Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Betänkande 1998/99:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU08

Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1998/99

KU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:164
Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
I propositionen föreslås att riksbanks-lagen delas
in i kapitel. Vidare föreslås att Riksbanken ges en
utökad föreskriftsrätt, att bestämmelserna om
Riksbankens kreditgivning förtydligas, att en
bestämmelse om att Riksbanken får tillhandahålla
system för avveckling av betalningar införs och att
begreppet kreditinstitut ändras till finansinstitut.

Två motioner har väckts med anledning av
propositionen.

Utskottet konstaterar att de
ändringar som föreslås i
propositionen innebär ändringar av
redaktionell karaktär och sådana
ändringar som lagfäster Riksbankens
praxis. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag och
avstyrker motionerna. Moderata
samlingspartiets representanter
reserverar sig till förmån för att
det i riksbankslagen förs in ett
stycke där de bestämmelser som rör
fullmäktiges ansvarsområde anges.
Företrädarna för Vänsterpartiet
reserverar sig beträffande förbudet
mot s.k. monetär finansiering.

Propositionen

1997/98:164 vari yrkas att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,

2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

3. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

4. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta-
och kreditreglering,

5. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre
sedlar,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen är intagna i bilaga 1.

Motionerna

1997/98:Fi72 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas
att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar ändra 8 kap. 1 § lagen om Sveriges
riksbank, så att staten får samma fördelar vid
upplåning hos Riksbanken som finansinstitut.

1998/99:Fi4 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att bestämmelser om
fullmäktiges ansvarsområde i enlighet med 41 § i det
tidigare lagförslaget förs in som första stycke i 1
kap. 5 § riksbankslagen i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att de förändringar som
kom till uttryck i konstitutionsutskottets
betänkande 1997/98:KU15 förs in i den nya lagen i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Ärendet och dess beredning

Proposition 1997/98:164 Ändringar i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank remitterades till
finansutskottet. Finansutskottet beslutade att
överlämna propositionen och de med anledning av
propositionen väckta motionerna 1997/98:Fi72 och
1998/99:Fi4 till konstitutionsutskottet under
förutsättning av detta utskotts medgivande.
Utskottet har den 29 oktober 1998 beslutat ta emot
ärendet.

I propositionen anges att Europeiska monetära
institutet (EMI) har beretts tillfälle att avge
yttrande. När propositionen överlämnades till
riksdagen hade regeringen ännu inte erhållit något
yttrande från EMI. Regeringen har sedermera erhållit
ett yttrande från Europeiska centralbanken (ECB)
vilken har tagit över EMI:s uppgifter. Yttrandet har
överlämnats av regeringen till finansutskottet som
lämnat det vidare till konstitutionsutskottet.

Proposition 1997/98:40 innehåller förslag om
Riksbankens ställning. Konstitutionsutskottet
behandlar proposition 1997/98:40 i betänkandena
1997/98:
KU15 samt 1998/99:KU2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1997/98:164 föreslås att
riksbankslagen delas in i kapitel. Vidare föreslås
att Riksbanken ges en utökad föreskriftsrätt, att
bestämmelserna om Riksbankens kreditgivning
förtydligas, att en bestämmelse om att Riksbanken
får tillhandahålla system för avveckling av
betalningar införs och att begreppet kreditinstitut
ändras till finansinstitut.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1999.

Yttrande från Europeiska centralbanken
(ECB)

Med hänvisning till sitt relativt omfattande
yttrande över förslaget om Riksbankens ställning
(prop. 1997/98:40) begränsar Europeiska
centralbanken sitt yttrande över de nu aktuella
förslagen till att avse vissa aspekter (ECB:s
yttrande över förslagen om Riksbankens ställning
återfinns i bilagorna 10 och 11 i prop. 1997/98:40).

ECB noterar bl.a. att ändringen till begreppet
finansinstitut innebär att erforderlig klarhet
uppnås. ECB noterar och välkomnar att Riksbanken
skall erhålla betryggande säkerhet när den beviljar
kredit i penningpolitiskt syfte och när den beviljar
kredit under dagen för att främja
betalningssystemets funktion. Förslagen om
Riksbankens kreditgivning och om återköpsavtal i
penningpolitiskt syfte kommer att underlätta den
framtida integrationen av Riks-banken i Europeiska
centralbankssystemet (ECBS). ECB noterar 6 kap. 8 §
enligt vilken Riksbanken i likviditetsstödjande
syfte och, om det finns särskilda skäl, på särskilda
villkor får bevilja kredit eller lämna garanti till
sådana bankinstitut och svenska företag som står
under tillsyn av Finans-inspektionen. En sådan
bestämmelse kan behöva ses över igen före Sveriges
deltagande i EMU och Riksbankens integration i ECBS.

ECB har ingen erinran mot att yttrandet
offentliggörs. Yttrandet har, som nämnts
ovan, vidarebefordrats till
konstitutionsutskottet och finns också
tillgängligt hos Finansdepartementet (dnr
Fi 98/1880).

Kapitelindelning av lagen om Sveriges
riksbank

Propositionen

I proposition 1997/98:40 om Riksbankens ställning
föreslås ett stort antal ändringar i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank. De flesta av dem
föranleds av att Riksbankens ledningsstruktur
föreslås förändras. Regeringen anför i proposition
1997/98:164 att om förslaget i proposition
1997/98:40 antas kommer riksbankslagen att bli
svårläst och oöverskådlig. Det finns därför skäl att
dela in lagen i kapitel. I bilaga 3 i propositionen
återges riksbankslagen såsom den föreslås se ut den
1 januari 1999.

Propositionen grundas på en promemoria som
utarbetats inom Finansdepartementet. I promemorian,
som har remissbehandlats, föreslås vissa ändringar i
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, bl.a. att
lagen delas in i kapitel. I promemorian föreslås
också att den i proposition 1997/98:40 föreslagna
uppräkningen i 41 § av fullmäktiges uppgifter tas
bort. Fullmäktige i Sveriges riksbank anför i sitt
remissvar på promemorian att det inte finns någon
anledning att avvika från förslaget i såväl
partiöverenskommelsen som i proposition 1997/98:40
att i en bestämmelse räkna upp vad som är
fullmäktiges ansvarsområde. Fullmäktige föreslår att
det i 1 kap. 5 § i den nya lagen tas in ett första
stycke som anger de bestämmelser som rör
fullmäktiges ansvarsområde. Regeringen framhåller
dock i proposition 1997/98:164 att den, till
skillnad från fullmäktige, anser att det saknas
behov av att i en särskild bestämmelse i lagen räkna
upp just fullmäktiges arbetsuppgifter. I proposition
1997/98:164 föreslås således att paragrafen utgår.

Motionen

I motion 1998/99:Fi4 av Lars Tobisson m.fl. (m)
framhålls att propositionen i allt väsentligt
innehåller förslag till lagtekniska förändringar.
Motionärerna ställer sig bakom de förtydliganden som
föreslås i propositionen, bl.a. genom att lagen
delas in i kapitel. I motionen noteras att
lagförslaget inte tar hänsyn till de
ställningstaganden i vissa sakfrågor som gjordes i
betänkande 1997/98:KU15 och som riksdagen har ställt
sig bakom.

Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar att de
förändringar som kom till uttryck i betänkande
1997/98:KU15 förs in i den nya lagen. De aktuella
ändringarna avser att mottagare av Riksbankens
skriftliga redogörelse skall vara riksdagens
finansutskott och att Högsta domstolen skall vara
överpröv-ningsinstans i mål om skiljande av
direktionsledamot från anställning (yrkande 2).

Motionärerna noterar vidare att proposition
1997/98:164 avviker från såväl den ännu inte
färdigbehandlade propositionen 1997/98:40 om
Riksbankens ställning som den bakomliggande
fempartiuppgörelsen. Den i den tidigare 41 § tänkta
uppräkningen av det nya fullmäktiges ansvarsområde
har tagits bort. Motiveringen för detta är ytterst
knapphändig, trots att riksbanks-fullmäktige
förordat att bestämmelsen skall vara kvar.
Motionärerna föreslår att det i 1 kap. 5 § i den nya
lagen tas in ett första stycke som i enlighet med
den tidigare föreslagna 41 § anger de bestämmelser
som rör fullmäktiges ansvarsområde (yrkande 1).

Utskottet

Inledningsvis vill utskottet erinra om att det i
betänkandena 1997/98:KU15 och 1998/99:KU2 har
behandlat proposition 1997/98:40 Riksbankens
ställning. Utskottet har i dessa två betänkanden
ställt sig bakom regeringens förslag i proposition
1997/98:40 med undantag för följande ändringar.
Utskottet föreslår att Riksbankens skriftliga
redogörelse skall lämnas till riksdagens
finansutskott, inte riksdagen. Vidare skall andra
direktionsledamöter än riksbankschefen kunna föra
talan mot ett beslut att skilja vederbörande från
uppdraget hos Högsta domstolen i stället för
Arbetsdomstolen. Dessutom föreslås en redaktionell
ändring. Dessa förslag från utskottet, som således
förs fram i betänkandet 1998/99:KU15, innebär
ändringar i 33 b, 47 och 50 §§ i riksbankslagen.

Utskottet kan konstatera att de ändringar som
föreslås i den nu aktuella propositionen 1997/98:164
innebär ändringar av redaktionell karaktär och
sådana ändringar som lagfäster Riksbankens praxis.
Bland annat föreslås att riksbankslagen delas in i
kapitel. De tre nyss nämnda paragraferna föreslås
därvid få nya beteckningar, i likhet med övriga
paragrafer i riksbankslagen, men någon ändring i
dessa paragrafers lydelse föreslås inte i
proposition 1997/98:164.

Konstitutionsutskottet har inget att invända mot
att riksbankslagen delas in i kapitel. De ändringar
som utskottet föreslår i 33 b, 47 och 50 §§
riksbankslagen i betänkande 1998/99:KU2 påverkas
inte av att paragraferna ändrar beteckning. Kravet i
motion Fi4 (m) yrkande 2 om att de förändringar som
kom till uttryck i betänkande 1997/98:KU15 skall
föras in i den nya riksbankslagen är således
tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd med anledning
av yrkandet är inte påkallad, och motionen avstyrks
därmed i denna del.

Vidare yrkas i motion Fi4 (m) att det i 1 kap. 5 §
riksbankslagen skall tas in ett särskilt stycke som
räknar upp det nya fullmäktiges arbetsuppgifter.
Utskottet vill för sin del framhålla att genom
indelningen av riksbankslagen i kapitel nås en god
överblick över lagen. Fullmäktiges arbetsuppgifter
framgår av lagen i dess helhet. Att i en särskild
bestämmelse upprepa bestämmelser som återfinns på
annan plats i lagen är överflödigt. Utskottet delar
således regeringens uppfattning att det saknas behov
att i en särskild bestämmelse räkna upp just
fullmäktiges arbetsuppgifter.

Således avstyrks motion Fi4 (m) yrkande 1. Den i
propositionen föreslagna lydelsen av 1 kap. 5 §
riksbankslagen tillstyrks.

Riksbankens kreditgivning

Propositionen

I propositionen föreslås att bestämmelserna om
Riksbankens kreditgivning förtydligas. Riksbanken
får möjlighet att bevilja kredit även till andra
företag än bankinstitut. Vidare föreslås att
skillnaden mellan kreditgivning i penningpolitiskt
syfte och kreditgivning under dagen som syftar till
att främja en säker och effektiv
betalningsavveckling klargörs.

Kreditgivning i penningpolitiskt syfte och för att
främja betalningssystemets funktion får beviljas
endast mot betryggande säkerhet. I
likviditetsstödjande syfte får Riksbanken bevilja
kredit eller ge garanti till bankinstitut och
svenska företag under Finansinspektionens tillsyn.

Regeringen erinrar om att Riksbanken enligt 23 §
riksbankslagen inte får bevilja kredit till staten.
Bestämmelsen omfattar dock inte intradagskrediter.
En statlig myndighet som deltar i Riksbankens
betalningssystem (RIX) bör kunna beviljas kredit
under dagen på samma villkor som övriga deltagare.
Bestämmelsen i nya 8 kap. 1 § bör därför enligt
regeringen anpassas till detta.

Motionen

I motion 1997/98:Fi72 av Birgitta Hambraeus (c)
föreslås att riksbankslagen ändras så att statens
upplåning underlättas. Motionären hänvisar till
Maastrichtfördragets artikel 104 där det föreskrivs
att det är förbjudet för medlemsländernas
centralbanker att ge bl.a. nationella regeringar
rätt att övertrassera konton eller att ge dem andra
former av krediter. Enligt motionären innebär
restriktionen en diskriminering av det offentliga.
Sverige har anpassat sig till detta förbud. Därmed
är staten tvingad att täcka sina budgetunderskott på
marknaden och är utlämnad till den ränta som
finansinstituten bestämmer. Motionären anser att
riksdagen bör ta tillbaka EU-anpassningen på detta
område och besluta ändra 8 kap. 1 § i riksbankslagen
så att staten får samma fördelar vid upplåning hos
Riksbanken som finansinstitut.

Motionären erinrar om att Sverige i och med
medlemskapet automatiskt omfattas av artikel 104. Om
Sverige bryter mot artikeln skulle Sverige göra sig
skyldigt till fördragsbrott och därmed riskera att
ställas inför EG-domstolen för prövning. Motionären
anser att Sverige måste hävda sin rätt att fatta
beslut som går emot fördraget, om det uppstår en
majoritet för detta i riksdagen. Sverige skall klart
deklarera sina motiv och vara berett att försvara
saken i domstol. Skulle Sverige tvingas ändra sig
eller ådömas böter är detta viktigt för att
tydliggöra hur mycket frihet Sverige har gett upp
och kan leda till en folklig beslutsamhet, som
innebär att Sverige söker utträde ur unionen.

Utskottet

Den bestämmelse som motionären vill ändra infördes i
riksbankslagen 1995 och förbjuder Riksbanken att
bevilja kredit till staten. Utskottet kan konstatera
att regeringen i den nu aktuella propositionen inte
föreslår någon ändring i det stycke som motionären
avser.

När bestämmelsen infördes framhöll regeringen att
monetär finansiering, även benämnt
sedelpressfinansiering, är liktydigt med att staten
finansierar utgifter i statsbudgeten genom att låna
i Riksbanken. En sådan finansieringsform kan - om
den blir bestående över en längre tid - uppfattas
som om sedelpressarna utnyttjas för att betala
statens utgifter (prop. 1994/95:150 s. 102-113).
Under riksdagsbehandlingen av förslaget anförde
finansutskottet att ett förbud mot monetär
finansiering bidrar till att öka penningpolitikens
trovärdighet och därmed möjligheterna att uppnå en
varaktigt låg och stabil prisutveckling samt låga
räntor. Finansutskottet noterade vidare att
regeringens förslag tillgodosåg de krav det svenska
medlemskapet ställer på anpassning av svensk
författning till EU:s lagstiftning. De svenska
regler som gällt fram till dess var inte förenliga
med EG-fördraget. Riksdagen följde utskottet (bet.
1994/95:FiU20 s. 70-71, rskr. 1994/95:447-455).
Finansutskottet har också senare i samband med
behandling av snarlika förslag som nu framförs i
motion Fi72 (c) framhållit att med avskaffad
valutareglering och EU-medlemskapet är en
kreditpolitisk reglering där staten tar upp kredit i
Riksbanken inte längre möjlig att upprätthålla (bet.
1997/98:FiU29, rskr. 1997/98:253).

Konstitutionsutskottet vill för sin del också
framhålla att riksdagen inte kan lagstifta i
enlighet med motionärens önskemål utan att begå
fördragsbrott.

Med hänvisning till det anförda avstyrks
motion 1997/98:Fi72 (c). Propositionen
tillstyrks i berörd del.

Lagförslagen i övrigt

I propositionen föreslås att Riksbanken skall ha
rätt att utfärda föreskrifter på det
penningpolitiska området. Enligt regeringen framstår
det som ändamålsenligt att den möjlighet som
regeringsformen ger att delegera föreskriftsrätt
till Riksbanken utnyttjas. Vidare föreslår
regeringen att begreppet kreditinstitut ersätts av
begreppet finansinstitut i riksbankslagen.

I propositionen föreslås även ändringar i lagen
(1992:1602) om valuta- och kreditreglering, i lagen
(1996:168) om vissa äldre sedlar samt i
sekretesslagen (1980:100). Det rör sig i dessa fall
om konsekvensändringar med anledning dels av
ändringen av begreppet kreditinstitut till
finansinstitut, dels av indelningen av
riksbankslagen i kapitel.

Utskottet tillstyrker propositionens ovan
nämnda lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa ändringar i
riksbankslagen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi4 yrkande 2,

2. beträffande fullmäktiges
arbetsuppgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:164 i
denna del samt med avslag på motion 1998/99:Fi4
yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank såvitt avser 1
kap. 5 §,

res. 1 (m)

3. beträffande Riksbankens kreditgivning

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:164 i
denna del samt med avslag på motion 1997/98:Fi72
antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank såvitt
avser 8 kap. 1 §,

res. 2 (v)

4. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar propositionens i bilaga 1 intagna
förslag till

a) lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank,

i den mån den inte omfattas av vad utskottet
hemställt under mom. 3,

b) lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring
i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

i den mån den inte omfattas av vad utskottet
hemställt under mom. 2,

c) lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring
i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

d) lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta-
och kreditreglering,

e) lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa
äldre sedlar, och

f) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 10 november 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel
(m), Göran Magnusson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s),
Inger René (m), Kerstin
Kristiansson (s), Tommy Waidelich
(s), Mats Einarsson (v), Nils
Fredrik Aurelius (m), Per Lager
(mp), Helena Bargholtz (fp), Inger
Strömbom (kd), Marianne Andersson
(c) och Pär- Axel Sahlberg (s).

Reservationer

1. Fullmäktiges arbetsuppgifter (mom. 2)

Per Unckel, Jerry Martinger, Inger René och Nils
Fredrik Aurelius (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Vidare yrkas i" och på s. 5 slutar med
"5 § riksbankslagen tillstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan konstatera att i ett avseende avviker
lagförslaget i proposition 1997/98:164 från såväl
propositionen om Riksbankens ställning (prop.
1997/98:40) som den bakomliggande
fempartiuppgörelsen. Den i den tidigare 41 § tänkta
uppräkningen av det nya fullmäktiges ansvarsområde
har tagits bort. Propositionens motivering för detta
är ytterst knapphändig, trots att
riksbanksfullmäktige förordat att bestämmelsen skall
vara kvar. Utskottet anser att det i 1 kap. 5 § i
den nya lagen skall tas in ett första stycke som i
enlighet med den tidigare föreslagna 41 § anger de
bestämmelser som rör fullmäktiges ansvarsområde.
Därmed tillstyrks motion Fi4 (m) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande fullmäktiges arbetsuppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi4 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1997/98:164 i denna
del antar den som Reservanternas förslag
betecknade lydelsen av 1 kap. 5 § lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank,

-----------------------------------------------------
I proposition 1997/98:164 Reservanternas förslag
föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 kap.

5 §
-----------------------------------------------------
Fullmäktige skall

1. utse ledamöter i
direktionen enligt 9 kap.
12 § regeringsformen,
chef för Riksbanken samt
fastställa inbördes
ordning mellan vice
riksbankschefer enligt 1
kap. 4 §,

2. besluta om lön och
andra
anställningsförmåner för
ledamöterna i direktionen
enligt 4 kap. 5 § andra
stycket,

3. lämna medgivande för
avgående ledamöter av
direktionen att inneha en
anställning eller ett
uppdrag enligt 3 kap. 1 §
fjärde stycket,

4. besluta om att skilja
ledamot av direktionen
från hans anställning
enligt 2 kap. 2 § första
stycket,

5. lämna förslag till
disposition av
Riksbankens vinst till
riksdagen och Riksdagens
revisorer enligt 10 kap.
3 § andra stycket,

6. svara för
framställningar inom sitt
ansvarsområde enligt 4
kap. 1 §,

7. besluta om
arbetsordning i
Riksbanken enligt 9 kap.
4 § första stycket,

8. leda verksamheten
vid revisionsenheten
enligt 9 kap. 2 § andra
stycket, och

9. bestämma utformningen
av de sedlar och mynt som
banken ger ut enligt 5
kap. 1 § första stycket.

-----------------------------------------------------
Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs
av direktionen. Direktionen kan besluta att ärenden
får avgöras av riksbankschefen eller någon annan
tjänsteman i Riksbanken.

-----------------------------------------------------

2. Riksbankens kreditgivning (mom. 3)

Kenneth Kvist och Mats Einarsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Den bestämmelse som" och slutar med
"motion 1997/98:Fi72 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksbankslagen bör ändras så
att statens upplåning underlättas. Enligt
Maastrichtfördragets artikel 104 är det förbjudet
för medlemsländernas centralbanker att ge bl.a.
nationella regeringar rätt att övertrassera konton
eller att ge dem andra former av krediter. Denna
restriktion innebär en diskriminering av det
offentliga. Sverige har anpassat sig till detta
förbud. Därmed är staten tvingad att täcka sina
budgetunderskott på marknaden och är utlämnad till
den ränta som finansinstituten bestämmer. Utskottet
delar motionärens uppfattning att Sverige har
frånhänt sig ett användbart ekonomiskt instrument
som skulle kunna hjälpa till att brygga över
konjunktursvackor, utan dyr statlig upplåning eller
kontraproduktiva skattehöjningar.

Utskottet delar motionärens uppfattning att
riksdagen bör ta tillbaka EU-anpassningen på detta
område och besluta ändra 8 kap. 1 § i riksbankslagen
så att staten får samma fördelar vid upplåning hos
Riksbanken som finansinstitut.

I och med medlemskapet omfattas Sverige av artikel
104. Om Sverige bryter mot artikeln skulle Sverige
göra sig skyldigt till fördragsbrott och därmed
riskera att ställas inför EG-domstolen för prövning.
Sverige måste hävda sin rätt att fatta beslut som
går emot fördraget om det uppstår en majoritet för
detta i riksdagen. Sverige skall klart deklarera
motiven för agerandet och vara berett att försvara
saken i domstol. Skulle Sverige tvingas ändra sig
eller ådömas böter visar detta hur mycket frihet
Sverige har gett upp. Detta kan leda till en folklig
beslutsamhet som innebär att Sverige söker utträde
ur unionen.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi72
(c) och föreslår att riksdagen beslutar att ändra 8
kap. 1 § riksbankslagen så att lagen anger att
staten får låna hos Riksbanken.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande Riksbankens kreditgivning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi72 och med
anledning av proposition 1997/98:164 i denna del
antar den som Reservanternas förslag betecknade
lydelsen av 8 kap. 1 § lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank,

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
8 kap.

1 §

-----------------------------------------------------
Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra
utbetalningar för staten.

Riksbanken får ta emot inlåning från staten.
-----------------------------------------------------
Riksbanken får inte Riksbanken får bevilja
bevilja kredit till eller kredit till och förvärva
förvärva skuldförbindelse skuldförbindelse direkt
direkt från staten, annat från staten eller annat
offentligt organ eller offentligt organ.
institution inom
Europeiska unionen. Riksbanken får enligt 6
kap. 7 § andra stycket
Riksbanken får dock också bevilja kredit till
enligt 6 kap. 7 § andra staten under dagen.
stycket bevilja kredit Riksbanken får också inom
till staten under dagen. ramen för övriga
Riksbanken får också inom bestämmelser i denna lag
ramen för övriga bevilja kredit till och
bestämmelser i denna lag förvärva skuldförbindelse
bevilja kredit till och från finansinstitut som
förvärva skuldförbindelse ägs av staten eller annat
från finansinstitut som offentligt organ.
ägs av staten eller annat
offentligt organ.

-----------------------------------------------------

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om

ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om

ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om

valuta- och kreditreglering

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om

vissa äldre sedlar

6. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1
Propositionen....................................1
Motionerna.......................................1
Utskottet........................................2
Ärendet och dess beredning.....................2
Propositionens huvudsakliga innehåll...........2
Yttrande från Europeiska centralbanken (ECB)...2
Kapitelindelning av lagen om Sveriges riksbank.3
Propositionen................................3
Motionen.....................................3
Utskottet....................................4
Riksbankens kreditgivning......................5
Propositionen................................5
Motionen.....................................5
Utskottet....................................6
Lagförslagen i övrigt..........................6
Hemställan.....................................7
Reservationer....................................8
1. Fullmäktiges arbetsuppgifter (mom. 2).......8
2. Riksbankens kreditgivning (mom. 3).........10
Propositionens lagförslag.......................12
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank 12
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank
16
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank
20
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och
kreditreglering 21
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre
sedlar 24
6. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)25