Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Betänkande 1991/92:SkU16

Skatteutskottets betänkande 1991/92:SKU16

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
SkU16

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens budgetförslag
för 1992/93 såvitt avser anslag till skatteförvaltningen och
vissa andra smärre poster. Samtidigt avstyrker utskottet
motioner om ytterligare anslag till skattemyndigheterna, om
ytterligare resurser till Stockholmsregionen och om åtgärder mot
ekonomisk brottslighet. Vidare avstyrker utskottet två motioner
med anknytning till folkbokföringen, varav en avser viss
utlämning av uppgifter och en annan införande av ett
lägenhetsregister. Slutligen avstyrker utskottet ytterligare en
motion om redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på
lönebeskeden samt redovisning av alla skatter och avgifter vid
försäljning av varor och tjänster.

En reservation av s angående insatserna mot den ekonomiska
brottsligheten har fogats till betänkandet. Dessutom har nyd
reserverat sig i fråga om lägenhetsregister och redovisning av
skatter m.m. V har avgivit en meningsyttring som går ut på att
anslå ytterligare 25 milj.kr. till skattemyndigheterna.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8
(finansdepartementet)

1. under punkt B 1 (s. 29--31)
att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr.,

2. under punkt B 2 (s. 31--33)
att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 3 508 878 000 kr.,

3. under punkt B 4 (s. 34)
att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,

4. under punkt B 5 (s. 35)
att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 22 991 000 kr.,

5. under punkt B 6 (s. 35--36)
att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för
bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 57 380 000 kr.,

6. under punkt I 1 (s. 125)
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
10 000 000 kr.,

7. under punkt I 2 (s. 125--126)
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1991/92:Sk806 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att
skapa förutsättningar för att allmänheten får i motionen avsedd
redovisning av det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på varor,
tjänster och egna löner.

1991/92:Sk812 av Lars Bäckström (v) vari yrkas -- i denna del
--

1. att riksdagen för budgetåret 1992/93 till anslaget
skattemyndigheterna B 2 anvisar 25 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 3 533 878 000 kr.

1991/92:Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts beträffande uppgifter från
folkbokföringen.

1991/92:Sk902 av Bert Karlsson och Widar Andersson (nyd, s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
nytt system för folkbokföring med lägenhetsregister i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1991/92:A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas -- i
denna del --

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
riksskatteverket får i uppdrag att presentera en ändrad
fördelningsmodell av resurser för granskning av deklarationer.

1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas -- i
denna del --

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att upprusta skatte-, tull- och
kronofogdemyndigheterna samt att åtgärder vidtas för att stärka
det centrala ansvaret för verksamheten.

Utskottet

Anslaget till skatteförvaltningen

Budgetpropositionen innebär att den totala anslagsökningen för
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet uppgår till ca 220
milj. kr. För kronfogdemyndigheterna innebär anslagsberäkningen
att nettoutgifterna minskar med ca 69,5 milj.kr. Även i fråga om
anslaget till fastighetstaxering föreslås en minskning på nästan
16,8 milj.kr.

De insatser som skall prioriteras är främst fortsatt
genomförande av beslutade reformer och utökad kontroll i form av
revision. Det generella rationaliseringskravet skall tillämpas
strikt. I likhet med innevarande budgetår ställs medel
motsvarande 1% av resp. anslag till myndighetens disposition
för effektivitetshöjande åtgärder.

Ingen ny myndighet inrättas för att ta hand om ADB-stödet inom
RSV:s verksamhetsområde utan ADB-verksamheten tillgodoses inom
ramen för nuvarande myndighetsstruktur. De anslagsmässiga
konsekvenserna härav kommer att tas upp i
kompletteringspropositionen.

Precis som i fjolårets kompletteringsproposition görs
bedömningen att administrationskostnaderna inom RSV:s
verksamhetsområde kan minskas med 70 milj.kr. under budgetåren
1991/92--1993/94. Det budgetförslag som nu läggs fram innebär
enligt finansministerns beräkningar att grovt räknat hälften av
denna minskning tas hem under budgetåret 1992/93, och hon räknar
med att resterande belopp skall tas hem budgetåret 1993/94. En
fördjupad prövning av verksamheten skall ske inför perioden
1993/94.

För nästa budgetår föreslår regeringen ett förslagsanslag på
995439000 kr. till RSV och ett förslagsanslag på
3508878000 kr. till skattemyndigheterna. I motion Sk812
(yrkande 1) av Lars Bäckström (v) krävs en uppräkning av
anslaget till skattemyndigheterna med 25 milj.kr. till
3533878000 kr. I motion A483 (yrkande 2) av Ylva
Annerstedt m.fl. (fp) föreslås en ändrad fördelning av
resurserna för deklarationsgranskning till förmån för Stockholms
län. Slutligen begär Hans Göran Franck m.fl. (s) i motion Ju810
(yrkande 4) ett tillkännagivande om en upprustning av skatte-,
tull- och kronofogdemyndigheterna. Motionärerna kräver också
åtgärder för att stärka det centrala ansvaret för dessa
myndigheters kamp mot ekonomisk brottslighet, t.ex. genom att
riksskatteverket får ett särskilt ansvar för att samordna de
olika myndigheternas verksamhet.

Vad först angår motion A483 vill utskottet erinra om att
utskottet tidigare har medverkat till att skjuta till extra
medel för att förbättra personalförsörjningen i Stockholms län
och förutsatt att regeringen även i fortsättningen särskilt
uppmärksammar resurssituationen inom det länet. När frågan om de
särskilda behoven i Stockholmsregionen behandlades förra året
pekade utskottet också på den interna omfördelning av resurser
som pågick inom skatteförvaltningen i syfte att uppnå balans
mellan resurstilldelning och arbetsmängd i länen. Denna
omfördelning, som skulle påskyndas, innebar bl.a. en viss
ytterligare överflyttning till Stockholms län. Stockholmsområdet
har således enligt utskottets uppfattning blivit förhållandevis
väl tillgodosett under senare år och enligt vad utskottet
erfarit är resursfrågorna och fördelningsfrågorna inom olika
områden fortfarande föremål för ingående och fortlöpande
överväganden inom riksskatteverket och regeringen. Utskottet
finner därför ingen anledning till något särskilt
ställningstagande från riksdagens sida i dessa frågor.

Även frågor om ytterligare insatser i kampen mot ekonomisk
brottslighet togs upp förra året. Utskottet framhöll att
kontrollverksamheten borde inriktas på att komma till rätta med
väsentliga skatteundandraganden. Även i årets budgetproposition
prioriteras kontrollfrågorna, och inom skatteförvaltningen
arbetar man målmedvetet på att höja kontrollnivån. Utskottet
vill vidare erinra om att riksåklagaren och rikspolisstyrelsen
har haft i uppdrag att i samråd undersöka vilka åtgärder som bör
vidtas mot ekonomisk brottslighet och har också kartlagt dessa
frågor. Nyligen har de dessutom avlämnat en utredning med
förslag till olika åtgärder, och i den utredningen tas även
RSV:s roll upp. Ärendet bereds för närvarande i
justitiedepartementet.

Mot bakgrund av det anförda och då utskottet även i övrigt --
bl.a. med tanke på det statsfinansiella läget -- finner de av
regeringen föreslagna anslagen till RSV och övriga
skattemyndigheter väl avvägda tillstyrker utskottet
propositionen och avstyrker motionerna Sk812, A483 och Ju810 i
denna del.

Övriga anslag

I fråga om övriga anslag inom skatteutskottets
beredningsområde har utskottet inte funnit någon anledning till
erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen även i
dessa delar.

Uppgifter från folkbokföringen

I motion Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (båda
c) begärs ett uttalande att de lokala skattekontoren skall
tillhandahålla uppgifter om födslar, dödsfall, vigslar m.m.
församlingsvis åt hembygdsföreningarna. Härigenom skulle man
enligt motionärerna underlätta för bl.a. hembygdsrörelsen att få
fram uppgifter till årskrönikor och matriklar. Det har enligt
motionärerna blivit både dyrt och krångligt att få fram dessa
uppgifter sedan skatteförvaltningen tog över ansvaret för
folkbokföringen.

Utskottet har förståelse för motionärernas syfte att skapa
bättre förutsättningar för hembygdsföreningarna att samla och ge
ut församlingsvis ordnade sammanställningar över födslar,
vigslar, dödsfall och andra familjenyheter av allmänt intresse.
Allmänheten har också rätt att hos skattekontoren hämta
uppgifter ur folkbokföringsregistren via terminaler
(allmänhetens terminal) och kan ställa berättigade anspråk på
viss hjälp i sökandet efter de önskade uppgifterna. Inom RSV
håller man för närvarande på att utarbeta rutiner för sökningar
i dessa register. Det ligger i sakens natur att detta arbete i
första hand koncentreras på vad som behövs för den egna
verksamheten och för att tillgodose grundläggande
offentlighetsprinciper.

När det gäller frågan hur de folkbokföringslängder som skall
överföras till landsarkiven kommer att vara utformade har
utskottet erfarit att det är sannolikt att församlingsvisa
födelselängder kommer att framställas. Vid utformningen av
längderna kommer givetvis dessas användning för forskning av
olika slag att beaktas. Detta ligger enligt utskottets
uppfattning i linje med motionärernas önskemål. Utskottet utgår
emellertid också från att RSV på sikt kommer att i möjligaste
mån försöka tillgodose allmänhetens krav på en förbättrad
service och att verket i sitt arbete med dessa frågor även
kommer att uppmärksamma kostnadsfrågorna. Med tanke på att RSV
nyligen övertagit ansvaret för folkbokföringsfrågorna är det
enligt utskottets mening för tidigt att nu ta närmare ställning
till hur dessa frågor bör lösas. Utskottet avstyrker således
motionen.

Lägenhetsregister

I motion Sk902 av Bert Karlsson och Widar Andersson (nyd, s)
begärs förslag om ett system med register över lägenheter.
Registret bör enligt motionärerna läggas till grund för
folkbokföring på lägenhet i stället för på fastighet. Syftet med
förslaget är att komma åt det skatte- och bidragsfusk som det
nuvarande systemet enligt motionärernas mening inbjuder till.

Utskottet vill erinra om att en folkbokföring på lägenhet i
stället för på fastighet enligt 1983 års folkbokföringskommitté
skulle kräva betydande utredningsinsatser bl.a. rörande
kostnads- och integritetsfrågorna (SOU 1988:10 Rätt adress s.
104--107) samt att frågan över huvud taget inte togs upp i den
senare folkbokföringspropositionen (prop. 1990/91:153). Enligt
utskottets mening saknas det tekniska förutsättningar för att
genomföra motionärernas förslag som dessutom kan ifrågasättas
från integritetssynpunkt. De kontrollfrågor som ligger till
grund för motionen bör lösas på annat sätt. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen.

Redovisning av skatter m.m.

I motion Sk806 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs en
utredning syftande till att skapa förutsättningar för en
redovisning av skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och
löner. Härmed skulle man skapa en större medvetenhet hos
medborgarna om hur högt skattetrycket egentligen är.

Vid sin återkommande behandling av likartade frågor har
utskottet ställt sig avvisande till tanken att belasta företagen
med det merarbete som ett sådant obligatoriskt uppgiftslämnande
skulle medföra. Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill
också tillägga att det givetvis står varje uppgiftslämnare fritt
att lämna all den redovisning som vederbörande finner önskvärd.
Beträffande momsen kan dessutom tillfogas att det numera är
vanligt att kassakvitton för konsumtionsvaror innehåller en
uppgift om hur stor del av betalningen som utgör moms. I
sammanhanget vill utskottet erinra om att RSV under en följd av
år i den broschyr "Dags att deklarera" som distribueras till
hushållen i samband med deklarationsavlämnandet på ett
lättfattligt sätt informerat om storleken av landets inkomster
-- fördelade på bl.a. arbetsgivaravgifter, moms och övriga
skatter -- lån, och utgifter per invånare. I årets upplaga av
broschyren har informationen uteblivit på grund av behovet av
att bereda plats åt nyheter som beslutats av riksdagen i slutet
av år 1991 men RSV kommer framöver att återuppta denna
informationsinsats. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Sk806.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt B 1 och med avslag på motion 1991/92:Ju810
yrkande 4 till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på
995 439 000 kr.,
res. 1 (s)

2. beträffande anslaget till skattemyndigheterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt B 2 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk812
yrkande 1 och 1991/92:A483 yrkande 2 till
Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 3 508 878 000 kr.,
men. (v)

3. beträffande anslaget till stämpelkostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt B 4 till Stämpelkostnader för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,

4. beträffande anslaget till fastighetstaxering
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt B 5 till Fastighetstaxering för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
22 991 000 kr.,

5. beträffande anslaget till ersättning till postverket
m.fl.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt B 6 till Ersättning till postverket m.fl. för
bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på
57 380 000 kr.,

6. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade
ägare av motorfordon
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt I 1 till Bidrag till vissa handikappade ägare
av motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 10000000kr.,

7. beträffande anslaget till exportkreditbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
8 punkt I 2 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

8. beträffande uppgifter från folkbokföringen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk901,

9. beträffande lägenhetsregister
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk902,
res. 2 (nyd)

10. beträffande redovisning av skatter m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk806.
res. 3 (nyd)

Stockholm den 18 februari 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar
Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik
Reinfeldt (m) och Martin Nilsson (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Martin Nilsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Även frågor" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:

Den ekonomiska brottsligheten har tagit en allvarlig
utveckling under senare år. Enligt väl underbyggda bedömningar
omsätter den årligen tiotals miljarder kronor. Den exakta
omfattningen är dock svår att ange. Den orsakar det allmänna
betydande skador, snedvrider konkurrensen för hela branscher och
hotar att rasera samhällssolidariteten och välfärden. Den
tidigare socialdemokratiska regeringen nedlade ett intensivt
arbete på att komma åt denna typ av brottslighet. Kampen mot
ekonomisk brottslighet prioriterades högt under en följd av år.
I den borgerliga regeringens första budgetproposition sägs
däremot ingenting om att insatserna mot den ekonomiska
brottsligheten skall prioriteras. Detta är en förändring som
utskottet finner mycket anmärkningsvärd.

Kampen mot ekonomisk brottslighet förs av polis, åklagare,
skattemyndigheter, tull och kronofogdemyndigheter. För att uppnå
bästa resultat måste den föras i god samverkan mellan de berörda
myndigheterna. Därför är det viktigt att ordentliga resurser
satsas på detta område. Socialdemokraterna har i en partimotion
yrkat på förstärkta resurser till polisen,
kronofogdemyndigheterna och åklagarna med sammantaget 50
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit (motion
1991/92:Ju832). Ärendet behandlas för närvarande av
justitieutskottet.

Det är viktigt att åtgärder vidtas så att de ekonomiska
brotten upptäcks och utreds på ett så tidigt stadium som möjligt
innan skadeverkningarna har blivit för stora och innan
möjligheten för kronofogden att komma åt pengarna försuttits.
Inte minst gäller detta inom beskattningen. Genom effektiva
kontroll- och revisionsinsatser kan en brottsanmälan göras
tidigare. Om skattemyndigheterna dessutom får resurser att
ytterligare förbättra underlaget för brottsanmälningarna
underlättar detta den fortsatta förundersökningen och därigenom
tillgodoses ett av önskemålen som lagts fram av riksåklagaren
och rikspolisstyrelsen i utredningen angående vissa frågor om
ekonomisk brottslighet.

Som motionärerna bakom motion Ju810 framhåller har
skattemyndigheterna mycket stora brister, särskilt på
personalsidan, då det gäller att möta utvecklingen av ekonomisk
brottslighet. Behovet av utbildning är stort. Det behövs därför
särskilda medel till en upprustning av skattemyndigheternas
förutsättningar att delta i kampen mot ekobrottsligheten.
Regeringen bör i en tilläggsbudget återkomma till denna fråga.
Vidare bör regeringen pröva tanken att ge en särskild myndighet,
förslagsvis riksskatteverket, ett särskilt ansvar för att
samordna skattemyndigheternas, tullverkets och
kronofogdemyndigheternas ansträngningar att angripa den
ekonomiska brottsligheten.

Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Ju810 i denna del.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
8 punkt B 1 och med bifall till motion 1991/92:Ju810 yrkande 4
dels till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående en intensifierad kamp mot ekonomisk
brottslighet,

2. Lägenhetsregister (mom. 9)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "följaktligen motionen" bort
ha följande lydelse:

Det nuvarande systemet med folkbokföring på fastighet gör det
mycket lätt för mindre nogräknade personer att genom felaktiga
uppgifter om sitt rätta hemvist smita från skatt, fuska med
kommunala avgifter och orättmätigt tillskansa sig bostadsbidrag.
Detta problem bör uppmärksammas av regeringen som bör vidta
åtgärder för att komma till rätta med det, eventuellt genom
ändrade regler för folkbokföringen. En lösning får dock inte
innebära att berättigade integritetskrav åsidosätts. Vid
övervägandet av lämpliga åtgärder bör även det uppslag som lagts
fram i motion Sk902 om ett lägenhetsregister prövas. Det anförda
bör ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

9. beträffande lägenhetsregister
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk902 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
en förbättrad folkbokföring,

3. Redovisning av skatter m.m. (mom. 10)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Vid sin" och på s. 6 slutar med "motion Sk806" bort ha
följande lydelse:

Det torde vara ett oomtvistat faktum att endast ett fåtal
personer i Sverige vet hur skatter faktiskt tas ut, samtidigt
som nästan alla känner till att skattetrycket är mycket högt.
Endast ungefär en tredjedel av skatten är synlig för medborgarna
medan resten är dold i huvudsak som arbetsgivaravgifter, moms
och speciella punktskatter. Det torde också vara så att många
anställdas insikter om arbetsgivarens totala kostnader för
löneanställd personal är mycket begränsade.

Det är viktigt att folk får klart för sig hur, när och var man
betalar sin skatt. Det är också angeläget att de anställda har
förståelse för de villkor som företagsamhet bedrivs under. Med
dagens teknik på dataområdet torde det inte uppställa några
större svårigheter att på de månatliga lönebeskeden ange hur
stora kostnader arbetsgivaren har haft för arbetsgivaravgifter
för den anställde. Dessa uppgifter måste ändå tas fram till
redovisningen av månadsavgiften till skattemyndigheterna.

På samma sätt bör det vara förhållandevis enkelt att utforma
kassakvitton, fakturor m.m. så att de alltid innehåller
uppgift om moms, förekommande punktskatter och andra sorters
avgifter -- kort sagt: alla statliga pålagor på en vara eller en
tjänst. Härigenom bibringas konsumenterna bättre kunskaper om
skatternas betydelse för prisbildningen.

Enligt utskottets mening bör regeringen utreda
förutsättningarna för att allmänheten får den nu angivna
redovisningen av det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på
varor, tjänster och löner. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion
Sk806.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

10. beträffande redovisning av skatter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk806 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
utredning om förutsättningarna för en redovisning av det
allmänna skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och
löner.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Anslaget till riksskatteverket

Beträffande denna fråga biträder jag reservation 1 av
socialdemokraterna.

Anslaget till skattemyndigheterna

Som framhålls i motion Sk812 är skatteförvaltningens arbete en
förutsättning för att samhället skall få in sina skatteintäkter
men också för att sådana skattskyldiga som har betalt in för
höga skatter skall få dessa snabbt återbetalda. Skattekontrollen
behövs också för att förebygga otillbörlig konkurrens som bygger
på skattefusk och skatteundandragande.

De senaste årens krav på besparingar hos skattemyndigheterna
tillsammans med ett omfattande merarbete orsakat av
skatteomläggningen och genomförandet av organisatoriska
förändringar har inverkat negativt på myndigheternas möjligheter
att upprätthålla en godtagbar nivå på kontrollverksamheten.
Detta gör att de skattskyldigas krav på rättssäkerhet och rätt
till likformig behandling riskerar att eftersättas.

Årets budgetproposition innebär ytterligare krav på
besparingar under budgetåret 1992/93. Då det är av vikt att
skatteförvaltningen snabbt kan återgå till tidigare nivå på
kontrollverksamheten bör anslagen till skatteförvaltningen
inte minskas så snabbt som regeringen föreslår. Jag biträder
därför motion Sk812 om 25 milj.kr. extra till
skattemyndigheterna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslaget till skattemyndigheterna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk812 yrkande 1
och med avslag på proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 2 och
motion 1991/92:A483 yrkande 2 till Skattemyndigheterna för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 533 878 000
kr.