Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion m.m.
Betänkande 2004/05:KU28
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Under beredning
- 2005-03-08
- Debatt
- 2005-04-08
- Avgörande
- 2005-04-13
- Beslut fattades
- 2005-04-13
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Ersättare i rådet för ledamotsnära frågor (KU28)
Det ska finnas ersättare för ledamöter i rådet för ledamotsnära frågor, och tjänstgörande ersättare ska omfattas av reglerna om sammanträdesarvode för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till utskottets i bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. Delvis bifall till framställningen. Avslag på motionerna
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 4 motioner och 1 framställning / redogörelse.
Från riksdagens organ
Från ledamöterna
- Motion 2004/05:K11 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) med anledning av förs. 2004/05:RS1 Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion
- Motion 2004/05:K213 av Rolf Gunnarsson (M) Arvodet till riksdagsstyrelsen
- Motion 2004/05:K371 av Peter Pedersen m.fl. (V) Riksdagsarvodet
- Motion 2004/05:K372 av Kalle Larsson m.fl. (V) Nytt system för fastställande av riksdagsarvodet
Beredning, Genomförd
Betänkandet kommer beredas 8 mars 2005, justerades 22 mars 2005 och fick trycklov 31 mars 2005.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2005-03-15
Ersättare i rådet för ledamotsnära frågor (KU28)
Riksdagsstyrelsen föreslår att det ska finnas ersättare för ledamöter i rådet för ledamotsnära frågor samt att tjänstgörande ersättare ska omfattas av reglerna om sammanträdesarvode för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2004/05:KU28
Webb-tv: Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion m.m.
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 31 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Nu ska vi prata pengar, nämligen riksdagsledamöternas pengar. I detta betänkande finns en reservation från Vänsterpartiet och Miljöpartiet där vi föreslår att extra arvoden för uppdrag som är direkt knutna till uppdraget som riksdagsledamot bör avskaffas.
Som skäl för att en del av de interna uppdragen i riksdagen skulle ge extra arvoden anfördes 1999 att de uppdrag som ersätts enligt arvodeslagen är sådana som tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget. Vidare anförde utskottet att dessa uppdrag ofta medför betydande merarbete.
Vi fick resultatet av en undersökning för några veckor sedan om bland annat arbetsbelastningen för riksdagsledamöterna. Det visade sig, kanske inte så förvånande, att skillnaderna var ganska så stora mellan olika riksdagsledamöter. Några klarade av att utföra sitt uppdrag på en normal 40-timmarsvecka. I andra änden av skalan vet jag inte riktigt hur många timmar som redovisades, men det var väl kanske uppåt det dubbla för andra. Snittet låg, om jag kommer ihåg det rätt, någonstans på 50-60 timmar.
De här skillnaderna beror inte, om vi ska vara helt ärliga, i första hand på att vissa har extra uppdrag i form av ordförande eller vice ordförande i utskott eller liknande. De beror, och det kan vi vara överens om, till allra största delen på vilket parti vi tillhör, rättare sagt om vi tillhör ett större parti eller ett mindre parti. Rent generellt är det nog så att de av oss som än så länge tillhör något mindre partier, alltför små partier, får lägga ned ett större arbete i riksdagen än vad som är nödvändigt för dem som tillhör större riksdagsgrupper. Men det vore mig främmande att föreslå att ledamöter av mindre riksdagspartier skulle ha ett högre riksdagsarvode än de som är invalda för något större parti. Jag tror inte att det vore en lämplig ordning.
Argumentet om större arbetsbelastning är väl inte helt hållbart, anser jag.
Det finns också uppdrag som innebär betydande merarbete men som inte ger någon extra ersättning. Jag ska inte klaga på något sätt, utan jag vill bara påpeka att jag som ledamot av Europarådets parlamentariska församling i och för sig får några hundralappar från riksdagen för det uppdraget, men i denna församling har jag tidigare varit vice ordförande i ett av utskotten och för närvarande är jag gruppledare för vänstergruppen, vilket inte ger några som helst extra ersättningar, trots att det innebär ett ganska betydande merarbete. Man försöker motivera de här extra arvodena med rättvisa, men det rättviseargumentet håller inte.
Jag tror att vi kan konstatera att riksdagsarvodet är väl tilltaget och borde vara en rimlig ersättning, trots att vi har lite olika arbetsbelastning och lite olika uppdrag inom ramen för riksdagens arbete. Det åligger också riksdagsgrupperna att försöka fördela arbete och arbetsuppgifter på ett så rimligt sätt som möjligt.
Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 32 Gustav Fridolin (Mp)
Herr talman! Miljöpartiet de grönas inställning till riksdagsarvodena är väl känd och flera gånger debatterad i denna kammare. Jag ska inte upprepa den diskussionen och den debatten. Däremot följer av logiken i den diskussionen att vi inte anser att det finns något behov av extra arvoden för uppdrag som man har inom ramen för sitt uppdrag som riksdagsledamot. Detta har aktualiserats i den framställning till riksdagen som finns och som vi nu behandlar i detta betänkande. Därvid har vi lagt en reservation med ett yrkande om att denna typ av övriga arvoden bör avskaffas. Detta tas upp i den reservation som Mats Einarsson så förtjänstfullt förklarade, försvarade och yrkade bifall till, vilket jag instämmer i.
Avslutningsvis, herr talman! Det har gjorts en tidsstudie om riksdagsledamöternas arbete. Den är intressant och bör säkert följas upp av vidare studier. Jag vill tacka dem som har sett till att den har kommit till stånd - bland annat talmannen själv. Av den kan man säkerligen dra många slutsatser. Jag tycker dock inte att man kan dra slutsatsen att det är rimligt med extra arvoden inom riksdagsledamotsuppdraget, inte ens att det är rimligt med de höga arvoden vi har.
Anf. 33 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Ärade ledamöter! Jag konstaterar att varken Mats Einarsson eller Gustav Fridolin kommenterade någon av de andra frågor som finns i framställningen från riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen har nämligen gjort en framställning till konstitutionsutskottet där man begär att få uppdraget att utse ersättare i det ledamotsnära rådet och att ersättarna dessutom ska få arvode när de tjänstgör, såsom ersättare som tjänstgör i andra uppdrag inom riksdagen får. Man har också begärt en förändring i instruktionen. Det handlar om att man helt enkelt vill få möjlighet att på ett modernare sätt avge ekonomisk redovisning i stället för enligt den instruktion till årsredovisning som nu finns.
Utskottet tillstyrker framställningen från riksdagsförvaltningen i sak och i sin helhet. Det har inte varit en komplicerad fråga alls i sig, och det tyckte inte de övriga talarna heller, på annan punkt än just i arvodesfrågan. Det är alldeles logiskt och förväntat att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vidhåller sina tidigare ställningstaganden. Vi har haft stora debatter för inte så länge sedan just om ledamöternas arbetssituation, där ersättningsfrågan faktiskt var huvudpunkten.
Båda föregående talare hänvisar till den undersökning som vi fick presenterad om arbetssituationen för riksdagsledamöterna. Det finns mycket att säga om den, och det är ett spännande material. Samtidigt är det viktigt att vi läser den med rätt sorts glasögon. Den bild som framkom om arbetssituationen är säkert inte alldeles heltäckande. Personligen reagerade jag på att man skulle rapportera tiden bara fram till kl. 22, men vi vet att många ledamöter har arbetstid både före kl. 7 på morgonen och efter kl. 22 på kvällen. Jag satt och visste inte riktigt vad jag skulle kryssa när jag visste att jag hade arbetat långt efter kl. 22. Där finns många brister, inte bara de som förstås handlar om skillnader i partistorlek. Det är också skillnader i utskottsarbetets tidsåtgång. Vi som är konstitutionsutskottsledamöter vet ju att det särskilt på våren inte är bara några ordinarie utskottstimmar som går åt utan många därutöver.
Det finns mycket att säga. Jag vill inte fastna i det, utan det som är vårt uppdrag i dag gäller det här betänkandet. Det är ett litet betänkande på bara nio tio sidor. Det rymmer alltså de två hemställanssatserna om ändringar i arvodeslagen och ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion, vilka utskottet tillstyrker.
I övrigt när det gäller diskussionen om arvodesfrågan upprepar utskottet det som vi tidigare har sagt, och det redogjorde Mats Einarsson för. Jag kan komplettera med att visst, vi kan diskutera extraarvoden. Jag är inte alls negativ till det på något sätt. Men jag tycker att det finns starka skäl för att ersättarna i ledamotsnära rådet - kamrater, kolleger till oss som påtar sig att på vårt uppdrag gå på sammanträden och företräda oss - i likhet med andra ersättare ska få sitt arvode. Det tillstyrker vi.
När det gäller övriga extraarvoden är det en diskussion som kan återkomma. Men jag tycker att vi kan jämföra med hur det ser ut på arbetsplatser runtom i samhället i övrigt. Den som påtar sig ansvar och uppdrag får extra ersättning. Så ser det ut runtom i samhället. Jag tycker inte alls att det är komplicerat. I dagens läge tillstyrker jag förslaget och det gör även utskottsmajoriteten. Frågan kan återkomma, frågan är under beredning i den meningen att man i det förslag som lades fram från översynsgruppen om inkomstgarantin och så vidare har tittat också på extraarvodena och hur de ska räknas fram. Den frågan är under remissarbete ute i partigrupperna och återkommer till kammaren för diskussion.
Frågan om extraarvoden kan alltså återkomma. I dag tycker jag inte att det är svårt att försvara det beslut som utskottet föreslår att riksdagen ska fatta.
Anf. 34 Gustav Fridolin (Mp)
Herr talman! Barbro Hietala Nordlund refererar till att på väldigt många andra arbetsplatser ges man ett extraarvode för övriga uppdrag man har. Det kan i och för sig diskuteras vad som är övrigt i en del av de uppdrag som man kan få extraarvode för som riksdagsledamot. Den skillnaden ska då klargöras att på den absoluta majoriteten av arbetsplatser i det här landet har inte arbetarna över 46 000 kr i månadslön.
Anf. 35 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Nej, men de av våra kolleger och kamrater som åtar sig uppdrag som kräver engagemang och som kräver tidsåtgång utöver den ordinarie tid som vi lägger ned kan vara värda den här stimulansen och erkänslan för det uppdrag de åtar sig. Det är ju inte några stora ersättningar det handlar om som ersättare i ett ledamotsnära råd. Jag tycker inte att det är svårt att tillstyrka det i dag, utan jag tycker att det är konsekvent och riktigt.
Att frågan sedan kan återkomma om hur partigrupperna fördelar ansvaret är självklart. Det är ett ansvar som varje partigrupp har och som jag tycker att min partigrupp försöker att arbeta aktivt med.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 13 april 2005.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ändringar i arvodeslagen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ och beslutar att lagen träder i kraft den 1 juli 2005.
Därmed bifaller riksdagen framställning 2004/05:RS1 i denna del och avslår motionerna 2004/05:K11, 2004/05:K213, 2004/05:K371 yrkande 3 och 2004/05:K372 yrkande 4.- Reservation 1 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 129 0 0 15 m 46 0 1 8 fp 40 0 0 8 kd 27 0 0 6 v 0 24 0 5 c 18 0 0 4 mp 0 11 0 6 - 0 1 0 0 Totalt 260 36 1 52 Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2004/05:RS1 delpunkt i denna del.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.