Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Betänkande 1997/98:SoU9

Socialutskottets betänkande 1997/98:SOU09

Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1997/98
SoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:21 Anmälan av vissa
allvarliga sjukdomar och ett motionsyrkande som väckts med anledning av
propositionen.
I propositionen föreslås en ny lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.
Regeringen skall bemyndigas, för att skydda liv, personlig säkerhet eller
hälsa, att meddela föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller
konstaterade sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen
(1988:1472). Enligt propositionen har regeringen för avsikt att med stöd av
lagen förordna om anmälningsskyldighet för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. Till betänkandet
har fogats en reservation.

Propositionen

I proposition 1997/98:21 Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar föreslår
regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.
Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionen
1997/98:So3 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens proposition om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar i den del som
avser ansvaret för beslut om anmälningsplikt.

Utskottet

Bakgrund
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS) hör till de s.k. prionrelaterade sjukdomarna.
Den förhärskande teorin bland forskare är att prion utgör ett äggviteämne
(protein) som av okänd anledning kan förändras till en sjukdomsframkallande
variant. Sjukdomen, som för närvarande är obotlig, angriper hjärnan och ger
upphov till en rad symtom, exempelvis snabbt utvecklad demens, muskelryckningar
och gångsvårigheter. Omkring 90 % av dem som insjuknar avlider inom ett år
efter symtomdebuten. I Sverige får i medeltal tio personer per år diagnosen
CJS.
Orsaken till CJS är okänd. Nio fall av tio är sporadiska, dvs. det är inte
möjligt att hitta någon orsak till att patienten utvecklat sjukdomen. CJS är
smittsam. Sjukdomsframkallande äggviteämnen kan i sällsynta fall överföras
mellan människor, bl.a. vid hjärnoperationer. Det kan även finnas ärftliga
faktorer som gör en del människor mer mottagliga för sjukdomen.
Den enda säkra metoden att säkerställa diagnosen CJS är att vid obduktion
undersöka hjärnvävnad.
Våren 1996 upptäcktes ett tiotal fall av en ny variant av CJS, nv-CJS. Det
förekommer misstankar om att denna variant av CJS har ett samband med den
prionrelaterade sjukdomen BSE hos djur (bovin spongiform encefalopati, ?galna
ko-sjukan?). Några bevis om att överföring av smitta skett genom förtäring av
kött från BSE-smittade djur har emellertid inte presenterats. Något fall av nv-
CJS har ännu inte diagnostiserats i Sverige.
I juni 1996 anförde EU:s ministerråd (hälsoministrarna) att alla lämpliga
åtgärder bör vidtas i syfte att undanröja risken för eventuell överföring av
BSE. Rådet rekommenderade bl.a. att den epidemiologiska kontrollen av CJS
skulle utvidgas till alla medlemsstater.

Nuvarande förhållanden
Av smittskyddslagen (1988:1472) framgår att läkare är skyldiga att anmäla
förekomsten av vissa smittsamma sjukdomar. De anmälningspliktiga sjukdomarna
utgörs av dels samhällsfarliga sjukdomar, dels vissa av övriga smittsamma
sjukdomar, nämligen de som inte utgör ett lika stort hot mot befolkningens
hälsa men vilkas utbredning och variationer i samhället det ändå har ansetts
angeläget att följa. Riksdagen beslutar om vilka sjukdomar som skall ingå bland
de samhällsfarliga och regeringen meddelar föreskrifter om vilka övriga
smittsamma sjukdomar som skall anmälas (3 §). Förteckningar över de
anmälningspliktiga sjukdomarna finns i bilagor till smittskyddslagen respektive
smittskyddsförordningen (1989:301).
Om riksdagens beslut om ändring i bilagan med förteckning över
samhällsfarliga sjukdomar inte kan avvaktas, får regeringen föreskriva att
bestämmelserna om dessa sjukdomar skall tillämpas beträffande en viss smittsam
sjukdom som uppträder eller inom kort kan uppträda här i landet. Det krävs att
sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller kunna få explosiv utbredning,
dels medföra hög dödlighet eller bestående skador bland de smittade. Regeringen
får endast meddela en sådan föreskrift om nämnda verkningar av sjukdomen inte
var kända vid tillkomsten av bilagan och skall snarast underställa föreskriften
riksdagens prövning (4 §).
I proposition 1988/89:5 Ny smittskyddslag m.m. motiverade föredragande
statsrådet beslutet att ange de samhällsfarliga sjukdomarna i en bilaga till
smittskyddslagen med att tvångsåtgärder skulle kunna komma att tillgripas vid
dessa sjukdomar och att det därför av rättssäkerhetsskäl var av stor vikt att
lagens tillämplighet beträffande en viss sjukdom inte skulle kunna
ifrågasättas.
Anmälningsskyldighet gäller enligt 20 och 22 §§ smittskyddslagen för läkare som
i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av en anmälningspliktig
sjukdom. Detsamma gäller för läkare som i samband med obduktion finner smitta
av en anmälningspliktig sjukdom. Även läkare vid mikrobiologiskt laboratorium
som vid analys finner smittämne av en sådan sjukdom har, med vissa undantag,
anmälningsplikt. Anmälan skall göras till smittskyddsläkaren och
Smittskyddsinstitutet och, beträffande vissa sjukdomar, även till den kommunala
nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Med undantag
för bl.a. hivinfektion skall anmälningar av såväl samhällsfarliga sjukdomar som
övriga anmälningspliktiga sjukdomar innehålla uppgift om bl.a. den smittades
identitet (21 respektive 23 §§).
Det förkommer även en frivillig rapportering från de mikrobiologiska
laboratorierna till Smittskyddsinstitutet av andra smittämnen än dem som
omfattas av anmälningsplikten i smittskyddslagen. Vidare finns det en
skyldighet att rapportera sjukdomsfall till vissa personregister inom hälso-
och sjukvården, vilka Socialstyrelsen ansvarar för.
Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller
åligganden för enskilda, skall enligt 8 kap. 3 § regeringsformen meddelas genom
lag. Riksdagen kan emellertid med stöd av bestämmelsen i 7 § samma kapitel
genom bemyndigande i lag ge regeringen kompetens att genom förordning meddela
föreskrifter om bl.a. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.
Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller med vissa undantag sekretess
inom den offentliga hälso- och sjukvården för uppgift om enskildas
hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider
men. Hälso- och sjukvårdspersonalen i allmän tjänst är underkastad
tystnadsplikt enligt samma lag. För hälso- och sjukvårdspersonal i enskild
tjänst gäller tystnadsplikt enligt lagen (1994:953) om åligganden för personal
inom hälso- och sjukvården (åliggandelagen). Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen
får uppgifter utan hinder av sekretess lämnas till en annan myndighet om
uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I 8 § åliggandelagen anges
bl.a. att det inte anses som obehörigt röjande av uppgift om någon fullgör
uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

Propositionen
Regeringen anser att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom utgör ett potentiellt
folkhälsoproblem och att det är angeläget att följa dess utbredning. Enligt
regeringen föreligger därför ett behov av att införa en skyldighet för läkare
att anmäla fall av CJS och nv-CJS. Det huvudsakliga syftet med en sådan
anmälningsskyldighet är att förbättra möjligheterna att följa sjukdomarnas
utbredning för att kunna dra epidemiologiska slutsatser och därmed skydda liv,
personlig säkerhet eller hälsa, anförs det. Förslaget har sin grund i bl.a.
EU:s ministerråds rekommendation.
Anmälningsförfarandet enligt smittskyddslagen har enligt regeringen två olika
syften. Det ena är att snabbt få kunskap om inträffade fall av en allvarlig
sjukdom för att direkta åtgärder skall kunna vidtas. Det andra syftet är att ge
mer långsiktiga kunskaper om utbredningen av sjukdomarna för att på så sätt ge
grund för bl.a. utvärderingar av smittskyddet och utvecklande av
åtgärdsstrategier. Regeringen påpekar att det beträffande CJS och nv-CJS för
närvarande råder osäkerhet om vad som orsakar sjukdomarna. Det är inte heller
klarlagt hur smittan överförs och om det finns ett samband mellan den
prionrelaterade sjukdomen BSE hos djur och nv-CJS. Enligt regeringen kan det
därför inte bli aktuellt att vidta några direkta åtgärder på lokal nivå med
stöd av bestämmelser i smittskyddslagen, vilket talar emot att göra CJS och nv-
CJS till anmälningspliktiga sjukdomar enligt denna lag. Vidare anförs att det
inte kan uteslutas att det i framtiden kan finnas ett behov av en omedelbar
rapportering av andra allvarliga sjukdomar, även sådana som inte är smittsamma.
Mot denna bakgrund anser regeringen att den föreslagna bestämmelsen om
anmälningsplikt inte bör föras in i smittskyddslagen utan föreslår en ny lag om
anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.
Enligt förslaget i propositionen skall regeringen, för att skydda liv,
personlig säkerhet eller hälsa, få meddela föreskrifter om anmälan av andra
allvarliga misstänkta eller konstaterade allvarliga sjukdomar än sådana som
skall anmälas enligt smittskyddslagen.
Enligt propositionen kommer regeringens föreskrifter att ange vilka allvarliga
sjukdomar som skall göras anmälningspliktiga. Det är enligt regeringen viktigt
att inte alltför många sjukdomar omfattas av lagen, dels av hänsyn till den
enskildes integritet, dels att det skulle innebära en onödig belastning på
sjukvården. Endast de sjukdomar som utgör en så betydande fara för människors
liv, personliga säkerhet eller hälsa att det är angeläget att följa deras
utbredning skall således göras anmälningspliktiga, anförs det. Enligt
propositionen är det i dagsläget svårt att förutse något behov av en
anmälningsskyldighet för någon annan sjukdom utanför smittskyddslagstiftningen
än CJS och dess nya variant.
Anmälningsskyldigheten skall gälla läkare som i sin verksamhet konstaterar
eller misstänker förekomst av viss sjukdom. Eftersom en säker diagnos av CJS
och nv-CJS kan ställas först efter en relativt komplicerad neuropatologisk
utredning sedan patienten avlidit, är det enligt regeringen viktigt att även
misstänkta fall anmäls.
Regeringen anser det tillräckligt att anmälan görs till Smittskyddsinstitutet
eftersom syftet med anmälningsskyldigheten i första hand är att förbättra
möjligheterna att följa CJS utbredning och göra epidemiologiska bedömningar. Om
en läkare har anmält ett misstänkt sjukdomsfall till Smittskyddsinstitutet, och
diagnosen senare visar sig felaktig, skall även detta förhållande anmälas till
institutet.
Enligt lagförslaget i propositionen bemyndigas regeringen att föreskriva bl.a.
vilka allvarliga sjukdomar som skall föranleda anmälan och vilka uppgifter
denna skall innehålla. Detta innebär att annars sekretessbelagda uppgifter kan
lämnas ut med stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen. Vid bedömningen av vilka
uppgifter som skall lämnas ankommer det givetvis på regeringen att göra en
avvägning mellan den enskildes integritetsintresse och samhällets behov av
vissa uppgifter, anförs det. Socialstyrelsen har anfört att det för att kunna
göra epidemiologiska bedömningar - bl.a. genom att undvika att samma patient
anmäls av flera läkare - är nödvändigt att misstänkta eller konstaterade fall
av CJS och dess variant anmäls med patientens identitet fullständigt angiven.
Regeringen delar enligt propositionen Socialstyrelsens bedömning. Det starka
samhällsintresse som råder av en snabb rapportering av CJS och dess variant
medför därför att skyddet för den enskildes identitet bör träda åt sidan,
anförs det. En anmälan skall således innehålla uppgifter om patientens
identitet samt de övriga uppgifter som behövs för att följa sjukdomens
utbredning. Regeringen avser att uppdra åt Socialstyrelsen att närmare
föreskriva om vilken utredning som skall göras av en läkare för att denne skall
kunna ta ställning till om anmälningsskyldighet föreligger. Socialstyrelsen bör
enligt propositionen vidare besluta om innehållet i anmälan och därvid även
ange på vilket sätt och inom vilken tid anmälan skall göras.

Fråga om avslag på del av propositionen
I motion 1997/98:So3 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) yrkas att riksdagen avslår
regeringens proposition om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar i den del som
avser ansvaret för beslut om anmälningsplikt. Motionärerna anser det
tillfredsställande att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom skall omfattas av
anmälningsplikt. Enligt motionärerna är emellertid beslut om anmälningsplikt
för vissa allvarliga sjukdomar av så allvarlig och integritetskänslig art att
det bör vara riksdagen och inte regeringen som skall ta dessa beslut. Behovet
av att kunna fatta beslut om anmälningsplikt utan dröjsmål kan tillgodoses
genom 4 § andra stycket smittskyddslagen, anförs det.

Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och dess
nya variant är ett potentiellt folkhälsoproblem och att det därför är angeläget
att sjukdomen omfattas av anmälningsplikt för att dess utbredning och
utveckling skall kunna följas. Oklarheterna kring hur sjukdomen uppkommer och
sprids samt den omständigheten att en klar diagnos kan ställas först vid
obduktion, medför att CJS och nv-CJS inte bör omfattas av smittskyddslagen.
Utskottet ställer sig positivt till att en ny lag om anmälan av allvarliga
sjukdomar införs.
Lagförslaget innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om
anmälan av andra allvarliga sjukdomar än dem som är anmälningspliktiga enligt
smittskyddslagen. I den motion som väckts med anledning av propositionen
framförs att det av bl.a. integritetsskäl bör vara riksdagen som fattar beslut
om anmälningsplikt, inte regeringen. Utskottet erinrar om att det enligt
smittskyddslagen är regeringen som meddelar föreskrifter om anmälningsplikt av
icke samhällsfarliga sjukdomar. Riksdagen beslutar om vilka sjukdomar som skall
anses som samhällsfarliga och därigenom anmälningspliktiga, mot bakgrund av att
tvångsåtgärder kan komma att tillgripas vid dessa sjukdomar. Utskottet
konstaterar att den nu föreslagna lagen inte bemyndigar regeringen att meddela
föreskrifter om tvångsåtgärder. Vidare skall enbart de sjukdomar kunna göras
anmälningspliktiga som utgör en så betydande fara för människors liv,
personliga säkerhet eller hälsa att det är angeläget att följa deras
utbredning. Utskottet delar regeringens uppfattning att det med hänsyn till den
enskildes integritet är viktigt att inte alltför många sjukdomar omfattas av
den nya lagen. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det för
att syftet med lagen skall kunna uppnås är nödvändigt att misstänkta eller
konstaterade fall av CJS och nv-CJS anmäls med patientens fullständiga
identitet angiven. Det starka samhällsintresset av att kunna göra
epidemiologiska bedömningar medför att skyddet för den enskildes identitet bör
träda åt sidan. Mot bakgrund av vad som nu sagts avstyrker utskottet motion So3
(fp) och tillstyrker regeringens förslag till lag om anmälan av vissa
allvarliga sjukdomar. Andra stycket bör dock enligt utskottets mening
formuleras tydligare. Utskottet föreslår att riksdagen antar det av utskottet
utarbetade förslaget till ändring i regeringens förslag till lag om anmälan av
vissa allvarliga sjukdomar i bilaga 2.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på del av propositionen
att riksdagen avslår motion 1997/98:So3
res. (fp)
2. beträffande lagförslaget
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga
sjukdomar, med den ändringen att lagen erhåller i bilaga 2 som ?Utskottets
förslag? betecknade lydelse.

Stockholm den 30 oktober 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m),
Roland Larsson (c), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig
Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),
Chatrine Pålsson (kd), Elisebeht Markström (s), Catherine Persson (s) och
Annika Jonsell (m).

Reservation

Avslag på del av propositionen (mom. 1)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Lagförslaget
innebär? och på s. 6 slutar med ?bilaga 2? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är beslut om att vissa allvarliga sjukdomar skall omfattas
av anmälningsplikt av mycket allvarlig och ofta även integritetskänslig
karaktär. Utskottet anser därför att det bör vara riksdagen och inte regeringen
som skall fatta dessa beslut. Behovet av att i brådskande fall kunna besluta om
att en viss sjukdom skall vara anmälningspliktig kan tillgodoses genom en
bestämmelse motsvarande den i 4 § smittskyddslagen. Enligt utskottet bör
propositionen avslås. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett
nytt förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar enligt vilket
anmälningsplikt skall föreskrivas i lag. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motion So3 (fp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på del av propositionen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So3
dels avslår propositionen,
dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
I propositionen framlagt lagförslag

Förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen får, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa meddela
föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade allvarliga
sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472).
Regeringen får överlåta åt myndighet att meddela sådana föreskrifter om
anmälan som inte innebär skyldighet att lämna ut uppgifter.

---

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.
Av utskottet utarbetat förslag till ändring i regeringens förslag till lag om
anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Regeringen får, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa meddela
föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade allvarliga
sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472).
------------------------------------------------------
|Regeringen får överlåta || Regeringen får överlåta|
|åt myndighet att meddela || åt myndighet att|
|sådana föreskrifter om || meddela föreskrifter om|
|anmälan som inte innebär || anmälan. Föreskrifterna|
|skyldighet att lämna ut || får inte innebära|
|uppgifter. || skyldighet att lämna ut|
| || uppgifter. |
------------------------------------------------------

---

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionen..............................................1
Utskottet.............................................1
Bakgrund............................................1
Nuvarande förhållanden..............................2
Propositionen.......................................3
Fråga om avslag på del av propositionen.............5
Utskottets bedömning................................5
Hemställan..........................................6
Reservation...........................................7
Bilaga 1: I propositionen framlagt lagförslag.........8
Bilaga 2: Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag
om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar
9