Ändringar i lagen (1994:1704) om lageravgift på socker och ris

Betänkande 1994/95:JoU17

Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JOU17

Ändringar i lagen (1994:1704) om lageravgift på socker och ris

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1994/95
JoU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en proposition med förslag om
ändringar i lagen om lageravgift på socker och ris. Ändringarna
föranleds av att EG beslutat om vissa avgifter på överlager m.m.
De nya bestämmelserna behövs bl.a. för att förhindra dubbla
avgifter på den svenska lagerhållningen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker därmed fyra motioner som går
ut på att riksdagen bör upphäva den svenska lagstiftningen i den
del den avser avgifter på normallager.

Till betänkandet har fogats en reservation (m, c, fp, mp) av
innebörd att riksdagen bör upphäva lagen om lageravgift på
socker och ris, med undantag av de bestämmelser som behövs för
att implementera EG-avgifterna.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:146 att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1704) om lageravgift på socker
och ris,
2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
4. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 20 december 1994 beslutade riksdagen en lag om lageravgift
på socker och ris. Lagen syftar till att neutralisera skillnader
i prisnivå och gränsskydd mellan Sverige och Europeiska unionen
(EU) och därmed bl.a. motverka spekulation i socker och ris. För
att undvika störningar på marknaden som en följd av Sveriges,
Finlands och Österrikes anslutning till unionen beslutade
EG-kommissionen den 19 december 1994 en förordning som för
svensk del avgiftsbelägger onormalt stora lager av bl.a. ris.

I propositionen föreslås de ändringar i lagen om lageravgift
på socker och ris som föranleds av den av EG beslutade avgiften
på överlager. Nya bestämmelser behövs för att förhindra dubbla
avgifter och för att beräkna och uppbära den av EG beslutade
avgiften. Därutöver föreslås en bestämmelse om rätt att från
lageravgiften på socker avräkna en avgift som EG tar ut på lager
av socker.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1995.

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.

Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1994/95:Jo17 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa den nationella
lageravgiften på socker och ris,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tolkningen av begreppet "överlager".

1994/95:Jo18 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att lagen (1994:1704) om lageravgift
på socker och ris upphör att gälla,

2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:146 Ändringar i
lagen (1994:1704) om lageravgift på socker och ris.

1994/95:Jo19 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att nu gällande avgiftssystem med lageravgifter på
jordbruksprodukter (för närvarande socker och ris) slopas.

1994/95:Jo20 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lageravgifter på socker och ris.

Utfrågning

Utskottet har anordnat en utfrågning angående den nationella
lageravgiftens förenlighet med EG-rätten. Deltagare var Ulf
Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, Bengt-Åke
Nilsson, rättschef i statsrådsberedningen, Hans Petterson,
rättschef i Jordbruksdepartementet och Dag von Schantz,
departementsråd i Jordbruksdepartementet.

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslutade den 20 december 1994 en lag om lageravgift
på socker och ris (prop. 1994/95:43, bet. JoU11, rskr. 127).
Bakgrunden till lagen är att det inför Sveriges inträde i EU
konstaterades att ett medlemskap i unionen skulle komma att
innebära höjda marknadspriser på socker och ris. Ett syfte med
lagen är att motverka den spekulation som denna prisskillnad
skulle kunna leda till. Genom lagen avgiftsbeläggs också de
vinster som uppstår vid övergången till EG:s regleringar på
området.

Den 19 december 1994 beslutade kommissionen förordning (EG) nr
3108/94 om övergångsåtgärder vad avser handeln med
jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och
Sveriges anslutning (förordningen om avgift på överlager).
Förordningen innebär för svenskt vidkommande en
avgiftsskyldighet för sådana lager av ris och beredda
champinjoner som är att anse som onormalt stora.

Den av EG beslutade avgiften på överlager gör det enligt
regeringen nödvändigt att i vissa avseenden ändra lagen om
lageravgift på socker och ris. Avgiften på överlager och den
nationella lageravgiften måste samordnas så att inte något lager
beläggs med dubbla avgifter. EG-förordningen måste också
kompletteras med nationella förfaranderegler för hur avgiften
på överlager skall tas ut.

I samband med att den nationella lageravgiften beslutades
aktualiserades frågan om rätt för den som betalar en avgift på
lager av socker enligt rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den
30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för
socker att göra ett avdrag från den inhemska lageravgiften. I
det följande behandlas också den frågan.

I lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från bl.a.
Statens jordbruksverk, Grossistförbundet Svensk Handel,
Kooperativa förbundet och Sockerbolaget AB.

Avgift på överlager av ris och beredda champinjoner

Propositionen

Lagen om lageravgift på socker och ris och EG:s förordning som
avgiftsbelägger överlager av ris och champinjoner innebär att
överlager av ris träffas av två olika avgifter. I det följande
redovisas det huvudsakliga innehållet i den nationella
lagstiftningen och i EG:s förordning. Därefter redogörs för de
ändringar som behöver göras i lagen om lageravgift på socker och
ris med hänsyn till EG-förordningen. Avslutningsvis behandlas
vissa tillämpningsfrågor.

Lagen om lageravgift på socker och ris innebär en skyldighet
för den som den 31 december 1994 hade socker eller ris i lager
att betala lageravgift till staten. Enligt lagen tas avgift ut
endast för den del av lagret som omfattar mer än tre ton.

Både i fråga om ris och socker har avgiften beräknats som
skillnaden mellan svenskt marknadspris före anslutningen till EU
och det då rådande marknadspriset inom EU. Detta har bedömts
motsvara den höjning av marknadspriset som blir en följd av
medlemskapet i EU. Avgifterna varierar med hänsyn till
förädlingsgrad.

Den som är avgiftsskyldig skall lämna en deklaration till
Jordbruksverket om sitt innehav av avgiftspliktiga varor.
Deklarationen skall ta upp varuslag och kvantitet,
lagringsplatsen och lageravgiftens belopp. För avgifterna gäller
bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.

I förordningen om avgift på överlager är det särskilt artikel
4 som är av intresse i detta sammanhang. Enligt den artikeln
skall de nya medlemsstaterna avgiftsbelägga innehav av överlager
av vissa jordbruksprodukter per den 1 januari 1995.
Avgiftsskyldigheten gäller bara om det inte finns strängare
lagstiftning på nationell nivå vad avser överlager.

Vid fastställandet av varje innehavares överlager skall de nya
medlemsstaterna särskilt ta hänsyn till vissa angivna
förhållanden. Överlagret skall sålunda bestämmas med hänsyn till
genomsnittet av tillgängliga lager under våren före
anslutningen, handeln under dessa år och de omständigheter under
vilka lagren byggts upp.

För produkter med ursprung i tredje land skall avgiften
motsvara skillnaden mellan importavgiften till EU den 31
december 1994 och den svenska importavgiften samma dag. I fråga
om produkter från EU skall avgiften motsvara skillnaden mellan
de exportbidrag som gällde i gemenskapen den 31 december 1994
och den svenska importavgiften samma dag. I båda fallen
förutsätts att den svenska importavgiften är lägre än EU:s
importavgift respektive exportbidrag.

Reglerna innebär, vad beträffar ris, att avgiften på överlager
kan variera från som högst omkring 6 kronor 70 öre per kilogram
ned till under 2 kronor per kilogram. Avgiftsbeloppen varierar
beroende på risets kvalitet men också med avseende på risets
ursprung, dvs. det land från vilket riset kommer.

Avgiften på överlagret av beredda champinjoner kommer i de
flesta fall att uppgå till antingen omkring 19 kronor per
kilogram eller ungefär 16 kronor per kilogram beroende på
varuslag. Avgiften kommer inte att omfatta andra varor än sådana
som kommer från tredje land, eftersom något bidrag inte har
lämnats vid export från EU.

Det ankommer på medlemsstaterna att göra en inventering av de
aktuella lagren per den 1 januari 1995 för att säkerställa att
avgifterna tas ut på ett korrekt sätt. Artikel 4 innehåller
också en uppräkning av de varor för vilka avgift skall tas ut.
För Sveriges del gäller enligt grundförordningen
avgiftsskyldigheten endast ris. I en ändringsförordning från
kommissionen, kommissionens förordning (EG) nr 3244/94 av den 21
december 1994 om ändring i förordningen (EG) nr 3108/94 av den
20 december 1994 om övergångsåtgärder vad avser handeln med
jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och
Sveriges anslutning, har för svenskt vidkommande
avgiftsskyldigheten vidgats till att gälla också vissa beredda
champinjoner.

De båda förordningarna bifogas lagrådsremissen som bilaga,
grundförordningen i en svensk inofficiell översättning.

EG:s förordning om avgift på överlager är direkt tillämplig i
Sverige. Förordningen förutsätter dock vissa utfyllande
bestämmelser för att kunna verkställas här i landet. Dessa
bestämmelser kan med fördel föras in i lagen om lageravgift på
socker och ris.

För att kunna ta ut EG:s avgift på överlager måste i ett
första steg bestämmas vilka som den 1 januari 1995 hade ett
sådant lager. Överlagrens storlek måste också fastställas. Först
när avgiftsskyldigheten har avgränsats på detta sätt är det
möjligt att ålägga lagerhållarna en deklarationsplikt som kan
utgöra grund för uttag av avgiften.

I en av de nya bestämmelserna föreslås att det bör ankomma på
Jordbruksverket att fastställa vilka lagerhållare som skall vara
skyldiga att betala avgift på överlager. Verket skall också
fastställa överlagrens storlek.

Bestämmelserna i lagen om lageravgift på socker och ris om
deklarationsskyldighet och punktskattelagens tillämpning
föreslås ändrade så att de kommer att omfatta också avgiften på
överlager. Enligt den nuvarande bestämmelsen om
deklarationsskyldighet skall deklarationer avseende lageravgift
ha kommit in till Jordbruksverket senast den 15 januari 1995.
Motsvarande tidpunkt för deklarationer som avser avgift på
överlager bör bestämmas till den 15 april 1995.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition om
lageravgift på socker och ris underströks vikten av att undvika
att de avgiftsskyldiga företagarna missgynnas i
konkurrenshänseende på grund av dubbel avgiftsskyldighet. För
att svenska företag inte skall missgynnas i förhållande till
utländska konkurrenter bör den som blir skyldig att betala
avgift på överlager få rätt att göra avdrag för den inhemska
lageravgiften som hänför sig till överlagret.

Varken den inhemska lageravgiften eller den av EG beslutade
avgiften på överlager har i princip bestämts till högre belopp
än att avgifterna motsvarar den prishöjning på varorna som blir
en följd av de högre marknadspriserna inom EU. Det kan
emellertid inte uteslutas att problem kan uppstå i första hand
för företag som skall betala avgift på överlager. Avgiften på
överlager av ris blir förhållandevis hög, som högst omkring 6
kronor 70 öre per kilogram. Tillgängliga uppgifter tyder
emellertid på att det finns få om ens något överlager av ris i
landet. Skulle, trots vad som sagts om grunden för
avgiftsbeloppen, något eller några företag råka i svårigheter
som en följd av avgiftsskyldigheten bör Jordbruksverket kunna,
om det finns synnerliga skäl, jämka den inhemska lageravgiften
eller avgiften på överlager av ris eller beredda champinjoner.
Regeringen har för avsikt att bemyndiga Jordbruksverket att
medge sådan nedsättning eller befrielse som avses i 9 kap. 4 §
punktskattelagen.

I lagstiftningsärendet har Kooperativa förbundet (KF)
framhållit vikten av att tillämpningen av lagen blir neutral i
konkurrenshänseende mellan inhemska lagerhållare. Det finns
enligt KF en risk för att förbundets butiker kommer att
missgynnas i förhållande till andra detaljister.

I anledning av vad KF anfört bör det framhållas att det är av
stor betydelse att den föreslagna lagstiftningen tillämpas på
ett sådant sätt att konkurrenssnedvridning undviks. Lika villkor
bör gälla mellan svenska och utländska företag liksom mellan
svenska företag. I allmänhet bör gälla att avgiften skall vara
densamma oberoende av om en innehavares lager är fördelat på ett
eller flera lagerställen. Det finns emellertid skäl att frångå
den principen i sådana fall då företagare som bedriver
verksamhet under i övrigt lika villkor annars skulle komma att
behandlas olika i avgiftshänseende. När det gäller detaljhandeln
kan det förutsättas att de lager som finns ute i varje enskild
butik kommer att betraktas som ett lagerinnehav. En sådan
tillämpning bör gälla också för KF:s butiker.

Vidare har i lagstiftningsärendet ifrågasatts om inte
förordningen om avgift på överlager tillåter en kompletterande
regel i lagen som från avgift undantar varor som uppenbarligen
är avsedda endast för den svenska marknaden. Genom den
föreslagna regeln skulle det klargöras att t.ex. lager av ris
som är förpackat i konsumentförpackningar märkta med svensk text
undantas från avgiftsskyldighet. Något fog för ett sådant
undantag finns emellertid inte. EG:s förordning syftar till att
undvika att det uppkommer störningar på marknaden som en följd
av utvidgningen med nya medlemsländer. Dessa störningar
förutsätts kunna uppkomma oavsett inom vilket land inom unionen
som riset säljs. Det förhållandet att riset är avsett bara för
den svenska marknaden bör följaktligen inte påverka
avgiftsskyldigheten.

Lageravgiften på vitsocker

Propositionen

De grundläggande bestämmelserna för EG:s sockerreglering finns
i rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 om den
gemensamma organisationen av marknaden för socker. Av artikel 8
i förordningen följer att medlemsstaterna skall ta ut en avgift
av de företag som har tilldelats en sockerkvot inom EG:s
sockerreglering. Avgiften är för närvarande 33 öre per kilogram
försålt socker. Enligt artikeln skall det också lämnas ett
bidrag för lagring av socker. Bidraget uppgår för närvarande
till drygt 4 öre per kilogram och månad.

Lager av socker som omfattas av EG:s avgift bör inte belastas
med en i förhållande till andra lager högre sammanlagd
avgiftsskyldighet. Från den inhemska lageravgiften bör därför
avdrag få göras med ett belopp som avrundat motsvarar EG:s
lageravgift med hänsyn tagen till det lagerbidrag som lämnas per
månad enligt sockerregleringen. Med hänsyn till de
lagringsperioder som den svenske sockertillverkaren kan
förutsättas tillämpa kan bidraget för lagring beräknas till 18
öre per kilogram att jämföras med lageravgiften på 33 öre per
kilogram. Med utgångspunkt från skillnaden mellan lageravgiften
och lagerbidraget bör avdraget bestämmas till 15 öre per
kilogram.

Motionerna

Fyra motioner, Jo17 -- Jo20, har väckts med anledning av
propositionen (m, c, kds, mp). Samtliga motioner innehåller
yrkanden som innebär att riksdagen bör upphäva lagen om
lageravgift på socker och ris och endast anta de bestämmelser
som behövs för att införliva EU:s avgifter med svensk rätt. I
motion Jo17 (m) yrkas dessutom att riksdagen gör ett uttalande
angående tolkningen av begreppet överlager när det gäller att
tillämpa EG:s förordning om avgift på överlager. Livsmedel
importerade för normal förbrukning på den svenska marknaden bör
enligt motionen inte beläggas med EG-avgift.

De skäl som anförs i motionerna innebär i huvudsak att Sverige
saknar anledning att ensidigt införa eller behålla nationella
avgifter som går utöver de avgifter som beslutats inom EU.
Vidare framhålls att den nationella avgiften inte är konstruerad
så att den träffar några spekulativa överlager utan drabbar
ordinära smålager hos grossister, förädlingsindustrier, butiker
och storhushåll. I motion Jo20 (mp) anförs att ris är ett bra
baslivsmedel och att det ligger i konsumenternas intresse att
priset är så lågt som möjligt.

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen har riksdagen under hösten 1994
beslutat en lag om en nationell lageravgift på socker och ris
(1994/95:JoU11). Lagen trädde i kraft den 31 december 1994,
dagen före Sveriges anslutning till EU. Syftet med lagen var
dels att motverka att det i Sverige byggdes upp lager i
spekulationssyfte inför ett svenskt medlemskap i EU, dels att
motverka spekulation och att lagerhållare övergångsvis gjorde
stora vinster på ett svenskt EU-inträde. Beträffande de argument
som framfördes för och emot den nationella lagstiftningen
hänvisar utskottet till angivna betänkande.

I den nu framlagda propositionen föreslås ändringar i lagen om
lageravgift på socker och ris som föranleds av att EG beslutat
om en avgift på överlager av ris och beredda champinjoner samt
om en lageravgift för socker. Nya bestämmelser behövs för att
förhindra dubbla avgifter och för att beräkna och uppbära de av
EG beslutade avgifterna. Inbetalningen av de nationella
avgifterna och EG-avgifterna skall enligt propositionen ske
senast den 15 juli 1995 eller den senare tidpunkt som
Jordbruksverket föreskriver.

Utskottet har, som framgår av inledningen till detta
betänkande, anordnat en särskild utfrågning angående
förhållandet mellan den nationella lageravgiften och EG-rätten.
Vidare har utskottet under hand fått information från Statens
jordbruksverk angående inlämnade deklarationer rörande
lagerinnehav av ris och socker m.m.

Utskottet anser inte att det har framkommit några nya
omständigheter som skulle motivera att riksdagen upphäver den
lag om lageravgift på socker och ris som antogs i december 1994.
Bestämmelserna om nationella lageravgifter beslutades och trädde
i kraft innan Sverige blev medlem i EU. Den del av avgifterna
som ej hänför sig till överlager kan enligt utskottets bedömning
ses som ett utflöde av den nationella självbestämmanderätten på
skatteområdet, och anslutningsfördraget bör således inte utgöra
något hinder mot att Sverige bibehåller och tillämpar de
aktuella bestämmelserna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motionerna Jo17 yrkande 1, Jo18, Jo19 och
Jo20.

När det gäller tolkningen av begreppet överlager erinrar
utskottet om att det enligt förslaget ankommer på
Jordbruksverket att fastställa överlagrens storlek. I den
aktuella förordningen (3108/94) finns en definition av begreppet
överskjutande lager som bl.a. ger möjlighet att beakta under
vilka omständigheter lagren byggdes upp. De uppgifter som
inkommit från Jordbruksverket utvisar att det inte finns något
överlager av socker i Sverige enligt de deklarationer som
inlämnats till verket. I fråga om ris har verket redovisat
siffror som tyder på en viss ökning av importen under år 1994.
De företag som redovisar större lager än normalt har dock i de
flesta skäl angivit skäl för detta, som t.ex. nya kunder, nya
produkter och sammanläggningar av företag. Mot angivna bakgrund
utgår utskottet från att synpunkterna i motion Jo17 yrkande 2
kommer att tillgodoses i tillämpningen. Motionen påkallar ingen
åtgärd i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo17 yrkande 1, 1994/95:Jo18,
1994/95:Jo19 och 1994/95:Jo20

a) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1704) om
lageravgift på socker och ris,

b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,

c) antar förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69)

d) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

res. (m, c, fp, mp)

2. beträffande överskjutande lager

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo17 yrkande 2.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 21 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och
Ola Sundell (m).

Reservation

Lagförslagen (mom. 1)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Eva Eriksson (fp),
Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Ola
Sundell (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "och Jo20" bort ha
följande lydelse:

I en reservation (m, c, fp, mp) till utskottets betänkande
1994/95:JoU11 anfördes en lång rad tunga sakskäl mot den
nationella lageravgift som nu omfattas av vissa ändringsförslag
i propositionen. Argumenten som talar emot den nationella
lageravgiften har ytterligare förstärkts genom utvecklingen
efter den 31 december 1994. De uppgifter som inkommit från
Jordbruksverket utvisar att det inte existerar något
överskjutande lager av socker enligt EG:s definition. När det
gäller ris finns vissa uppgifter om ökad import under år 1994,
men enligt Jordbruksverkets bedömning torde det inte heller i
denna del bli tal om annat än normala lagervariationer med
hänsyn till bakomliggande omständigheter. Därmed är det klarlagt
att den svenska lageravgift som ej hänförs till överlager
uteslutande får karaktären av en punktskatt på ris och socker
som helt går utöver de åtaganden Sverige gjort gentemot EU i
samband med anslutningen. Motiven för en nationell avgift har
således fallit.

Utskottet ser det som särskilt allvarligt att den nationella
avgiftens förenlighet med EG-rätten har starkt ifrågasatts av en
av landets främsta experter på detta rättsområde. Utskottet
delar uppfattningen att en nationell avgift på normallager inte
är nödvändig och inte heller förenlig med artikel 145.2 i
anslutningsfördraget. Även om Sverige utnyttjat den formella
rätten att vid senaste möjliga tillfälle, nämligen dagen före
anslutningsdagen, införa en nationell skatt står det klart att
implementeringen av denna pålaga måste ske efter det landet
blivit medlem i unionen. Utskottet erinrar om att inbetalningen
av lageravgifterna nu enligt förslaget senareläggs till den 15
juli 1995 eller till den senare tidpunkt som Jordbruksverket
föreskriver. Det bör understrykas att det, enligt vad som
framkom vid utfrågningen, finns avgöranden av EG-domstolen som
ger belägg för att EG-rätten har företräde framför nationell
rätt oavsett om den nationella lagen antagits före eller efter
ikraftträdandet av den EG-rättsliga bestämmelsen.

Mot angivna bakgrund anser utskottet att lagen om lageravgift
på socker och ris bör upphävas och propositionen avslås. De
bestämmelser som behövs för att verkställa EG:s avgifter på
överskjutande lager m.m. kan däremot bibehållas. Regeringen bör
snarast återkomma med en proposition som innehåller de
nödvändiga implementeringsbestämmelserna och förslag om
upphävande av lagstiftningen i övrigt. Detta bör riksdagen, med
anledning av motionerna Jo17 yrkande 1 och Jo18--Jo20, som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo17 yrkande
1, 1994/95:Jo18, 1994/95:Jo19 och 1994/95:Jo20 avslår
propositionen och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Bilaga