket. Det håller inte att bara räkna i den ena kolumnen. Det finns faktiskt en sak som de borgerliga partierna är eniga om, och det är att de tycker att ansvaret för Tullverket ska flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet. Vilken hemvist som är bäst kan alltid diskuteras. Men det är inte riksdagen som äger den frågan, utan det gör regeringen. Jag ska nu ta upp Kristdemokraternas förslag. Förutom deras osedvanligt kreativa bokföring innehåller deras förslag sådant som jag nog tycker att valmanskåren borde få kännedom om. De skriver i sitt särskilda yttrande att "Skatteverket bör befrias från uppgifter som är onödiga och kontraproduktiva för samhället". Vad som avses är skatter som har beslutats i demokratisk ordning i denna kammare. Vidare skriver de i sin motion Sk469 att införandet av de nya förmånsrättsreglerna är stötande. Herr talman! De använder faktiskt ordet "stötande". Uttalandet blir inte bättre av att det faktiskt var Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som bildade majoritet här i kammaren i den frågan. Ytterligare ett citat från Kristdemokraternas yttrande är att "de svenska administrationerna för skatt, tull och exekution måste orientera sig mot de rättsliga principer som trots allt är etablerade och att målformuleringen för politikområdet skatt, tull och exekution bör ändras till att ligga mer i linje härmed". Kristdemokraterna anser alltså att dessa tre myndigheter bedriver verksamhet som går emot etablerade rättsliga principer. Föga förvånande nämner de inte något exempel på sådana lagbrott. I den kristdemokratiska världen är höga skatter orsak till skatteundandraganden. I sin motion Sk469 konstaterar de att slutsatsen är att "en hög skattekvot medför en lägre laglydighet". För att bevisa denna slutsats refererar de till Friedrich Schneider som är en synnerligen omstridd och ifrågasatt nationalekonom. Han använder en kritiserad metod, så kallade monetära skattningar, för att räkna ut den dolda ekonomins andel i ett land. Det är en sak. Ännu värre är att Kristdemokraterna sedan försöker föra oss bakom ljuset. För att bevisa sin tes att en hög skattekvot skapar skattebrottslingar plockar de högst selektivt ut två av länderna från denne Schneiders rankningslista. De undviker därmed att redovisa att till exempel Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Belgien enligt samma skattning har en mycket högre andel dold ekonomi än Sverige. Den sanningen passar tydligen inte Kristdemokraternas intressen. Herr talman! Vill man verkligen göra någonting åt ekobrotten är det väl rimligt att uppriktigt och ärligt söka orsak och verkan för att sedan i nästa steg kunna utforma relevanta åtgärder. Att sänka skatter för att förhindra fusk är inte rätt metod, hur gärna Kristdemokraterna än vill att det ska vara så. Det förhåller sig nämligen så att andelen skattefel i Sverige ligger på ungefär samma nivå som i andra länder i Nord- och Mellaneuropa och definitivt lägre än i lågskatteländerna i Sydeuropa. Detta och mer därtill finns att läsa bland annat i en av Skattebasutredningens delrapporter sammanställd av Annika Persson från Skatteverket i samarbete med olika experter på området. Också när det gäller Tullverkets verksamhet gör Kristdemokraterna hårresande analyser. Bland annat påstår de att regeringen inte tillfört medel till så kallade kompensatoriska åtgärder. Det påståendet tyder dessvärre på att motionärerna inte har satt sig in i vad kompensatoriska åtgärder faktiskt är för någonting. Dessutom tycks det ha gått Kristdemokraterna fullständigt förbi att Tullverket har gjort två stora omorganisationer och dessutom fått utökade befogenheter. De kristdemokratiska ledamöterna använder nämligen en utredning som presenterades redan år 1998 som underlag för flera av sina förslag. Jag måste säga att jag tycker att vårt Tullverks fantastiska utveckling är värt åtminstone något intresse även från Kristdemokraterna. Per Landgren ställde en fråga till mig. Jag gör inte anspråk på att vara någon sorts hemmasnickrad filosof men måste nog säga att jag tycker att det här med vad som är etiskt och moraliskt rätt inte i grunden är någon objektiv sanning. Det finns ju de som tycker att skatter som är beslutade i demokratisk ordning är oetiska och omoraliska. Och det finns de som tycker att skattekontroll är oetiskt och omoraliskt. Det finns kanske också de som tycker att antaganden om att sjuka människor är simulanter eller att arbetslösa är arbetsskygga är omoraliska insinuationer som kränker integriteten och är oetiska. Med detta, herr talman, vill jag avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 12 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Först vill jag göra ett konstaterande. Den svarta oredovisade sektorn i den svenska ekonomin är en cancersvulst som måste bekämpas med alla till buds stående medel. Jag är helt övertygad om att vi i denna kammare är överens om det. Sedan går jag över till tullen. Som jag sade i mitt inledningsanförande ökade antalet beslag under år 2004, i varje fall under det årets senare del - detta efter att först ha minskat. EU:s yttre gräns har flyttats, och många av de nya medlemsstaterna i EU klarar ännu inte gränskontrollen på ett tillfredsställande sätt. Jag hävdar att det kommer att innebära att kraven på den svenska tullen kommer att öka. I det läget väljer Socialdemokraterna och stödpartierna att, i varje fall delvis, montera ned den svenska tullen. Jag menar nämligen att 249 uppsägningar under år 2004 märks. Gör det inte det, Ulla Wester? Min fråga till Ulla Wester som representant för regeringspartiet blir därför: Vilken bedömning har ni gjort av tullens ökade eventuella problem i takt med att vi har fått nya medlemsstater i EU? Jag undrar alltså om ni har funderat på den frågan och vilken bedömning ni har gjort.
Ulla Wester (S)
Anf. 13 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag förstår faktiskt inte riktigt resonemanget - att majoriteten skulle skära ned på Tullverket. Tullverket är ju en av de myndigheter som har fått ökade anslag varje år så långt tillbaka jag kan tänka. Tullverket och Skatteverket är prioriterade områden. Vidare tycker jag att Ulf Sjösten visar en dålig tillit till Tullverket. När det gäller Skatteverket räknar ni in effektivitetsvinster så att säga på pluskanten, så att ni kan skära lite extra i anslagen. Men när det gäller Tullverket finns det alls inte några sådana tankegångar. Varför denna dålig tillit? Det tycker jag inte att Tullverket förtjänar. Den nya organisation som Tullverket genomfört har inneburit att de valt att satsa väldigt mycket pengar på teknisk utrustning och på olika hjälpmedel. Tullverket har självt hanterat sina anslag och har gjort den bedömningen. Det är inte på grund av minskade pengar som Tullverket har sagt upp personal, utan det handlar om dess egna prioriteringar. Den senaste tidens "infångster" av narkotika vid våra gränser visar väl att Tullverket inte har gjort en alldeles galen bedömning?
Ulf Sjösten (M)
Anf. 14 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Jag konstaterar tyvärr - jag börjar bli ganska van vid det - att jag inte får något svar på min fråga. 249 uppsagda medarbetare i Tullverket under 2004 - är det en satsning eller en nedskärning? Jag tycker att konstaterandet talar för sig själv. 249 är uppsagda. Om det är utslag av en socialdemokratisk prioritering, ja, då kan man faktiskt ifrågasätta vilka prioriteringar ni gör i regeringspartiet. Min fråga var: Har ni över huvud taget funderat över den problematik som uppstår i och med att de nya medlemsstaterna kom in i EU? Finns det, enligt ert förmenande, ingen risk för ökad smuggling och trafficking , inte minst, just nu? Om ni menar det - det verkar som om ni gör det: Vad baserar ni denna bedömning på? Avslutningsvis, herr talman, har jag det allra största förtroende för Tullverket och dess personal. Jag har inte försökt framföra något annat från den här talarstolen. Det är ganska fräckt av Ulla Wester att påstå det.
Ulla Wester (S)
Anf. 15 Ulla Wester (S)
Herr talman! Det tycks föreligga tolkningsproblem mellan mig och Moderaternas företrädare. Att personer har sagts upp av Tullverket beror på Tullverkets egen bedömning av hur man vill använda sitt anslag, ett anslag som har ökat varje år. Är det svar på frågan? Självfallet har vi funderat över vad anslutningen av de nya medlemsstaterna innebär. Självklart är det utrett både avigt och rätt. Det är bland annat därför svenska tullen har fått ganska mycket extra pengar för att delta direkt i det operativa arbetet i de här länderna och hjälpa till med att bygga upp deras administrationer. Det är ett arbete som vi påbörjade för bra många år sedan, långt innan ens anslutningsförhandlingarna var avklarade.
Per Landgren (Kd)
Anf. 16 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Ulla Wester talade nyss här om tolkningsproblem vad gällde relationen till Moderata samlingspartiet. I relation till Kristdemokraterna handlar det inte så mycket om tolkningsproblem som att faktiskt läsa rätt innantill. Här räknades upp en rad av kritiska ståndpunkter, som inte är något annat än missuppfattningar. Det är klart: I ett anförande på två minuter här är det svårt att reda ut alla dessa. Låt oss börja från början. Skatter kan enligt vår mening vara kontraproduktiva, och de kan också vara oetiska, även om besluten har fattats av en - jag höll på att säga enig Sveriges riksdag, men så är det ju väldigt sällan. Det är vår grundsyn på lagstiftning, moral och moralens grund för lagstiftningen som Ulla Wester är inne på. Då kan man inte ta det som ett exempel på att det är felaktigt i sak. Möjligtvis kan man säga att det är en felsyn, att argumenten är dåliga och så vidare. Vad gäller förmånsrättsreglerna har Ulla Wester tydligen snubblat på ordet "stötande". Genomförandet har vi aldrig sagt är stötande. Stötande var så att säga Skatteverkets mobilisering för att försöka komma först i kön. Förut var det ju en laglig rätt att komma först i kön till konkursbon. Nu mobiliserar man så att säga för att klara konkurrensen med vanliga medborgare. Det är inte ett lagbrott att gå emot skatterättsliga principer. Ursäkta mig, herr talman, men jag vet inte om Ulla Wester har förstått vad skatterättsliga principer har för funktion. De ska ju styra lagstiftningen. Sedan kan ni och vi vara oense om de skatterättsliga eller etiska principerna över huvud taget, men de är prejudiciella och ligger alltså före lagstiftningen - det är ju självklart. Då är det alltså inte ett lagbrott. Det har vi inte sagt. Att skattenivån skulle leda till bristande laglydighet får jag återkomma till, herr talman.
Ulla Wester (S)
Anf. 17 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag tror nog att Per Landgren behöver mer än två minuter för att precisera sina texter. Jag vill betona att jag har läst dem väldigt noga och inte gjort det med något ont uppsåt utan av intresse. Jag har hamnat i de slutsatser jag har gjort, och jag står i väldigt hög grad för dem. Jag måste återkomma till sättet att justera statistikuppgifter så att de passar de egna syftena. Man kan ju bara inte låta bli att fundera över om det är en vanligt förekommande arbetsmetod inom det kristdemokratiska partiet. Per Landgren måste ju förstå att den frågan kommer som ett brev på posten. Det skulle också vara väldigt intressant att få lite utvecklat vad Per Landgren och hans parti anser att kompensatoriska åtgärder är för något.
Per Landgren (Kd)
Anf. 18 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Jag fortsätter min uppräkning. Jag vill inte vara ofin på något sätt, herr talman, men ibland hjälper det inte att läsa texter noga. Man måste ta hjälp på olika sätt för att kunna förstå, i synnerhet om texten kommer från ett annat parti som ibland tänker lite annorlunda än vad det egna partiet gör. När det gäller skattekontroll och att vi på olika sätt skulle hålla tillbaka någon form av redovisning av ett försök till ett något djupare resonemang vill jag säga att det är direkt fel. Man kan läsa den text som Ulla Wester har läst så noga, herr talman, så ser man att där finns en brasklapp. Vi säger att även om de monetära uppskattningarna ifrågasätts av en del forskare så är skillnaderna mellan Sverige och lågskatteländer så betydande att de knappast kan ignoreras. Det är ju en tydlig brasklapp: Vi får ta det här för vad det är. Det finns andra som tycker annorlunda. Vi kan gärna förlänga den här diskussionen in i nästa års motion för att sedan återkomma till kammaren. Men sedan skriver vi ju att slutsatsen är att en hög skattekvot medför en lägre laglydighet. Det är ju ett påstående, och vi drar slutsatsen. Det kan man kritisera. Men låt oss göra en tankelek. Låt oss tänka oss en skattenivå på 100 %. Tror Ulla Wester eller någon annan här i kammaren, eller till och med herr talman, på fullt allvar att en sådan som Gunnar Myrdal eller någon annan skulle tro att det inte alls har något med laglydigheten att göra och att det inte alls skulle leda till en lägre laglydighet? Nej, se där! I så fall är det ett, låt oss säga kanske udda, men något filosofiskt sätt att bevisa själva satsen. Det är klart att det finns gränser för vad medborgarna tål vad gäller till exempel uttaxering av skatter.
Ulla Wester (S)
Anf. 19 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag ifrågasätter inte Kristdemokraternas tes att en hög skattekvot skapar skattebrottslingar. Jag påstår att den är fullständigt felaktig. Detta är fullständigt fel, i vart fall i all den litteratur jag har gått igenom och all forskning. Jag har faktiskt försökt hitta någon som skulle kunna hålla med Kristdemokraterna i det fallet, men jag har inte gjort det. Jag vore oerhört tacksam om Per Landgren och hans partivänner kunde lägga fram en sådan referens till mig, för de här frågorna intresserar mig väldigt mycket. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi på allvar tar tag i det här med skatteundandragande, och när vi gör det så måste vi veta vad vi gör. Vi kan inte arbeta utefter en felanalys, som jag påstår att ni kristdemokrater står för. Jag har noterat att jag inte fick något ordentligt svar på om det här att fiffla med statistik är en vanligt förekommande metod i det kristdemokratiska partiet när man så oerhört gärna vill bevisa att man har rätt.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 20 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Ulla Wester tror att vi har en sedelpress. Det har vi inte. Däremot har vi gjort ett heltäckande budgetförslag där vi satsar mer pengar på att komma till rätta med det skattefusk som finns i dag på grund av att vi har ett krångligt och komplicerat skattesystem som inbjuder till att man kan skattefuska. Ju krångligare ett skattesystem är, desto större risk finns det för att man undandrar pengar, att man struntar i att redogöra för allt som man ska redovisa. Dessutom löser man inte problemet med skattefusk genom att skärpa reglerna för att starta och driva företag, genom skärpta F-skatteregler. Så frågar Ulla Wester också efter förslag. Jag hade förslag i mitt anförande, bland annat att man ska jobba mer med att satsa på internationella skatter och motverka att man får konkurrenssnedvridning från andra EU-länder, där det är lägre momssatser. I övrigt är det ju så att Skatteverket också får hitta sina egna bitar som man ska angripa. Sedan har jag ett exempel, som Ulla Wester själv nämnde, för att motverka skattefusk. Det gäller hushållsnära tjänster. Genom att göra reduktion för det skulle vi kunna minska skattefusket väsentligt. Några exakta summor kan jag inte ange, men vad säger Ulla Wester om det?
Ulla Wester (S)
Anf. 21 Ulla Wester (S)
Herr talman! Det var många frågor, och jag har lite tid. Jag måste säga att jag inte har kritiserat Folkpartiet för det sätt på vilket ni lägger fram er budget i just det här sammanhanget. Ni tricksar och donar inte. Ni plockar inte bort skatter, och vinner massor av pengar på det, och kommer sedan med nya förslag men glömmer att det också kostar pengar. Jag har ingen kritik mot det. Det enda jag ifrågasatte var att det var väldigt mycket pengar. Och vad kommer de ifrån? Kanske ni har en sedelpress på kansliet och trycker dem själva. Om jag inte minns alldeles fel har också era moderata kamrater kritiserat att budgeten inte riktigt går ihop. Pengarna täcker inte alla förslag. Skatteverket ska få hitta sina egna metoder. Det håller jag med Anne-Marie Ekström om. Men varför ska inte Tullverket få göra det? Ni är ganska detaljerade i både särskilda yttranden och motioner. Tullverket ska köpa hundar. De ska stationera sin personal i Örebro och jag vet inte allt. Jag tycker att ni hoppar in i en jättestor tullkostym som ni inte riktigt fyller ut. Att hushållsnära tjänster och kopplingen till svartarbete inte är någon verksam metod beror på att vi då också måste göra skatteavdrag för taxiresor, restaurangbesök, byggbranschen och så vidare. Jag vill nog påstå att det är fel att på något vis premiera skattefusk.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 22 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Vår budget går ihop. Om Moderaterna kritiserar vår budget känner de inte till alla tankar bakom den. Det var ett svar på en fråga. Då kommer min fråga till Ulla Wester igen. Om tullmyndigheten ska få välja, varför måste vi komma med förslag till Skatteverket då? Sedan tog Ulla Wester upp det här med att man även skulle ta in byggbranschen. Det är ju precis vad man har gjort för att minska skattefusk och svartarbete. Då är min fråga: Varför kan man inte göra samma sak när det gäller kvinnliga arbeten? Man har ju infört ROT. Det var Ulla Wester som själv tog upp den här frågan, och jag kan inte låta bli att ta emot den och bolla den tillbaka. Varför ska det bara vara manliga yrken som ska subventioneras? Avsikten är ju bland annat att minska svartarbetet inom byggbranschen. Inom hushållsbranschen finns det ju otroligt många, både kvinnor och män, som jobbar svart. Det vore väl väldigt vällovligt och välkommet att kunna göra de här svarta arbetena vita, bland annat för kvinnornas egen skull så att de ska kunna få pensionspoäng och försäkringar och känna sig trygga. Jag stannar där.
Ulla Wester (S)
Anf. 23 Ulla Wester (S)
Herr talman! Ja, Anne-Marie Ekström, stanna där. Det vill jag nog säga. Jag känner att den här debatten glider in på helt andra områden. Mitt syfte med att nämna hushållsnära tjänster var ett helt annat än att diskutera deras för- och nackdelar. Kanske inte Anne-Marie Ekström lyssnade så noga på mitt anförande, vad vet jag. Jag har inte heller begärt något förslag om hur Skatteverket ska sköta sina uppgifter. Jag är alldeles förvissad om att de klarar det oerhört mycket bättre än vad både jag och Anne-Marie Ekström gör. Om jag ändå måste lyfta lite grann på det täcke som Anne-Marie Ekström lyfte på med ROT-avdrag har det ju ett helt annat syfte. Det är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kommer att hållas kvar ett tag för att sedan avvecklas. Den är till för att stimulera ekonomin. Men det var inte för att diskutera det som jag kom till kammaren i dag.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 24 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Ulla Wester ifrågasatte i sitt anförande bland annat Centerpartiets syn på ekobrottsligheten. Jag vill betona: Oavsett om det är på ekosidan eller om det handlar om narkotika måste grundprincipen vara att brottslighet ska beivras. Det borde inte råda någon tvekan om den grundsynen. I övrigt betonade jag i inledningen av mitt anförande att när man tittar på Centerpartiets förslag, rätt genomgripande förslag, måste man ha en helhetssyn. Trots att vårt förslag ligger under ramen och jag i den här frågan skulle kunna ha ett yrkande har jag valt att inte ha det på grund av att det fordras en helhetssyn på hela förslaget. Vi vill höja skattebasen till kommunerna. Vi vill myndigförklara de kommunala och landstingskommunala politikerna. Vi har en helt annan grundsyn än den som regeringspartierna står för. Att jag begärde replik beror kanske framför allt på att Ulla Wester sade att Tullen är en fråga för regeringen. Det må så vara, men det vore då intressant att höra regeringens representant i kammaren i dag. Hur ser du på det här? Det är väl ändå att Tullens verksamhet radikalt har förändrats, från den fiskala sidan till en övervakningsfunktion. Det är kanske en sektor som är än viktigare än den tidigare sektorn när vi tittar på narkotikasmuggling, vapensmuggling, alkohol och liknande. Då skulle jag gärna vilja höra: Delar Ulla Wester min syn att man bör kraftsamla inom det här området och kanske sammanföra Kustbevakningen, polisen och tullen till en kraftfull organisation som bekämpar det här? Och tänker Ulla Wester medverka till att regeringen fattar ett sådant beslut under våren?
Ulla Wester (S)
Anf. 25 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag fick plötsligt en ny titel här i dag. Jag är inte regeringens representant. Möjligen är jag regeringspartiets, men det är väl en stor skillnad. Det är bra att Jörgen Johansson å Centerns vägnar tar avstånd från det här med ekobrott. Det vet jag att ni gör. Men jag kan notera att ni inte precis har slitit ut mycket papper på att skriva om det i era motioner och särskilda yttranden. Det tycker jag är synd, för jag tycker att frågan är viktig och att den gott kan behandlas många gånger. Vad jag gärna skulle vilja ha svar på beträffande den skattereform som ni föreslår är vad Centerpartiets kamrater i den så kallade alliansen säger om den. Det skulle vara intressant med en kommentar. Vad gäller Tullverkets organisationstillhörighet kan man väga för och emot både det ena och det andra. Men vad jag tycker att Centerpartiet så tydligt gör både här och i det ni skriver är att ni bortser från Tullverkets gren Effektiv handel och hur pass viktig den faktiskt är. Servicen till företagen är oerhört viktig. Handel över gränser fram och tillbaka måste ske både rättssäkert och smidigt på alla vis. Frågan är inte alls enkel. Ni skjutsar undan de viktiga uppgifterna för Tullverket som om klarering och deklarationer vore något på marginalen. Så är inte fallet. Visst kan man diskutera Tullverkets hemvist. Men jag är inte beredd att gå så långt som att göra det så enkelt för sig som Centerpartiet gör.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 26 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det har trots allt skett en radikal förändring sedan EU-medlemskapet vad gäller tullens arbetsuppgifter. Givetvis ska servicen gentemot företagen och så vidare finnas kvar. Men vi kan konstatera att det skett en införsel av alkohol och av narkotika, och de senaste åren har det skett en stor införsel av illegala vapen. De används direkt i förråande syfte i samhället. Vi har fler väpnade rån i samhället. Den grova brottsligheten måste bekämpas vid gränserna för att man ska kunna nå full effektivitet. Vi måste som jag ser det kraftsamla för att nå de bästa möjliga resultaten. Nu går jag över till en helt annan fråga som det förvånar mig att Ulla Wester inte tog upp i debatten. Det gäller det som skrivits den senaste veckan om skuldsanering och kronofogdemyndigheternas ökade insatser på det området. Man redovisar 22 % ökning av antalet skuldsaneringsfall i Göteborg och Stockholm. Jag ser allvarligt på det, eftersom regeringen lägger fram en budget som bygger på en ökad privat konsumtion. Blir det inte en ökad privat konsumtion går budgeten över styr. Samtidigt konstaterar vi att det ökade antalet skuldsaneringar beror på att människor konsumerar mera men gör det med lånta pengar som de sedan inte har råd att betala tillbaka. Det är en ekvation som inte går ihop. Någon kommentar borde kanske fällas också på det här området.
Ulla Wester (S)
Anf. 27 Ulla Wester (S)
Herr talman! Den kommentaren blir: Varför i hela fridens namn vill Centerpartiet skära ned 23 miljoner för kronofogdemyndigheterna? Hur ska de kunna klara sina arbetsuppgifter om problematiken är så stor? Det kan väl inte vara en bra åtgärd? Vad gäller tullen har handeln ökat de senaste åren sedan EU-inträdet. De uppgifter som Tullverket har för Effektiv handel kanske ser annorlunda ut, men arbetsbördan är väldigt stor. Man kan se att Tullverket klarar båda grenarna på ett utomordentligt sätt. Om man ser utanför Sverige, Jörgen Johansson, är vårt svenska tullverk ett av de mest effektiva, för att inte säga världens mest effektiva tullverk. Detta med organisationstillhörighet kanske man ska lyfta fram ur andra aspekter.
Marie Engström (V)
Anf. 28 Marie Engström (V)
Herr talman! När det gäller anslagen till Skatteverket, kronofogdemyndigheterna och Tullverket har Ulla Wester gått igenom samarbetspartiernas förslag ganska utförligt varför jag inte tänker göra det. Jag tänker göra några kommentarer. När det gäller Skatteverket har man nu sett resultatet av omorganisationer. Man har kunnat göra vissa effektivitetsvinster av en ny sammanhållen myndighet. Ändå har vi gett anslag som är motiverade av de förändrade lagregler som vi har fattat beslut om. Det gäller ROT-avdrag, förmånsrätten och så vidare och även kronofogdemyndigheterna. Jag skulle vilja peka på någonting som Skatteverkets generaldirektör tog upp när han besökte skatteutskottet. Han bedömer att Skatteverket behöver mer pengar för att kunna förbättra den internationella skattekontrollen. Jag tror att han har väldigt rätt i sina påpekanden. Det är nödvändigt att vi också tar med oss det i det fortsatta budgetarbetet. Jag noterar att Folkpartiet är det parti som föreslår klart mest pengar till Skatteverket i sitt budgetalternativ. Jag noterar också att övriga medlemmar av alliansen vill i varierande grad ge mindre pengar till Skatteverket. Det blir genast en fråga för alliansen hur man har tänkt sig detta. Jag noterar också att alliansen i varierande grad räknar hem administrativa vinster av att man tar bort vissa skatter, minskar vissa skatter eller gör vissa omprioriteringar. Jag vill återigen påminna om det generaldirektören för Skatteverket sade när han besökte skatteutskottet. De effektivitetsvinster vi gör av att vi tar bort arvs- och gåvoskatten kan vi börja räkna hem tidigast år 2006. Det är någonting att tänka på när man väldigt snabbt och lätt tycker att man kan minska anslaget till Skatteverket för att man tar bort den ena eller andra skatten. Det går kanske inte så där jättefort. Skatteverket har att arbeta väldigt mycket med attityder. Jag tycker att det har gjort det på ett bra sätt i den ungdomsverksamhet som man startade för något år sedan och som fortfarande pågår. Debatten har väldigt mycket uppehållit sig kring attitydfrågor, skatteundandraganden och så vidare. Det handlar faktiskt om att kanske i ganska unga år föra in en diskussion om skatter och vad man kan få för skatter. Jag tycker att det är ett bra och viktigt arbete. Någon frågade här om Folkpartiet har en sedelpress. Jag tror inte alls att Folkpartiet har någon sedelpress. Men jag vet vad det däremot har. Det har mycket dynamiska effekter och mycket luft i sina budgetförslag. Jag vill tro att Folkpartiet har ett ärligt uppsåt och faktiskt vill satsa mer på skattebrottsbekämpning, kanske i likhet med det generaldirektören har pekat på och det som jag nyligen sade här från talarstolen. Det finns också en annan dimension i detta som Ulla Wester tog upp angående alliansens förslag till minskade anslag till Skatteverket. Hur ser man på de här i kammaren demokratiskt fattade besluten? Det är majoritetsbeslut som är fattade i kammaren som våra verk, myndigheter och andra har att verkställa. Har vi demokratiskt fattade beslut i kammaren, är det då inte också vår skyldighet att i någon mening se till att det finns medel så att besluten kan verkställas? Jag tycker att det är en central och viktig fråga i den här debatten. Per Landgren hade en mening i sitt särskilda yttrande som rör etiken och integriteten. Jag försökte snabbt att läsa igenom de övriga allianspartiernas särskilda yttranden. Jag tror nästan att Per Landgren snart får börja att ta repliker på sina egna kompisar och inte bara replik på oss i majoriteten i den här frågan. Jag ser inte att det står någonting om etik- och integritetsfrågor ens i alliansens särskilda yttranden. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-12-01
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med utskottets förslag enligt bilaga 2 till detta betänkande.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna 2004/05:Sk205, 2004/05:Sk319 yrkandena 1-3, 2004/05:Sk377, 2004/05:Sk435, 2004/05:Sk454 yrkande 17, 2004/05:Sk469 yrkandena 1, 7 och 8 samt 2004/05:Ju486 yrkande 1.
  2. Kronofogdemyndighetens organisation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk306.
  3. Vissa tullfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk445, 2004/05:Sk467, 2004/05:Sk469 yrkandena 2-6, 2004/05:Sk472, 2004/05:Ju295 yrkande 4, 2004/05:Ju486 yrkande 3, 2004/05:Ju487 yrkande 10, 2004/05:Ju489 yrkande 9 och 2004/05:So607 yrkande 5.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.