Ändring i körkortslagen (1977:477)

Betänkande 1992/93:TU37

Trafikutskottets betänkande 1992/93:TU37

Ändring i körkortslagen (1977:477)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1992/93

TU37

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i proposition 1992/93:189 framlagt
förslag till två ändringar i körkortslagen (1977:477), som avses
träda i kraft den 1 juli 1993.
Den ena ändringen innebär att omständigheterna i det
enskilda fallet skall beaktas vid prövningen av
körkortsingripande vid allvarliga hastighetsöverträdelser och
att dagens ordning med nästan obligatorisk återkallelse
nyanseras. Ändringen begärdes av utskottet i betänkande
1991/92:TU2 (s. 24--25).
Den andra ändringen innebär att del av körkortsbehörighet
skall kunna återkallas vid vissa former av brottslighet.
Exempelvis skall en person som har dömts för våldtäkt kunna få
körkortsbehörighet för taxi eller buss återkallad.

Propositionen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1992/93:189 att riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1977:477).
Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, har tagits in
som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Bestämmelser om körkortsingripande

Enligt bestämmelser i körkortslagen (1977:477) kan
körkortsingripande ske i form av (1) återkallelse av körkortet,
(2) varning av körkortshavaren och (3) omhändertagande av
körkortet.

Enligt 16 § skall återkallelse av körkortet ske
1. om körkortshavaren har brutit mot 1§ andra stycket,
4§ eller 4a§ lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott eller 30§ första, andra eller tredje stycket
järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),
2. om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för
vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,
3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig
grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter
de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens
intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,
4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett
motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta
tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta
stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon
annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om
överträdelsen inte kan anses som ringa,
5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i
nykterhetshänseende ej bör ha körkort,
6. om det med hänsyn till brottslig gärning som
körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antagas att han
ej kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme
och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga
förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon,
7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra
körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom
sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt
ej vidare bör ha körkort,
8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in
läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov,
9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya
körkort,
10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.

De brott som avses i punkt 1 är grov vårdslöshet i trafik,
rattfylleri, grovt rattfylleri och onykterhet i spårtrafik.
Hänvisningen i punkt 2 avser avvikande från
trafikolycksplats, s.k. smitning.

Bestämmelserna i 16 § gäller i tillämpliga delar också i fråga
om körkortstillstånd.

Om körkortet återkallas i fall som avses i 16§ 7, 8, 9 eller
10 får enligt 17§ körkortslagen återkallelsen begränsas
till att avse viss del av körkortsbehörigheten.

I stället för återkallelse skall körkortshavaren enligt 22§
meddelas varning i sådana fall som avses i 16§ 2--6, om
varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd
och han inte har avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet.

I 24 § KL finns en generell undantagsregel. Om synnerliga skäl
föreligger får nämligen återkallelse underlåtas om det kan
ske utan fara för trafiksäkerheten. Underlåtes återkallelse får
varning meddelas i stället.

Propositionsförslagen

I proposition 1992/93:189 framläggs förslag om en mer
nyanserad användning av återkallelse av körkort i samband med
hastighetsöverträdelser samt förslag om möjlighet att återkalla
behörigheterna D (för buss) och TAXI vid brottslig gärning av
visst slag.

En mer nyanserad användning av återkallelse av körkort i
samband med hastighetsöverträdelser

De refererade bestämmmelserna i 16 § 4 om återkallelse av
körkortet vid hastighetsöverträdelse tillkom år 1986 (prop.
1985/86:115, bet. TU 27, rskr. 348) och innebar en skärpning
i förhållande till vad som gällde dessförinnan. Ett
överskridande av den tillåtna hastigheten med mer än 30 km/tim
skulle anses vara av den arten att återkallelse kunde komma i
fråga. I vissa fall -- vid begränsningar till låga hastigheter
såsom till 30 km/tim utanför skolor m.m. -- skulle redan ett
överskridande med 20 km/tim anses vara av den karaktären att
återkallelse borde komma i fråga.

Efter den år 1986 beslutade skärpningen av återkallelsegrunden
väcktes under en följd av år motioner i riksdagen, vari
motionärerna vände sig mot en alltför onyanserad användning av
återkallelseinstitutet vid hastighetsöverträdelser.
Trafikutskottet framhöll att körkortslagstiftningen allmänt
förutsatte en individualiserad bedömning och uttalade med allt
större skärpa att bedömningen i fråga om körkortsåterkallelse
kunde -- och borde -- påverkas av omständigheterna i det
enskilda fallet. På förslag av utskottet i betänkande
1991/92:TU2 (s. 24--25), vari utskottet upprepade detta
uttalande, begärde riksdagen (rskr. 1991/92:27) att regeringen
skulle återkomma till riksdagen med förslag som tillgodosåg vad
utskottet uttalat.

För att tillmötesgå riksdagens begäran föreslås i
propositionen att körkortslagen ändras så att hänsyn tas till
omständigheterna i det enskilda fallet vid prövning av
körkortsingripande i samband med hastighetsöverträdelser. Detta
föreslås ske genom att den i 22§ inskrivna möjligheten att
meddela varning vid särskilda skäl inte längre skall vara
begränsad genom det år 1986 införda undantaget för fall då
körkortshavaren avsevärt har överskridit högsta tillåtna
hastighet.
Departementschefen framhåller att det inte är avsett att
ändra den i praxis fastlagda huvudprincipen att den som har kört
mer än 30 km/tim (eller i vissa fall 20 km/tim) för fort har
åsidosatt gällande regler på ett sådant sätt att återkallelse
skall komma i fråga. Departementschefen anför i detta sammanhang
att även hastighetsöverskridanden med mindre än 30 km/tim, som
sker inom tätbebyggda områden med begränsad sikt, utanför skolor
m.m., kan betecknas som så grova att en återkallelse av
körkortet bör ske. Å andra sidan bör det enligt
departementschefen inte alltid betraktas som en grov
hastighetsöverträdelse, som med nödvändighet kan medföra
körkortsåterkallelse, om en person kör mer än 30 km/tim för fort
på en motorväg där 110 km/tim är högsta tillåtna hastighet när
sikten är god och trafikintensiteten mycket låg.

Propositionsförslaget i här aktuell del tillgodoser utskottets
önskemål. Utskottet föreslår sålunda att lagförslaget antas,
såvitt avser 22§.

Möjlighet att återkalla behörigheterna D (för buss) och TAXI
vid brottslig gärning av visst slag

Körkort söks och utfärdas för behörigheten D tillsammans med
behörigheten E (DE, för buss och släpfordon oavsett antal och
vikt) i förening i olika kombinationer med behörigheterna A (för
motorcykel), B (för personbil m.m.), C (för tung lastbil och ett
lätt släpfordon) och E (för släpfordon oavsett antal och vikt).
Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra
personbil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärks i körkort med
beteckningen TAXI.

Föreningen för allmänna ombud för körkortsfrågor har i en
skrivelse till regeringen i februari 1993 pekat på att nuvarande
lydelse av 17§ inte ger möjlighet att återkalla del av
behörighet, då en körkortshavare har gjort sig skyldig till
brottslig gärning enligt 16§6.
Departementschefen pekar på att det i dagens läge med en
avreglerad taxinäring inte kan uteslutas att en person som har
dömts för exempelvis våldtäkt arbetar som taxichaufför, vilket
kan skapa oro och rädsla hos allmänheten för att anlita taxi för
transport.
Mot nu nämnda bakgrund föreslås i propositionen att
körkortslagen ändras så att det blir möjligt att återkalla
körkortsbehörigheten till viss del, även när körkortshavaren har
gjort sig skyldig till vissa brott. Huvudsakligen bör det enligt
departementschefen vara fråga om sådana brott som enligt 83§
körkortsförordningen (1977:722) skall föranleda en underrättelse
från Rikspolisstyrelsen till Vägverket. Uppgifter om sådana
brott skall föras in i körkortsregistret.
Propositionsförslaget föreslås genomföras så att till 17§
körkortslagen fogas ett nytt (andra) stycke med bestämmelser om
att i fall då ett körkort omfattar behörigheten D eller
taxibehörighet, sådan behörighet får återkallas om
körkortshavaren har gjort sig skyldig till brottslig gärning som
visar att han inte är lämplig att inneha körkort med sådan
behörighet.
Departementschefen anför att han inte är beredd att föreslå
undantag från de föreslagna bestämmelserna när det gäller
D-behörighet för den som kör fordon som visserligen är
registrerade som bussar -- med krav på D-behörighet -- men som
inte används för personbefordran. Som exempel kan här nämnas
bussar för biblioteks- och blodgivningsverksamhet. Enligt
departementschefen torde andelen olämpliga och dömda personer
som kör sådana bussar inte vara så stor att en speciallösning är
motiverad. Utskottet vill i detta sammanhang peka på möjligheten
att meddela undantag från körkortslagen för fall då D-behörighet
har återkallats med stöd av de föreslagna bestämmelserna i 17§
för den som kör buss som nu sagts. Av 32§ andra stycket
körkortslagen följer nämligen att regeringen i enskilda fall får
medge undantag från körkortslagen.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionsförslaget
i här aktuell del och föreslår att lagförslaget antas, såvitt
avser 17§.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:189 framlagda
förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477).

Stockholm den 18 maj 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp),
Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s),
Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars
Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing
(s) och Rune Thorén (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.