Ändringar i fiskelagen, m.m.

Betänkande 1997/98:JoU24

Jordbruksutskottets betänkande 1997/98:JOU24

Ändringar i fiskelagen, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1997/98
JoU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:139 Ändringar i fiskelagen, m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om upprättande av ett satellitbaserat
kontrollsystem för fiskefartyg och rätt att fiska yrkesmässigt för utländsk
medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om
etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster.
Dessutom tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande
av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december
1982. I samband härmed tillstyrker utskottet även att 33 § fiskelagen
(1993:787) ändras så att möjlighet införs för utländska myndigheters
inspektörer att, vid allvarliga överträdelser mot avtalet, föra ett svenskt
fiskefartyg till hamn. Eftersom lagändringen avser överlämnande av
myndighetsutövning till utländska myndigheter krävs riksdagsbeslut med
kvalificerad majoritet. I anslutning till propositionen behandlas fem
följdmotioner.
Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag och avstyrker
motionerna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:139 att
riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787),
2. godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas
havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av
gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med den förklaring som
regeringen förordar.

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att utländska medborgare, som omfattas av Sveriges
internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet
och utbyte av tjänster, skall likställas med svenska medborgare i fråga om
fiske som bedrivs med stöd av yrkesfiskelicens. Det enligt fiskelagen
(1993:787) gällande bosättningskravet för sådan licens föreslås ersatt av ett
krav på att fisket skall ha anknytning till svensk fiskerinäring.
Vidare föreslås att det i fiskelagen införs ett bemyndigande som gör det
möjligt att meddela föreskrifter om krav på utrustning för automatisk
överföring av uppgifter om fiskefartyg och deras position.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner Avtalet om
genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den
10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och
långvandrande fiskbestånd med den förklaring som regeringen förordar.
Bestämmelserna i fiskelagen om utländska myndigheters kontroll av svenska
fiskare föreslås, som en följd av ett godkännande av avtalet, kompletterad med
en möjlighet för inspektörer att, vid allvarliga överträdelser av
internationellt överenskomna bestämmelser om fiske, föra fartyget till hamn.
Ändringarna i fiskelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1997/98:Jo45 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnader för
satellitmottagare.
1997/98:Jo46 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsansvaret för
satellitövervakningen.
1997/98:Jo47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkrätten kontra EU:s krav om fri etableringsrätt på fiskets
område,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall driva att ett lands fiskekvoter skall
förbehållas i landet boende medborgare,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser 13 och 30 §§ i
förslaget till ändring i fiskelagen (1993:787),
4. att riksdagen, om avslaget av ändringar i 30 § fiskelagen inte vinner
bifall, beslutar om tillägg i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo48 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringen i 30 § fiskelagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om innehav av fartygstillstånd.
1997/98:Jo49 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn
av hur satellitkontrollsystemet skall finansieras.

Utskottet

Satellitövervakning av havsfisket

Propositionen

Bakgrund
Ett viktigt inslag i den gemensamma fiskeripolitiken är kontrollen av fisket.
Kontrollen på fiskeområdet regleras genom rådets förordning (EEG) nr 2847/93 om
införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken. I
förordningen finns bl.a. bestämmelser om insamlande av nödvändiga uppgifter för
resurspolitiken, exempelvis uppgifter om fartyg, redskap, fiskeinriktning,
fångster och landningar. Medlemsstaten skall övervaka fisket och därmed
förbunden verksamhet i sina vatten, bl.a. genom inspektioner av fartyg och
landningar av fisk. Skyldigheten att kontrollera fisket omfattar även de egna
fartyg som är verksamma utanför gemenskapens vatten. Vidare skall staten se
till att lämpliga och effektiva åtgärder vidtas vid överträdelser av den
gemensamma fiskeripolitiken.
Av artikel 3 i kontrollförordningen följer att det skall finnas ett system
för fortlöpande kontroll av gemenskapens fiskefartygs positioner. Förordningen
har ändrats genom rådets förordning (EG) nr 686/97 av den 14 april 1997 om
ändring av förordningen (EEG) nr 2847/93. Ändringen innebär bl.a. att artikel 3
fick en ny lydelse som innefattar mer detaljerade bestämmelser om systemet för
övervakning av fiskefartygs positioner.
Gemenskapsreglerna föreskriver att en medlemsstat måste upprätta ett
satellitbaserat kontrollsystem som möjliggör kontroll av fiskefartygs position.
Detta system skall senast den 30 juni 1998 kunna tillämpas på vissa
fartygskategorier. Senast vid ingången av år 2000 skall kontrollsystemet
tillämpas för alla gemenskapens fartyg av en viss storlek, oberoende av vilket
fiske de används för.
De s.k. satellitföljare som installeras på fartygen skall säkerställa
automatisk överföring av uppgifter om fartygets identitet och om fartygets
senaste position. Det är medlemsstaterna som ansvarar för att fartygen förses
med nödvändig satellitutrustning och att den information som lämnas via
utrustningen tas om hand på föreskrivet sätt. Fartygets befälhavare är ansvarig
för att utrustningen fungerar och att informationen överförs.
Systemet förutsätter att de ovan angivna förordningarna kompletteras med
nationella bestämmelser.

Lagförslaget
Regeringen föreslår att bestämmelsen i 22 § fiskelagen (1993:787) om
uppgiftsskyldighet kompletteras med möjlighet för regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer att föreskriva att fiskefartyg skall ha
utrustning som automatiskt via satellit överför information om fartyget.

Motionerna
Frågan om kostnadsansvaret för satellitövervakningen tas upp i tre motioner.
Enligt motionerna Jo45 (m) och Jo46 (kd) bör kostnaderna för övervakning,
nödvändig utrustning och underhåll inte belasta fiskeföretagen. I motion Jo49
(fp) framställs därutöver krav på en översyn av finansieringen av
kontrollsystemet, som bör göras innan uppgiftskrav utöver rena
positionsangivelser införs.

Utskottets överväganden
Inledningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag om ändring av 22 §
fiskelagen om införande av ett satellitbaserat kontrollsystem för fiskefartyg
med den utformning som anges i propositionen.
För Sveriges del har Fiskeriverket ansvaret för genomförande av
kontrollsystemet. Hösten 1997 anvisade riksdagen 3,65 miljoner kronor för
verkets kostnader för införande och drift av kontrollsystemet (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:JoU1, rskr. 1997/98:117). Vidare får verket under utgiftsområde
23, anslaget C 3, för samma ändamål disponera ett belopp på 4,65 miljoner
kronor av EG-bidraget för strukturstöd till fisket m.m. När det gäller
kostnaderna för drift och underhåll av den utrustning som kommer att
installeras på fiskefartygen har utskottet inhämtat att frågan bereds i
Regeringskansliet. Med det anförda finner utskottet att motionerna Jo45 (m),
Jo46 (kd) och Jo49 (fp) torde komma att bli tillgodosedda utan någon vidare
åtgärd från riksdagens sida.

Rätten att fiska yrkesmässigt

Propositionen

Bakgrund
En grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken är att alla medlemsländers
fiskefartyg har lika tillträde till fiskevattnen och fiskeresurserna. Från
denna princip görs ett antal undantag, bl.a. fördelas gemenskapens
fiskeresurser via nationella kvoter som är avsedda att fiskas av den berörda
statens fartyg. I flera avgöranden utgår EG-domstolen från att det ankommer på
medlemsländerna att, i enlighet med internationell rätt, fastställa villkoren
för ett fartygs registrering och rätt att föra landets flagg. Bedömningen av
vad som är en erforderlig koppling mellan fartyg och land för att få ingå i
landets fartygsflotta måste dock ske med beaktande av gemenskapsrätten i
övrigt.
En kuststat har enligt folkrätten möjlighet att förbehålla fisket för den
egna statens medborgare. Enligt 13 § fiskelagen får utländska medborgare som
inte uppfyller bosättningskravet normalt bara fiska med handredskap på Sveriges
sjöterritorium och i Sveriges ekonomiska zon. När det gäller genomförandet av
internationella överenskommelser kan emellertid Fiskeriverket meddela
föreskrifter om utländska medborgares fiske i landet. I särskilda fall kan
länsstyrelserna meddela tillstånd till annat än yrkesmässigt fiske. Fiske i
större omfattning är förbehållet yrkesmässigt fiske med stöd av
yrkesfiskelicens. För sådan licens krävs enligt 30 § fiskelagen dels att
fiskaren är stadigvarande bosatt i Sverige, dels att fisket är av väsentlig
betydelse för fiskarens försörjning. När licensen prövas första gången beaktas
dessutom tillgången på fisk.
EG-fördragets bestämmelser om bl.a. den fria etableringsrätten och domstolens
uttalanden om principernas tillämpning torde enligt regeringen innebära att det
bosättningskrav som gäller för etablering inom svenskt yrkesfiske inte kan
behållas. De svenska bestämmelserna om förutsättningarna för yrkesfiske måste
således anpassas till gemenskapsrätten. Redan i dag ger fiskelagen utrymme för
att med stöd av särskilda föreskrifter låta utländska medborgare verka inom
svenskt fiske. Regeringen anser emellertid att grundläggande förutsättningar
för rätten att verka inom svenskt fiske bör anges i fiskelagen.
Den utvidgning som bör komma i fråga för att tillgodose gemenskapsrättens
krav bör enligt regeringen avse rätt att fiska yrkesmässigt för utländsk
medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om
etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster.
Utöver yrkesfiskelicens är innehav av fartygstillstånd en förutsättning för
yrkesmässigt fiske med fartyg. Enligt 21 § andra stycket fiskelagen får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om
krav på sådant särskilt tillstånd för användning av fartyg för yrkesmässigt
fiske. Om rätten att fiska i landet och om yrkesfiskelicens ändras i enlighet
med vad som ovan angivits anser regeringen att villkoren för fartygstillstånd
torde kunna anpassas till de nya förutsättningarna för fartygstillstånd utan
ändring av det nuvarande bemyndigandet i fiskelagen.

Lagförslaget
Regeringen föreslår att i 13 § fiskelagen införs en bestämmelse om att
utländska medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om
etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster har
rätt att fiska yrkesmässigt här i landet om de beviljas yrkesfiskelicens. I 30
§ fiskelagen bör föreskrivas att yrkesfiskelicens i fortsättningen får beviljas
den för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse, om fisket har
anknytning till svensk fiskerinäring. Vidare föreslås att regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om
villkoret angående anknytningen till svensk fiskerinäring.

Motionerna
Frågan om folkrätten kontra EU:s krav på fri etableringsrätt på fiskets område
tas upp i motion Jo47 (mp). Motionärerna, som anser att EU:s bestämmelser
uppenbart strider mot folkrätten, hävdar att en stat enligt FN:s
havsrättskonvention har möjlighet att förbehålla fisket inom den egna
ekonomiska zonen för den egna statens medborgare. Under hänvisning till
folkrätten bör riksdagen därför avvisa EU:s krav på fri etableringsrätt
(yrkande 1). Vidare bör Sverige i EU driva frågan att ett lands fiskekvoter
skall förbehållas i landet boende medborgare (yrkande 2). Mot denna bakgrund
bör regeringens förslag till ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen avslås (yrkande
3). Skulle detta yrkande inte vinna majoritet bör förslaget till ändring i 30 §
fiskelagen förses med tillägget ?och besättningen varaktigt bidrar till landets
socialförsäkringssystem? (yrkande 4).
Enligt motion Jo48 (fp) måste den föreslagna lagtexten, i det fall ett
bosättningskriterium inte skulle vara förenligt med EG-rätten, kompletteras med
motivtexter till lagtexten och tillämpningar som möjliggör en reell koppling
till den svenska fiskenäringen (yrkande 1). När det gäller innehav av
fartygstillstånd bör regeringen undersöka möjligheten att ställa krav på att
minst 50 % av ägandet måste vara knutet till licensierad yrkesfiskare (yrkande
2).

Utskottets överväganden
Enligt folkrätten har en kuststat möjlighet att förbehålla fisket för den egna
statens medborgare. En grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken inom EU
är emellertid att alla medlemsländers fiskefartyg har lika tillträde till
fiskevattnen och fiskeresurserna. Från denna princip görs ett antal undantag,
bl.a. fördelas gemenskapens fiskeresurser via nationella kvoter som är avsedda
att fiskas av den berörda statens fartyg. Syftet med fördelningen av nationella
fiskekvoter är att tillförsäkra medlemsländerna en andel av gemenskapens totala
fångstvolymer. Begränsningar av möjligheterna för utländska företag och
medborgare att delta i fisket av de kvoter som kommer register- eller
flaggstaten till del har föranlett flera avgöranden i EG-domstolen. I sina
ställningstaganden har domstolen utgått från att det ankommer på
medlemsländerna att i enlighet med internationell rätt fastställa villkoren för
ett fartygs registrering och rätt att föra landets flagg. Dessa villkor måste
dock vara förenliga med gemenskapsrätten i övrigt, vilket innebär att
medlemsstaten måste beakta förbudet mot diskriminering, den fria
etableringsrätten och proportionalitetsprincipen. Krav på viss nationalitet och
bosättning i landet som förutsättning för registrering av ett fartyg är därmed
oförenliga med gemenskapsrätten. Gemenskapsrätten hindrar däremot inte att ett
medlemsland som villkor för registrering av ett fiskefartyg kräver att fartyget
har reell ekonomisk anknytning till landet om det endast rör relationen mellan
fartygets fiskeoperationer och den befolkning som är beroende av fisket och
till fisket anknuten industri.
EG-fördragets bestämmelser om bl.a. den fria etableringsrätten och domstolens
uttalanden om principernas tillämpning torde enligt utskottets mening innebära
att det bosättningskrav som för närvarande gäller för etablering inom svenskt
yrkesfiske inte kan behållas. Utskottet gör därmed samma bedömning som
regeringen. De svenska bestämmelserna om förutsättningarna för yrkesfisket
måste således anpassas till gemenskapsrätten. För att tillgodose
gemenskapsrättens krav anser utskottet i likhet med regeringen att utvidgningen
bör avse rätt att fiska yrkesmässigt för utländska medborgare som omfattas av
Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria
rörlighet och utbyte av tjänster. Även om fiskelagen redan i dag ger utrymme
för att med stöd av särskilda föreskrifter låta utländska medborgare verka inom
svenskt fiske, bör grundläggande förutsättningar för denna rätt anges i
fiskelagen. Bosättningskravet bör härvid ersättas av kravet att fisket som
bedrivs skall ha anknytning till svensk fiskerinäring. Avsikten är att fisket
skall ha sådan reell anknytning till svensk fiskerinäring som domstolen har
angivit. I sammanhanget vill utskottet erinra om proportionalitetsprincipen som
innebär att kraven för att erhålla licens inte får vara mer långtgående än vad
som krävs för att säkerställa en verklig ekonomisk anknytning mellan fiskaren
och medlemsstaten. Domstolen har inte accepterat ett krav på att minst 75 % av
besättningen skulle vara bosatt i landet eller att som villkor för licens kräva
att fångster eller delar av dem landas i landet. Däremot anser domstolen det
möjligt att som bevis för att operationerna styrs från landet använda
landningar och återkommande besök i landets hamnar. En förutsättning härför var
emellertid att sådana omständigheter inte är de enda möjligheterna att påvisa
ett samband mellan fartyget och landets fiskeberoende befolkning. Landning av
fångster kan således accepteras som ett bevis bland andra, liksom utgångshamnen
för fisketurerna. Att det inte får ställas krav på bosättning innebär enligt
utskottets mening inte att bosättningen skulle sakna betydelse som ett
alternativt bevis för anknytning till landets fiskeberoende befolkning eller
fiskeberoende områden.
Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker
regeringens förslag om ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen. Därmed avstyrker
utskottet motion Jo47 (mp) yrkande 3.
När det gäller frågan om vilken bevisning för anknytning till landet som kan
åberopas anser utskottet att en precisering bör kunna göras i föreskrifter till
lagbestämmelsen. Exempel på sådana preciseringar är att minst 50 % av
fångstvärdet landas i Sverige, att minst hälften av fiskefärderna utgår från
svensk hamn eller att minst hälften av deltagarna i det fiske licenssökanden
avser att bedriva är bosatta i landet. Föreskrifterna måste också ge sökande
möjligheter att åberopa även andra omständigheter till stöd för sin ansökan om
licens. Om flera olika omständigheter åberopas för att påvisa en anknytning
till ett medlemsland måste det enligt utskottets mening överlåtas åt
rättstillämpningen att i sista hand avgöra vad som utgör tillräckliga
omständigheter för att få licens. Utskottet är inte berett att utöver det
anförda förorda någon ytterligare precisering i fråga om reella kopplingar till
svensk fiskerinäring i enlighet med motion Jo48 (fp) yrkande 1. Motionsyrkandet
avstyrks.
Det ovan anförda innebär även att utskottet saknar anledning att tillmötesgå
kravet i motion Jo47 (mp) yrkande 4 om införande av en preciserad anknytning
till socialförsäkringssystemet i 13 § fiskelagen. Motionen avstyrks i denna
del.
Som regeringen anför torde villkoren för fartygstillstånd kunna anpassas till
de nya förutsättningarna för ett sådant tillstånd utan ändring av gällande
bemyndigande i fiskelagen. Detta innebär bl.a. att fiskefartyget skall ha en
reell ekonomisk anknytning till Sverige. Ett angivande av detta krav till minst
50 % som föreslås i motion Jo48 (fp) finner utskottet inte påkallat. Motionen
avstyrks i berörd del.
Som anförs i motion Jo47 (mp) kan en kuststat enligt folkrätten förbehålla
fisket för den egna statens medborgare. I enlighet med etableringsfriheten i
Romfördraget och EU:s gemensamma fiskeripolitik ingår emellertid sedan Sveriges
medlemskap i EU den tidigare nationella ekonomiska zonen i EU:s gemensamma
vatten. På fiskeområdet äger EU förfoga över dessa vatten. Som utskottet
konstaterat ovan är en grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken inom EU
att alla medlemsländers fiskefartyg har lika tillträde till fiskevattnen och
fiskeresurserna. Domstolen har således underkänt bosättning som krav för
fiskelicens. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Jo47 (mp) yrkandena
1 och 2.

Godkännande av avtalet

Propositionen
Regeringen förslår att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av
bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december
1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande
fiskbestånd med följande förklaringar:

- Förklaring i enlighet med artikel 47.1 i avtalet och artikel 5.2 i
havsrättskonventionens bilaga IX med innebörden att Sverige som medlem i
Europeiska gemenskapen har överfört behörighet till gemenskapen avseende vissa
sakområden i avtalet. Vidare anges att en detaljerad förklaring om den närmare
innebörden av den överförda behörigheten kommer att göras i enlighet med
bestämmelserna i artikel 47.1 i avtalet och konventionens bilaga IX.
I 33 § fiskelagen föreslås att en möjlighet införs för utländska myndigheters
inspektörer att vid allvarliga överträdelser föra ett svenskt fiskefartyg till
hamn. Lagändringen kräver kvalificerad majoritet eftersom den avser
överlämnande av myndighetsutövning till utländska myndigheter.

Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av
bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december
1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande
fiskbestånd med de förklaringar som anges i propositionen. Vidare tillstyrker
utskottet att 33 § fiskelagen ändras i enlighet med regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande 22 § fiskelagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen
(1993:787) såvitt avser 22 §,
2. beträffande kostnaderna för ett satellitbaserat kontrollsystem
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo45, 1997/98:Jo46 och 1997/98:Jo49,
3. beträffande 13 och 30 §§ fiskelagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1997/98:Jo47 yrkande 3 antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen
(1993:787) såvitt avser 13 och 30 §§,
res. 1 (v, mp)
4. beträffande ändrad lydelse av 30 § fiskelagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo47 yrkande 4,
res. 2 (v, mp)
5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 och
1997/98:Jo48,
res. 3 (fp)
res. 4 (v, mp)
6. beträffande 33 § fiskelagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen
(1993:787) såvitt avser 33 §,
7. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) i de
delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan,
8. beträffande godkännande av avtalet
att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta
nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och
förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med den
förklaring som regeringen förordar.

Stockholm den 28 april 1998

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),
Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall
(mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).

Reservationer

1. 13 och 30 §§ fiskelagen (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt
folkrätten? och på s. 7 slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo47 (mp) är det angeläget att det kustnära fisket och
det beståndsbevarande yrkesfisket, men även annat fiske som vårt land förfogar
över, skall förbehållas dem som är bosatta i Sverige. Fiskeresurserna är i dag
starkt påverkade av människan. Många fiskbestånd har överfiskats och andra har
påverkats av miljögifter. Utskottet finner det därför angeläget att
möjligheterna för svenskt fiske bevaras för framtiden. Av miljöskäl och av
regionala skäl anser utskottet det angeläget att det kustnära fisket bedrivs av
människor med närhet till och kunskap om fiskbestånden. Om människor som inte
är bosatta vid den aktuella kusten och verkar där ges möjlighet att bedriva
kustnära fiske, begränsas också möjligheterna att bedriva ett ekologiskt
uthålligt fiske med redskap som är anpassade härtill. Mot den bakgrunden är
regionala kvoter och framför allt ett ökat lokalt områdesansvar av vikt.
Enligt folkrätten kan en stat förbehålla fisket åt den egna statens
medborgare inom den ekonomiska zonen. Det framstår därför som mycket märkligt
att EU skapar bestämmelser som så uppenbart strider mot denna rätt.
Fiskerinäringen kan inte jämställas med annan näringsverksamhet eftersom det är
fråga om nyttjande av en begränsad resurs, som ofta är kvoterad. Näringen kan
närmast jämföras med jordbruksnäringen, där det inte är möjligt för andra
länders jordbrukare att förvärva svenska kvoter, t.ex. mjölkkvoter, som är
kopplade till brukande inom Sverige.
Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Jo47 (mp) yrkande 3
och avstyrker regeringens förslag till ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande 13 och 30 §§ fiskelagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo47 yrkande 3 avslår förslaget
till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 13 och 30 §§,

2. Ändrad lydelse av 30 § fiskelagen (mom. 4)
(Vid bifall till utskottets hemställan i mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Det ovan? och
slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
När det gäller förutsättningarna för utländska medborgare att verka inom
svenskt fiske föreslår regeringen sådan ändring i 30 § fiskelagen att fisket
skall ha anknytning till svensk fiskerinäring. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag i denna del. Utskottet, som därmed gör samma bedömning som
motionärerna i motion Jo47 (mp), anser att varaktigt bidrag till landets
socialförsäkringssystem dessutom skall utgöra förutsättning för erhållande av
yrkesfiskelicens. Utskottet tillstyrker således motionens yrkande 4 och
föreslår en förändring i regeringens förslag till ändring i paragrafen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ändrad lydelse av 30 § fiskelagen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo47 yrkande 4 antar förslaget
till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 30 § med den
ändringen att 30 § får följande som Reservanternas förslag betecknade
lydelse:
30 §
-------------------------------------------------------
| | |
|Regeringens förslag |Reservanternas förslag |
| | |
| Yrkesfiskelicens|Yrkesfiskelicens får|
|får beviljas den för vars |beviljas den för vars|
|försörjning fisket är av |försörjning fisket är av|
|väsentlig betydelse, om |väsentlig betydelse, om|
|fisket har anknytning till |fisket har anknytning till|
|svensk fiskerinäring. |svensk fiskerinäring och|
|Licens får beviljas för |besättningen varaktigt|
|viss tid. |bidrar till landets|
| |socialförsäkringssystem. |
| |Licens får beviljas för|
| |viss tid. |
-------------------------------------------------------
När en fråga om licens prövas första gången skall tillgången på fisk beaktas.
-------------------------------------------------------
| Regeringen eller den | Regeringen eller den|
|myndighet som regeringen |myndighet som regeringen|
|bestämmer meddelar närmare |bestämmer meddelar närmare|
|föreskrifter om villkoret |föreskrifter om villkoret|
|angående anknytningen till |angående anknytningen till|
|svensk fiskerinäring. |svensk fiskerinäring. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
3. Fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. (mom. 5)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?När det? och
slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo48 (fp) finner utskottet det inte
rimligt att EG:s primärrätt enligt Romfördraget och fördragets regler om
etableringsfrihet och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet skulle
utesluta möjligheten att använda ett bosättningskrav som kriterium för att
skapa den nödvändiga länken mellan de nationella fiskekvoterna, den
fiskeberoende befolkningen och fiskeområdena. Skulle det emellertid visa sig
att ett bosättningskriterium i 30 § fiskelagen inte är förenligt med EG-rätten
bör enligt utskottets mening den i paragrafen föreslagna lagtexten ?om fisket
har anknytning till svensk fiskerinäring? kompletteras med motivtexter till
lagtexten som möjliggör en reell koppling till den svenska fiskerinäringen.
Vidare anser utskottet det nödvändigt att den licensierade yrkesfiskaren och
åtminstone en majoritet av besättningen är knutna till det svenska
socialförsäkringssystemet. Härutöver bör bosättningen vara ett, om än ej
oundgängligt element i en sådan undersökning av anknytningen till svensk
fiskerinäring. Slutligen bör licenshavaren ha en verklig koppling till svensk
fiskerinäring.
I samtliga verksamheter som kräver någon form av auktorisation söks och
eventuellt beviljas i normalfallet tillstånd i det land där verksamheten skall
bedrivas och där individen betalar skatt och bidrar till
socialförsäkringssystemet. Utskottet anser det därför av vikt att någon form av
begränsning införs så att sökanden/innehavaren av yrkesfiskelicens inte
samtidigt är licensierad i mer än ett land.
Riksdagen bör godkänna vad utskottet anfört ovan med anledning av motion Jo48
(fp) yrkande 1.
Det ovan - - - (=utskottet) - - - denna del.
Slutligen anser utskottet att regeringen bör undersöka möjligheterna att
införa krav på att, för innehav av fartygstillstånd, minst 50 % av ägandet är
knutet till licensierad yrkesfiskare. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo48 (fp) yrkande 2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m.
att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Jo48 yrkande 1 godkänner vad
utskottet anfört om anknytning till svensk fiskerinäring, dels med
anledning av motion 1997/98:Jo48 yrkande 2 och med avslag på motion
1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om innehav av fartygstillstånd,

4. Fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Som anförs? och
på s. 8 slutar med ?och 2? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo47 (mp) strider EU:s krav på likställighet mellan
utländska medborgare bosatta utanför Sverige och människor bosatta inom landet
i fråga om erhållande av yrkesfiskelicens mot folkrätten så som den kommer till
uttryck i FN:s havsrättskonvention. Enligt utskottets mening kan den fria
etableringsrätten inte åberopas beträffande fiskerinäringen eftersom denna
näring närmast kan jämställas med jordbruksnäringen, där erhållande av
nationella kvoter kräver bosättning inom landet. De kvoter av t.ex. lax som
Sverige har tilldelats har beviljats fiskare bosatta i landet, och denna
fördelning sker nationellt. Mot bakgrund av utvecklingen mot stora fartyg som
industrimässigt och utan urskiljning ?dammsuger? havsbottnarna blir
fördelningen av kvoter verkningslös, och möjligheterna att skapa ett ekologiskt
hållbart fiske minskar. Fiskeripolitiken måste därför syfta till ett större
regionalt områdesansvar inom regionala fiskekvoter och med en tydlig inriktning
på humankonsumtion. I det sammanhanget skulle EU:s förslag om fritt fiske
fullständigt omintetgöra varje lokalt ansvar för bestånden. Regeringen bör
därför avvisa EU:s krav på tillträde till den svenska ekonomiska zonen och med
kraft driva uppfattningen att framförhandlade kvoter skall tillförsäkras dem
som bor i det land som har tilldelats kvoten. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo47 (mp) yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 och
med avslag på motion 1997/98:Jo48 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Kostnaderna för ett satellitbaserat kontrollsystem
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Den föreslagna ändringen i 22 § fiskelagen innebär möjlighet för regeringen att
föreskriva att fiskefartyg skall ha utrustning som automatiskt via satellit
överför information om fartyget. Enligt vår mening skall kostnaderna för
montering, drift och underhåll av sådan utrustning inte belasta yrkesfisket. Vi
förutsätter därför att den beredning av ärendet som uppges pågå i
Regeringskansliet kommer att resultera i ett beslut av denna innebörd. Det är i
sammanhanget värt att notera att det danska Folketinget har beslutat att
genomföra ett satellitbaserat kontrollsystem, men att de danska yrkesfiskarna
inte skall belastas med kostnaderna för detsamma.

Propositionens lagförslag