Ändringar i aktiekontolagen

Betänkande 1993/94:LU37

Lagutskottets betänkande 1993/94:LU37

Ändringar i aktiekontolagen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1993/94
LU37

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i
proposition 1993/94:232 om en utvidgning av möjligheterna att
registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen.
Förslaget innebär att det kontobaserade systemet utvidgas så att
registrering skall få ske av alla finansiella instrument som är
juridiskt och tekniskt förenliga med registreringssystemet och
aktiekontolagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1994.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen.

Propositionen

I proposition 1993/94:232 föreslår regeringen
(Finansdepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att
riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i aktiekontolagen (1989:827).

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Utskottet

År 1988 beslutade riksdagen om riktlinjer för ett kontobaserat
system för registrering av aktier i avstämningsbolag, dvs.
sådana aktiebolag för vilka Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
för aktieboken, och av skuldförbindelser avsedda för allmän
omsättning (prop. 1987/88:108, bet. 1988/89:NU2). Beslutet
fullföljdes hösten 1989, varvid lagstiftning beslutades om ett
kontobaserat system för registrering av fondpapper,
huvudsakligen aktier (prop. 1988/89:152, bet. LU5, rskr. 22).
Lagstiftningen -- aktiekontolagen (1989:827), lagen (1989:828)
om införande av aktiekontolagen och lagen (1989:829) om
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag -- innebar att ordningen
med aktiebrev avskaffades i alla avstämningsbolag. De
rättsverkningar som dittills varit förbundna med innehav av
aktiebrev knöts i stället till registrering på konto hos VPC.
Övergången till det kontobaserade systemet har, i enlighet med
vad som förutsattes i riksdagsbeslutet, skett successivt.

I 1 kap. 2 § och 9 kap. 1 § aktiekontolagen anges vilka
finansiella instrument systemet omfattar. Sålunda uppräknas i
det förstnämnda lagrummet, förutom aktier i avstämningsbolag,
ett antal i aktiebolagslagen (1975:1385) reglerade rättigheter
som kan sägas vara förstadiet till fullt utbildade aktierätter.
I 9 kap. 1 § upptas ensidiga skuldförbindelser avsedda för
allmän omsättning samt vissa lagreglerade rättigheter som har
anknytning till konvertibla skuldebrev eller till skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning. Gemensamt för samtliga
värdepapperstyper är att de är bärare av sådana rättigheter som
är civilrättsligt lagreglerade.

I lagstiftningsärendet hösten 1989 riktades viss kritik från
bl.a. Sveriges industriförbund, Svenska fondhandlareföreningen
och Värdepapperscentralen mot omfattningen av de rättigheter som
var avsedda att ingå i det kontobaserade systemet. I vart fall,
hävdades det, borde samtliga finansiella instrument som vid den
tiden hanterades av Värdepapperscentralen ingå i systemet,
vilket skulle innebära att aktiekontolagen utsträcktes till att
omfatta även s.k. inköpsrätter och köpoptioner.

Utskottet framhöll för sin del att den då föreslagna lösningen
av frågan om vilka finansiella instrument som skall ingå i det
nya systemet låg i linje med de av riksdagen tidigare godkända
principerna för ett kontobaserat värdepapperssystem (se bet.
1989/90:LU5, s.8). Utskottet fann därför inte anledning att då
förorda någon utvidgning av aktiekontolagens tillämpningsområde
i förhållande till regeringens förslag. Däremot kunde det enligt
utskottet tänkas att aktiekontolagen längre fram utvidgades till
att omfatta ytterligare rättigheter. Så kunde exempelvis vara
fallet om en civilrättslig lagreglering genomförs beträffande
nya instrument på värdepappersmarknaden eller om den framtida
utvecklingen eljest skulle ge vid handen att någon viss
rättighet borde omfattas av systemet. Utskottet utgick från att
regeringen noga följde utvecklingen på området och återkom med
förslag till kompletteringar av lagstiftningen som i framtiden
kunde visa sig erforderliga.

I den nu aktuella propositionen föreslås en utvidgning av
möjligheterna att registrera finansiella instrument enligt
aktiekontolagen. Förslaget innebär att registrering skall få ske
av alla finansiella instrument som är juridiskt och tekniskt
förenliga med registreringssystemet och aktiekontolagen.
Begreppet finansiella instrument omfattar enligt 1 kap. 1 §
lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument alla
rättigheter och förpliktelser avsedda för handel på
värdepappersmarknaden. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
juli 1994.

Propositionen grundar sig på ett förslag i
Clearingsutredningens betänkande (SOU 1993:114) Konto, clearing
och avveckling. Betänkandet har remissbehandlats i nu akuella
delar.

I propositionen pekar regeringen på utvecklingen på den
svenska värdepappersmarknaden och hänvisar till internationella
rekommendationer. Enligt regeringens mening har utvecklingen
medfört ett ökat behov av att kunna registrera ytterligare
instrument i det kontobaserade systemet. Med hänsyn till den
snabba utvecklingen av nya finansiella instrument bör ett mer
flexibelt regelsystem tillskapas som medger att nya instrument
kan registreras utan föregående lagändring. För att uppnå detta
bör enligt regeringens mening en möjlighet införas att
registrera, förutom samtliga instrument som i fysisk form utgör
innehavarpapper, såsom aktier och löpande skuldebrev, också
sådana instrument som inte är löpande i sin grundform men som
utan olägenhet kan inordnas i ett system avsett för löpande
instrument. Därutöver bör instrumenten vara förenliga med det
nuvarande registreringssystemet. Något hinder för att registrera
utländska instrument, om de uppfyller de angivna kraven,
föreslås inte. Förhandsgranskning för att registrering skall få
ske förutsätts inte äga rum. I propositionen framhålls dock, med
hänvisning till att registreringen inte alltid kommer att vara
oproblematisk, att Värdepapperscentralen samråder med
Finansinspektionen inom ramen för inspektionens löpande tillsyn
i registreringsfrågorna.

Enligt utskottets bedömning innebär förslaget att föreliggande
behov av en flexibel utvidgning av möjligheterna att registrera
finansiella instrument enligt aktiekontolagen tillgodoses.
Förslaget ligger i linje med vad utskottet uttalade i samband
med aktiekontolagens tillkomst. Propositionen föranleder ingen
erinran från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande aktiekontolagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
aktiekontolagen (1989:827).

Stockholm den 5 maj 1994

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Margareta Gard
(m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik
(s), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander
(s), Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m),
Carin Lundberg (s), Maud Ekendahl (m), Stina Eliasson (c) och
Kenneth Lantz (kds).

Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)

Bilaga