Anslag till Tullverket, m.m.

Betänkande 1993/94:SkU23

Skatteutskottets betänkande 1993/94:SKU23

Anslag till Tullverket, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1993/94
SkU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet budgetpropositionen såvitt
avser anslaget till Tullverket och ett antal under den
allmänna motionstiden väckta motioner om tullens verksamhet.

Utskottet tillstyrker två motioner (s) om höjning av tullens
anslag med 3 miljoner kronor. I övrigt tillstyrker utskottet
propositionen och avstyrker motionerna.

Vid betänkandet fogas en reservation (m,fp,c,kds) angående
anslagshöjningen samt ytterligare sex reservationer (s),
(nyd), ett särskilt yttrande (nyd) och en meningsyttring av
suppleant (v).

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:100 bilaga 8 under punkt D 1 (s. 71--73) att
riksdagen till Tullverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 223 406 000 kr.

Motionerna

1993/94:Sk602 av Leif Bergdahl m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om önskvärdheten av att omedelbart upphäva
inskränkningarna av gränshandeln med olja i Tornedalen.

1993/94:Sk603 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införsel av i utlandet inköpt vin.

1993/94:Sk606 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sammanslagning av tull- och
polismyndigheterna.

1993/94:Sk611 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om befogenheter för Tullverket i ett
EU-perspektiv,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om för- och
nackdelar med en samordning tull--skatt,

3. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1994/95 anvisar 3 000 000 kr till Tullverket för
att öka spanings- och utredningsinsatserna mot internationell
ekonomisk brottslighet riktad mot Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tulltillägg skall utgå på
mervärdesskatt enligt förslag i regeringens proposition
1993/94:56.

1993/94:Sk612 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om taxfreeförsäljning i Danmarkstrafiken.

1993/94:Sk615 av Per Olof Håkansson och Anita Jönsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rutinmässig pass- och tullkontroll.

1993/94:Sk622 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omprövning av resandeförordningen.

1993/94:Sk627 av Krister Örnfjäder m.fl. (s,c,fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade resurser till placering av
tullpersonal i Västerviks kommun.

1993/94:Sk636 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av resandebestämmelserna.

1993/94:Sk639 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge
bör omklassificeras till lång rutt.

1993/94:Sk652 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en lagändring som leder till en
effektivare narkotikabekämpning.

1993/94:Sk653 av Leif Marklund och Bruno Poromaa (s) vari
yrkas att riksdagen återkallar den förändring i
införselbestämmelserna som regeringen aktualiserade i
proposition 1993/94:56.

1993/94:Sk654 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att göra
Gotland till en frihandelszon.

1993/94:Sk803 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning av en sammanslagning av
Riksskatteverket och Tullverket.

1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga

6. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar 3
miljoner kronor till Tullverket för att öka spanings- och
utredningsinsatser mot internationell ekonomisk brottslighet
riktad mot Sverige,

20. att riksdagen beslutar om införande av tulltillägg för
mervärdesskatt i enlighet med vad som i motionen anförts.

1993/94:So272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att göra Gotland till en frihandelszon,

5. att riksdagen beslutar att taxfreeförsäljning på
Gotlandsfärjorna blir tillåten.

1993/94:A448 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
gränshandeln med bensin och oljor i Tornedalen.

Utskottet

Anslag

I propositionen föreslås att Tullverket för budgetåret 1994/95
tilldelas ett ramanslag på ca 1,22 miljarder kronor. Förslaget
innebär att Tullverket utöver baskraven engångsvis tillförs
3,5 miljoner kronor för förberedelser inför ett svenskt
medlemskap i Europeiska unionen (EU). Vid beräkning av
anslaget har beaktats att Tullverket under femårsperioden
1991/92 till 1995/96 skall spara in drygt 300 miljoner kronor
för att finansiera uppbyggnaden av tulldatasystemet.

Med hänsyn till den oklarhet som råder i fråga om tullens roll
i ett EU-perspektiv är det enligt propositionen inte möjligt
att besluta om annat än en ettårig budgetram. De övergripande
målen för tullverksamheten föreslås vara oförändrade under
nästa budgetår. Grundläggande uppgifter i tullverksamheten är
att fastställa och uppbära tullar, andra skatter och avgifter
som tas ut vid införsel och att samla in och bearbeta
uppgifter för utrikeshandelsstatistiken. Andra viktiga
uppgifter för Tullverket är att övervaka och kontrollera
trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och
utförsel av varor efterlevs, varvid bekämpningen av
narkotikasmuggling ges högsta prioritet.

Tullverket arbetar sedan en tid med att förbättra
resultatredovisningen. Detta arbete skall enligt propositionen
fortsättas liksom ansträngningarna att få fler företag
anslutna till tulldatasystemet.

I motion Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att flera
olika myndigheter skall ges ökade resurser i bekämpningen av
den ekonomiska brottsligheten. Såvitt gäller Tullverket
hemställs i motionens yrkande 6 att riksdagen utöver vad
regeringen föreslagit anvisar 3 miljoner kronor för att öka
spanings- och utredningsinsatserna mot internationell
ekonomisk brottslighet riktad mot Sverige. Motsvarande yrkande
finns även i den av Lars Hedfors m.fl. (s) väckta motionen
Sk611 yrkande 3.

Motionärerna framhåller att den ekonomiska brottsligheten har
blivit mer internationaliserad under senare år. Det finns
enligt motionerna anledning att befara att en alltmer
avancerad och organiserad ekonomisk kriminalitet, bl.a. med
ursprung i Östeuropa, kommer att sprida sig till Sverige. För
att motverka sådana tendenser bör enligt motionerna
tullkriminalens spanings- och utredningsresurser vad gäller
internationell ekonomisk brottslighet ökas med 3 miljoner
kronor.

Utskottet anser att det är angeläget att tullen har
tillräckliga resurser för att kunna möta en växande ekonomisk
kriminalitet i samband med den gränsöverskridande handeln. En
resursförstärkning i enlighet med motionerna innebär att
Tullverket ytterligare kan utveckla sina insatser på detta
område. Utskottet tillstyrker därför motionerna Ju811 yrkande
6 och Sk611 yrkande 3.

Utskottet har inte något att erinra mot andra delar av
budgetförslaget för Tullverket och tillstyrker följaktligen
propositionen i denna del.

Tullverkets befogenheter i ett EU-perspektiv, m.m.

Lars Hedfors m.fl. (s) föreslår i motion Sk611 yrkande 1 att
riksdagen skall uttala sig för att Tullverkets personal i ett
EU-perspektiv skall få möjlighet att ingripa mot smuggling av
narkotika och vapen etc. inte endast vid gränsen utan över
hela Sveriges yta. Det är härvid enligt motionen viktigt att
klargöra avgränsningen mellan tullens och polisens
arbetsuppgifter. Enligt yrkande 2 i samma motion bör det även
ske en kartläggning av de för- och nackdelar som skulle
uppkomma av en organisatorisk samordning av tullen och
skattemyndigheterna.

Samordningsfrågor har tagits upp även i motion Sk606 av Bengt
Silfverstrand och Jan Andersson (s). Motionärerna förordar att
förutsättningarna för en sammanslagning av tull- och
polismyndigheterna utreds. I motion Sk615 vill Per Olof
Håkansson och Anita Jönsson (s) införa tidsgränser och
förbättra samordningen mellan tull och polis vid rutinmässig
pass- och tullkontroll. Dan Ericsson i Kolmården (kds)
föreslår i motion Sk652 att flygbolag i lag skall åläggas att
lämna passagerarlistor till tullen för att effektivisera
narkotikakontrollen. Bertil Persson (m) föreslår i motion
Sk803 att en sammanslagning av Riksskatteverket och Tullverket
skall utredas.

Frågor om tullens uppgifter vid ett svenskt medlemskap i EU
utreds sedan ett par år tillbaka, och arbetet är nu inne i en
slutfas. Två centrala utredningar skall enligt planerna vara
klara före utgången av maj i år. Den ena utredningen (dir.
1993:130) behandlar kontrollen vid EU:s yttre gränser. En
utgångspunkt för det arbetet är att behålla nuvarande
huvudsakliga ansvarsfördelning mellan polisen och tullen men
att öka samverkan mellan myndigheterna. Vidare behandlar en
parlamentariskt sammansatt kommitté frågor om kontrollen vid
inre gränser, bl.a. hur Sverige vid ett EU-medlemskap skall
förhindra att den fria rörligheten leder till ett ökat inflöde
av narkotika och vapen. Enligt direktiven för kommittén (dir.
1993:131) skall tullen och polisen tillsammans svara för
kontrollen. Inom Tullverket pågår samtidigt en utredning
rörande de organisatoriska konsekvenserna för tullverksamheten
av ett svenskt medlemskap i EU.

Utskottet konstaterar att det inom kort kommer att finnas ett
underlag för de ställningstaganden som måste ske rörande
tullens organisation vid ett svenskt EU-medlemskap. Utskottet
utgår från att de möjligheter som öppnar sig när det gäller
att på olika sätt stärka samarbetet mellan tull och polis tas
till vara i det pågående arbetet. Resultatet av
utredningsarbetet bör emellertid avvaktas innan riksdagen tar
ställning till frågor som gäller tullpersonalens befogenheter
och hur samordningen mellan tull och polis närmare skall ske.
Beträffande samordning mellan tullen och skatteförvaltningen
har arbetet hittills begränsat sig till sådana frågor om
momsuppbörd och punktskatter som måste lösas vid ett svenskt
medlemskap i EU. Det fortsatta arbetet får utvisa om det kan
finnas anledning att utreda andra samordningsfrågor.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk606, Sk611 yrkandena 1 och 2, Sk615, Sk652 och Sk803.

Lokala verksamheter

I motion Sk627 yrkar Krister Örnfjäder m.fl. (s,c,fp) att
riksdagen skall besluta om ett tillkännagivande till
regeringen angående placering av tullpersonal i Västerviks
kommun. Motionärerna anser att vissa förstärkningar som
Tullverket nyligen gjort längs Östersjökusten inte är
tillräckliga för Västerviks del.

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden i samband med
behandlingen av tullens budget för innevarande budgetår (bet.
1992/93:SkU23). Utskottet erinrade om att det varit en
utgångspunkt vid beslutet om en ny organisation för Tullverket
fr.o.m. den 1 januari 1992 att antalet lokala myndigheter och
lokaliseringen av dessa skulle vara anpassat till trafikens
och näringslivets behov av tullinsatser samt statsmakternas
krav på en effektiv och rationell klarerings- och
kontrollverksamhet. De svårigheter som Tullverket möter till
följd av att trafikströmmarna och smugglingsriskerna ökar
skulle enligt utskottet beaktas vid bedömningen av de resurser
som Tullverket tilldelas, men utskottet ansåg att det inte är
lämpligt att specialdestinera resurser mot vissa orter eller
regioner. Utskottet anförde vidare att det i första hand är en
uppgift för Tullverket att lösa hur tullverksamheten skall
vara utformad lokalt och regionalt för att svara upp till de
krav som ställs från regeringens och riksdagens sida. I fråga
om smugglingen i de områden som motionärerna avsåg hänvisade
utskottet till de strategiskt viktiga förändringar som skett i
tullens kontrollverksamhet, bl.a. inrättandet av
specialutrustade rörliga kontrollstyrkor som kan operera över
stora områden. Utskottet framhöll även att det tullsamarbete
som är under uppbyggnad mellan länderna kring Östersjön har
stor betydelse för ett framgångsrikt kontrollarbete.

Utskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet.
Tullverket följer kontinuerligt hur varusmugglingen förändras
och bedömer behovet av kontrollinsatser i olika områden
utifrån detta. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att
riksdagen inte bör besluta ett tillkännagivande i enlighet med
motion Sk627 och avstyrker därför motionen.

Tulltillägg

I motion Ju811 yrkande 20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och i
motion Sk611 yrkande 4 av Lars Hedfors m.fl. (s) hemställs att
riksdagen skall återinföra de intill den 1 januari 1994
gällande reglerna om att mervärdesskatt alltid skall ingå i
det underlag på vilket tulltillägget skall beräknas.
Uttagsprocenten skall dock enligt motionerna sänkas till 10 %
i enlighet med regeringens förslag i proposition 1993/94:56.

Riksdagen beslutade i november förra året om vissa
uppmjukningar i reglerna om påföring av tulltillägg (prop.
1993/94:56, bet. SkU9, rskr. 66). Beslutet innebär bl.a. att
tulltillägg inte längre skall beräknas på avlyftbar
mervärdesskatt. Utskottet anser inte att riksdagens
ställningstagande skall omprövas och avstyrker
motionsyrkandena.

Resandeinförsel

Under den allmänna motionstiden har väckts fem motioner om
gränshandel med eldningsolja. Motionerna har föranletts av
en ändring fr.o.m. den 1 januari 1994 i förordningen
(1987:1072) om rätt för resande m.fl. att införa varor tull-
och skattefritt (resandeförordningen). Ändringen innebär att
gällande värdegräns om 1 000 kr för resandes tull- och
skattefria införsel av varor inte kan utnyttjas för införsel
av olja för vilken svensk energiskatt skall betalas.

Motionärerna framhåller att ändringen i resandeförordningen
slår mot gränshandeln i Tornedalen. Enligt motionerna Sk602 av
Leif Bergdahl m.fl. (nyd), Sk622 av Britta Bjelle (fp), Sk636
av Olle Lindström (m) och Sk653 av Leif Marklund och Bruno
Poromaa (s) bör ändringen omprövas. Bengt Hurtig (v) föreslår
i motion A448 yrkande 3 att någon form av riktat stöd till
gränshandeln med bensin och oljor skall utredas.

Resandeförordningen har beslutats av regeringen i enlighet med
riksdagens bemyndigande i 13 § lagen (1987:1069) om
tullfrihet m.m. Förordningen innebär att en utlandsresenär vid
inresa till Sverige tull- och skattefritt kan införa
utrustning som behövts och använts under resan. Detsamma
gäller tobaksvaror, spritdrycker och vin och starköl inom
vissa kvantitetsgränser samt andra varor vars sammanlagda
värde inte överstiger 1 000 kr.

I proposition 1993/94:56 om sänkt tulltillägg m.m., som
riksdagen behandlade i november 1993, redovisade regeringen
resultatet av en översyn av resandebestämmelserna. Översynen
hade skett med anledning av ett uttalande av riksdagen om
nivån på värdegränsen och behovet av förenklingar (bet.
1992/93:23, rskr. 211). I sammanhanget informerade regeringen
om att olja skulle undantas. Anledningen härtill var att
förhindra att resandebestämmelserna systematiskt och i större
omfattning skulle kunna utnyttjas vid införsel av eldningsolja
från Finland.

Med anledning av regeringens redovisning uttalade
skatteutskottet (bet. 1993/94:SkU9) att värdegränsen på 1 000
kr varit oförändrad under lång tid och att den behövde räknas
upp. Utskottet förklarade sig utgå ifrån att regeringen -- vid
behov -- skulle genomföra en uppräkning av värdegränsen. På
utskottets förslag beslutade riksdagen att ge regeringen detta
till känna. Utskottet kommenterade inte den information som
regeringen hade lämnat rörande gränshandeln med olja. När
motionsyrkanden nu väckts i denna fråga vill utskottet
framhålla att resandebestämmelserna inte har till syfte att
möjliggöra tull- och skattefri införsel av eldningsolja.
Utskottet har därför inte något att erinra med anledning av
den genomförda ändringen i resandeförordningen och avstyrker
motionerna.

I motion Sk603 av Birgitta Wistrand (m) har tagits upp en
fråga om införsel av vin. Motionären anser att det bör
införas regler som medger fri införsel av i utlandet köpt vin
upp till 90 liter per person vid inresa till Sverige.

En bakgrund till motionärens förslag torde vara mellan
EU-länderna gällande resandebestämmelser som innebär att en
resande privat kan skattefritt införa 110 liter öl, 90 liter
vin och 10 liter sprit från ett EU-land till ett annat. Om den
resande kan visa att varorna är för personligt bruk kan ännu
större kvantiteter införas utan att detta medför beskattning.
Utskottet vill framhålla att Sverige i
medlemskapsförhandlingen har begärt undantag från de angivna
bestämmelserna i syfte att behålla mer restriktiva regler.
Utskottet avstyrker motionen.

Färjetrafiken med Danmark

I motionerna Sk612 av Bertil Persson (m) och Sk639 av Kaj
Larsson m.fl. (s) har motionärerna tagit upp frågan om
konkurrensneutralitet för färjetrafiken på Bornholm. Enligt
motionärerna bör färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge -- i
likhet med vad som redan gäller för linjen Ystad--Rönne --
omklassificeras till lång rutt. Enligt den förstnämnda
motionen bör även de särskilda provianteringsreglerna för
Öresundsfärjorna avskaffas.

Frågan om korta eller långa rutter regleras i avtal mellan de
berörda länderna. Efter överenskommelse mellan Danmark och
Sverige omklassificerades linjen Ystad--Rönne till lång rutt
1989. Utskottet har behandlat motionsyrkanden rörande
färjetrafik mellan Simrishamn och Allinge vid ett stort antal
tillfällen. Utskottet har uttalat (bet. 1992/93:SkU25) att
frågan om korta eller långa rutter så långt möjligt bör lösas
på ett likartat sätt för jämförliga färjelinjer. Utskottet har
inte ändrat uppfattning och utgår från att regeringen försöker
att lösa problemet med färjetrafiken på Bornholm genom
förhandlingar med Danmark. Enligt vad utskottet erfarit kommer
frågan att aktualiseras vid överläggningar med de andra
nordiska länderna under våren.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk639 och Sk612 såvitt gäller färjelinjen Simrishamn--Allinge.

Beträffande den fråga om Öresundstrafiken som tagits upp i
motion Sk612 anser utskottet i likhet med tidigare
ställningstaganden att det inte finns anledning till ändring i
reglerna. Utskottet avstyrker följaktligen motionen även i
denna del.

Gotland som frizon

I motion Sk654 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att
riksdagen skall uttala sig för att förutsättningarna för att
göra Gotland till en frihandelszon skall utredas. I
ytterligare en motion av Ian Wachtmeister m.fl., So272 yrkande
4, finns ett liknande yrkande samt ett ytterligare förslag,
yrkande 5, av innebörd att taxfreeförsäljning skall inrättas
på Gotlandsfärjorna.

Kommittén om färjetrafiken till och från Gotland arbetar för
närvarande med att försöka finna långsiktiga lösningar på
trafikproblemen i Gotlandstrafiken. Den lösning som
eftersträvas bör enligt vad trafikutskottet tidigare uttalat
inte bara beakta självklara trafikpolitiska mål, såsom
tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnad och regional balans, utan också ta
hänsyn till önskvärdheten av att främja turism och övrigt
näringsliv på Gotland.

Skatteutskottet behandlade 1993 motionsyrkanden om att inrätta
någon form av skattefri zon på Gotland m.m. Utskottet
avstyrkte yrkandena med hänvisning till att de problem som
motionärerna ville lösa genom olika former av skattebefrielse
skulle komma att behandlas av den parlamentariska utredningen.
Utskottet har inte funnit anledning till att ändra det
tidigare ställningstagandet. Följaktligen avstyrker utskottet
motionerna Sk654 och So272 yrkandena 4 och 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Tullverket
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga
8 i denna del och med bifall till motionerna 1993/94:Ju811
yrkande 6 och 1993/94:Sk611 yrkande 3 till Tullverket
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
1 226 406 000 kr,
res. 1 (m,fp,c,kds)

2. beträffande Tullverkets befogenheter i ett EU-perspektiv,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk606,
1993/94:Sk611 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Sk615,
1993/94:Sk652 och 1993/94:Sk803,
res. 2 (s)

3. beträffande lokala verksamheter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk627,
res. 3 (nyd)

4. beträffande tulltillägg
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk611 yrkande 4 och
1993/94:Ju811 yrkande 20,
res. 4 (s)

5. beträffande gränshandel med eldningsolja
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk602,
1993/94:Sk622, 1993/94:Sk636, 1993/94:Sk653 och
1993/94:A448 yrkande 3,
res. 5 (nyd)

6. beträffande införsel av vin
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk603,
res. 6 (nyd)

7. beträffande färjetrafiken med Danmark
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk612 och
1993/94:Sk639,

8. beträffande Gotland som frizon
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk654 och
1993/94:So272 yrkandena 4 och 5.
res. 7 (nyd)

Stockholm den 1 mars 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Jan Fransson (s), Anita
Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds),
Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m),
Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Tage
Påhlsson (c) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslag till Tullverket (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Karl-Gösta
Svenson (m), Harry Staaf (kds), Carl Fredrik Graf (m), Karin
Pilsäter (fp) och Tage Påhlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Motionärerna framhåller" och slutar med "yrkande 3" bort
ha följande lydelse:

Under senare år har beslutats om viktiga förändringar för att
stärka Tullverkets möjligheter att motverka avancerad
smuggling och annan brottslig verksamhet som sker över
gränserna. Inrättandet av rörliga kontrollstyrkor och ett
kraftigt utbyggt internationellt tullsamarbete är viktiga
delar i förändringsarbetet. Tullverket har också vidtagit
åtgärder för att utveckla sin kompetens när det gäller att
kunna avslöja svårupptäckta former av tullbedrägerier.

Utskottet anser att en sådan punktinsats i medelstilldelningen
som begärs i de socialdemokratiska motionerna inte bör
genomföras. Behovet av resurser för olika ändamål i
kontrollverksamheten har vägts in vid beräkningen av det
ramanslag för Tullverket som föreslås i propositionen. Den
anslagshöjning som motionärerna föreslår -- 3 miljoner på ett
anslag om 1 223 406 000 miljoner kronor -- är av en sådan
storleksordning att beloppet torde ligga inom ramen för
Tullverkets egna prioriteringar. Utskottet tillstyrker den
bedömning i fråga om medelstilldelningen som gjorts i
propositionen och avstyrker det socialdemokratiska förslaget
om ett höjt anslagsbelopp.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande anslag till Tullverket
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
8 i denna del och med avslag på motionerna 1993/94:Ju811
yrkande 6 och 1993/94:Sk611 yrkande 3 till Tullverket
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
1 223 406 000 kr.

2. Tullverkets befogenheter i ett EU-perspektiv, m.m. (mom. 2)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Anita Johansson, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Frågor om" och på s. 5 slutar med "Sk652 och Sk803" bort
ha följande lydelse:

Fortsatt oklarhet om tullens befogenheter vid ett eventuellt
svenskt EU-medlemskap försvårar myndigheternas
förberedelsearbete och kan skapa oro hos allmänheten.
Riksdagen bör göra ett klart uttalande att tullens personal
skall ges de lagmässiga befogenheterna att ingripa vid
misstanke om innehav av otillåten narkotika, vapen etc.
Befogenheten bör inte gälla bara gränstrakten mot annat
medlemsland, utan av praktiska skäl hela det svenska
territoriet, även om tullens verksamhet även framdeles skall
vara koncentrerad till gränsområdena. Vid en sådan utvidgning
av tullens befogenheter kan svårigheter uppstå, när det gäller
avgränsningen av tullens och polisens arbetsuppgifter. Denna
avgränsning bör i detta sammanhang också klargöras.

EU:s regler innehåller inte någon anvisning om hur
tullverksamheten skall vara organiserad. Danmark har en
gemensam tull- och skattemyndighet, och en sådan lösning
prövas nu också i Norge. Om en liknande organisatorisk lösning
skulle bli aktuell att diskutera även för Sveriges del är det
nödvändigt att känna till vilka fördelar och nackdelar som
skulle uppstå vid en samordning. Från personalsynpunkt kan det
t.ex. vara fördelaktigt att finnas inom en större enhet, där
omställningsbehov lättare kan klaras ut.
Utvecklingsmöjligheterna kan även bli större för den enskilde.
Mot denna bakgrund finns det skäl att göra en studie över de
för- och nackdelar som är förknippade med en organisatorisk
samordning mellan tull- och skattemyndigheterna.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker yrkandena 1 och
2 i motion Sk611. Därmed tillgodoses delvis vissa förslag som
lämnats i andra motioner rörande organisatoriska frågor m.m.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande Tullverkets befogenheter i ett EU-perspektiv,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk611 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om Tullverkets befogenheter och samordning av tull-
och skattemyndigheter och avslår motionerna 1993/94:Sk606,
1993/94:Sk615, 1993/94:Sk652 och 1993/94:Sk803.

3. Lokala verksamheter (mom. 3)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet behandlade" och på s. 6 slutar med "därför
motionen" bort ha följande lydelse:

Motionärerna vill stärka tullresurserna kring Västervik för
att möta det ökade trycket österifrån när det gäller smuggling
av narkotika, sprit och vapen m.m. Utskottet instämmer i
förslaget. Det blir också i ett EU-perspektiv av fortsatt
intresse att ha en stark bevakning av skärgårdar längs
Östersjökusten.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande lokala verksamheter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk627 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökade tullresurser.

4. Tulltillägg (mom. 4)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Anita Johansson, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Riksdagen beslutade" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att mervärdesskatt
skall ingå i underlaget för tulltillägg och att det beslut som
en borgerlig majoritet i skatteutskottet initierade i höstas
tas tillbaka av riksdagen. Reglerna bör i stället utformas på
det sätt som regeringen föreslog i proposition 1993/94:56, men
som alltså avvisades av en majoritet i riksdagen. Detta
innebär att mervärdesskatten skall ingå i underlaget för
tulltillägget. Uttagsprocenten för mervärdesskattedelen i
tulltillägget skall dock sätts ned från 20 % till 10 %.
Utskottet tillstyrker därmed de socialdemokratiska motionerna.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk611
yrkande 4 och 1993/94:Ju811 yrkande 20 antar följande som
reservanternas förslag betecknade lydelse av 83 § tullagen
(1987:1065)

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
83 §

Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna
tulldeklaration, i en tulldeklaration eller ett annat dokument
som under förfarandet avgetts till ledning för fastställande
av tull eller annan skatt, lämnat en uppgift som befinns vara
oriktig, skall han påföras en särskild avgift (tulltillägg).
Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som
inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits.
Detsamma gäller, om den tullskyldige skriftligen har lämnat
sådan uppgift i ett omtulltaxeringsärende eller ett överklagat
ärende som avser fastställande av tull eller annan skatt.

Avgiftsberäkning enligt Avgiftsberäkning enligt
första stycket sker efter första stycket sker efter
tio procent när den tio procent när 1. den
oriktiga uppgiften har oriktiga uppgiften har
rättats eller hade kunnat rättats eller hade kunnat
rättas med ledning av rättas med ledning av
kontrollmaterial som bifogats kontrollmaterial som bifogats
deklarationen. deklarationen, 2.
tulltillägget avser
mervärdesskatt som, om den
hade påförts, skulle ha
varit avdragsgill.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Om avvikelse från tulldeklaration har skett vid
skönstulltaxering skall den tullskyldige påföras tulltillägg.
Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som
vid taxeringen påförs den tullskyldige utöver vad som annars
skulle ha påförts honom. Till den del taxeringen innefattar
rättelse av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs
dock tulltillägg enligt första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt 82 § rätteligen skulle ha
lämnat tulldeklaration till ledning för fastställande av tull
och annan skatt, skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget
är tjugo procent av den tull och annan skatt som påförs eller,
vid förfogande enligt 82 § andra stycket andra meningen,
tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste
om.

Tulltillägg beräknas
inte på mervärdesskatt
som får dras av vid
redovisning av skatt enligt
lagen (1968:430) om
mervärdesskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

5. Gränshandel med eldningsolja (mom. 5)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Med anledning" och slutar med "avstyrker motionerna" bort
ha följande lydelse:

Resandebestämmelserna skall inte ändras bara för att en vara
plötsligt blivit billigare på andra sidan gränsen. Riksdagen
bör som yrkats i flera motioner göra ett uttalande som innebär
att regeringen tar tillbaka den inskränkning i
resandeinförseln av olja som gjordes i bestämmelserna fr.o.m.
den 1 januari 1994.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:

5. beträffande gränshandel med eldningsolja
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk602 och med
anledning av motionerna 1993/94:Sk622, 1993/94:Sk636 och
1993/94:A448 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i motion 1993/94:Sk602 om att upphäva
inskränkningarna av gränshandeln i Tornedalen och avslår
motion 1993/94:Sk653.

6. Införsel av vin (mom. 6)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "En bakgrund" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha
följande lydelse:

Motionärens förslag innebär att reglerna om införsel av vin
anpassas till EU:s regler. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande införsel av vin
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk603 som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
införsel av vin.

7. Gotland som frizon (mom. 8)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Kommittén om" och slutar med "yrkandena 4 och 5" bort ha
följande lydelse:

Ny demokrati har föreslagit att Gotland skall göras till en
frihandelszon. Gotland skulle då bli ett mycket attraktivt
res- och turistmål, vilket skulle främja handeln i hela
Östersjöområdet till nytta för hela landet och även för de
baltiska staterna. Utskottet tillstyrker motionerna Sk654 och
So272 yrkandena 4 och 5.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande Gotland som frizon
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk654 och
1993/94:So272 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionerna anförts om att göra
Gotland till en frihandelszon och att införa
taxfree-försäljning på Gotlandsfärjorna.

Särskilt yttrande

Färjetrafiken med Danmark

Peter Kling (nyd) anför:

Det är inte rimligt att ha en ordning som innebär att färjor
mellan Simrishamn och Allinge inte skall ha samma
konkurrensmässiga förutsättningar som färjor mellan Ystad och
Rönne. Från Ny demokrati kommer vi att noga följa
händelseutvecklingen i denna fråga.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag biträder hemställan i reservationerna 2 och 4 (s).