Anslag till forskning om amalgam och andra dentalmaterial

Betänkande 1988/89:SoU28

Socialutskottets betänkande
1988/89:SoU28

Anslag till forskning om amalgam och andra
dentalmaterial

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet fem motionsyrkanden (m, fp. c, mp) om
forskningen kring amalgam. Utskottet erinrar om de uttalanden som
riksdagen gjorde hösten 1988 om att ett av professor emeritus Lars Friberg
utarbetat tvärsektoriellt forskningsprogram vad gäller amalgam och dess
påverkan på hälsan bör genomföras och att åtgärder bör vidtas så att
erforderlig forskning på området säkerställs. Utskottet uttalar med anledning
av de nu aktuella motionerna att utskottet förutsätter att utrymme för
genomförande av forskningsprogrammet fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall
kunna säkerställas genom ordinarie anslag. För att genomförandet av
programmet i enlighet med riksdagens intentioner skall kunna påbörjas i
rimlig omfattning redan under budgetåret 1989/90 erfordras däremot enligt
utskottet ett nytt anslag. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
riksdagen under femte huvudtiteln (socialdepartementet) till Forskning om
amalgam och andra dentalmaterial bör anvisa ett reservationsanslag på 3
milj.kr. Från anslaget bör enligt utskottets mening kunna utgå anslag till
såväl forskning om amalgamets inverkan på hälsan som forskningen om
ersättningsmaterial.

Motioner

1988/89:So420 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (båda m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
forskningsprogram som upprättats av socialstyrelsen och LEK-utredningen
omgående får påbörjas och att detta finansieras genom prioriteringar inom
ramen för befintliga resurser.

1988/89:So519 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att
en intensiv forskning bedrivs om andra fyllnadsmaterial än amalgam.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf344.

1988/89:So526 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag att
intensifiera utvecklingen av ofarliga alternativ som tandbehandlingsmaterial
och att 11 milj.kr. under en treårsperiod ställs till förfogande.

&

1988/89

SoU28

1 Riksdagen 1988/89.12sami. Nr 28

1988/89:So540 av Jan Hyttring och Marianne Andersson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om redovisning av pågående forskningsprojekt och beviljade
forskningsmedel angående amalgamets skadeverkningar.

1988/89:So542 av Bertil Persson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att användningen av amalgam bör reduceras och forskningen kring
ersättningsmaterial intensifieras.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf373.

Utskottet

Bakgrund

Tidigare utredningar m.m.

Regeringen uppdrog år 1984 åt socialstyrelsen att utreda vissa frågor rörande
tandersättningsmaterial.

Socialstyrelsen redovisade i början av år 1986 regeringsuppdraget i
rapporten (Ds S 1986:2) Kontroll och tillsyn av dentala material. I rapporten
lämnades en redogörelse för forskningsprojekt och behov av ytterligare
forskning på området. Som svar på en enkät från socialstyrelsen framhöll
odontologiska och medicinska fakulteterna som en angelägen uppgift
forskning rörande effekten på centrala nervsystemet av dentala amalgam och
från dessa frisatt kvicksilver. Det framhölls också att studier rörande
frekvensen av biverkningar av dentala material är angelägen. Enligt institutionerna
krävde detta förbättrade diagnostiska kriterier för att man skall
kunna avgränsa de rena materialeffekterna (rapporten s. 133 f.).

I socialstyrelsens nämnda rapport underströks vikten av ett tvärvetenskapligt
samarbete mellan forskare från olika discipliner. Större uppmärksamhet
borde, enligt socialstyrelsen, ägnas de icke-metalliska materialen och
speciellt kompositmaterialen som alternativ till dentala amalgam. Forskning
rörande generella effekter av långtidsexponering för dentala material var ett
viktigt område som borde uppmärksammas. Socialstyrelsen framhöll som
angeläget att frekvensen biverkningar av dentala material blir kartlagd samt
att graden av allvar hos sådana biverkningar utvärderas. Detta förutsatte en
adekvat diagnostik av de aktuella bieffekterna. För att kunna fastställa
eventuella samband mellan patientens symtom och dentala material behövde
förbättrade diagnostiska kriterier utvecklas. Vikten av en samordning
beträffande den kliniskt-epidemiologiska forskningen inom området underströks.
I samband med en utvärdering av biverkningar från dentala material
borde, enligt socialstyrelsen, inte enbart patientens utan även tandvårdspersonalens
reaktioner beaktas (rapporten s. 137 f.). I rapporten lämnades
förslag till såväl produkt- som biverkningsregister.

I slutet av 1985 tillsatte socialstyrelsen en särskild från styrelsen fristående
expertgrupp, den s.k. LEK-utredningen, med uppgift att utreda eventuella
risker vid lågdosexponering av kvicksilver. I arbetsgruppen ingick ett antal

1988/89: SoU28

2

professorer under ordförandeskap av professor Per-Olov Lundberg vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tandvårdskadeförbundet, som särskilt
engagerat sig för patienter med symtom från tandfyllningar, var representerat
i gruppen. De frågor som expertgruppen särskilt skulle belysa var om
kvicksilver från amalgam kan orsaka kvicksilverförgiftning eller kvicksilverallergi
och om det finns fall där det kan bevisas förgiftning eller allergi där ett
utbyte av amalgam medfört förbättringar. Expertgruppen skulle också
belysa de risker som användning av amalgam kan medföra för tandvårdspersonalen.
Expertgruppen avgav i maj 1987 rapporten Kvicksilveri amalgam
hälsorisker (Socialstyrelsen redovisar 1987:10). I rapporten behandlas bl.a.
behovet av forskning. LEK-utredningen pekade på följande fem studier,
som enligt gruppen kan anses vara speciellt angelägna.

- Studier rörande samband mellan allmänt hälsotillstånd och amalgam

- Studier rörande missbildningar och amalgam

- Prospektiv studie över symtomändring i samband med avlägsnande av

amalgam

- Kohortundersökning av tandvårdens personal

- Fortsatta studier över frisättning av kvicksilver från amalgam

Någon prioriteringsordning angavs inte för de fem olika forskningsprojekten.
Utöver dessa nämndes också ett antal övriga studier, som expertgruppen
även ansåg borde bli genomförda.

Expertgruppens rapport har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser
underströk vikten av att ytterligare forskning kommer till stånd.

Socialstyrelsen uppdrog genom beslut i februari 1988 åt förre chefen för
statens miljömedicinska laboratorium, professor emeritus Lars Friberg, att
utarbeta ett tvärsektoriellt forskningsprogram vad gäller kvicksilver från
amalgam och dess påverkan på hälsan. Inom ramen för arbetet med
forskningsprogrammet har pågående forskning inventerats. Uppgifter har
även inhämtats från berörda forskningsorgan om intresse och möjligheter att
medverka i ett utvidgat forskningsprogram.

Vid inventeringen har sammanlagt drygt 20-talet pågående projekt
redovisats från ett tiotal forskargrupper. Det har kommit in intresseanmälningar
för drygt 50 olika projekt från ett 40-tal forskargrupper. Pågående
eller planerade projekt berör samtliga de områden som LEK-utredningen
och remissinstanserna rekommenderat. Endast mycket begränsade resurser
kommer från statliga forskningsråd. Medicinska forskningsrådet (MFR),
arbetsmiljöfonden (AMF), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och
naturvårdsverkets forskningsnämnd (SNV) stöder några projekt. Övrig
forskning sker med interna medel och i ett par fall med stöd av landsting. Som
regel är pågående projekt ännu inte finansierade mer än delvis.

Det har konstaterats att intresset bland allmänheten och forskare för
forskningsprogrammet är betydande och att kompetens finns inom skilda
discipliner. Tyngdpunkten ligger vid medicinska och odontologiska fakulteter.
Inom medicinsk fakultet finns intresse och resurser inom yrkesmedicin,
hygien-miljö-medicin, allmän medicin, endokrinologi, immunologi och
toxikologi. Vid institutet för miljömedicin (IMM), arbetsmiljöinstitutet och
livsmedelsverket finns pågående projekt och intresse för ytterligare medver -

1988/89:SoU28

3

1* Riksdagen 1988/89.12 sami. Nr28

kan. Det framhålls bl.a. som angeläget att få till stånd en samverkan mellan
forskning rörande oorganiskt kvicksilver resp. metylkvicksilver.

Målsättningen för forskningsprogrammet är att genom forskning och
andra insatser öka kunskaperna angående möjliga hälsorisker till följd av
lågdosexponering för kvicksilver. Det har därvid ansetts vara av särskild vikt
att beakta de risker som särskilt känsliga individer kan utsättas för. För att
genomföra programmet erfordras toxikologiska, odontologiska, epidemiologiska
och kliniska undersökningar. Såväl sådana grupper som upplever
besvär som andra bör studeras. Genom en tvärsektoriell ansats kan inte
enbart kvicksilveraspekten utan också flera beteendevetenskapliga aspekter
belysas. Det bör vidare undersökas i vilken utsträckning studier av yrkesexponerade,
t.ex. tandvårdspersonal, kan utnyttjas vid bedömning av risker för
befolkningen i övrigt.

Professor Friberg har föreslagit att 16 milj. kr. fördelade på fyra år anslås
för forskningsprogrammet.

Socialstyrelsen har tillsammans med ett antal forskningsmedelsbeviljande
organ granskat programmet. Det har därvid konstaterats att merparten av
föreslagna forskningsprojekt faller inom medicinska forskningsrådets
(MFR) ansvarsområde. Socialstyrelsen har därefter i en framställan till
regeringen föreslagit att MFR får ett särskilt uppdrag att på basis av det
framtagna forskningsprogrammet initiera och samordna forskningsinsatserna
vad gäller hälsoeffekter av amalgam. Det anförs att MFR inte enbart bör
granska inkomna forskningsansökningar utan även aktivt bör medverka till
att forskningsprojekten får en lämplig kvalitets- och kompetensnivå. MFR
bör även samordna forskning på området som finansieras av andra forskningsråd.
Arbetet med ett sådant forskningsprogram bör, enligt styrelsen,
bedrivas så att forskningsanslag kan bli tillgängliga redan under budgetåret
1989/90.

Socialstyrelsen tog inte ställning till kostnadsberäkningarna i det redovisade
forskningsprogrammet utan föreslog i stället att MFR beviljas särskilda
medel för programmet. Styrelsen ansåg därvid att medelstilldelningen i
första hand bör omfatta en treårsperiod.

Svensk odontologisk forskning har, när det gäller alternativa tandfyllnadsmaterial,
främst satsat på klinisk utvärdering av befintliga material och
förbättringar av det kliniska handhavandet. Den rena materialutvecklingen,
som kräver stora resurser, sker i huvudsak vid stora utländska företag.

Det bedrivs ett intensifierat forskningssamarbete beträffande biologiska
effekter av dentala material inom skilda discipliner, främst mellan medicin
och odontologi. Som exempel kan nämnas att ett antal kliniker vid
Karolinska institutet och Huddinge sjukhus samarbetar för att nå en säkrare
diagnos när det gäller biverkningar av samtliga typer av dentala material. Vid
stiftelsen Centrum för Dentalteknik och Biomaterial (CDB) i Huddinge
finns ett tvärvetenskapligt sammansatt forskarlag vars verksamhet expanderar
kraftigt. CDB utvecklar bl.a. ett nytt tandfyllnadsmaterial. Stiftelsen har
Karolinska institutet och Stockholms läns landsting som huvudmän.

1988/89:SoU28

4

Tidigare riksdagsbehandling

1988/89:SoU28

Utskottet behandlade senast i betänkandet 1988l89:SoU7 olika frågor om
skadeverkningar av amalgam. I syfte att få de då aktuella frågorna särskilt
belysta höll utskottet en offenlig utfrågning i ämnet. Vad som därvid
framkom redovisas i det nämnda betänkandet.

Såvitt avser forskningen om amalgam konstaterade utskottet att det pågår
forskning över ett brett fält i syfte att nå klarhet angående amalgamets
skadeverkningar och finna användbara alternativa material. Utskottet
anförde att utskottet med tillfredsställelse noterade att ett tvärsektoriellt
forskningsprogram angående kvicksilver i amalgam utarbetats efter initiativ
från socialstyrelsen. Målsättningen för forskningsprogrammet är att genom
forskning och andra insatser öka kunskaperna angående möjliga hälsorisker
till följd av lågdosexponering för kvicksilver. Utskottet ansåg det viktigt att
det framtagna programmet genomförs. Utskottet underströk att det för detta
krävs en bred forskning som omfattar såväl odontologisk, epidemiologisk,
klinisk och toxikologisk forskning som materialutveckling. Ytterligare
kunskaper krävs, anförde utskottet vidare, bl.a. när det gäller frågan om
mängden kvicksilver som avges och upptas från fyllningar och riskerna
härmed. Utskottet fann det också angeläget att det utreds vilka som kan
antas vara särskilt känsliga för amalgam och således ingår i en riskgrupp.
Patienter som har symtom som de sätter i samband med amalgamfyllningar
bör, anförde utskottet, följas upp på ett vetenskapligt sätt, och de reaktioner
som uppkommer när fyllningarna tas bort bör analyseras närmare. Utskottet
ansåg det vara en angelägen uppgift för forskningen att ytterligare utreda i
vad mån tandvårdspersonalens kontakt med amalgam kan medföra hälsorisker.
Arbetarskyddsstyrelsen och institutet för arbetsmiljöforskning ansågs
ha ett ansvar för att yrkesriskerna utreds och forskningen följs upp.

Utskottet betonade att de av utskottet påtalade satsningarna självfallet
inte får innebära att annan viktig medicinsk och odontologisk forskning ställs
utan resurser. Utrymmet får, anförde utskottet, inte minskas för exempelvis
den framgångsrika utvecklingen av och forskningen kring förebyggande
tandhälsovård.

När det gäller den rena utvecklingen av nya tandfyllnadsmaterial konstaterade
utskottet att det mycket omfattande och kostnadskrävande arbetet att
finna nya ändamålsenliga material huvudsakligen bedrivs inom stora utländska
koncerner, ett förhållande som sjävfallet medför en begränsning i
möjligheterna att inom Sverige utveckla nya tandfyllnadsmaterial. Lika fullt
ansåg utskottet det ytterst angeläget att ansträngningarna att finna nya
material ökar. Utskottet såg därför positivt på att materialutvecklingen sker
även inom landet, såsom vid Centrum för Dentalteknik och Biomaterial.
Utskottet underströk vikten av att nya material genomgår grundliga undersökningar
som även omfattar toxikologiska och biologiska tester och uttalade
att en sådan forskning bör ges hög prioritet. Sverige bör, anfördes det också,
även i internationella sammanhang verka för att alternativa material
utvecklas.

Utskottet hänvisade till socialstyrelsens förslag att det borde uppdras åt
MFR att på basis av det framtagna forskningsprogrammet initiera och

samordna forskningsinsatserna vad gäller hälsoeffekter av amalgam och till
förslaget att MFR skulle beviljas särskilda medel för forskningsprogrammet.
I anslutning därtill uttalade utskottet att det ankommer på behöriga
myndigheter, såsom i första hand MFR, att prioritera och bedöma vilka
forskningsprojekt som skall beviljas nya eller fortsatta medel. Utskottet
ansåg att åtgärder bör vidtas så att erforderlig forskning på området
säkerställs. Enligt utskottets mening borde regeringen ägna frågan om de
aktuella forskningsinsatserna särskild uppmärksamhet vid beredningen inom
regeringskansliet.

Utskottet uttalade också att forskningen i hög grad skulle vara betjänt av
ett register över rapporterade biverkningar av tandersättningsmaterial.
Även införandet av ett produktregister ansågs betydelsefullt. Utskottet
markerade avslutningsvis starkt intresset av en skyndsam beredning inom
regeringskansliet av det förslag som lagts i ämnet.

Vad utskottet anfört om behovet av produktutveckling samt forskning för
att öka kunskaperna om hälsorisker med amalgam föreslogs riksdagen ge
regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet (RD 1988/89:41, rskr. 42)

Utvecklingen efter riksdagens beslut hösten 1988

Som framgått av det föregående överlämnade socialstyrelsen professor
Fribergs utredning till regeringen (socialdepartementet) och föreslog att
MFR skulle få i uppdrag att initiera och samordna forskningsinsatserna enligt
professor Fribergs program samt att särskilda medel skulle anvisas för
ändamålet.

Socialdepartementet överlämnade i sin tur ärendet till utbildningsdepartementet.
Regeringen beslöt i januari 1989 att utredningen liksom för övrigt
riksdagsskrivelsen med anledning av socialutskottets betänkande (rskr.
1988/89:42) skulle överlämnas till MFR för den åtgärd vartill rådet, med
beaktande av vad socialutskottet anfört, fann anledning. 1 1989 års budgetproposition
föreslogs inte några extra resurser för ändamålet.

MFR beslutade i februari 1989 att genom omprioriteringar i budgeten avsätta
1 milj.kr. för forskning om amalgam och hälsa. Samtidigt beslutade man att
gå ut med ett extraordinärt ansökningsförfarande för sådan forskning per den
15 mars 1989. Efter ansökningstidens utgång hade ansökningar för 3-4
milj. kr. kommit in. Vid ett sammanträde den 11 maj 1989 beslutade MFR att
fördela 1 milj.kr. på tolv olika forskningsprojekt. Detta motsvarade ungefär
vad som MFR bedömde förelåg i form av vetenskapligt underbyggda
forskningsansökningar efter ansökningstidens utgång. MFR tillsatte även en
styrgrupp för forskningsprogrammet om amalgam. Dess uppgift är att följa
forskningen inom området och föreslå ytterligare initiativ inom programmet.

Eftersom förutsättningen enligt riksdagens och socialutskottets beslut var
att amalgamsatsningarna inte skulle innebära att annan viktig medicinsk och
odontologisk forskning ställdes utan resurser har MFR inte ansett sig kunna
frigöra ytterligare medel genom omprioriteringar. Om däremot nya resurser
skulle anslås för amalgamforskningen har MFR under hand uppgivit att man

1988/89:SoU28

räknar med att genom uppsökande verksamhet under hösten 1989 kunna
initiera vetenskapligt underbyggda projekt på ytterligare 2-3 milj. kr.
Forskningsprojekten skulle kunna påbörjas per den 1 januari 1990. Med de
begränsade medel som man genom omprioriteringar kunnat frigöra har man
emellertid inte ansett sig böra ta några sådana initiativ.

Utbildningsministern erinrade i ett frågesvar i riksdagen den 21 april 1989
(RD 1988/89:101) om att den svenska forskningspolitiken - utöver stödet till
grundforskningen - innebär att sektorsansvariga organ av skilda slag skall
ansvara för att erforderliga resurser ställs till förfogande för forskning och
utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten inom resp. sektor. Han
erinrade även om det inom det statliga området satsas avsevärda belopp på
utvecklingen av olika sektorer. Vad gäller tandvården anförde utbildningsministern
att denna i stor utsträckning bedrivs i landstingskommunal regi.
När det gäller forsknings- och utvecklingsinsatser inom detta område är det
därför, anförde utbildningsministern i sitt svar, naturligt att landstingen tar
ett betydligt större ansvar än för närvarande. Han framhöll även att
socialutskottet får anses ha ett visst ansvar inom det aktuella området och
noterade att socialutskottet vid sin behandling av frågan i höstas inte
bedömde frågan så viktig att utskottet var berett att anvisa medel för
forskningsinsatser.

Utbildningsutskottet har under våren 1989 behandlat en motion som berör
forskningen om amalgam (1988/89:UbU25). 1 motion 1988/89:Ub768 av Jan
Hyttring och Marianne Andersson (båda c) hemställs att riksdagen beslutar
bevilja Gustaf Wernerinstitutet i Uppsala ett årligt anslag av 1 milj.kr. för
drift (yrkande 2). Motionärerna anför att institutet har utrustning, som skulle
kunna användas i amalgamforskningen, men saknar driftsanslag, varför
utrustningen inte kan användas till full kapacitet.

Utbildningsutskottet erinrar om att utskottet under riksmötet 1987/88
(UbU 28) avstyrkt ett motsvarande yrkande med motiveringen att det dels
ankommer på berörda högskoleenheter att inom sina ekonomiska ramar
fördela medel till drift m.m. vid de olika institutionerna, dels ingår i
förutsättningarna för mottagande av donationsmedel till t.ex. utrustning att
detta inte skall kräva ökade statliga bidrag till driften. Som bakgrund till
yrkandet förra året redovisades bl.a. att Gustaf Wernerinstitutet fått 3
milj.kr. i donation av Crafoordska stiftelsen för inköp av tung utrustning men
institutet saknade medel för drift av utrustningen. Utbildningsutskottet
föreslår att riksdagen med samma motivering som förra året skall avslå
motion Ub768.

Riksdagen följde utbildningsutskottet (RD 104, rskr. 207)

Sten Svensson (m) har i en motion till nordiska rådets 37:e session i
Stockholm 1989 tagit upp frågan om gemensam nordisk forskning kring
amalgam m.m. Motionen har av social- och miljöutskottet remitterats till ett
stort antal remissinstanser. Remisstiden har visserligen gått ut men ännu
saknas (maj 1989) svar från ett antal tunga instanser. En sammanfattning av
remissvaren skall redovisas vid social- och miljöutskottets sammanträde i
juni 1989. Beslut av Nordiska rådet kommer sannolikt att fattas vid
plenarsessionen våren 1990.

1988/89:SoU28

7

Motionerna

1988/89: SoU28

I motion 1988l89:So420 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (båda m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
forskningsprogram som upprättats av socialstyrelsen och LEK-utredningen
omgående får påbörjas och att detta finansieras genom prioriteringar inom
ramen för befintliga resurser (yrkande 3).

I motion I988l89:So519av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om vad som anförs i motionen om vikten av att en intensiv
forskning bedrivs om andra fyllnadsmaterial än amalgam. Motionärerna
hänvisar bl.a. till socialutskottets uttalanden hösten 1988 och anför att det är
vikigt att det tvärsektoriella forskningsprogrammet om kvicksilver från
amalgam och dess påverkan på hälsan genomförs samt att regeringen bör
ägna denna fråga särskild uppmärksamhet vid beredningen inom regeringskansliet.

I motion 1988/89:So526 av Birger Schlaug m. fl. (mp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag att intensifiera
utvecklingen av ofarliga alternativ som tandbehandlingsmaterial och att

II milj. kr. under en treårsperiod ställs till förfogande (yrkande 3).

1 motion 1988/89:So540 av Jan Hyttring och Marianne Andersson (båda c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om redovisning av pågående forskningsprojekt och beviljade
forskningsmedel angående amalgamets skadeverkningar (yrkande I).
Motionärerna anför bl.a. att det är mycket angeläget att forskningen om
skadeverkningar av kvicksilver och om ersättningsmaterial för amalgam får
utökade resurser. Efter en redovisning till riksdagen av pågående projekt och
beviljade forskningsanslag bör regeringen lämna förslag till prioriteringar för
utökad forskning om amalgamets skadeverkningar och möjliga ersättningsmaterial.

I motion 1988/89:So542 av Bertil Persson (m) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om vad som anförs i motionen om att användningen av
amalgam bör reduceras och forskningen kring ersättningsmedel intensifieras
(yrkande 2).

Utskottets bedömning

Behovet av forskning kring amalgam och andra dentala material har under
senare år påtalats i flera utredningsrapporter, såsom i betänkandena Ds S
1986:2 Kontroll och tillsyn av dentala material och den s.k. LEK-utredningens
rapport Kvicksilver/amalgam hälsorisker (Socialstyrelsen redovisar
1987:10).

Enligt professor emeritus Lars Friberg, som på uppdrag av socialstyrelsen
har utarbetat ett tvärsektoriellt forskningsprogram för detta område, erfordrades
16 milj.kr. fördelade på fyra år. Socialstyrelsen har tillsammans med ett
antal forskningsmedelsbeviljande organ granskat programmet och därefter
föreslagit regeringen att MFR får i uppdrag att på basis av det framtagna
forskningsprogrammet initiera och samordna forskningsinsatserna vad gäller
hälsoeffekter av amalgam. Arbetet borde enligt socialstyrelsen bedrivas så
att forskningsanslag kan bli tillgängliga redan under budgetåret 1989/90.

Utskottet uttalade i fjol (1988/89:SoU7, RD 41, rskr. 42) att utskottet
ansåg det viktigt att det framtagna forskningsprogrammet genomförs.
Utskottet ansåg vidare att åtgärder bör vidtas så att erforderlig forskning på
området säkerställs. Enligt utskottets mening borde regeringen ägna frågan
om de aktuella forskningsinsatserna särskild uppmärksamhet vid beredningen
inom regeringskansliet. Vad utskottet uttalade i forskningsfrågan föreslogs
riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet förutsatte vid sitt beslut att regeringen skulle ställa erforderliga
medel till förfogande under budgetåret 1989/90 antingen genom en omprioritering
inom befintliga anslag eller genom en ökning av anslagen. Regeringen
överlämnade riksdagens beslut till MFR, som genom omprioriteringar har
kunnat frigöra 1 milj.kr. för forskning kring amalgam.

Utbildningsminister Bengt Göransson har i ett frågesvar i riksdagen den 21
april 1989 förklarat att ytterligare medel inte kan påräknas under budgetåret
1989/90 och samtidigt erinrat om socialutskottets ansvar för medelstilldelningen
till forskningsprogrammet.

Utskottet förutsätter att utrymme för genomförande av det aktuella
forskningsprogrammet fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall kunna säkerställas
genom ordinarie anslag. För att genomförandet av programmet i enlighet
med riksdagens intentioner skall kunna påbörjas i rimlig omfattning redan
under budgetåret 1989/90 erfordras däremot enligt utskottet ett nytt anslag.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen under femte
huvudtiteln och littera A till Forskning om amalgam och andra dentalmaterial
för budgetåret 1989/90 bör anvisa ett reservationsanslag på 3 milj.kr. Från
anslaget bör enligt utskottets mening kunna utgå anslag till såväl forskning
om amalgamets inverkan på hälsan som forskning om ersättningsmaterial.

Utskottet vill i sammanhanget uttala att utskottet anser att det är angeläget
att man arbetar för att en gemensam nordisk forskning skall komma till stånd
när det gäller amalgamfrågan.

Vad utskottet anfört får anses tillgodose kraven i motionerna So420 (m)
yrkande 3, So519 (fp), So526 (mp) yrkande 3, So540 (c) yrkande 1 och So542
(m) yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So420 yrkande
3,1988/89:So519,1988/89:So526 yrkande 3,1988/89:So540 yrkande 1
och 1988/89:So542 yrkande 2 under femte huvudtiteln, littera A, till
Forskning om amalgam och andra dentalmaterial för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.

Stockholm den 25 maj 1989
På socialutskottets vägnar

1988/89:SoU28

Daniel Tarschys

9

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m),
Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny
Ahlqvist (s). Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s). Ingrid Hemmingsson
(m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun
Schyman (vpk). Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s)
och Rolf Larsson (c).

1988/89:SoU28

10

gotlib 89066. Stockholm 1989