Anslag till kyrkliga ändamål

Betänkande 1988/89:KrU10

Kulturutskottets betänkande
1988/89:KrU10

Anslag till kyrkliga ändamål 19gg/89

KrUlO

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1988/89:100 bil.

15 (civildepartementet) under avsnittet G. Kyrkliga ändamål,

dels motioner med anknytning till den angivna delen av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
därmed motionsyrkanden rörande anslagen. Vidare tillstyrker utskottet vad i
propositionen anförts om förbättrat stöd åt invandrarnas trossamfund.

Med anledning av en motion anför utskottet vissa synpunkter rörande
kostnaderna för register till bl.a. kyrkomötet. En motion avstyrks om bidrag
över statsbudgeten till en gåva till den ryska ortodoxa kyrkan av ett antal
exemplar av den ryska jubileumsbibeln.

Vid betänkandet fogas fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har

<fe/s under punkt G 1 (s. 154) föreslagit riksdagen att till Vissa ersättningar till
kyrkofonden för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag på 28 500 000 kr.,

dels under punkt G 2 (s. 155) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
ekumenisk verksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag på 810 000

kr.,

dels under punkt G 3 (s. 155-160) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om förbättrat stöd åt invandrarnas

trossamfund,

2. till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 55 515 000 kr.

dels under punkt G 4 (s. 160-161) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 1 813 000 kr.

1

1 Riksdagen 1988189.13 sami. Nr 10

Motioner

' .

1988/89:Kr318 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå
3 000 000 kr. som statsbidrag till produktionen av den nordiska gåva i form
av den ryska jubileumsbibeln som överlämnats i samband med den ryska
ortodoxa kyrkans 1000-årsjubuileum.

1988/89:Kr401 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av
kostnaderna för underhållet av Varnhems klosterkyrka.

1988/89:Kr402 av Jan-Erik Wikström och Ingemar Eliasson (båda fp) vari
yrkas att riksdagen till Bidrag till trossamfund (G 3) anslagsposten Bidrag till
anskaffande av lokaler för trossamfund för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 20 milj. kr.

1988/89:Kr406 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till kyrkofonden G 1. för budgetåret 1989/90
anvisa ett med 100 000 000 kr. i förhållande till regeringen förhöjt anslag.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av den särskilda kyrkoavgiften till kyrkofonden.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K226.

i* . ■. - • r . ! ’ - ' •

1988/89:Kr415 av Göran Åstrand (m) vari yrkas att riksdagen beviljar medel
till Svenska Kyrkans Centralstyrelse för register över kyrkomötena 1975—
1982 och för register över kyrkomöten och ombudsmöten åren 1983-1988.

Utskottet

Vissa ersättningar till kyrkofonden (G 1)

Från anslaget betalas ersättning till kyrkofonden för prästerskapets till
statsverket indragna tionde m.m. och för inkomstbortfall till följd av
avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. För
nästa budgetår föreslås i propositionen att anslaget förs upp med 28 500 000
kr.

Som ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget utgick under två
år statliga bidrag till kyrkofonden, nämligen 88 milj. kr. för år 1983 och 44
milj. kr. för år 1984.11984 års budgetproposition angavs att avsikten var att
bidraget till kyrkofonden för indragna skatteutjämningsmedel skulle upphöra
efter år 1984. Uttalandet föranledde inte någon kommentar från riksdagens
sida.

Motion Kr406 (c) innehåller ett yrkande om att statsbidraget till kyrkofonden
skall bestämmas till ett belopp som är 100 milj. kr. högre än det av
regeringen föreslagna. Motionärerna pekar på att svenska kyrkan sedan år
1982 förlorat stora belopp genom minskning eller avskaffande av bl.a.
tidigare utgående statsbidrag. Motionärerna framhåller också att församlingarna,
som utgör grunden och det viktigaste ledet inom svenska kyrkan, inte
skall behöva avstå medel till den centrala verksamheten.

Utskottet har flera gånger tidigare avstyrkt förslag om att återinföra ett
anslag som skulle användas av kyrkofonden för bidrag till inomkyrklig

1988/89:KrU10

2

skatteutjämning. Utskottet är inte heller nu berett förorda en medelsanvisning
till kyrkofonden, som skulle utgöra en kompensation för det tidigare
utgående statliga skatteutjämningsbidraget. Inte heller finns det skäl att göra
en omprövning av nivån på förevarande anslag i syfte att - utöver vad
regeringen föreslagit - öka kompensationen för inkomstbortfall till följd av
avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer.
Utskottet avstyrker därför motionen i motsvarande del (yrkande 1).
Regeringens förslag till medelsanvisning godtas av utskottet.

Enligt kyrkofondslagen (1988:182) skall pastoraten betala allmän kyrkoavgift
till kyrkofonden. Pastoratet som har lönetillgångar i form av boställsegendom
skall också betala en särskild kyrkoavgift (se 12 § kyrkofondslagen).

En utredning pågår om boställsegendomen (kyrkans förmögenhetsutredning).
Utredningen har till syfte bl.a. att det skall klarläggas om åtgärder bör
vidtas i syfte att erhålla en bättre avkastning av egendomen. Frågan om hur
den särskilda kyrkoavgiften skall beräknas bör - som framhölls i proposition
1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan,
m.m. (s. 162) - prövas på nytt när utredningen är klar. Utskottet har
inhämtat att utredningen i dagarna presenterar ett diskussionsunderlag. Den
kommande diskussionen rörande detta utredningsmaterial bör inte föregripas.
Ett yrkande i motion Kr406 om en översyn av den särskilda kyrkoavgiften
avstyrks på grund av det anförda (yrkande 2).

Bidrag till ekumenisk verksamhet (G 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 810 000 kr. skall anvisas för
ändamålet.

Bidrag till trossamfund (G 3)

Under anslaget finns två anslagsposter, en avseende verksamhetsbidrag till
trossamfund och en avseende bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
om förbättrat stöd åt invandrarnas trossamfund. Även i fortsättningen
bör det vara en grundläggande princip att det skall ankomma på trossamfunden
själva att utforma de närmare principerna för fördelningen av statsbidraget.
Staten bör sålunda begränsa sitt inflytande till att fastställa mål och
ramar för bidragsgivningen och ange förutsättningarna för att ett trossamfund
över huvud taget skall vara bidragsberättigat.

Regeringen föreslår att statsbidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund
för nästa budgetår skall utgå med 11 680 000 kr.

Regeringens förslag innebär en uppräkning av medelsanvisningen för
ändamålet med 4%. Vid bestämmandet av uppräkningens storlek har
regeringen gjort en jämförelse med utvecklingen av övriga folkrörelseanslag.
Utskottet anser sig inte kunna förorda en högre uppräkning än vad
regeringen föreslagit och avstyrker motion Kr402 (fp), vari föreslås att
anslagsposten beräknas till 20 milj. kr.

1988/89: KrU 10

3

1* Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 10

Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor (G 4)

1988/89 :KrU 10

Under en följd av år har över statsbudgeten utgått bidrag till restaurering av
medeltida domkyrkor.

För nästa budgetår föreslås i budgetpropositionen att - i överensstämmelse
med tidigare beslut av riksdagen - 1 813 000 kr. anvisas för reparationer av
Uppsala domkyrka och för inre restaureringsarbeten i Strängnäs domkyrka.

Utskottet tillstyrker att medel anvisas för dessa ändamål i enlighet med
regeringens förslag.

I motion Kr401 (m) framhålls att Varnhems klosterkyrka - som är en
församlingskyrka - är i stort behov av inre renovering. Kostnaden kan
beräknas uppgå till uppemot 10 milj. kr. Motionären framhåller att det är
orimligt att en liten skattesvag landsortsförsamling som Varnhems församling
själv skall ta ansvaret för en kyrka som är så historiskt värdefull som
klosterkyrkan. Motionären vill att staten snarast skall fastställa principer för
finansieringen av underhållet till kyrkan. Finansieringen bör ske permanent
över förevarande anslag.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande. Statsbidrag
har tidigare utgått över särskilda anslag på statsbudgeten till restaurering av
klosterkyrkorna i Vadstena och Varnhem (se bl.a. prop. 1976/77:100 s.
195-197, KrU 1976/77:29 och prop. 1979/80:100 bil. 18 s. 93, KrU 1979/
80:25). Förra året beslöt riksdagen efter förslag av regeringen att kyrkofondens
styrelse skall ges möjlighet att ge bidrag till ett pastorat till kostnadskrävande
underhåll och restaurering av församlingskyrkor (18 § kyrkofondslagen).
I propositionen framhölls utan erinran från riksdagens sida bl.a. att
bidrag bör ges efter ungefär samma principer som då regeringen fördelar
bidrag till underhåll av domkyrkor, dvs. ett bidrag inom en ram av 20-80% av
de totala kostnaderna. Avgörande för storleken av bidraget bör vara den
bidragssökande kyrkokommunens ekonomi, anfördes det också i propositionen
(prop. 1987/88:31 s. 161, KU 1987/88:30).

Med hänvisning till den bidragsmöjlighet för vanliga församlingskyrkor
som sålunda tillskapades förra året är utskottet inte berett att förorda att
medel anvisas under förevarande anslag - eller under nya anslag - till annat
än tillfälliga, mer omfattande restaureringsåtgärder vid de äldre domkyrkorna
och nämnda klosterkyrkor. Någon permanent finansiering över statsbudgeten
bör inte komma i fråga. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen.

Frågan om register över kyrkomötets protokoll, m.m.

Kyrkomöten har hållits sedan år 1868. Fram till år 1983 skulle allmänt
kyrkomöte hållas på kallelse av regeringen minst vart femte år. År 1982
fattade riksdagen beslut om ett reformerat kyrkomöte. Detta förutsätts
sammanträda varje år. Hitintills har kyrkomötet efter ikraftträdandet av de
nya bestämmelserna hållits årligen 1983-1988. Samtidigt med kyrkomötet
sammanträder ombudsmötet för behandling av främst sådana frågor om
kyrkans frivilliga verksamhet som ankommer på Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet.

I motion Kr415 (m) föreslås att riksdagen skall bevilja svenska kyrkans 1988/89:
centralstyrelse bidrag för register över dels de allmänna kyrkomötena,
beträffande vilka sådana saknas, nämligen kyrkomötena 1975, 1979 och
1982, dels kyrkomötena och ombudsmötena åren 1983-1988.

Enligt utskottets mening är det rimligt att kostnader för register över de
allmänna kyrkomötena bekostas över statsbudgeten. Det får förutsättas att
regeringen överväger i vilken ordning motionärernas önskemål i detta
hänseende kan tillgodoses.

Då det gäller kyrkomöten, som hålls enligt den nya ordningen, och
ombudsmöten, får det i första hand ankomma på centralstyrelsen att
överväga i vilken utsträckning och för vilken tidrymd register bör upprättas
och hur de skall bekostas. Kostnaderna för kyrkomötena betalas av
kyrkofonden enligt regeringens bestämmande (8 § kyrkofondslagen). Det
torde därför finnas viss möjlighet att bekosta registren genom medel från
fonden. Vad beträffar register över ombudsmötena bör det ankomma på
Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet att besluta därom inom
ramen för de medel som står till stiftelsens disposition.

Utskottet anser att motionen får anses besvarad med det anförda. Den bör
således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Gåva av den ryska jubileumsbibeln

I samband med att den ryska ortodoxa kyrkan högtidlighöll sitt 1 000-årsjubileum överlämnades en nordisk gåva i form av en studiebibel (jubileumsbibeln).
Redan insamlade medel och beviljade bidrag har täckt kostnaderna
för 75 000 levererade eller beställda bibelverk. Enligt vad som anförs i
en skrivelse från svenska kyrkans centralstyrelse till regeringen i november
månad 1988 behövs ett tillskott av totalt 8,5 milj. kr. för att leverans skall
kunna ske av ytterligare 75 000 exemplar av jubileumsbibeln, som den ryska
kyrkan uttryckt önskemål om. I skrivelsen anhöll centralstyrelsen om 3 milj.
kr. i statsbidrag och om 350 000 kr. ur kyrkofonden. Regeringen har ännu
inte tagit ställning till centralstyrelsens framställning. Tidigare har en
framställning från Svenska Bibelsällskapet om statsbidrag avslagits.

I motion kr318 (c) hemställs att riksdagen skall anslå 3 milj. kr. till
produktionen av jubileumsbibeln. Motionären redovisar det väsentliga
innehållet i centralstyrelsens skrivelse. I denna framhålls, utöver vad som
ovan angivits, bl.a. vikten av att den svenska insatsen blir av samma
storleksordning som den som uppnåtts i Norge och Danmark, vilket skulle
innebära att statsbidrag med ovan angivna belopp skulle utgå.

Utskottet är inte berett att förorda att särskilda medel anvisas över
statsbudgeten till det ändamål som anges i motionen. Sådana insatser, som
förslaget i motionen avser, har liksom andra insatser för mission och
bibelspridning hitintills i princip finansierats på frivillighetens väg genom
insamlingar inom svenska kyrkan och inom de fria samfunden och utan
statliga bidrag. Det finns inte skäl att i det här aktuella fallet frångå denna
ordning. Utskottet kan därför inte biträda motionsförslaget. Med hänsyn till
innehållet i centralstyrelsens skrivelse finns det enligt utskottets mening skäl
erinra om att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig i lagtolkningsfrå -

gor. Riksdagen kan därför inte yttra sig i frågan om huruvida bidrag till 1988/89:KrU10
jubileumsbibeln kan utgå från kyrkofonden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Vissa ersättningar till kyrkofonden att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89: Kr406 yrkande 1 beslutar att till Vissa ersättningar till
kyrkofonden för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag av 28 500 000
kr.,

2. beträffande den särskilda kyrkoavgiften

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr406 yrkande 2,

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ekumenisk verksamhet att

riksdagen beslutar att till Bidrag till ekumenisk verksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag av 810 000 kr.,

4. beträffande invandrarnas trossamfund

att riksdagen godkänner vid som i propositionen anförts om förbättrat
stöd åt invandrarnas trossamfund,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till trossamfund

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr402 beslutar att till Bidrag till trossamfund för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 55 515 000 kr.,

6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor

att riksdagen beslutar att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor
för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 1 813 000
kr.,

7. beträffande klosterkyrkan i Varnhem
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr401,

8. beträffande register över kyrkomötesprotokoll m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/'89:Kr415,

9. beträffande gåva av den ryska jubileumsbibeln
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr318.

Stockholm den 23 februari 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),

Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders
Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s),

Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), 5

Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s)
och Göran Åstrand (m).

Reservationer

1988/89:KrU10

1. Medelsanvisningen till Vissa ersättningar till kyrkofonden
(mom. 1)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 3 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Enligt riksdagens beslut skulle, då de statliga skatteutjämningsbidragen till
de kyrkliga kommunerna upphörde fr.o.m. år 1983, ersättning utgå till
kyrkofonden. Fullt bidrag utgick också från början, nämligen med 88 milj.
kr. för år 1983. Påföljande år utgick 44 milj. kr. Därefter har bidrag inte
utgått.

Som framgår av motiveringen till motion Kr406 har kyrkofonden drabbats
även av andra mycket kännbara neddragningar än den som inträffat genom
avvecklingen av det nämnda bidraget till fonden. Genom borttagandet av
skatteunderlaget från juridiska personer förlorade svenska kyrkan intäkter
på ca 170 milj. kr. per år i 1982 års penningvärde. Slopandet av garantibeskattningen
drabbar också kyrkan negativt. Den kompensation för slopad
företagsbeskattning som riksdagen beslutat om är av mycket begränsad
storlek, och den höjning med 800 000 kr. för nästa budgetår som föreslås i
propositionen rubbar inte bilden, eftersom någon kompensation för inflationen
inte heller i år föreslås. Statsmakternas njugga inställning till de kyrkliga
församlingarna hotar nu allvarligt styrkan i det solidariska fördelningssystem
som eftersträvas. Situationen för framför allt de små församlingarna är
mycket oroande. Hanteringen av dessa frågor visar också på en betydande
okänslighet i regeringens skötsel av kyrkliga frågor genom att ett fördelningssystem
raseras innan det ens har fått börja verka fullt ut. Statsbidraget till
kyrkofonden har tidigare stått i en viss relation till statsbidragen till de fria
samfunden. Så bör det vara även i fortsättningen. För att församlingarna,
som utgör grunden och det viktigaste ledet inom svenska kyrkan, inte skall
behöva avstå medel till den centrala verksamheten, föreslår utskottet att
statsbidraget till kyrkofonden ökas med 100 milj. kr.

Motion Kr406 tillstyrks således.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Vissa ersättningar till kyrkofonden att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr406 yrkande 1 beslutar att till Vissa ersättningar
till kyrkofonden för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag av
128 500 000 kr.,

2. Medelsanvisningen till Bidrag till trossamfund (mom. 5)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till medelsberäkning för anslagsposten Bidrag till
anskaffande av lokaler för trossamfund innebär endast en obetydlig uppräkning
av posten i förhållande till innevarande budgetår. Som framgår av
motionen och av anslagsframställningen från samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund är resurserna för ändamålet klart otillräckliga.
Sålunda har nämnden för innevarande budgetår att behandla 73 ansökningar
om statsbidrag till kyrkolokaler med en sammanlagd byggkostnad, som
beräknas uppgå till 228 milj. kr. Inte minst sådana trossamfund, som
domineras av invandrare, har ett mycket stort behov av nya lokaler.

Utskottet anser att anslaget bör räknas upp väsentligt. Samfundens kyrkor
och lokaler byggs och drivs i allt väsentligt med frivilligt insamlade medel,
och samhället bör visa sitt stöd och sin uppskattning inte minst för det
omfattande ungdomsarbete som samfunden bedriver. Detta är ett tungt
vägande skäl för en generösare bidragsgivning.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr402 (fp),
vari föreslås att anslagsposten bör beräknas till 20 milj. kr. Detta innebär att
anslaget bör räknas upp i motsvarande mån.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen lill Bidrag lill trossamfund
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr402 beslutar att till Bidrag lill trossamfund för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 63 835 000 kr.,

3. Gåva av den ryska jubileumsbibeln (mom. 9)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet är”
och på s. 6 slutar med ”från kyrkofonden” bort ha följande lydelse:

Den ryska ortodoxa kyrkan har uttryckt önskemål om 75 000 bibelverk
utöver dem som tidigare erhållits som gåva. Utskottet anser att alla
ansträngningar som är möjliga bör göras för att tillgodose önskemålet. Enligt
utskottets mening måste Sverige visa samma generositet som bl.a. Danmark
och Norge, då det gäller bidrag till bibelgåvan. Det bör ankomma på
regeringen att i första hand ta ställning till frågan om storleken av det bidrag
som bör utgå över statsbudgeten. Bedömningen av denna fråga hänger
samman med frågan om i vilken utsträckning bidrag utgår från kyrkofonden.
Enligt utskottets mening torde det finnas ett icke obetydligt utrymme för
regeringen att med stöd av bestämmelserna i kyrkofondslagen ge bidrag till
gåvan av jubileumsbibeln. Självfallet måste vid lagens tillämpning stor
hänsyn tas till svenska kyrkans önskemål. Utskottet vill dock framhålla att
det inte ankommer på riksdagen att uttala sig i lagtolkningsfrågor.

Vad utskottet anfört om bidrag över statsbudgeten till jubileumsbibeln bör
riksdagen med anledning av motion Kr318 som sin mening ge regeringen till
känna.

1988/89:KrU 10

8

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande gåva av den ryska jubileumsbibeln
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr318 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bidrag över
statsbudgeten.

4. Gåva av den ryska jubileumsbibeln (mom. 9)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet är”
och på s. 6 slutar med ”från kyrkofonden” bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr318, som innehåller en redovisning för
skrivelsen till regeringen från svenska kyrkans centralstyrelse, finns det
starka önskemål från den ryska ortodoxa kyrkans sida om ytterligare 75 000
bibelverk. Det är enligt utskottets mening självklart att Sverige skall visa
samma generositet som bl.a. Danmark och Norge, då det gäller bidrag från
statens sida till bibelgåvan. Detta innebär att 3 milj.kr. bör anvisas över
statsbudgeten till ändamålet. Med hänsyn till innehållet i centralstyrelsens
skrivelse finns det enligt utskottets mening skäl erinra om att det inte
ankommer på riksdagen att uttala sig i lagtolkningsfrågor. Riksdagen kan
därför inte yttra sig i frågan om huruvida bidrag till jubileumsbibeln kan utgå
från kyrkofonden.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande gåva av den ryska jubileumsbibeln
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr318 under ett nytt anslag
under trettonde huvudtiteln till Bidrag till gåva av den ryska jubileumsbibeln
för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 3 000 000 kr.,

Särskilt yttrande

Den särskilda kyrkoavgiften (mom. 2)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Eftersom det i dagarna läggs fram ett diskussionsunderlag som har betydelse
för den i motion Kr406 upptagna frågan om den särskilda kyrkoavgiften, har
vi ansett oss böra acceptera ställningstagandet att den kommande diskussionen
rörande utredningsmaterialet inte bör föregripas. Vi förutsätter att, som
förutskickats, diskussionsunderlaget blir föremål för en grundlig remissbehandling
samt att utredningen därefter utan dröjsmål redovisar ett slutligt
förslag. Vi förutsätter också att de synpunkter som anförts i motionen
beaktas.

1988/89:KrU10

9

gotab 17045, Stockholm 1989