Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993, m.m.

Betänkande 1992/93:BoU5

Bostadsutskottets betänkande 1992/93:BOU05

Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna m.m.
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga 1

1992/93
BoU5

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen
anförts om att administrationen av bostadsbidragen förs över
från kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att de regler
för bostadsbidrag och för särskilt bidrag till ensamstående med
barn som gäller för första halvåret 1993 skall gälla för hela år
1993.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer, ett särskilt
yttrande och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:63 föreslagit riksdagen
att

dels anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda
bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,

2. lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till
ensamstående med barn,

dels godkänna vad i propositionen anförts om att
bostadsbidragens administration förs över från kommunerna till
försäkringskassorna den 1 januari 1994.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen
väckta motionerna

1992/93:Bo20 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en analys av bostadsbidragens
måluppfyllelse och kostnadsutveckling,

2. att riksdagen beslutar att bostadsbidragens nedre
bidragsgrundande bostadskostnadsgräns för 1993 fastställs till
1900 kr för familjer med ett barn, 1600 kr för familjer med
två barn och 1300 kr för familjer med tre eller flera barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Boverkets ansvarsområde vid en förändrad
administration för bostadsbidragen.

1992/93:Bo21 av Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändring i lagen om bostadsbidrag.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) och från Föreningen Kommunala
förmedlingsorgan.

Utskottet

Överföring av bostadsbidragens administration till
försäkringskassorna m.m.

Frågan om en överföring av administrationen av bostadsbidragen
från kommunerna till försäkringskassorna har behandlats av en
särskilt tillkallad utredare i betänkandet (SOU 1992:89)
Bostadsbidrag, enklare, rättvisare, billigare. Betänkandet har
remissbehandlats. Remisstiden utgick den 1 december 1992.

I propositionen anförs att i betänkandet visats att
handläggningen kommer att förändras på flera sätt när ansvaret
förs över till försäkringskassorna. Ett överförande anges ge
stora fördelar i fråga om resursutnyttjande, tillgång till
uppgifter och säkerhet i prövning och kontroll. Utredningen
beräknar att den lokala administrationen blir ca 30 % billigare
genom förenklade regler, likformighet i uppgiftshanteringen,
ADB-stöd och ny organisation.

Utgångspunkten i direktiven för utredningen är att
administrationen skall föras över till försäkringskassorna den 1
juli 1993 och att samtidigt nya bidragsregler då bör införas. I
propositionen görs den bedömningen att ett överförande vid
halvårsskiftet 1993 innebär en alltför kort förberedelsetid för
en så omfattande administrativ förändring. Genom en
framflyttning av genomförandetidpunkten till den 1 januari 1994
skapas enligt propositionen också utrymme för att fatta beslut
som ger korrekta bidrag.

I propositionen anges att ett års framförhållning är nödvändig
för att kommunerna och försäkringskassorna skall få skälig tid
att förbereda administrationsförändringen. Ett principbeslut bör
därför, enligt propositionen, redan nu fattas om att ansvaret
för bostadsbidragens administration på lokal nivå förs över från
kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994.
Regeringen anser att nya regler bör införas samtidigt som
administrationen ändras. En proposition i ämnet avses föreläggas
riksdagen i februari 1993.

Vad nu redovisats om motiven och tidpunkten för ett förändrat
ansvar för bostadsbidragsadministrationen har inte mött
invändningar i motioner. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner propositionen i denna del.

I motion Bo20 (s) yrkande 3 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande av vad i motionen anförts om
bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument. Motionärerna
anser att bidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att
öka i framtiden eftersom den allmänna utvecklingen går från ett
generellt mot ett selektivt bostadsstöd.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om att
bostadsbidragen även fortsättningsvis får anses vara ett
bostadspolitiskt instrument. I en frågestund i riksdagen den 10
december 1991 gav socialministern uttryck för en liknande
uppfattning. Han anförde då att det är en riktig utveckling vi
sett exempel på under senare år när vi minskar
bostadssubventionerna men med användande av riktade
bostadsbidrag ser till att personer med låga inkomster ändå kan
få bo hyggligt. Socialministern anförde vidare att minskade
generella subventioner innebär att man tvingas kompensera
hushåll med låga inkomster genom ökade bostadsbidrag. Också i en
interpellationsdebatt den 11 maj 1992 framförde socialministern
uppfattningen att minskade generella bostadssubventioner bör
leda till att bostadsbidragen förbättras.

Mot bakgrund av vad nu redovisats och då det, enligt
utskottets uppfattning, får anses råda en betydande grad av
samstämmighet beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument finner utskottet det inte erforderligt med ett
riksdagens tillkännagivande i frågan. Motion Bo20 (s) yrkande 3
avstyrks med hänvisning till det anförda.

För att bibehålla och ytterligare markera bostadsbidragens
bostadspolitiska roll föreslås i yrkande 4 i samma motion --
motion Bo20 (s) -- att Boverket som förvaltningsmyndighet för
bl.a. bostadsförsörjning och byggande bör behålla ansvaret för
frågor som hänger samman med regelsystem och
tillämpningsföreskrifter m.m. även när administrationen av
bostadsbidragen kommer att anförtros försäkringskassorna.

Frågan om uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen har
tagits upp i den ovan nämna utredningen. I utredningen föreslås
att Riksförsäkringsverket som systemansvarig myndighet svarar
för att bostadsbidragssystemet och dess administration följs upp
och för att de data som produceras också tillgodoser andra
intressenters behov. Riksförsäkringsverket föreslås också svara
för att systemet och administrationen utvärderas på samma sätt
som gäller för övriga bidrag. Boverket som bostadspolitisk
sektormyndighet föreslås svara för främst sådan utvärdering som
verket behöver göra inom ramen för sin roll inom det
bostadspolitiska området.

Som framgått ovan har remissbehandlingen av betänkandet
avslutats i dagarna. I propositionen anförs att det i samband
med den proposition om bostadsbidragen som avses föreläggas
riksdagen i februari 1993 också kommer att lämnas förslag till
ansvarsfördelning för bostadsbidragsadministrationen på
central nivå. Utskottet finner det inte lämpligt föreslå
riksdagen att göra ett tillkännagivande i frågan och därigenom i
viss mån binda de pågående övervägandena. Motionen Bo20 (s)
yrkande 4 avstyrks således.

I detta avsnitt bör också behandlas yrkande 1 i motion Bo20
(s). Yrkandet går ut på att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna att en analys av bostadsbidragens
måluppfyllelse och av utvecklingen av bostadskostnaderna bör
göras.

Utskottet vill erinra om att utskottet i yttrandet
1992/93:BoU2y nyligen (nov. 1992) behandlat ett motionsyrkande
med i huvudsak samma förslag och därvid bl.a. enhälligt anfört
att det närmast får anses självklart att regeringen utan en
riksdagens begäran därom i samband med pågående och kommande
överväganden om inriktningen av reduktionen av
bostadssubventionerna noga analyserar vilka effekter
subventionsminskningen innebär. Utskottet, som inte funnit
anledning att frångå sitt ovan redovisade ställningstagande,
avstyrker med det anförda motion Bo20 (s) yrkande 1 om ett
tillkännagivande till regeringen om bostadsbidragens
måluppfyllelse m.m.

Regler för bostadsbidrag år 1993 m.m.

I kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. I:5
s.4) föreslog regeringen våren 1992 att regler för
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn för år
1993 tills vidare endast lämnas för månaderna januari -- juni
och att bidrag under denna tid i princip skall lämnas enligt
samma regler som under år 1992. För att lindra effekterna av
bostadskostnadsökningar föreslogs dock att
bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer skulle höjas.
Regeringen utgick därvid från att nya regler för
bidragsgivningen skulle kunna införas fr.o.m. den 1 juli 1993.
Förslaget lades fram i avvaktan på resultatet av det då pågående
utredningsarbetet om administrationen av bostadsbidragen.
Riksdagen godkände i juni 1992 (bet. 1991/92:BoU25) regeringens
förslag.

Mot bakgrund av vad i den föreliggande propositionen förordats
beträffande tidpunkten för en överföring av bostadsbidragens
administration till försäkringskassorna samt om nya regler för
bostadsbidragsgivningen förordas att tidsbegränsningen i lagen
(1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år
1993 tas bort och att lagen således kommer att gälla för
bostadsbidrag under hela år 1993.

I motion Bo20 (s) yrkande 2 föreslås att de nedre
bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer ligger kvar på dagens nivå och att riksdagens
beslut från våren 1992 om att höja dessa gränser med 150 kronor
per månad skall rivas upp. Ett bifall till motionsförslaget
innebär ändringar i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

Utskottet vill erinra om att de mål som vägleder
bostadsbidragsgivningen fastställdes av riksdagen år 1987.
Målsättningen formuleras vanligen så att bostadsbidragen på sikt
skall utformas så att även familjer som är beroende av
bostadsbidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett
eget rum för varje barn. För att denna målsättning skall kunna
förverkligas är det nödvändigt att anpassa bidragen till
utvecklingen av boendekostnaderna. Detta har gjorts genom att de
övre bostadskostnadsgränserna har höjts väsentligt under senare
år. Även det i våras av riksdagen godkända regeringsförslaget
har denna profil.

Även om det i och för sig finns motiv att bibehålla de nedre
bostadskostnadsgränserna vill utskottet, främst av
samhällsekonomiska skäl, inte medverka till att så sker. Ett
genomförande av förslaget i motionen kan maximalt beräknas
innebära en ökad utgift för samhället om ca 400 miljoner kronor
per år vid en bidragsgivning av samma omfattning som under det
senaste året. Hur en sådan ökad kostnad skall finansieras
framgår inte av motionen. Utskottet som alltså inte anser sig
kunna föreslå en sådan utgiftsökning anser att riksdagens beslut
från juni 1992 om bostadskostnadsgränserna avseende
bostadsbidrag till barnfamiljerna bör ligga fast. Motion Bo20
(s) yrkande 2 avstyrks.

I motion Bo21 (s) föreslås ett tillkännagivande till
regeringen om att en ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
bör göras så att bostadsbidrag till hushåll utan barn kan utgå
också när hushållet består av personer av samma kön.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen i den till i
februari 1993 aviserade propositionen att behandla den genom
motion Bo21 (s) aktualiserade frågan om kretsen av
bidragsberättigade. Regeringens förslag, som alltså är nära
förestående, bör avvaktas.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de genom propositionen
framlagda lagförslagen om ändring i lagen (1992:654) med
särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 och om
ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående
med barn.

Vad i övrigt i propositionen anförts har inte givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidragsadministrationen
att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:63 anförts
om att bostadsbidragens administration förs över från kommunerna
till försäkringskassorna den 1 januari 1994,

2. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 3,
res. 1 (s)

3. beträffande ansvarsfördelningen för
bostadsbidragsadministrationen på central nivå
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 4,
res. 2 (s)

4. beträffande bostadsbidragens måluppfyllelse
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 1,

5. beträffande bostadskostnadsgränserna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 2,
res. 3 (s)

6.beträffande kretsen av bidragsberättigade
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo21,
res. 4 (nyd)

7.beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:63 antar
regeringens förslag och som bilaga 1 till detta betänkande
intagna förslag till
a) lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda
bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,
b) lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till
ensamstående med barn.

Stockholm den 1 december 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),
Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan
Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson
(c) och Marianne Carlström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom.2)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med "Utskottet har" och slutar med "det anförda" bort ha
följande lydelse:

Inte minst i tider när de generella bostadssubventionerna
minskar kraftigt är det av stor vikt att de individuella
bostadssubventionerna -- bostadsbidragen -- utformas så att det
blir möjligt också för betalningssvaga hushåll att efterfråga
bostäder som liksom hittills svarar mot de bostadspolitiska mål
som statsmakterna fastlagt. Dessa hushåll finns inte sällan i
det nyare bostadsbeståndet. I detta är boendekostnaderna ofta
höga. Det finns därför anledning att ge bidragsgivningen en
profil som innebär att hushåll med låg disponibel inkomst även
fortsättningsvis ges möjligheter att efterfråga dessa bostäder.
För att understryka den vikt utskottet anser att frågan har, bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts
om bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument. Detta
innebär en anslutning till förslaget i motion Bo20 (s) yrkande
3.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2.beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ansvarsfördelningen för bostadsbidragsadministrationen på
central nivå (mom.3)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Som framgått" och på s. 4 slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo20
(s) yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna att
Boverket även efter en överflyttning av bostadsbidragen till
försäkringskassorna ges ansvaret för den centrala
bidragsadministrationen. Utskottet har ovan anfört att bidragens
betydelse -- när de generella subventionerna minskar -- relativt
sett kommer att öka i betydelse. Det är då av stor vikt att
bidragen sätts in i ett bostadspolitiskt sammanhang och att den
centrala administrationen anförtros Boverket som är den
bostadspolitiska sektorsmyndigheten. Ett tillkännagivande av vad
nu anförts kommer att vara av stort värde när regeringen skall
utforma sitt förslag om de nya regler som avses komma att vara
grunden för bidragsgivningen fr.o.m. 1994.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3.beträffande ansvarsfördelningen för
bostadsbidragsadministrationen på central nivå
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Bostadskostnadsgränserna (mom. 5)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet vill erinra om att de mål" och på s. 5 slutar med
"yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo20 (s) har boendekostnaderna ökat
dramatiskt främst i nya bostadshus och då inte minst beroende på
det bostadsfinansieringssystem som regeringspartierna med stöd
av Ny demokrati drev igenom i riksdagen våren 1992 (bet.
1991/92:BoU23).

Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att höja de övre
bostadskostnadsgränserna från 1993. Utskottet, som anser att
denna höjning är nödvändig finner det emellertid oacceptabelt
att höjningen skall finansieras med en samtidig höjning av de
nedre gränserna med 150 kr per månad. En höjning av de nedre
gränserna innebär minimum minskade bostadsbidrag med 1350 kr
för hushåll med barn om boendekostnaden ligger inom
"bostadskostnadsintervallet" för bostadsbidrag. Utskottet kan
inte medverka till en sådan försämring i tider då hushållens
ekonomi i många fall kommer att förbättras mycket blygsamt eller
inte alls. För många finns tyvärr anledning anta att den
disponibla inkomsten kommer att minska.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo20
(s) yrkande 2 beslutar att de nedre bostadskostnadsgränserna
inte skall höjas. Detta innebär en ändring av
bostadsbidragslagens 19 §. Ett sådant förslag läggs fram i
bilaga 2 till detta betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen
antar detta förslag.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5.beträffande bostadskostnadsgränserna
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 2
antar i bilaga 2 och som utskottets förslag betecknade lydelse
till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,

4. Kretsen av bidragsberättigade (mom. 6)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Enligt vad" och slutar med "bör avvaktas" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo21 (s) om att
bostadsbidragslagen bör ändras så att bostadsbidrag kan utgå
till hushåll utan barn oavsett om hushållet består av personer
av samma eller motsatt kön om förutsättningarna för bidrag i
övrigt är uppfyllda. Det finns enligt utskottets mening inte
skäl för riksdagen att medverka till en fortsättning av den
diskriminering av sammanboende av samma kön som den nuvarande
ordningen innebär och betyder att endast sammanboende av olika
kön jämställs med makar.

Som framgår av motionen har socialministern i mars 1992
utlovat att regeringen hösten 1992 -- i samband med en
proposition om ändrade regler för bostadsbidragen -- skulle
lägga fram förslag till lösning av den fråga motionären
aktualiserat. Någon proposition har emellertid ännu inte
presenterats.

Det är nu verkligen angeläget att regeringen samlar sig i
frågan. Endast under den bestämda förutsättning att regeringen i
den till februari 1993 aviserade propositionen lämnar förslag
till lösning har utskottet avstått från att föreslå att
riksdagen antar en ändring i bostadsbidragslagen fr.o.m. den 1
januari 1993. Utskottet finner det emellertid i hög grad
motiverat att riksdagen med anledning av motionen som sin mening
ge regeringen till känna att den aviserade propositionen skall
innehålla det nu diskuterade förslaget. Ytterligare försening
utöver den redan inträffade bör enligt utskottets mening inte
accepteras av riksdagen.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6.beträffande kretsen av bidragsberättigade
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo21 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Bostadsbidragens måluppfyllelse

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anför:

Som framgår av betänkandet har utskottet nyligen
(1992/93:BoU2y) behandlat ett motionsyrkande om att en analys av
boendekostnadsökningarna bör göras. I ett särskilt yttrande (s)
till yttrandet 1992/93:BoU2y anfördes att det kunde finnas
anledning återkomma i frågan under 1993 års allmänna motionstid
om den efterfrågade analysen inte presenteras i 1993 års
budgetproposition.

Vi gör motsvarande bedömning avseende det nu behandlade
förslaget i motion Bo20 (s) om bostadsbidragens måluppfyllelse.
Om 1993 års budgetproposition inte innehåller den analys av
boendekostnadsutvecklingen som motionärerna på goda grunder
efterlyser finns alltså anledning att återkomma i ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag ansluter mig till de reservationer och till det särskilda
yttrande som fogats till betänkandet.

Propositionens lagförslag

Förslag till

1Lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda
bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993

Bilaga 1

2Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till
ensamstående med barn

Reservanternas

Förslag till [tillhör reservation 3 (s)]
Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:786) om
bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas
månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000
kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent
av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden
per månad som för per månad som för
familjer med ett barn familjer med ett barn
överstiger 2 050 kronor men överstiger 1 900 kronor men
inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer
med två barn överstiger med två barn överstiger
1 750 kronor men inte 2 800 1 600 kronor men inte 2 800
kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller
flera barn överstiger 1 450 flera barn överstiger 1 300
kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor.
Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden
överstiger de belopp som överstiger de belopp som
anges i första stycket 2, anges i första stycket 2,
lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50
procent av den procent av den
överskjutande överskjutande
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
upp till 4 400 kronor för upp till 4 400 kronor för
familjer med ett barn, 5 000 familjer med ett barn, 5 000
kronor för familjer med kronor för familjer med
två barn, 5 700 kronor två barn, 5 700 kronor
för familjer med tre eller för familjer med tre eller
flera barn. flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,
om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är
handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas
för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens
storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas
första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993.

1 Senaste lydelse 1992:655