Anslag till riksgäldskontoret

Betänkande 1989/90:FiU33

Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU33

Anslag till riksgäldskontoret

1989/90

FiU33

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet frågan om riksgäldskontorets
medelstilldelning under budgetåret 1990/91. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker ett förslag från centern om ett lägre
anslag.

I detta sammanhang behandlar utskottet också två motioner om
kontroll av obligationshandel och ett särskilt premieobligationslån för
upprustning av Bohusbanan. Båda motionerna avstyrks av utskottet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1989/90:100 bilaga 9 Finansdepartementet, i vad avser
Litt. D Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1989/90:
Fi416 yrkande 2, 1989/90:Fi702 och 1989/90:Fi728.

SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
— efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt —

dels under punkt D 1 (s. 39—40)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 57 395 000 kr.,

dels under punkt D 2 (s. 41)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
680 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1V89I90. 5 sami. Nr 33

dels under punkt D 3 (s. 41)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt D 4 (s. 42)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt D 5 (s. 42)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Systemutveckling m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 10 397 000 kr.

Motionerna

1989/90:Fi416 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 55 595 000

kr.,

1989/90:Fi702 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om effektiv kontroll av
obligationshandeln i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Fi728 av Kent Lundgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om premieobligationslån
till Bohusbanans upprustning och utbyggnad.

Utskottet

Riksgäldskontorets anslag för budgetåret 1990/91

Medel för riksgäldskontorets verksamhet anvisas numera över fem
anslag, nämligen

-ett anslag för förvaltningskostnaderna, exkl. kostnaderna för eget
ADB-system,

-ett anslag för kostnaderna för drift och underhåll av ADB-system på
egen dator, exkl. lönekostnader,

-ett anslag för de volymberoende utgifterna för upplåning och låneförvaltning
samt

-två s.k. 1 000-kronorsanslag, som används för redovisning av uppdragsverksamheten
resp. utgifter för garantiverksamheten.

För kontorets förvaltningskostnader föreslår regeringen ett anslag på

57,4 milj. kr. Detta belopp innefattar bl.a. en tillfällig personalförstärkning
på 12 tjänster avsedda för att utveckla ett nytt kontobaserat
sparobligationssystem. 1 motion Fi416 av Gunnar Björk m.fl. (c) föreslås
att anslaget räknas ned med 1,8 milj. kr. Motionärerna anser att
arbetet med det nya sparobligationssystemet kan klaras inom det av
dem förordade anslaget.

1989/90:FiU33

2

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Den i propositionen
redovisade medelsberäkningen utgår från att riksgäldskontoret
skall kunna tilldelas personal för att utveckla ett nytt kontobaserat
sparobligationssystem. Såvitt utskottet förstår anser även motionärerna
att detta arbete skall komma till stånd. Utan att ange något alternativt
besparingsområde förutsätter emellertid motionärerna att detta kan ske
med en väsentligt lägre anslagstilldelning. Utskottet gör för egen del
ingen annan bedömning än den som återfinns i propositionen. Utskottet
avstyrker således motion Fi416 (c) yrkande 2 och biträder propositionens
förslag på denna punkt.

Inte heller i övrigt har utskottet något att erinra mot den i propositionen
förordade medelstilldelningen. Utskottet föreslår således att 680
milj. kr. anvisas till riksgäldskontorets kostnader för upplåning och
låneförvaltning samt att anslaget för garantiverksamheten och anslaget
för uppdragsverksamheten förs upp med ett formellt belopp på vardera
1 000 kr. Till systemutveckling m.m. bör anvisas 10,4 milj. kr. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att riksgäldskontoret är en av de
fem myndigheter som under budgetåret 1990/91 på försök skall finansiera
sina investeringar i ADB-utrustning genom lån på marknadsmässiga
villkor. För detta ändamål beräknas riksgäldskontoret nästa budgetår
fa ta upp lån på 6,8 milj. kr.

Kontroll av obligationshandel

I motion Fi702 begär Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s)
att kontrollen av handeln med premieobligationer skall skärpas för att
man på så sätt skall få till stånd en nödvändig sanering av denna
marknad.

Statens låneskuld i premieobligationer uppgår för närvarande till
totalt ca 48,9 miljarder kronor, och antalet utelöpande obligationer är
ca 148 miljoner.

Marknadsutvecklingen för premieobligationer har under det senaste
året kännetecknats av en ökad osäkerhet som bl.a. kommit till uttryck
i fallande kurser och en lägre omsättning på marknaden. Det har
medfört att de möjligheter till stora vinster som tidigare fanns alltmer
har kommit att ersättas av en risk för förluster.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det vore önskvärt med
en förbättrad kontroll av denna handel. Av praktiska skäl torde det
vara ogörligt att låta registrera de i dag utelöpande obligationerna. De
nya upplåningsformer som kommer att bli aktuella i framtiden kommer
att innebära bättre möjligheter till kontroll.

Utskottet har inhämtat att riksgäldskontoret har för avsikt att vid
kommande emissioner utnyttja Värdepapperscentralen (VPC) för en
sådan registrering. Detta skall ske så snart det är praktiskt möjligt.
Riksgäldskontoret räknar för egen del med att registreringsarbetet skall
kunna påbörjas inom de närmaste åren.

Eftersom motionärernas önskemål i allt väsentligt kommer att tillgodoses
erfordras enligt utskottets mening inget särskilt riksdagsinitiativ i
denna fråga. Utskottet avstyrker därför motion Fi702 (s).

1989/90:FiU33

3

Ett särskilt premieobligationslån för upprustning av
Bohusbanan

I motion Fi728 av Kent Lundgren (mp) begärs att ett premieobligationslån
skall emitteras för att en ordentlig upprustning av Bohusbanan
skall kunna komma till stånd.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Riksgäldskontoret
bedriver upplåning på olika marknader för att finansiera dels
utfallet av statsbudgeten, dels förfallande lån och dels riksgäldskontorets
kreditgivning till vissa affärsverk och myndigheter. Någon öronmärkt
upplåning av det slag som motionären efterlyser förekommer
inte. Utskottet anser inte heller att något sådant bör övervägas i detta
fall. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi728 (mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksgäldskontoret anslag

a) att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bil. 9
punkt D 1 och med avslag på motion 1989/90:Fi416 yrkande 2
till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret

1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 57 395 000 kr.,

res. 1 (m, c)
res. 2 (m) - motiv,
res. 3 (c) - motiv.

b) att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bil. 9
punkt D 2 till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 680 000 000 kr.,

c) att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bil. 9
punkt D 3 till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

d) att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bil. 9
punkt D 4 till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

e) att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bil. 9
punkt D 5 till Riksgäldskontoret: Systemutveckling m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 10 397 000
kr.,

2. beträffande kontroll av obligationshandel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi702,

3. beträffande särskilt premieobligationslån
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi728.

res. 4 (mp)

1989/90:FiU33

4

Stockholm den 29 mars 1990
På finansutskottets vägnar

Filip Fridolfsson

Närvarande: Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk
(c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Lisbet Calner (s), Arne
Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp). Ivar Franzén
(c), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s),
Maria Hed (s) och Maggi Mikaelsson (vpk).

Reservationer

1. Riksgäldskontorets anslag (mom. 1 a)

Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m) och Ivar Franzén (c) anser att utskottets hemställan under 1 a)
bort ha följande lydelse:

1. beträffande riksgäldskontorets anslag
a) att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi416 yrkande 2
och med avslag på proposition 1989/90:100 bil. 9 punkt D 1 till
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 55 595 000 kr.,

2. Riksgäldskontorets anslag (mom. 1 a,
motiveringen)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande på som s. 2 börjar med "För kontorets"
och på s. 3 slutar med "denna punkt" bort ha följande lydelse:

För kontorets förvaltningskostnader föreslår regeringen ett anslag på

57,4 milj. kr. Detta belopp innefattar bl.a. en tillfällig personalförstärkning
på 12 tjänster avsedda för att utveckla ett nytt kontobaserat
sparobligationssystem. I motion Fi416 av Gunnar Björk m.fl. (c) föreslås
att anslaget räknas ned med 1,8 milj. kr.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Den i propositionen
redovisade medelsberäkningen utgår från att riksgäldskontoret
skall kunna tilldelas personal för att utveckla ett nytt kontobaserat
sparobligationssystem. Enligt utskottets mening bör emellertid statsupplåningen
befrias från rollen som sparfrämjare och stimulansen av
hushållssparande! i stället ges en mer generell utformning. Huvuddelen
av hushållens bidrag till statens upplåning bör kanaliseras via
avkastningsfonder, som i sin tur placerar i statspapper av varierande
längd. Sparobligationen bör successivt avvecklas som upplåningsform

1989/90:FiU33

5

och inte ersättas av något nytt kontobaserat system. Mot bakgrund
härav bör medel inte tilldelas för utveckling av ett nytt sådant system.
Utskottet biträder således motion Fi416 och föreslår att riksgälds kon lorets
förvaltningskostnadsanslag förs upp med 55,6 milj. kr.

3. Riksgäldskontorets anslag (mom. 1 a,
motiveringen)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet får" och slutar med "denna
punkt" bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning härav anföra följande. I propositionen
föreslås att riksgäldskontoret skall tilldelas ett antal nya tjänster, i
första hand för att kunna utveckla ett nytt sparobligationssystem.
Utskottet har inget att erinra mot detta förslag. Däremot bör enligt
utskottets mening samma krav på rationaliseringar kunna ställas på
riksgäldskontoret som på andra myndigheter. Som framgår av propositionen
har så inte skett när årets förslag till förvaltningskostnadsanslag
räknats fram. I stället uppges det föreskrivna besparingskravet ha tagits
ut med råge på anslaget för upplåning och låneförvaltning, vilket
regeringen räknat ned med 160 milj. kr. Som utskottet ser det har
denna justering dock inget samband med riksgäldskontorets egen verksamhet
utan beror i första hand på att budgetsaldot förbättrats, vilket i
sin tur resulterat i ett minskat upplåningsbehov och därmed även
minskade rörliga kostnader för tryckning av obligationer m.m. Ett
minskat upplåningsbehov reser, som utskottet ser det, snarare krav på
ytterligare nedskärningar av riksgäldskontorets anslag för de egna förvaltningskostnaderna.

Förslaget i motion Fi416 (c) bör enligt utskottets mening ses mot
denna bakgrund. Utskottet biträder därför motionen och föreslår att
riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag förs upp med 55,6 milj.
kr.

4. Särskilt premieobligationslån (mom. 3)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
får" och slutar med "motion Fi728 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Såsom framhålls
i motionen är Bohusbanan i behov av en ordentlig upprustning.
Samtidigt tycks det vara svårt att frigöra medel för detta ändamål. I
motionen anvisas emellertid ett sätt att lösa detta problem. Utskottet
vill därför, i likhet med motionären, föreslå att riksgäldskontoret ges i
uppdrag att emittera ett särskilt premieobligationslån avsett att finansiera
upprustningen av Bohusbanan. Om allmänheten på detta sätt ges

1989/90:FiU33

6

möjlighet att delta i banans finansiering kan man ånyo börja tala om
hela folkets järnväg. Vad utskottet här anfört bör ges till känna för
regeringen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilt premieobligationslån
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi728 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett
särskilt premieobligationslån för upprustning av Bohusbanan.

1989/90:FiU33

7

JO t<