Ändring i det nordiska skatteavtalet

Betänkande 2019/20:SkU2

Skatteutskottets betänkande

2019/20:SkU2

Ändring i det nordiska skatteavtalet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till protokoll om ändring i skatteavtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt regeringens förslag om att anta en lag om ändring i lagen om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna.

Ändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för det s.k. BEPS-projektet införs i det nordiska skatteavtalet. Det införs bl.a. en bestämmelse som ger en avtalsslutande stat möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Vidare utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överens-kommelse. En ny bestämmelse införs även som enbart avser Färöarnas möjlighet att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt Färöarna ska undanröja dubbelbeskattning.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:126 Ändring i det nordiska skatteavtalet.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ändring i det nordiska skatteavtalet

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändring i det nordiska skatteavtalet

Riksdagen

a) godkänner protokollet undertecknat den 29 augusti 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet,

b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:126 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 26 september 2019

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S), Anne Oskarsson (SD) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:126 Ändring i det nordiska skatteavtalet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

I ärendet har inte väckts några motioner.

Bakgrund

Avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet (det nordiska skatteavtalet) undertecknades den 23 september 1996. Det trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1998. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Våren 2013 påbörjade OECD med stöd av G20 ett projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (”Base Erosion and Profit Shifting Project”, BEPS). I oktober 2015 publicerade OECD och G20 det s.k. BEPS-paketet. Två av paketets åtgärdsområden (6 och 14) innehåller minimi-standarder på skatteavtalsområdet. Minimistandarderna kommer också till uttryck i OECD:s modellavtal genom 2017 års uppdatering.

I januari 2017 inledde de nordiska länder som är parter till det nordiska skatteavtalet diskussioner om att införa BEPS minimistandarder i det nordiska skatteavtalet. Parterna tog fram ett utkast till ändringsprotokoll som paraferades i augusti 2017. Den svenska texten har remitterats till Kammarrätten i Stockholm och Skatteverket. Protokollet undertecknades i Helsingfors den 29 augusti 2018.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner protokollet undertecknat den 29 augusti 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet och antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Till följd av det projekt som OECD med stöd av G20-länderna har genomfört för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det s.k. BEPS-projektet, införs nya minimistandarder på skatteavtalsområdet.

Enligt minimistandarden bör det i ett skatteavtal uttryckligen anges att syftet ska vara att undvika dubbelbeskattning utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller mindre skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Detta syfte uttrycks i ingressen till OECD:s modell-avtal. Den nya inledningen till det nordiska skatteavtalet överensstämmer i alla väsentliga delar med inledningen till OECD:s modellavtal.

Minimistandarden omfattar också specifika avtalsbestämmelser, och av de tre alternativ till bestämmelser som staterna kan välja att införa valde de nordiska länderna att införa en Principal Purpose Test-regel (PPT-regel) som innebär att en förmån enligt ett skatteavtal inte ska ges om ett av de huvudsakliga syftena med ett visst arrangemang eller en viss transaktion har varit att få denna avtalsförmån. Enligt PPT-regeln görs dock undantag om givandet av förmånen skulle vara i överensstämmelse med ändamålet för och syftet med de relevanta bestämmelserna i skatteavtalet i fråga.

Dessutom ska stater införa en minimistandard i sina skatteavtal som syftar till att säkerställa ett snabbt, effektivt och ändamålsenligt förfarande för att lösa skatterelaterade tvister genom s.k. ömsesidig överenskommelse motsvarande artikel 25 punkterna 1–3 i OECD:s modellavtal. Sådana bestämmelser har även tidigare varit en del av modellavtalet och det nordiska skatteavtalet. Den nya bestämmelsen i avtalet – som i huvudsak överensstämmer med artikel 25 punkt 1 i OECD:s modellavtal – innebär att den som anser att åtgärder har vidtagits som medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i skatteavtalet, kan lägga fram saken för den behöriga myndigheten i någon av de avtalsslutande staterna. Enligt nuvarande avtal ska saken i dessa fall läggas i fram i den stat där personen har sin hemvist eller, under vissa förutsättningar, i den stat där personen är medborgare. Enligt den nya bestämmelsen i avtalet ska framställan ske inom fem år från det att personen fick vetskap om åtgärden, medan tidsgränsen i OECD:s modellavtal är tre år.

En ny bestämmelse införs som enbart avser Färöarnas möjlighet att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt Färöarna ska undanröja dubbelbeskattning.

Den nya lydelsen av avtalet införlivas i svensk rätt genom ändring i 1 § lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Genom ändring av 1 § så att den hänvisar till det protokoll som undertecknades den 29 augusti 2018 ändras samtidigt 1 § så att det ändringsprotokoll som undertecknades den 6 oktober 1997, och som genom lagen (1997:920) om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna utgör en del av bilagan till lagen, ingår i uppräkningen över protokoll om ändring.

Protokollet föreslås träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det finska utrikesministeriet att protokollet har godkänts. Det är således inte nu möjligt att avgöra vid vilken tidpunkt protokollet kommer att träda i kraft. Protokollets bestämmelser tillämpas på skatter som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då protokollet träder i kraft eller senare. Protokollet ska förbli i kraft så länge avtalet är i kraft.

Utskottets överväganden

Ändring i det nordiska skatteavtalet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner det protokoll som undertecknades den 29 augusti 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet och antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:126 Ändring i det nordiska skatteavtalet:

1.Riksdagen godkänner protokollet undertecknat den 29 augusti 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag