Anslag till tullverket, m.m.

Betänkande 1991/92:SkU17

Skatteutskottets betänkande 1991/92:SKU17

Anslag till tullverket, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
SkU17

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet budgetpropositionen såvitt
avser anslaget till tullverket. Med anledning av en under den
allmänna motionstiden i år väckt motion förordar utskottet att
regeringen gör en prövning av reglerna om tulltillägg. Utskottet
avstyrker övriga i ärendet behandlade motioner med hänvisning
till bl.a. pågående arbete med att analysera konsekvenserna för
tullverket av ett svenskt medlemskap i EG.

Vid betänkandet har fogats fyra reservationer (s), (nyd) och
en meningsyttring (v).

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8
(finansdepartementet) under punkt E 1 (s. 56--61) att riksdagen
till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.

Motionerna

1991/92:Sk322 av Anders Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förenkling av reglerna för utländska gästspel på
kulturområdet.

1991/92:Sk608 av Sverre Palm och Bo Forslund (s) vari yrkas
att riksdagen i 10 § andra stycket, 12 § andra stycket, 12 a §
första stycket, 13 § andra stycket, 26 § första och tredje
styckena samt 29 § första stycket, samtliga i tullagen, samt 24
§ i lagen om tullfrihet m.m. byter ut ordet generaltullstyrelsen
mot ordet tullmyndighet.

1991/92:Sk623 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om
tulltillägg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
-- om det första yrkandet ej bifalls -- tulltillägg ej skall
påföras då det är fråga om mervärdeskatt.

1991/92:Sk665 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheterna till förenklad hantering av
införselmoms,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samordning och samarbete mellan tullverket
och skattemyndigheten avseende införselmomsen mot bakgrund av
ett större EG-perspektiv.

1991/92:Sk667 av Sverre Palm och Bo Forslund (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tullens verksamhet i ett framtida
EG-perspektiv.

Utskottet

Anslaget

I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1992/93
tilldelas ett anslag på 1 174 milj. kr. Förslaget innebär
bl.a. förstärkta resurser till tullens narkotikakontroll med
sammanlagt 7 milj.kr. för fortsatt utbyggnad av tullverkets s.k.
SPADI-system, nyanskaffning av viss teknisk utrustning och en
sambandsman för Östeuropa.

En viktig uppgift i förnyelse- och förändringsarbetet i
tullverket är nu enligt propositionen att genomföra
tulldatoriseringen enligt planerna. Som utgångspunkt för
bedömningen av medelsbehovet för 1992/93 gäller att kostnaderna
ryms inom den tidigare av riksdagen godkända lönsamhetskalkylens
ramar. Eftersom uppbyggnaden av datasystemet nu anses ha kommit
in i en förvaltningsfas föreslås att kostnaderna för 1992/93 --
72,5 milj.kr. för drift-, hyres- och energikostnader för
ADB-byrån i Luleå samt 7,5 milj.kr. som projektmedel --
redovisas under förvaltningskostnadsanslaget och inte som
särskilt anslag.

I samband med förra årets anslagsbeslut fastställdes ett
besparingskrav på 300 milj.kr. under en femårsperiod för
tulldatasystemets finansiering. För innevarande budgetår görs en
besparing med 5,4 milj.kr. De fortsatta besparingarna på
regional och lokal nivå innebär för budgetåret 1992/93 ett
minskat anslagsbehov av 19,2 milj.kr. och för budgetåret 1993/94
en anslagsminskning med 24,5 milj.kr. De åtgärder som vidtas
genom besparingarna under budgetåren 1992/93 och 1993/94 utgör
enligt propositionen också tullverkets del i omställning och
minskning av den statliga administrationen.

Det merarbete för tullen som uppkommit på grund av hanteringen
av enhetsdokumentet i EG/EFTA-handeln motiverar enligt
propositionen att tullverket även nästa år får disponera extra
medel i avvaktan på att tulldatasystemet tas i bruk. Ytterligare
medel utöver de nya 4 milj.kr. som nu beräknats för ändamålet
skall enligt propositionen inte behöva anvisas.

Innevarande budgetår disponerar generaltullstyrelsen 13,6
milj.kr. för redovisade effektivitetshöjande åtgärder. För
budgetåret 1992/93 har beräknats 14,5 milj.kr. som tullverket
efter regeringens medgivande skall kunna använda till att
förbättra ekonomiadministration samt förenkla kontroll- och
klareringsrutiner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande anslaget
till tullverket.

Tullens framtida kontrollverksamhet

I motion Sk667 har Sverre Palm och Bo Forslund (båda s) begärt
en noggrann analys av tullens kontrollverksamhet i framtiden i
ett EG-perspektiv. Motionärerna tar upp bl.a. kontrollen av
illegal införsel av narkotika och vapen, förändringar i
utbildningen för tullpersonalen och
gränsbevakningstjänstemännens befogenheter.

Det framgår av propositionen att generaltullstyrelsen har i
uppdrag att i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren
1993/94--1995/96 redovisa en analys av de närmare effekterna för
tullverksamheten i ett EG-perspektiv. Avsikten är att resultatet
härav skall kunna ingå i kommande utredningsarbete om
konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EG.
Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till regeringen i
december förra året redovisat dittills bedrivet utredningsarbete
och framfört synpunkter i vissa hänseenden.
Utskottet konstaterar att arbetet med att analysera frågor av
det slag som motionärerna tagit upp redan har påbörjats.
Utskottet finner inte anledning att besluta ett tillkännagivande
till regeringen i enlighet med vad som yrkats i motionen.
Följaktligen avstyrker utskottet motion Sk667.

Importbeskattningen

Enligt motion Sk665 av Sten Söderberg (nyd) bör viss del av
tullverkets uppbörd av mervärdesskatt i samband med import
överföras till skattemyndigheterna (yrkande 1). Motionären yrkar
också att det bör läggas fast hur samordningen mellan tullverket
och skattemyndigheterna skall ske i ett EG-perspektiv (yrkande
2).

Gällande regler innebär att en varuimportör betalar
mervärdesskatt på importen till tullverket och får därmed en
avdragsgill ingående mervärdesskatt som omedelbart kan dras av i
den ordinarie mervärdesskatteredovisningen. Detta system med
importbeskattning har varit föremål för åtskillig diskussion,
och krav på att slopa systemet har väckts i motioner till
riksdagen vid upprepade tillfällen.

I uppdraget för kommittén för indirekta skatter ingick att
utreda frågan. Kommittén förordade i betänkandet SOU 1989:35 en
lösning av innebörd att importbeskattningen skulle slopas för
mervärdesskatteregistrerade skattskyldiga som också är
registrerade som kreditimportörer hos tullverket. Detta skulle
enligt kommitténs bedömning medföra stora administrativa
fördelar för samhället. Mot bakgrund av att tullens datorisering
inte skulle vara genomförd förrän tidigast 1993 och att
behandlingen av mervärdesskattefrågorna inom EG borde avvaktas
lade utredningen emellertid inte fram något förslag om ett
slopande.

Problemen med importbeskattningen och därmed sammanhängande
frågor om uppbörd av mervärdesskatt bör enligt utskottets mening
nu få sin lösning i anslutning till den översyn som skall ske
med anledning av Sveriges ansökan om medlemskap i EG. Utskottet
avstyrker mot denna bakgrund i motion Sk665 föreslagna
tillkännagivanden om en begränsad justering i reglerna och om
samordningen mellan myndigheter.

Delegering inom tullverket

Enligt motion Sk608 av Sverre Palm och Bo Forslund (båda s)
bör tullagstiftningen ändras för att ge generaltullstyrelsen
möjlighet att delegera beslutsansvar i vissa fall där detta i
dag inte är möjligt. Det gäller bl.a. anstånd med att avge
tulldeklaration i vissa fall, medgivande av undantag från s.k.
taxebestämmande dag i samband med bl.a. temporär tullfrihet och
tillstånd att lämna tulldeklaration och andra uppgifter
elektroniskt. Motionärerna framhåller att en sådan åtgärd ligger
i linje med strävandena att ge lokala tullmyndigheter ett större
ansvar för verksamheten.

Fråga om ändringar i tullagstiftningen i de berörda avseendena
har tidigare aktualiserats av generaltullstyrelsen genom en
skrivelse till regeringen. Enligt vad utskottet erfarit kommer
regeringen att inom kort lägga fram förslag till lagändringar
som motionärerna avser. Det finns därmed inte någon anledning
att nu besluta om sådana ändringar. Utskottet avstyrker därför
motionen men anser att motionen i allt väsentligt är
tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Tulltillägg

I motion Sk623 yrkar Britta Bjelle (fp) att riksdagen
beslutar ett tillkännagivande till regeringen om upphävande av
bestämmelserna om tulltillägg (yrkande 1) och -- för det fall
detta yrkande inte bifalls -- att tulltillägg inte skall påföras
i fråga om mervärdesskatt (yrkande 2).

Tulltillägget infördes genom lagstiftning hösten 1985 efter
mönster av skatte- och avgiftstilläggen på skatteområdet i
övrigt. Tulltillägg tas ut med 20 % av undandragen tull, skatt
och annan införselavgift. Reglerna skall motverka brister av
olika slag i fråga om fullgörandet av anmälnings- och
uppgiftsskyldigheten i samband med införsel och omfattar
kommersiell import för vilken tulldeklaration skall lämnas.

I samband med reglernas tillkomst riktades i motioner till
riksdagen invändningar mot en administrativ sanktion på
tullområdet med hänvisning till bl.a. att tulldeklarationer ofta
lämnas under stor tidspress. Särskilt ifrågasattes förhållandet
att den mervärdesskatt som tas ut vid import räknas in i
underlaget för tulltillägget utan hänsyn till att den
mervärdesskatt som betalas till tullen vid importtillfället
vanligen får lyftas av i den följande
mervärdesskattedeklarationen. Reglerna om tulltillägg har
därefter behandlats i riksdagen vid återkommande tillfällen med
anledning av väckta motioner i vilka den nämnda kritiken har
upprepats.

Enligt motion Sk623 finns det bland importföretagen ett
missnöje med att reglerna om tulltillägg är svåra att tolka.
Detta bidrar till en sämre arbetsmiljö och skapar en känsla av
rättsosäkerhet. Missnöjet finns enligt motionären kvar även
efter den nyligen genomförda förändring som innebär att en
sanktionsavgift skall kunna efterges om det framstår som
uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Att korrekt behärska
gällande bestämmelser på tullområdet är enligt motionen
tillräckligt komplicerat utan ytterligare bördor av en
sanktionsavgift. Därför måste enligt motionen ursäktligheter på
grund av den mänskliga faktorn erkännas utan avgiftsdebitering,
vilket dessutom medför att tullverket inte behöver använda sina
knappa resurser till merarbete med sanktionsavgifter.

Utskottet anser att de skäl som motionären anfört motiverar
att reglerna om tulltillägg bör bli föremål för en ny prövning.
Enligt utskottets uppfattning bör det få ankomma på regeringen
att bestämma i vilken form en sådan prövning skall ske.
Regeringen bör därefter redovisa resultatet av denna prövning
till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av motion Sk623 beslutar ett tillkännagivande till regeringen i
enlighet med vad utskottet här anfört rörande tulltillägget.

Skatteregler vid kulturutbyte, m.m.

I motion Sk322 yrkar Anders Nilsson (s) om förenklingar av
reglerna i samband med utländska gästspel på kulturområdet.
Motionären tar upp de regler som gäller arbetstillstånd,
beskattning och tullfrihet.

Det är givetvis önskvärt att kulturutbyte mellan länderna kan
ske i så smidiga former som möjligt och att regler rörande
arbetstillstånd och beskattning m.m. inte ger upphov till
onödigt krångel. Beträffande beskattningen vill utskottet erinra
om att riksdagen genom ett beslut våren 1991 (prop. 1990/91:159,
SkU33) fr.o.m. den 1 januari 1993 har ersatt systemet med
bevillningsavgifter med en bruttobeskattning i samband med
utländska artisters framträdanden i Sverige. Systemet med
särskilt beslut om befrielse vid kulturutbyte har slopats.
Inkomster av detta slag kommer således att beskattas i Sverige
om de inte är undantagna i dubbelbeskattningsavtal.
Beskattningsreglerna har därmed genomgått en nödvändig
modernisering och gjorts enklare, men det finns anledning att
vara uppmärksam på vilka effekter de nya reglerna får för bl.a.
det internationella kulturutbytet. I fråga om ställande av
säkerhet för tull och skatt vid temporär tullfrihet, som också
tagits upp i motionen, vill utskottet nämna att lättnader i
detta hänseende vid kulturutbyte med övriga nordiska länder har
genomförts fr.o.m. den 1 mars 1990.

Utskottet utgår ifrån att eventuella möjligheter att
ytterligare förenkla och förbättra olika regler och rutiner som
har betydelse i sammanhanget tas till vara i regeringens och
berörda myndigheters fortlöpande arbete. Utskottet finner inte
skäl för ett tillkännagivande till regeringen i frågan och
avstyrker därför motion Sk322.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 8
punkt E 1 till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.,

2. beträffande tullens framtida kontrollverksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk667,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande importbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk665 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (nyd)

4. beträffande delegering inom tullverket

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk608,

res. 3 (s)

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk623 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
ovan anfört i fråga om tulltillägg,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande skatteregler vid kulturutbyte, m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk322.

Stockholm den 25 februari 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno
Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl
Fredrik Graf (m) och Sverre Palm (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Tullens framtida kontrollverksamhet (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Det framgår" och slutar med "motion Sk667" bort ha följande
lydelse:

Vid ett svenskt medlemskap i EG uppkommer långtgående
konsekvenser för tullens kontrollverksamhet. Enligt nuvarande
uppfattning i EG får gränskontroll endast äga rum i
undantagsfall, när det av geografiska skäl är praktiskt att
utnyttja en gräns som skydd mot epidemier, terrorister,
narkotikasmuggling etc. eller av veterinära eller fytosanitära
(växtskydd) skäl.

En av tullens viktigaste uppgifter är narkotikabekämpningen.
Denna verksamhet har blivit avsevärt effektivare under senare
år. Med den nuvarande svenska lagstiftningen torde ett olaga
innehav av t.ex. narkotika som tillverkats inom EG kunna utgöra
ett narkotikabrott, där endast polisen äger befogenhet att
ingripa. Skall Sverige även vid ett medlemskap i EG kunna skydda
sig mot sådana allmänfarliga varor som t.ex. narkotika, vapen,
explosiva varor, gifter m.m. krävs att befogenheter för tull-
och bevakningstjänstemän kompletteras. Ett svenskt medlemskap
innebär också krav på förändring av personalens kompetens och
utbildning. Personalen måste kunna tillämpa en ny och gemensam
tull- och smugglingslagstiftning samt svara upp mot ökade krav
på språkkunskaper.

Tullverket är i dag den myndighet som är bäst organiserad i
glesbygden utefter Sveriges landgräns mot Norge och Finland. Det
bör även övervägas vilken roll tullen i framtiden skall kunna
spela när det gäller exempelvis jaktbevakning,
skyddsområdestillsyn, passkontrollen i glesbygden, naturvård,
räddningstjänst m.m. Genom sina goda kunskaper om geografi och
terräng samt om personer och lagar skulle sådana arbetsuppgifter
kunna ingå som en naturlig del i gränsbevakningstjänstemännens
arbete. Det bör också kunna leda till en utveckling av samverkan
med polisen.

Mot bakgrund av ett eventuellt framtida EG-medlemskap och
behovet av en kontinuerlig rationalisering av statlig verksamhet
är det angeläget att noggrant studera tullens framtida
verksamhet och befogenheter i ett bredare perspektiv i enlighet
med vad som anförts i motion Sk667. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande tullens framtida verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk667 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tullens verksamhet i ett framtida EG-perspektiv.

2. Importbeskattningen (mom. 3)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Gällande regler" och på s. 4 slutar med "mellan
myndigheter" bort ha följande lydelse:

Dagens system med importbeskattning innebär att importören
till tullverket betalar mervärdesskatt som skattemyndigheten
sedan vanligen skall betala tillbaka. Statskassan tillgodoförs
alltså i princip ett belopp som bara en kort tid därefter
betalas tillbaka till den skattskyldige. I samband med
anpassningen till EG-marknaden kommer införselmomsen att
försvinna och administrationen kring momsuppbörden att
förändras. Liknande förändringar som i Danmark -- en
sammanslagning av tullverk och skatteverk -- kan komma att
genomföras i andra EG-länder och nya sådana. Enligt utskottets
mening bör anpassningen till EG påbörjas redan nu. Importmomsen
bör kunna slopas för främst s.k. tekniskt skattskyldiga, och
samarbetet och samordningen mellan tullen och
skattemyndigheterna i fråga om uppbörden av mervärdesskatt bör
kunna utvecklas i enlighet med vad som anförts i motion Sk665.
Dessa åtgärder skulle medföra att resurser frigörs inom
tullverket för att kunna användas inom andra för samhället
viktiga områden, exempelvis narkotikabekämpningen. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker motion Sk665 yrkandena 1 och
2.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande importbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk665 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om förenklad hantering av införselmoms och om
samordning och samarbete mellan tullverket och
skattemyndigheter.

3. Delegering inom tullverket (mom. 4)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Fråga om" och slutar med "utskottet anfört" bort ha
följande lydelse:

Från och med den 1 januari 1992 har tullverket en ny
organisation som bl.a. skall ge de lokala tullmyndigheterna
större inflytande över sin verksamhet. I enlighet härmed har
generaltullstyrelsen delegerat flera arbetsuppgifter till de
lokala myndigheterna. Det finns emellertid vissa
författningsmässiga hinder för att gå vidare i dessa strävanden,
något som generaltullstyrelsen tidigare har tagit upp i en
skrivelse till regeringen. Något förslag har ännu inte lagts
fram. För att arbetet med att vidareutveckla ansvarsfördelningen
inte skall stanna av bör enligt utskottets mening riksdagen nu
fatta beslut om de ändringar som tagits upp i motionen.

Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk608. I samband med
tidigare riksdagsbeslut rörande importrutiner i ett datoriserat
tullförfarande (prop. 1990/91:75, SkU19) har några av de i
motionen angivna lagrummen fått ändrad beteckning. De
nedanstående lagförslagen har utformats med beaktande av de
nämnda ändringarna.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande delegering inom tullverket

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk608 antar
följande

a) Förslag till
Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065) att i
11 § andra stycket, 11 a § första stycket, 12 § andra stycket,
13 § första stycket, 26 § första och tredje styckena samt 29 §
första stycket ordet "generaltullstyrelsen" ersätts med ordet
"tullmyndighet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

b) Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:1069) om
tullfrihet m.m. att i 24 § ordet "generaltullstyrelsen" ersätts
med ordet "tullmyndighet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

4. Tulltillägg (mom. 5)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "I samband" och på s. 5 slutar med "rörande tulltillägget"
bort ha följande lydelse:

För att systemet med tulltaxering skall fungera krävs det
liksom vid annan taxering att lämnade uppgifter är korrekta, och
syftet med tulltillägget är just att öka noggrannheten vid
uppgiftslämnandet. En bakgrund till att tulltillägget infördes
var en omfattande förekomst av fel och brister -- ofta beroende
på slarv o.d. -- i tulldeklarationerna. Erfarenheterna visar
också att kvaliteten på tulldeklarationerna har förbättrats
sedan tulltillägget infördes. Tulltillägget som ett
sanktionsinstrument har alltså varit ett värdefullt hjälpmedel.
Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden
om att tulltillägget skall upphävas, och utskottet anser inte
att det i motionen anförts något nytt som motiverar en
omprövning av tulltillägget. I fråga om tulltillägg på
mervärdesskatt vid import finns det enligt utskottets mening
inte anledning att göra ingrepp i systemet. Den fortsatta
beredningen av frågan om importbeskattningen bör avvaktas.

Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk623 yrkandena 1 och
2.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk623 yrkandena 1 och 2.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag biträder hemställan i reservationerna 1 (s) och 4 (s).