Anslag till riksgäldskontoret

Betänkande 1991/92:FiU14

Finansutskottets betänkande 1991/92:FIU14

Anslag till riksgäldskontoret (prop. 1991/92:100 bil. 8)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1991/92

FiU14

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet den i budgetpropositionen
föreslagna medelstilldelningen till riksgäldskontoret.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också tre motioner som
handlar om kontroll av premieobligationshandel,
miljöobligationer som sparform och kommuners rätt att emittera
premieobligationer. Motionerna avstyrks.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter har reserverat sig
till förmån för motionen om skärpt kontroll av
premieobligationshandel.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8
(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bo
Lundgren --

dels under litt. D avsnittet Kostnader för statens skuld
(s.46--51)
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om styrningen och uppföljningen av de
totala kostnaderna för statsskulden,

dels under punkt D 1 (s. 51--52)
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 72355000
kr.,

dels under punkt D 2 (s. 52--53)
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 554880000kr.,

dels under punkt D 3 (s. 53--54)
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,

dels under punkt D 4 (s. 54--55)
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.

Motionerna

1991/92:Fi703 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om utgivande av
miljöobligationslån.

1991/92:Fi705 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
effektiv kontroll av obligationshandeln i enlighet med vad i
motionen anförts.

1991/92:Fi706 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär ett förslag om hävande av
riksgäldskontorets monopol på utgivande av premieobligationer i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Riksgäldskontorets anslag för budgetåret 1992/93

Riksgäldskontoret har för innevarande budgetår beviljats
anslag efter en fördjupad anslagsprövning. Kontoret står nu
inför andra året i den treåriga budgetcykeln och har som en
följd därav lagt fram en förenklad anslagsframställning. Vid sin
medelsberäkning har föredragande statsrådet pris- och
löneomräknat förvaltningskostnadsanslaget samt därutöver bl.a.
justerat detta anslag liksom anslaget för kostnader för
upplåning och låneförvaltning med hänsyn till att den planerade
penningmarknadscentralen inte kommit till stånd.

Finansutskottet har för sin del inget att erinra mot de i
propositionen föreslagna anslagen till riksgäldskontoret.
Utskottet tillstyrker sålunda att 72,4 milj.kr. anvisas till
riksgäldskontorets förvaltningskostnader och 554,9 milj.kr. till
kontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning samt att
två formella anslag på vartdera 1000 kr. förs upp för
kontorets garantiverksamhet och uppdragsverksamhet.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad
föredraganden anfört i propositionen om styrningen och
uppföljningen av de totala kostnaderna för statsskulden.

Kontroll av obligationshandel

I motion Fi705 begär Bengt Silfverstrand och Birthe
Sörestedt (s) att kontrollen av handeln med premieobligationer
skall skärpas. Enligt motionärerna står det helt klart att en
omfattande spekulation och ett betydande skatteundandragande
fortfarande sker genom handel med obligationer. De
missförhållanden som förekommer på obligationsmarknaden talar,
som motionärerna ser det, entydigt för att någon form av
registrerings- och kontrollsystem för handeln med
premieobligationer måste införas.

Motionärerna har under en följd av år fört fram samma krav på
skärpt kontroll av handeln med premieobligationer. På förslag av
finansutskottet har motionerna avvisats av riksdagen, senast vid
förra riksmötet (1990/91:FiU18, rskr. 207). Utskottet uttalade
då förståelse för motionärernas synpunkter men framhöll
samtidigt att det av praktiska skäl torde vara helt ogörligt att
registrera de i dag utelöpande obligationerna. Eftersom
riksgäldskontoret dessutom på eget initiativ inlett en översyn
av premieobligationssystemet och dess framtida konstruktion,
villkor m.m. liksom förutsättningarna för en registrering av
kommande emissioner av premielån har det, som utskottet sett
det, inte funnits anledning för riksdagen att vidta någon
särskild åtgärd i frågan.

Enligt vad utskottet nu inhämtat överväger riksgäldskontoret
att i framtiden emittera kontobaserade premielån, dvs. lån som
inte representeras av fysiska värdepapper. Ett sådant system
förutsätter att spararna registreras hos kontoret eller något
annat institut, t.ex. Värdepapperscentralen (VPC). Innan ett
system av detta slag kan införas krävs dock fortsatt
utredningsarbete inom kontoret. Av betydelse i det sammanhanget
torde också vara hur registersystemet för handeln på penning-
och obligationsmarknaden kommer att utformas, dvs. hur det
system kommer att se ut som är avsett att ersätta det tidigare
planerade PmC-systemet.

Med kontobaserade premielån torde kontrollaspekten bli
tillgodosedd. Därmed får också motionärerna sina krav
tillgodosedda åtminstone för kommande emissioner.

Som utskottet tidigare framhållit torde det emellertid vara
ogörligt att registrera de i dag utelöpande obligationerna.
Antalet premieobligationer överstiger nämligen 130 miljoner.

Därtill kommer att de fiskala aspekterna på
premieobligationshandeln blir av allt mindre betydelse under
kommande år. Redan i dag är vinsten på premieobligationer helt
befriad från skatt.

Innehav av premieobligationer är av betydelse för
förmögenhetsbeskattningen endast i den mån den samlade
skattepliktiga förmögenheten överstiger 800000 kr. De
kontrollbehov detta för med sig är emellertid ett övergående
problem eftersom riksdagen har beslutat att helt avskaffa
förmögenhetsskatten fr.o.m. år 1994.

I den mån den samlade nettoförmögenheten överstiger
100000kr. kan innehav av premieobligationer också påverka
det särskilda grundavdrag som pensionärer med mer begränsade
inkomster är berättigade till. Enligt punkt 29 i
övergångsbestämmelserna till kommunalskattelagen skall
emellertid denna koppling mellan förmögenhet och särskilt
grundavdrag gälla endast t.o.m. 1993 års taxering. Därefter
bortfaller även detta kontrollbehov.

Kvar återstår därmed endast behovet av kontroll för
reavinstbeskattningen. Skattesatsen vid reavinstbeskattning har
nyligen sänkts från 30 till 25%. Därtill kommer att i motsats
till tidigare torde de senaste årens kursutveckling på
premieobligationer inte ha gett upphov till realisationsvinster
av någon större betydelse.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Fi705 (s).

Miljöobligationer

I motion Fi703 föreslår Sverre Palm m.fl. (s) att
regeringen skall ges i uppdrag att lägga fram förslag om
utgivande av miljöobligationslån. De upplånade medlen skall
enligt motionärerna gå till miljöförbättringar i kommunerna.

Av motionen framgår inte närmare hur den tilltänkta sparformen
skall administreras. Såvitt utskottet förstår är det emellertid
motionärernas avsikt att staten skall låna upp medlen och i
någon form vidarebefordra dem till kommunerna. Upplåningen
skulle således specialdestineras för ett särskilt ändamål.

Riksgäldskontoret svarar för den statliga upplåningen.
Kontoret bedriver upplåning för att finansiera dels
statsbudgetens underskott och förfallande lån, dels
riksgäldskontorets kreditgivning till vissa affärsverk och
myndigheter. Enligt sin instruktion skall riksgäldskontoret
minimera kostnaderna för upplåningen. Det sker bl.a. genom att
riksgäldskontoret har möjlighet att för nya lån välja den vid
varje tidpunkt lämpligaste upplåningsformen. All statlig
upplåning är också generell, dvs. lån tas inte upp för speciella
ändamål utan skall bidra till att täcka statens samlade
lånebehov.

Motionärernas förslag innebär avsteg i dessa avseenden.
Specialdestinerad statsupplåning torde för övrigt inte ha
förekommit sedan man under andra världskriget tog upp särskilda
försvarslån. Något skäl att nu bryta denna princip föreligger
enligt utskottets mening inte. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion Fi703 (s).

Kommunala premieobligationslån

I motion Fi706 föreslår Lennart Hedquist (m) att
riksgäldskontorets monopol på utgivande av premieobligationslån
skall hävas och att i första hand kommuner skall ges rätt att ge
ut premieobligationer för vissa kulturella investeringsändamål.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Något
formellt monopol för riksgäldskontoret att ge ut
premieobligationer torde inte finnas. Å andra sidan lär det inte
ha förekommit att någon annan än riksgäldskontoret har givit ut
sådana obligationer sedan det första premielånet emitterades år
1918.

Premieobligationslån likställs med lotterier. För att en
kommun eller någon annan skall få ge ut ett premieobligationslån
krävs enligt 4§ lotterilagen (1982:1011) tillstånd av
regeringen. Av intresse i sammanhanget är därvid vissa
uttalanden som gjordes i den proposition som låg till grund för
lotterilagen (prop. 1981/82:170 s.76). Departementschefen
erinrade där om att lotterier med penningvinster av tradition
varit förbehållna staten. Lotteriutredningen hade i sitt
betänkande (SOU 1979:29 s. 341) föreslagit att rätten att ordna
lotterier med penningvinster borde även fortsättningsvis i
princip vara förbehållna staten. Departementschefen anslöt sig
till utredningens förslag i denna del.

Även andra skäl talar enligt utskottets mening för att rätten
att ge ut premieobligationer inte bör vidgas. Avkastningen på
premieobligationer är skattefri, och en utökad rätt att ge ut
sådana obligationer skulle innebära att staten subventionerade
upplåningen. Den som emitterar ett premieobligationslån måste
vidare ha möjlighet att se till att det finns en fungerande
andrahandsmarknad så att papperen får tillräcklig likviditet.
Dessutom måste det finnas väl fungerande rutiner för emission,
vinstutbetalning och inlösen av papperen.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks
motion Fi706 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Riksgäldskontorets
förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt D 1 till Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett
ramanslag på 72355000 kr.,

2. beträffande anslag till Riksgäldskontorets kostnader för
låneförvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
8 punkt D 2 till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 554880000 kr.,

3. beträffande anslag till Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
8 punkt D 3 till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

4. beträffande anslag till Riksgäldskontorets
uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
8 punkt D 4 till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

5. beträffande styrningen och uppföljningen av kostnaderna
för statsskulden
att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 bilaga 8 till
handlingarna i den del som gäller styrningen och uppföljningen
av de totala kostnaderna för statsskulden,

6. beträffande kontroll av obligationshandel
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi705
res. (s)

7. beträffande miljöobligationer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi703,

8. beträffande kommunala premieobligationslån
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi706.

Stockholm den 24 mars 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Per Olof
Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan
Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland
Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf
Egnerfors (s) och Olle Schmidt (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Kontroll av obligationshandel (mom.6)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Motionärerna har" och på s. 4 slutar med "motion Fi705 (s)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning av motion Fi705 (s) anföra
följande.

Såsom också motionärerna framhåller finns det flera skäl som
talar för att en registrering av premieobligationshandeln kommer
till stånd. En sådan registrering skulle inte bara ge bättre
underlag för kontroll av förmögenhetsbeskattning och
förmögenhetsberoende avgifter och bidrag. Den skulle också i hög
grad underlätta den fysiska distributionen, handeln och
vinstavstämplingen av premieobligationer. Dessutom skulle
spararna inte behöva åsamkas förluster till följd av att de
glömmer bort att lösa in vinster och obligationer. Varje år
preskriberas oinlösta premieobligationer och premievinster för
30 milj.kr.

Under senare år har frågan om kontrollen av premieobligationer
aktualiserats i olika sammanhang. Sålunda lade såväl
kapitalvinstkommittén som utredningen om säkerhetsåtgärder i
skatteprocessen (USS) fram förslag till åtgärder som skulle
kunna ge utrymme för både individuell och generell kontroll.
Inkomstskattekommittén (RINK) uttalade sig för att innehavare
av premieobligationer skall registreras på samma sätt som gäller
för innehavare av sparobligationer, VPC-noterade aktier och
bankkonton. Riksgäldskontoret har under ett antal år aviserat
att man överväger att emittera premieobligationer enligt ett
kontobaserat system vilket automatiskt skulle lösa
kontrollproblemen. Dessa överväganden och utredningsförslag har
emellertid hittills inte resulterat i att någon förändring
kommit till stånd.

Enligt utskottets mening är det angeläget att kontrollen av
premieobligationshandeln skärps. Riksgäldskontoret måste
intensifiera sina ansträngningar att komma till rätta med detta
problem. Riksdagen bör därför hemställa hos regeringen att
riksgäldskontoret ges i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett
förslag i frågan.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande kontroll av obligationshandel
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi705 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skärpt
kontroll av handeln med premieobligationer,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

Jag ansluter mig till den reservation som avgetts av
Socialdemokraterna rörande kontroll av obligationshandel.