Anslag på massmedieområdet

Betänkande 1992/93:KrU26

Kulturutskottets betänkande 1992/93:KRU26

Anslag på massmedieområdet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga
• Innehållsförteckning

1992/93
KrU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vissa förslag i budgetpropositionen om
massmedier m.m. och motioner med anknytning till denna del av
propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
till Statens biografbyrå (7728000 kr), Stöd till svensk
filmproduktion m.m. (61500000 kr), Stöd till filmkulturell
verksamhet (68298000 kr) och Stöd till fonogram och
musikalier (12377000 kr). Ett motionsyrkande att ändra
riksdagens tidigare beslut att avveckla Filminstitutets import
av vuxenfilm avstyrks. Likaledes avstyrks ett yrkande om stöd
till regional filmproduktion.

Regeringens förslag till medelsanvisning till Litteraturstöd
(40866000kr), Stöd till bokhandel (8030000kr),
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (62323000kr), Bidrag
till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden
(3128000kr) tillstyrks. Även förslaget till Stöd till
kulturtidskrifter (19450000kr) tillstyrks, varvid två
motionsförslag om högre medelsanvisning avstyrks.

Under avsnittet Litteraturstöd föreslår utskottet riksdagen
att godkänna dels vad regeringen förordat om en förändrad
inriktning på stödet till särskilt kostnadskrävande projekt
(utgivningsstöd), dels de ekonomiska förpliktelser för staten
som följer av avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB under
perioden 1993/94--1995/96 och dels att nuvarande ordning för
kreditgarantier till bokförlag avskaffas.

Utskottet godkänner regeringens förslag till övergripande
målsättning för verksamheten med kulturtidskrifter. I anslutning
härtill avstyrks tre motionsförslag som rör reglerna för stödet
till tidskrifterna.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner
regeringsförslag om den övergripande målsättningen för
verksamheten inom Talboks- och punktskriftsbibliotekets
ansvarsområde.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det statliga
stöd som har utgått till lokal programverksamhet som bedrivs av
lokala kabelsändarföretag avskaffas och om medelsanvisning till
Kabelnämnden (4204000 kr). Ett motionsyrkande om fortsatt
medelstilldelning till lokal programverksamhet avstyrks.

Regeringens förslag till medelstilldelning till
Närradionämnden (4761000 kr) och Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland (27 132 000 kr) tillstyrks av
utskottet, liksom regeringsförslag om fortsatt giltighet under
1994 av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram.

Förslag i propositionen om anslag till dokumentation av
medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (16 287 000
kr -- varav 15 400 000 kr beräknats för bidrag till europeiskt
mediesamarbete) tillstyrks med avstyrkande av ett motionsyrkande
om lägre anslag till EG-anpassat medieutbyte.

Totalt föreslås i betänkandet en medelsanvisning på
336084000kr.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt
yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under C. Massmedier m.m. avsnitten Film
m.m., Litteratur och tidskrifter samt Radio och television

dels under punkt C 1 (s. 186--188) föreslagit riksdagen
att till Statens biografbyrå anvisa ett ramanslag för budgetåret
1993/94 på 7728000 kr,

dels under punkt C 2 (s. 188--189) föreslagit riksdagen
att till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret
1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 61500000 kr,

dels under punkt C 3 (s. 189--191) föreslagit riksdagen
att till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret
1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 68298000 kr,

dels under punkt C 4 (s. 191--194) föreslagit riksdagen
att till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret
1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 12377000 kr,

dels under punkt C 11 (s. 209--213) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad i propositionen förordats om en förändrad
inriktning på stödet till särskilt kostnadskrävande utgivning
(projektstöd),

2. godkänna de ekonomiska förpliktelser för staten som följer
av avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB för perioden
1993/94--1995/96,

3. godkänna att nuvarande ordning för kreditgarantier till
bokförlag avskaffas,

4. till Litteraturstöd för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 40866000 kr.

dels under punkt C 12 (s. 213--215) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna att den övergripande målsättningen för
verksamheten med kulturtidskrifter skall vara i enlighet med vad
som förordats i propositionen,

2. till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1993/94
anvisa ett reservationsanslag på 19450000kr.

dels under punkt C 13 (s. 216--219) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna att stödet till bokinformation avskaffas,

2. till Stöd till bokhandel för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 8030000 kr.

dels under punkt C 15 (s. 224--230) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Talboks- och punktskriftsbibliotekets ansvarsområde i
enlighet med vad som förordats i propositionen i avsnittet
Slutsatser,

2. medge att regeringen lämnar Talboks- och
punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på
11000000 kr för budgetåret 1994/95,

3. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket för budgetåret
1993/94 anvisa ett ramanslag på 62323000 kr.

dels under punkt C 16 (s. 230--231) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på
3128000 kr.

dels under punkt C 17 (s. 245--248) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna att stödet till lokal programverksamhet avskaffas,

2. till Kabelnämnden för budgetåret 1993/94 anvisa ett
förslagsanslag på 4204000 kr.

dels under punkt C 18 (s. 248--250) föreslagit riksdagen
att till Närradionämnden för budgetåret 1993/94 anvisa ett
förslagsanslag på 4761000 kr.

dels under punkt C 19 (s. 250--253) föreslagit riksdagen
att

1. anta i propositionen framlagt förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram,

2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för
budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 27132000 kr.

dels under punkt C 20 (s. 253--255) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 16287000 kr.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1992/93:Kr234 av Maud Ekendahl och Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till kulturtidskrifter.

1992/93:Kr268 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till regional filmproduktion.

1992/93:Kr303 av Sylvia Lindgren och Maj Britt Theorin (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvecklingsstöd till
kulturtidskrifter.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen till stöd till Kabelnämnden för stöd till
lokal programverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar
2000000 kr,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning av alternativa
distributionsformer för kulturtidskrifter,

16. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1993/94 anvisar 2000000 kr utöver regeringens
förslag,

17. att riksdagen till Bidrag till dokumentation av
medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för
budgetåret 1993/94 anvisar 13400 000 kr mindre än regeringens
förslag för Bidrag till europeiskt mediesamarbete, eller således
2887000 kr.

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1993/94 anvisar 2000000 kr utöver regeringens
förslag,

14. att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut som sin
mening ger regeringen till känna att Filminstitutets verksamhet
med import av film för vuxenpublik inte bör avvecklas.

Utskottet

Statens biografbyrå (C 1)

I propositionen anför kulturministern att Biografbyråns
årsredovisning visat att de uppsatta målen för verksamheten i
huvudsak nås. Kulturministern anser att de riktlinjer för
Biografbyråns verksamhet som lades fast år 1991 -- och som
innebär att verksamhetens huvudsakliga inriktning skall vara
granskning av filmer och tillsyn över videogrammarknaden -- bör
gälla även för budgetåret 1993/94. För nästa budgetår föreslås
ett ramanslag på 7728000 kr till Biografbyrån.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 2)

Riksdagen behandlade under hösten 1992 frågor om den svenska
filmpolitiken (prop. 1992/93:10, bet. 1992/93:KrU7, rskr.
1992/93:60).

Ett sexårigt film- och videoavtal som träffats mellan staten,
olika branschföreträdare, Sveriges Television AB och Nordisk
Television AB trädde i kraft den 1 januari 1993. Avtalet innebär
att parterna skall lämna bidrag till Svenska Filminstitutet för
biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter, för
samarbete mellan film- och videobranschen och TV-bolagen, för
internationellt samarbete samt för produktionsstöd. Enligt
avtalet skall stödet till svensk filmproduktion uppdelas på ett
förhandsstöd och ett efterhandsstöd. Beslut om förhandsstöd
fattas av Filminstitutets styrelse efter förslag av
filmkonsulenter. Efterhandsstöd skall utgå i proportion till hur
många besökare filmen får.

I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs
upp med 61500000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet behandlar i detta sammanhang en motion, Kr268 (s),
om stöd till regional filmproduktion. I motionen redovisas
att det i Jämtlands län finns långt framskridna planer på att
vidareutveckla en befintlig medieverkstad till ett regionalt
filmcentrum. Motionärerna betonar vikten av att särskilda medel
avsätts för regional filmproduktion.

Utskottet har inhämtat att syftet med den verksamhet som
planeras i Jämtlands län, Filmpool Jämtland, är att skapa bättre
förutsättningar för en regional filmproduktion på professionell
nivå och ta till vara den resurs som filmarna utgör för att göra
länet synligt. Filmpoolen skall stödja de projekt som har goda
möjligheter till visning i Sveriges Television eller
förutsättningar att distribueras i annan form. Filmpoolen
skall bl.a. dels medverka till att hyra in nödvändig teknik,
dels investera i viss teknik. En av förutsättningarna för
projektet är att samordna och utveckla redan befintliga resurser
i länet utan att bygga upp någon ny institution med
administrativa kostnader.

Utskottet kan konstatera att det även på andra håll i landet
för närvarande förs diskussioner om att få till stånd regionalt
baserad filmproduktion bl.a. i syfte att bevara och stärka en
yrkesskicklighet i regionerna, att stimulera det lokala och
regionala kulturlivet och att skapa sysselsättning. Filmpool
Nord, som utförligt beskrevs i utskottets betänkande i ärendet,
1992/93:KrU7, är exempel på ett sådant regionalt projekt. I
Göteborg har Götafilm AB tillsammans med bl.a. Göteborgs
Filmfestival tagit initiativ som också syftar till att få till
stånd regional filmproduktion.

I samband med behandlingen av propositionen om filmpolitik tog
utskottet ställning till två motionsyrkanden om stöd till
regional filmproduktion. Utskottet konstaterade att frågan om
fördelningen av produktionsstödet i enlighet med film- och
videoavtalet ankommer på Filminstitutets styrelse efter förslag
från filmkonsulenterna. Vidare anförde utskottet att avtalet
inte ger utrymme för en fördelning av produktionsstöd där
produktionsorten tillmäts betydelse för beslut om stöd.
Utskottet ansåg att det är angeläget att det finns goda
förutsättningar för filmproduktion i regioner utanför
Stockholmsregionen och förutsatte att möjligheterna till sådan
produktion tas till vara (bet. 1992/93:KrU7 s. 9).

Utskottet som intar samma ståndpunkt nu som hösten 1992 i
frågan om stöd till regional filmproduktion anser att det är
mycket positivt om regionala produktioner kan komma till stånd.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr268
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga att den kulturpolitiska
utredning, som regeringen nyligen tillsatt på initiativ av
riksdagen, skall göra en utvärdering av kulturpolitikens
hittillsvarande inriktning med utgångspunkt i 1974 års
kulturpolitiska mål. Utredningen bör ägna särskild uppmärksamhet
åt decentraliseringsmålet (dir. 1993:24).

Stöd till filmkulturell verksamhet (C 3)

Under anslaget anvisas medel för arkivverksamhet,
publikationer och information, Filminstitutets styrelse och
ledning samt för administrativ service. För nästa budgetår
föreslås även att medel för verksamhet riktad till barn och
ungdom, främjande av spridning och visning av värdefull film och
bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd skall anvisas under
förevarande anslag. En beskrivning av anslagskonstruktionen och
anslagsändamålen m.m. lämnas i propositionen (bil. 12 s.
189--191). Anslaget föreslås uppgå till 68298000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens
stöd till filmkulturell verksamhet föreslogs bl.a. att staten
skulle ta över det finansiella ansvaret för den filmkulturella
verksamheten. I sammanhanget tog kulturministern upp frågan om
hur det statliga filmkulturella ansvaret borde definieras och
utvecklas. Kulturministern framhöll att regeringen hade för
avsikt att ge Filminstitutets styrelse i uppdrag att i den
fördjupade anslagsframställningen inför budgetåret 1994/95
utvärdera den nuvarande verksamheten och mot bakgrund av en
sådan analys lämna förslag till hur en framtida verksamhet skall
definieras, utformas och finansieras. Vissa utgångspunkter för
ett sådant uppdrag om en översyn av den filmkulturella
verksamheten angavs även. Innan en sådan översyn hade gjorts
ville regeringen inte definiera det filmkulturella uppdrag
regeringen har för avsikt att ge åt Filminstitutet (prop. s.
15--17).

Utskottet har inhämtat att regeringen i dagarna beslutar att
ge Filminstitutet ett sådant uppdrag.

Utskottet behandlar i detta sammanhang en motion som rör det
filmkulturella området. I motion Kr335 (s) föreslås att
riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut uttalar att
Filminstitutets import av film för vuxenpublik inte bör
avvecklas (yrkande 14).

I den ovan nämnda filmpropositionen uttalades bl.a. att
Filminstitutet i fortsättningen inte bör ägna sig åt sådana
verksamheter som bedrivs eller kan bedrivas av andra
visningsorganisationer eller företag. Mot den bakgrunden ansåg
regeringen att importverksamheten av vuxenfilm borde avvecklas.
De medel som härigenom frigjordes borde i stället förstärka
stödet till externa filmimportörer (prop. 1992/93:10, s. 22).

Utskottet tog med anledning av filmpropositionen ställning
till motionsyrkanden med innebörd att Filminstitutets import av
vuxenfilm inte skulle avvecklas. Utskottet konstaterade att
Filminstitutet under lång tid bedrivit en värdefull import av
sevärda filmer från en svårbearbetad marknad i udda länder.
Enligt utskottets uppfattning har denna verksamhet varit
angelägen i en tid då konkurrens från andra importörer saknats
eller varit starkt begränsad. Eftersom andra importörer nu i
betydande omfattning ägnar sig åt import av kvalitetsfilm för
vuxna, ansåg utskottet emellertid att det med fog kunde
ifrågasättas om Filminstitutet även i fortsättningen skall
importera vuxenfilm. Utskottet ansåg det vara angeläget att
understryka betydelsen av den princip som enligt regeringens
förslag i fortsättningen skall vara bärande för den framtida
statliga filmkulturella politiken och som bl.a. innebär att
Filminstitutet inte bör ägna sig åt aktiviteter som branschen
eller organisationer på filmens område kan göra. Utskottet
erinrade även om att flera fria filmimportörer ifrågasatt om
Filminstitutets importverksamhet bedrivits konkurrensneutralt.
Utskottet som förutsatte att regeringen följer frågan biträdde
regeringens förslag.

Utskottet har samma inställning som hösten 1992 när det gäller
Filminstitutets import av vuxenfilm. Utskottet vill därutöver
erinra om att Filminstitutet för tiden den 1 januari -- den 30
juni 1993 skall avsätta minst 2 miljoner kronor för import- och
lanseringsstöd, vilket innebär en ökad möjlighet för de
fristående filmimportörerna att bedriva sin verksamhet.
Utskottet utgår från att Filminstitutet skall avsätta minst
samma belopp för sådant stöd för det kommande budgetåret. Med
det anförda avstyrker utskottet motion Kr335 yrkande 14.

Stöd till fonogram och musikalier (C 4)

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om
statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Under
anslaget utgår även bidrag till Musikaliska akademien för
utgivning av den musikhistoriska fonogramantologin Musica
Sveciae och för notutgivning av äldre svenska tonsättares verk.
Vidare utgår stöd till Svenska tonsättares internationella
musikbyrå, STIM, för information och utgivning av noter samt
till Compact Distribution AB för distribution av
kvalitetsfonogram.

I propositionen anförs att statens stöd till fonogramutgivning
och distribution anvisas under två anslag, nämligen dels under
förevarande anslag, dels under anslaget Bidrag till Svenska
rikskonserter. Kulturministern konstaterar att det stöd som
staten kunnat ge för utgivning av fonogram har haft betydelse
trots relativt små insatser i ekonomiska termer. Under senare
tid har en rad förändringar av marknadsstrukturen inträffat. I
stort sett hela fonogramproduktionen och distributionen i
Sverige sköts av internationella företag. Ägarförhållandena när
det gäller fonogramproduktion påverkar också den delen av det
musikaliska kulturarvet som avser rättigheter. Enligt
kulturministern bör fonogramsektorn bli föremål för en översyn
som beaktar inte bara de statliga insatserna utan situationen på
marknaden som helhet i ett internationellt perspektiv.

För nästa budgetår föreslås anslaget öka med 1 miljon kronor
till sammanlagt 12377000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Litteraturstöd (C 11)

I propositionen föreslås att stödordningen för särskilt
kostnadskrävande utgivning (projektstöd) inom befintlig
resursram omvandlas till ett renodlat stöd för bildböcker och
bildverk och att andra kostnadskrävande projekt behandlas under
resp. stödordningar för skön- och facklitteratur.

Vidare föreslås att verksamheten En bok för alla förlängs
så att den kommer att avse även perioden 1993/94--1995/96. En
Bok För Alla AB övertog i april 1992 Litteraturfrämjandets
tidigare avtalade rättigheter och förpliktelser gentemot staten
för utgivning och spridning av En bok för alla för barn och
ungdomar samt vuxna. Bolagets avtal med staten gäller t.o.m. den
30 juni 1993. Ett i december 1992 träffat nytt avtal innebär att
verksamheten för budgetåret 1993/94 tilldelas ett anslag på
8179000 kr och att bidraget för de följande två budgetåren
räknas upp enligt den praxis som gäller för statliga
bidragsanslag. Riksdagen föreslås godkänna de ekonomiska
förpliktelser för staten som följer av avtalet.

Det statliga stödet kreditgarantier till bokförlag, vilket
infördes på litteraturområdet på 1970-talet, föreslås upphöra
vid utgången av innevarande budgetår. Orsaken är -- enligt
kulturministern -- att garantierna utnyttjats mycket litet under
senare år och därför inte längre kan sägas fylla en
kulturpolitisk uppgift.

Vidare föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med
40866000 kr.

I propositionen förordas att skolklassikerserien förlängs med
målsättningen att 100 titlar skall uppnås under den kommande
treårsperioden; hitintills har ett sjuttiotal titlar kommit ut.
För nästa budgetår har 2,5 miljoner kronor beräknats för
ändamålet.

Utskottet tillstyrker de förslag regeringen i enlighet med det
sagda lagt fram.

Stöd till kulturtidskrifter (C 12)

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:393) om
statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd prövas av
Statens kulturråd.

I budgetpropositionen förordar kulturministern följande
beträffande målsättningen för verksamheten med
kulturtidskrifter. Kulturrådet bör under den kommande
treårsperioden administrera ett statligt stöd till
kulturtidskrifter med målsättningen att garantera en kulturellt
värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Stödet bör utgå dels som
ett produktionsstöd, dels som ett utvecklingsstöd.
Utvecklingsstödet skall disponeras för insatser vad gäller
marknadsföring, teknik och utbildning. Det bör ankomma på
regeringen att ange de närmare villkoren för stödinsatserna.
Under perioden bör Kulturrådet uppvisa besparingar i statens
utgifter för produktionsstödet, bl.a. som en följd av de
utvecklingsinsatser som vidtas.

Kulturrådet bör, enligt kulturministern, också verka för
tydliga prioriteringar när det gäller vilka kategorier av
kulturtidskrifter som i första hand bör få stöd. Bland det stora
antalet tidskrifter som erhåller statligt stöd, finns t.ex.
publikationer vars utgivare är myndigheter, förlag eller
organisationer som bör ha ekonomiska förutsättningar att själva
finansiera utgivningen. Mot bl.a. denna bakgrund föreslås att
anslaget skall sänkas med 2 miljoner kronor till
19450000 kr.

Det anges i propositionen att högst 2 miljoner kronor bör
användas för utvecklingsinsatser.

Motionsyrkanden har väckts som avser målen för verksamheten,
medelsanvisningen, frågan om inrättande av ett nytt
utvecklingsstöd och frågan om tillsättande av en utredning
angående alternativa distributionsformer.

Enligt motionärerna bakom motion Kr234 (m) uppbär ett alltför
stort antal tidskrifter statligt stöd. Stödet bör i första hand
ges till tidskrifter av hög kvalitet eller av stort allmänt
intresse. En målsättning skulle, enligt motionärerna, kunna vara
en halvering av antalet bidragsmottagare som i gengäld skulle
erhålla ett fördubblat stöd inom samma bidragsram.

I motion Kr313 (v) förordas -- dock utan att något formellt
yrkande därom framställs -- att det inte bör ske någon
förändring av Kulturrådets inriktning vad gäller valet av
tidskrifter som tilldelas bidrag. Önskemålet skall ses mot den
bakgrunden att motionärerna också begärt en oförändrad
medelsanvisning.

I motion Kr303 (s) anförs att det vore önskvärt att ett nytt
utvecklingsstöd inrättades för enskilda tidskrifter.
Motionärerna drar en parallell till enskilda dagstidningar som
kan ansöka om statligt stöd för teknisk utveckling. Motsvarande
möjlighet borde -- enligt motionärerna -- finnas för landets
kulturtidskrifter. Vidare anförs att Kulturrådet visserligen
medger sådant stöd till grupper eller sammanslutningar av
kulturtidskrifter, men att det t.ex. i Stockholms
tidskriftsverkstad samsas 50 eller fler tidskrifter, varför
möjligheten att utföra löpande arbeten inför en utgivning är
ganska liten. Slutligen anförs att ett utvecklingsstöd på sikt
kan minska behovet av bidrag. Likartade synpunkter anförs i
motion Kr335 (s).

I sistnämnda motion, Kr335 (s) yrkande 13, och i den likaså
ovan nämnda motionen, Kr313 (v) yrkande 16, föreslås att
medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter skall ökas
med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Detta innebär att motionärerna förordar en medelsanvisning med
samma belopp som för innevarande budgetår. Motionärerna anför
bl.a. -- utöver vad som angetts i det föregående -- att den
ekonomiska situationen för landets kulturtidskrifter är sådan
att stödet inte bör urholkas.

I frågan om målsättningen för verksamheten med
kulturtidskrifter gör utskottet följande bedömning.

Enligt förordningen (1977:393) om statligt stöd till
kulturtidskrifter avses med kulturtidskrift tidskrift som med
sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med
samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell
debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och
presentation inom de skilda konstarternas område (1 § andra
stycket). Statens kulturråd skall vid prövningen av frågor om
bidrag beakta att bidragen främst skall främja hög kvalitet och
mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen (8 § första
stycket).

Utskottet anser att dessa förutsättningar för stöd är väl
förenliga med vad som föreslås i propositionen. I enlighet
härmed bör det även i fortsättningen finnas utrymme för att ge
stöd till bl.a. idébundna och ideella organisationstidskrifter,
något som utskottet anser vara betydelsefullt för den fria
debatten och därmed för yttrandefriheten. Det sagda står inte i
motsättning till det förslag som läggs fram i propositionen.
Vissa av de tidskrifter som nu erhåller stöd kommer, om
regeringens förslag godtas, inte att kunna påräkna stöd i
fortsättningen. Med anledning av vad som anförs i propositionen
vill utskottet understryka att den omständigheten att en
tidskrift är förlags-, myndighets- eller organisationsägd inte
automatiskt kommer att utesluta tidskriften från stöd utan att
det i fråga om varje bidragsansökan också måste göras en
prövning av de ekonomiska förutsättningarna för utgivningen.
Utskottet anser det angeläget att, som förordas i propositionen,
Kulturrådet verkar för tydliga prioriteringar när det gäller
vilka kategorier av kulturtidskrifter som i första hand bör få
stöd.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförts
i propositionen i fråga om den övergripande målsättningen för
verksamheten med kulturtidskrifter.

Syftet med motion Kr234 får i viss mån anses tillgodosett
genom vad som anförts. Motionen bör inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Då det gäller medelsberäkningen godtar utskottet att
utvecklingsbidrag får utgå med högst 2 miljoner kronor. Med
beaktande härav -- och mot bakgrund av den målsättning för
bidragsgivningen som utskottet ställt sig bakom i det föregående
-- tillstyrker utskottet att medelsanvisningen under anslaget
bestäms till det av regeringen föreslagna beloppet, 19450000
kr.

Det sagda innebär att motionerna Kr313 yrkande 16 och Kr335
yrkande 13 avstyrks.

Då det gäller den i motion Kr303 upptagna frågan om
inrättande av ett nytt utvecklingsstöd för tidskrifter vill
utskottet till en början erinra om att vid fördelning av de
direkta bidragen till kulturtidskrifter är Kulturrådet i princip
oförhindrat att väga in behov av engångsmedel för inköp av
teknisk utrustning i den allmänna bedömningen av tidskrifternas
ekonomi (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 466).

Vidare vill utskottet erinra om följande.

Inom bidragsramen för kulturtidskrifter får -- som tidigare
redovisats -- högst 2 miljoner kronor användas för
utvecklingsinsatser av olika slag. Medlen disponeras av
Kulturrådet för gemensamma satsningar på marknadsföring, teknik
och utbildning. Genom stöd bl.a. till tidskriftsverkstäder
bidrar Kulturrådet till den tekniska utvecklingen och till att
ge tidskrifter möjligheter att framställa sina alster. Som anges
i motion Kr303 finns bl.a. en tidskriftsverkstad i Stockholm.
Även i Lund, Göteborg och Luleå finns sådana verkstäder.

Vidare förtjänar att nämnas att utvecklingsstödet för
innevarande budgetår höjdes från högst 1 miljon kronor till dess
nuvarande nivån, högst 2 miljoner kronor.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till den nuvarande
statsfinansiella situationen kan utskottet inte tillstyrka att
ett helt nytt utvecklingsstöd inrättas. Motion Kr303 avstyrks
således.

I motion Kr313 (v) yrkande 15 begärs att alternativa
distributionsformer för kulturtidskrifter bör utredas.
Motionärerna anför att produktionsstödet endast är en av flera
möjliga stödformer. Ett alternativt stöd i form av en fri eller
kraftigt subventionerad distribution bör utredas på sikt
eftersom det skulle kunna bidra till en breddning av stödet till
än fler tidskrifter.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågan om ett
särskilt s.k. kulturporto för befordran av bl.a. tidskrifter
behandlades av riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:TU29).
Trafikutskottet ansåg att det inte var lämpligt att eventuella
statliga stödinsatser av kulturpolitisk natur sker via postens
portoavgifter. Posten bör själv avgöra om det är motiverat med
särskilda porton eller rabattsystem för olika kategorier av
försändelser.

Kulturrådet anför, i anslagsframställan för budgetperioden
1993/94--1995/96, att det är kulturpolitiskt angeläget att rådet
framdeles kan förhandla med posten i dessa frågor.

Utskottet har tidigare framhållit det kulturpolitiska värdet
av låga portoavifter för tidskrifter och böcker (se yttr. KrU
1987/88:6y). Utskottet utgår därför från att Kulturrådet tar upp
frågan om förhandlingar med Posten i här aktuellt avseende.

Utskottet vill vidare framhålla att utgivare till
kulturtidskrifter har möjlighet att få visst stöd till bl.a.
marknadsföringsåtgärder. Vidare sker samarbete med biblioteken,
bl.a. genom att bidragsmottagande kulturtidskrifter registreras
i databasen Artikel-sök. I Kulturrådets anslagsframställan för
budgetperioden 1993/94--1995/96 anförs att insatser på det
marknadsföringstekniska området bör fortsätta, liksom ett utökat
samarbete med biblioteken.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det inte vara
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
Kr313 yrkande 15.

Stöd till bokhandel (C 13)

I propositionen föreslås att en av stödformerna under
anslaget, stöd till spridning av bokinformation, upphör att
gälla. Vidare föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp
med 8030000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet har uppmärksammat den allmänna diskussion som på
senare tid förts om bokhandelsbranschen och dess situation.
Diskussionen har haft sin utgångspunkt i bl.a. den
strukturförändring som inträtt i och med fackbokhandelsavtalets
upphörande. Utskottet har tagit del av Bokbranschens
Finansieringsinstitut AB:s rapport om bokhandelsbranschen för
1992. Utskottet konstaterar att antalet fackbokhandlar under den
gångna tioårsperioden har minskat endast i mycket ringa
omfattning i storstadsområdena medan situationen i övriga landet
i princip är oförändrad.

Utskottet vill framhålla att det från kulturpolitisk synpunkt
är angeläget att välsorterade bokhandlar finns även utanför de
större tätorterna. Detta konstaterande ger utskottet anledning
hänvisa till att riksdagen våren 1992 beslutade om ett utvidgat
sortimentsstöd och ett införande av ett s.k. katalogdatorstöd
(prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 136, bet. 1991/92:KrU26 s. 8).
Katalogdatorstödet innebär att mindre bokhandlar får möjlighet
att ansluta sig till branschens datoriserade katalog- och
ordersystem, vilket gör att invånare på mindre orter får
tillgång till information om utgivna titlar även om den lokala
bokhandeln inte har förutsättningar att lagerhålla hela den
aktuella utgivningen.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att Kulturrådet har
uppdrag att kontinuerligt följa och redovisa utvecklingen på
bl.a. bokmarknaden. Med anledning härav har rådet presenterat
tre rapporter (Boken 1, 2 och 3) under en treårsperiod. Nästa
studie av bokområdet, där den aktuella situationen belyses
närmare, kommer att presenteras senare i vår.

Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen
inom branschen.

Talboks- och punktskriftsbibliotek (C 15)

I propositionen föreslås att den övergripande målsättningen
för talboks- och punktskriftsbiblioteket även i fortsättningen
skall vara att i samverkan med andra bibliotek förse synskadade
och andra läshandikappade med litteratur genom att framställa
och låna ut talböcker och punktskriftsböcker samt sälja
punktskriftsböcker. Vidare föreslås att talboks- och
punktskriftsbiblioteket ges ett bemyndigande att under
budgetåret 1993/94 göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som kommer att
belasta anslaget budgetåret 1994/95. Bemyndigandet avser ett
belopp om högst 11000000 kr. För nästa budgetår föreslås att
anslaget förs upp med 62323000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (C 16)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Kabelnämnden (C 17)

Kabelnämnden prövar vissa frågor om kabelsändningar till
allmänheten. Nämnden skall bl.a. enligt lagen (1991:2027) om
kabelsändningar till allmänheten förordna lokala
kabelsändarföretag och besluta om förelägganden för
nätinnehavare och dem som bedriver sändningsverksamhet att följa
lagens bestämmelser. Vidare handlägger nämnden ärenden enligt
lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område och
prövar frågor om bidrag enligt förordningen (1985:1065) om
statsbidrag till lokal programverksamhet.

Ett särskilt stöd till lokal programverksamhet har utgått
sedan den 1 januari 1986 (prop. 1985/86:22, bet. 1985/86:KrU11,
rskr. 1985/86:75). Stödet avsågs främst underlätta
igångsättningen av verksamheten i lokala kabelsändarföretag.
Exempel på sådana stödinsatser är bidrag för fackkunnig
medverkan vid planeringen av lokala sändningar och bidrag till
utbildning av personer som skall delta i verksamheten samt
utrustningsbidrag till nystartade lokala kabelsändarföretag.

I propositionen anförs att stödet bör avskaffas inför nästa
budgetår och att skälet härför framför allt är att de ekonomiska
villkoren för lokala kabelsändningar har förbättrats genom den
nya kabellagen. Sedan den 1 januari 1992 får program i
egensändning finansieras med reklam och sponsring. Vidare får
reklam och andra meddelanden mot betalning införas i sökbar
text-TV. Mot denna bakgrund är ett statligt stöd till lokal
programverksamhet inte längre nödvändigt, anförs det i
propositionen.

För nästa budgetår föreslås i propositionen ett anslag på
4204000 kr.

Motionärerna bakom motion Kr313 (v) motsätter sig förslaget
att avskaffa stödet till lokal programverksamhet. I stället bör
stödet på sikt utökas och en än mer lokalt förankrad
TV-produktion utredas. Motionärerna jämför med förhållandena i
USA med en lag om "allemans-TV", som i princip ger alla
medborgare rätt till elementär utbildning, tillgång till
produktionsutrustning och utnyttjande av lokala TV-stationers
sändningstid. Dessa möjligheter har medfört en stor vitalitet
och vidareutveckling av mediet och har möjliggjort för
föreningar och intresseorganisationer att nå ut i en bred och
fri debatt. Inte minst gäller detta den amerikanska
kvinnorörelsen, anför motionärerna. Motionärerna anser att
riksdagen under anslaget bör anvisa 2 miljoner kronor för stöd
till lokal programverksamhet under nästa budgetår (yrkande 13).

Under ärendets beredning har företrädare för Sambandet,
Förbundet för mediepedagoger och medieverkstäder och för
Sveriges Lokal-TV-förbund inför utskottet mot övervägandena i
propositionen anfört att det tidigare stödet inte avsåg
driftskostnader. De förbättrade finansieringsmöjligheterna
skulle därmed, har de anfört, inte minska behovet av fortsatt
stöd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avskaffande av
stödet till lokal programverksamhet och om medelsanvisning samt
avstyrker motion Kr313 i berörd del (yrkande 13). Utskottet vill
dock tillägga att de lokala verksamheter som stödet avsetts för
har varit av värde. Deras betydelse för att befästa
yttrandefriheten och deras pedagogiska betydelse kan framhållas,
liksom värdet av de utvecklingsprojekt och det erfarenhetsutbyte
som genomförts. Det kan därför framstå som naturligt att frågan
om befrämjande av dessa verksamheter i lämpligt sammanhang blir
föremål för ytterligare överväganden.

Närradionämnden (C 18)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (C 19)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
och om fortsatt giltighet till utgången av år 1994 av lagen om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram.

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (C 20)

Från detta anslag utgår dels stöd till den svenska avdelningen
av Nordiska Dokumentationscentralen för
masskommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs
universitet, dels medel till svensk medverkan i vissa
utredningsprojekt och samarbete inom det s.k. audiovisuella
Eureka samt för svensk medverkan i EG:s program MEDIA 95.

För nästa budgetår föreslås i propositionen ett anslag på
16287000 kr, varav 15400000 kr beräknats för
anslagsposten Bidrag till europeiskt mediesamarbete. Ett aktivt
deltagande i europeiska studier och utredningar inom
Europarådet, det audiovisuella Eureka och andra europeiska
institutioner bör fortsätta, anförs det i propositionen.

I motion Kr313 (v) anförs att endast 2 miljoner kronor bör
anslås till EG-anpassat mediautbyte (yrkande 17). Motionärerna
anser att en satsning på kulturutbyte med Östersjöländerna bör
prioriteras.

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen om
att det svenska deltagandet i olika europeiska medieprogram bör
fortsätta. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och
avstyrker motion Kr313 i aktuell del (yrkande 17).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens biografbyrå för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7728000 kr,

2. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk
filmproduktion m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1993/94 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 61500000
kr,

3. beträffande stöd till regional filmproduktion

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr268,

4. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1993/94 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 68298000
kr,

5. beträffande Filminstitutets import av film för
vuxenpublik

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 14,

res. 1 (s)

6. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till fonogram och musikalier för budgetåret 1993/94 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12377000
kr,

7. beträffande stödet till särskilt kostnadskrävande
utgivning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som anförts i propositionen om en förändrad inriktning på
stödet till särskilt kostnadskrävande utgivning (projektstöd),

8. beträffande En bok för alla

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner de
ekonomiska förpliktelser för staten som följer av avtalet mellan
staten och En Bok För Alla AB för perioden 1993/94--1995/96,

9. beträffande kreditgarantier till bokförlag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att nuvarande ordning för kreditgarantier till bokförlag
avskaffas.

10. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Litteraturstöd för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 40866000 kr,

11. beträffande målsättningen för verksamheten med
kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag av motion 1992/93:Kr234 godkänner den övergripande
målsättningen för verksamheten med kulturtidskrifter i enlighet
med vad som anförts i propositionen,

12. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med
avslag på motionerna 1992/93:Kr313 yrkande 16 och 1992/93:Kr335
yrkande 13 till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret
1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 19450000 kr,

res. 2 (s)

13. beträffande ett nytt utvecklingsstöd

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr303,

14. beträffande alternativa distributionsformer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 15,

15. beträffande avskaffande av stödet till bokinformation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att stödet till bokinformation avskaffas,

16. beträffande medelsanvisningen till Stöd till bokhandel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till bokhandel för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 8030000 kr,

17. beträffande målsättningen för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
den övergripande verksamheten inom Talboks- och
punktskriftsbibliotekets ansvarsområde i enlighet med vad som
anförts i propositionen,

18. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att
regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett
beställningsbemyndigande på 11000000 kr för budgetåret
1994/95,

19. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Talboks- och punktskriftsbiblioteket för budgetåret 1993/94
under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 62323000
kr,

20. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska
språknämnden och Sverigefinska språknämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 3128000 kr,

20. beträffande avskaffande av stödet till lokal
programverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Kr313 yrkande 13 i denna del godkänner
att stödet till lokal programverksamhet avskaffas,

21. beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Kr313 yrkande 13 i denna del till
Kabelnämnden för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 4204000 kr,

22. beträffande medelsanvisningen till Närradionämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Närradionämnden för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4761000 kr,

23. beträffande lag om rundradiosändning av finländska
TV-program

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram,

24. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för
budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 27132000 kr,

25. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Kr313 yrkande 17 till Bidrag till
dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 16287000 kr.

Stockholm den 13 april 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s),
Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds),
Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling
(s), Birgitta Wistrand (m) och Simon Liliedahl (nyd).

Reservationer

1. Filminstitutets import av film för vuxenpublik (mom. 5)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "motion Kr335 yrkande 14"
bort ha följande lydelse:

Filminstitutets import av vuxenfilm har haft ett betydande
kulturpolitiskt värde. Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att "smal" vuxenfilm kan importeras av såväl
Filminstitutet som s.k. fria filmimportörer. De olika aktörerna
kompletterar nämligen varandra. Att flera kvalificerade aktörer
är verksamma på detta område är ägnat att främja den svenska
filmpublikens tillgång till värdefull utländsk film. Den
kompetens på området som alltjämt finns inom institutet bör
således snarast åter tas till vara. Vad utskottet här har anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande Filminstitutets import av film för
vuxenpublik

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (mom.
12)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Då det" och slutar med "Kr335 yrkande 13 avstyrks."
bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till medelsanvisning innebär att anslaget
sänks med 2 miljoner kronor i förhållande till motsvarande
anslag för innevarande budgetår. Situationen för landets
kulturtidskrifter är emellertid sådan att stödet inte får
urholkas. De flesta utgivare av kulturtidskrifter har problem
med t.ex. teknisk utrustning för tryckning och databehandling. I
Stockholms tidskriftsverkstad samsas över 50 tidskrifter om
produktionstider. Möjligheterna att utföra nödvändiga arbeten i
samband med de återkommande utgivningarna är med hänsyn till
begränsade lokalutrymmen ganska små. Utskottet anser därför att
anslaget Stöd till kulturtidskrifter bör tillföras sammanlagt 2
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Motionerna Kr313
yrkande 16 och Kr335 yrkande 13 tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr313 yrkande 16
och 1992/93:Kr335 yrkande 13 samt med anledning av proposition
1992/93:100 till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret
1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 21450000 kr.

Särskilt yttrande

Inriktningen av stödet till En bok för alla

Elisabeth Fleetwood, Göran Åstrand och Birgitta Wistrand (alla
m) anför:

Företrädare för Moderata samlingspartiet i kulturutskottet har
tidigare vid flera tillfällen uttryckt uppfattningen att
statligt stöd till En bok för alla-verksamheten bör utgå endast
när det gäller litteratur för barn och ungdom. Det finns
nämligen redan ett rikt utbud av kvalitetslitteratur för vuxna
till lågt pris och utan statliga subventioner. Vi delar i
princip de synpunkter som sålunda redovisats. Vi förutsätter
därför att regeringen i den kommande budgetprövningen beaktar
synpunkterna.

I propositionen framlagt lagförslag

Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Bilaga

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram
dels att lagen, som gäller till utgången av år 1993, skall
fortsätta att gälla till utgången av år 1994,
dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Regeringen får för tiden Regeringen får för tiden
intill utgången av år intill utgången av år
1993 medge rätt till 1994 medge rätt till
rundradiosändning från rundradiosändning från
radiosändare av radiosändare av
televisionsprogram i radio- televisionsprogram i radio-
eller trådsändning eller trådsändning
från Finland. från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås
detsamma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

1 Senaste lydelse 1992:316.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 4
Statens biografbyrå (C 1) 4
Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 2) 4
Stöd till filmkulturell verksamhet (C 3) 6
Stöd till fonogram och musikalier (C 4) 7
Litteraturstöd (C 11) 8
Stöd till kulturtidskrifter (C 12) 8
Stöd till bokhandel (C 13) 11
Talboks- och punktskriftsbibliotek (C 15) 12
Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (C 16) 12
Kabelnämnden (C 17) 12
Närradionämnden (C 18) 14
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
(C19) 14
Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (C 20) 14
Hemställan 14
Reservationer 17
1. Filminstitutets import av film för vuxenpublik
(s) 17
2. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter
(s) 18
Särskilt yttrande 18
Inriktningen av stödet till En bok för alla (m) 18
Bilaga
I propositionen framlagt lagförslag19