Allmänna motioner om reklamskatt

Betänkande 2001/02:SKU20

Skatteutskottets betänkande2001/02:SKU20

Allmänna motioner om reklamskatt

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett tjugotal
motioner från den allmänna motionstiden 2001 om
reklamskatt. Utskottet tillstyrker några motioner
(s, v och mp) och föreslår ett tillkännagivande som
innebär att reklamskatten bör avvecklas och att
frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen,
bör prioriteras vid kommande budgetberedning.

I betänkandet finns en reservation (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet anfört om att reklamskatten bör
avskaffas och att frågan, med beaktande av de
budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande
budgetberedning. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Sk402, 2001/02:Sk416, 2001/02:
Sk424 och 2001/02:Sk459 samt bifaller delvis
motionerna 2001/02:K243 yrkande 9, 2001/02:Sk261,
2001/02:Sk272, 2001/02:Sk304, 2001/02:Sk310,
2001/02:Sk339, 2001/02:Sk403, 2001/02:Sk404,
2001/02:Sk438, 2001/02: Sk445, 2001/02:Sk482,
2001/02:Sk489 yrkande 37, 2001/02:Sk491 yrkande 10
och 2001/02:Kr339 yrkande 13.
Reservation (m)

Stockholm den 21 mars 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v),
Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall
(mp), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s),
Lennart Axelsson (s) och Anna Kinberg (m).

2001/02

SkU20

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets beredning av motioner från den allmänna
motionstiden 2001 om punktskatter aktualiserade
frågan om att föreslå riksdagen ett uttalande angå-
ende reklamskattens avvecklande. Utskottet har
därför i enlighet med 4 kap. 8 § andra stycket
riksdagsordningen berett finansutskottet tillfälle
att yttra sig över de aktuella motionerna.
Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU8y fogas som
bilaga 2 till betänkandet.

Bakgrund

Skatt på annonser infördes 1971 för att finansiera
ett utökat statligt stöd till dagspressen. Året
därpå föreslog en oenig reklamutredning (K 1967:43)
att en allmän reklambeskattning skulle införas (SOU
1972:6 och 7). En lagstiftning om skatt på annonser
och reklam infördes den 1 november 1972.

Reklamskatten har förorsakat tillämpningsproblem
för både skattskyldiga och skatteadministrationen
och lagstiftningen har varit föremål för ett antal
ändringar utan att problemen kunnat lösas. Skattens
konkurrensneutralitet har också ifrågasatts genom
att framför allt reklamen i nya reklammedier inte
träffas av någon skatt.
1986 år reklamskatteutredning hade i uppdrag att
anpassa lagen så att den omfattade reklam i nya och
kommande reklammedier samt reklammeddelanden som
framställts genom ny teknik. Vidare skulle
utredningen förenkla reklambeskattningen och
administrationen av skatten. Utredningens betänkande
Reklamskatt (SOU 1988:17) ledde dock inte till någon
reformering av beskattningen.
Översynen i 1996 års reklamskatteutredning ledde
fram till slutsatsen att reklamskatten borde
avskaffas (SOU 1997:53). Utredningen ansåg att
beskattningen genom sin konstruktion och genom
omvärldsutvecklingen framstod som omodern och
orättvis. I den från neutralitetssynpunkt viktigaste
frågan – en utvidgning av beskattningen till reklam
i TV och radio – saknades enligt utredningens
uppfattning förutsättningar för en rättvis och i
övrigt godtagbar lösning. Skälet var främst
problemet med att åstadkomma en effektiv beskattning
av den reklam som når Sverige från utlandet. De rent
kontrollmässiga svårigheterna och det begränsade
utrymmet till följd av Sveriges internationella
åtaganden innebar, enligt utredningen, så allvarliga
komplikationer att ett acceptabelt system för
beskattningen inte var möjligt att åstadkomma. Det
sagda gällde även för beskattningen av reklam i
datakommunikationssystem, där framför allt reella
förutsättningar för beskattningskontroll saknades.
Utredningen beräknade nettointäkterna av
reklamskatten till ca 700 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999
avskaffa reklamskatten på reklamtrycksaker eftersom
den var svår att tillämpa och kontrollera (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skatteutskottet
erinrade i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till
finansutskottet om att det rådde bred enighet om att
reklamskatten borde avskaffas. Skatteutskottet
delade dock regeringens uppfattning att det vid
detta tillfälle saknades ekonomiskt utrymme för att
helt avskaffa skatten. Utskottet framhöll dock att
åtgärden kunde leda till nya nackdelar för reklam i
annan form och försämra konkurrensförhållandena
exempelvis för gratistidningar och s.k. annonsblad.
Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle
följa utvecklingen och återkomma till dessa frågor
så snart som utvecklingen motiverade detta.
Finansutskottet ställde sig bakom skatteutskottets
förslag.
I senare betänkanden 1998/99:SkU13,
1999/2000:SkU16 och 2000/01:
SkU17 har skatteutskottet fortsatt att inta
ståndpunkten att reklamskatten var behäftad med
sådana brister att den borde avskaffas men att
åtgärden av statsfinansiella skäl borde anstå.

Finansministern har som svar på en fråga 2000/01:761
i riksdagen den 28 februari 2001 anfört att
regeringen fortfarande anser att reklamskatten bör
avskaffas men att det inte går att säga när de
finansiella förutsättningarna kan komma att
föreligga.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillstyrker motionerna Sk402,
Sk416, Sk424 och Sk459 och ger regeringen
till känna som sin mening att reklamskatten
bör avvecklas och att frågan, med beaktande
av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras
vid kommande budgetberedning. Resterande
motioner avstyrks i den mån de inte
tillgodosetts genom utskottets
ställningstagande.

Gällande ordning m.m.

Skatt tas ut på annons som är avsedd att
offentliggöras i landet och för reklam som är avsedd
att spridas inom landet i annan form än annons.
Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör
reklam eller annons. Skattesatsen för annons i
allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet
och annars 11 % av beskattningsvärdet. Reklamskatt
tas inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker,
inte heller på reklam i kommersiell TV och radio
eller på reklam via Internet. Reklamskatten beräknas
för år 2002 inbringa 1 173 miljoner kronor.

Motioner

I Moderata samlingspartiets partimotion K243 yrkande
9 av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås att riksdagen
skall besluta att avskaffa reklamskatten. Ett
tillkännagivande i frågan begärs vidare i den
Moderata kommittémotionen Sk491 yrkande 10 av Carl
Fredrik Graf m.fl. (m).

I Vänsterpartiets partimotion Sk459 av Gudrun
Schyman m.fl. (v) anförs att frågan om att ta bort
reklamskatten bör prövas av regeringen i särskild
ordning inför budgetarbetet för 2003.
I Centerpartiets partimotion Sk489 yrkande 37 av
Agne Hansson m.fl. (c) begärs mot bakgrund av den
konkurrens veckopressen fått genom bilagor i
dagspressen att konkurrensvillkoren i fråga om
beskattning skyndsamt ses över.
I motion Sk402 av Christina Nenes och Göte
Wahlström (s) föreslås att de ekonomiska
förutsättningarna inklusive reklamskatten skall ses
över för att ge dagstidningarna en rättvis och
likvärdig behandling i förhållande till övriga
medier.
I motion Sk416 av Anders Berglöv och Reynoldh
Furustrand (s) uppmanas riksdagen att uppmärksamma
den olägenhet som reklamskatten innebär för
dagspressen.
I motion Sk482 av Kenth Högström (s) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att påbörja och
ange en tidsplan för att avskaffa reklamskatten i
dagspress, fådagars- och endagstidningar.

I motionerna Sk310 av Gunnar Axén och Karin Enström
(m), Sk339 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (m),
Sk404 av Cristina Husmark Pehrsson och Jan-Evert
Rådhström (m), Kr339 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl.
(m), Sk272 av Ingvar Svensson (kd), Sk438 av Johnny
Gylling (kd) samt Sk304 av Johan Pehrson (fp)
föreslås tillkännagivanden om att reklamskatten
skall avskaffas.

I motion Sk445 av Roy Hansson (m) föreslås att
reklamskatten slopas för idrottsföreningar och andra
ideella organisationer och i motion Sk261 av Rigmor
Stenmark (c) föreslås en översyn av
reklamskattebestämmelserna för idrottsföreningar.
I motion Sk403 av Sven Bergström (c) föreslås att
reklamskatten i ett första steg halveras.
I motion Sk424 av Ewa Larsson (mp) slutligen
anförs att regeringen bör ge besked om man tänker
infria löftet om att avveckla reklamskatten och vad
det skulle kosta.

Utskottets ställningstagande

Av den ovan redovisade bakgrunden framgår att
utskottet under flera år har ansett att
reklamskatten har sådana tekniska och
konkurrensmässiga brister att skatten bör
avvecklas men att det hittills av
statsfinansiella skäl varit nödvändigt att
dröja med en sådan åtgärd. Utskottet anser att
frågan om reklamskattens avveckling nu bör
prioriteras i kommande budgetberedning.
Utskottet delar samtidigt finansutskottets
uppfattning att detta bör ske med beaktande av
de budgetpolitiska målen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Med
detta tillstyrker utskottet motionerna Sk402,
Sk416 och Sk424 och Sk459. Resterande motioner
får anses delvis tillgodosedda med vad
utskottet anfört, och motionerna avstyrks i
övrigt.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation.

Reklamskatten – m

av Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som min mening
vad i reservationen anförs om att reklamskatten
skall avvecklas. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Sk310, 2001/02:Sk339,
2001/02:Sk404, 2001/02:Sk491 yrkande 10 och
2001/02:K243 yrkande 9 samt bifaller delvis
motionerna 2001/02:Sk261, 2001/02:Sk272,
2001/02:Sk304, 2001/02:Sk402, 2001/02: Sk403,
2001/02:Sk416, 2001/02:Sk424, 2001/02:Sk438,
2001/02:Sk445, 2001/02:Sk459, 2001/02:Sk482,
2001/02:Sk489 yrkande 37 och 2001/02: Kr339 yrkande
13.

Ställningstagande

Av utskottets bakgrundsredovisning framgår att
utskottet under flera år har ansett att
reklamskatten har sådana tekniska och
konkurrensmässiga brister att skatten bör avvecklas
men att det hittills av statsfinansiella skäl har
ansetts nödvändigt att dröja med en sådan åtgärd. Vi
anser att det inte, med bibehållen trovärdighet, går
att hur länge som helst åberopa statsfinansiella
skäl som argument för att inte göra något åt en
orättfärdig beskattning. Enligt vår mening är det nu
dags att gå från ord till handling och avskaffa
reklamskatten. Regeringen bör med det snaraste
återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Med detta tillstyrker vi motionerna
Sk310, Sk339, Sk404, Sk491 yrkande 10 och K243
yrkande 9. Övriga motioner får anses delvis
tillgodosedda med vad vi anfört, och motionerna
avstyrks i övrigt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m):

9. Riksdagen beslutar att avveckla reklamskatten.

2001/02:Sk261 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
reklamskattebestämmelser för idrottsföreningar.

2001/02:Sk272 av Ingvar Svensson (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om avskaffande av reklamskatten för alla medier.

2001/02:Sk304 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till avskaffande av reklamskatt i enlighet med
motionens intentioner.

2001/02:Sk310 av Gunnar Axén och Karin Enström (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om avskaffad reklamskatt.

2001/02:Sk339 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avskaffande av
reklamskatten.

2001/02:Sk402 av Christina Nenes och Göte Wahlström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av rättvisa
förutsättningar vad gäller utgivningen av lokal
press.

2001/02:Sk403 av Sven Bergström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en successiv halvering av
reklamskatten.

2001/02:Sk404 av Cristina Husmark Pehrsson och Jan-
Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.

2001/02:Sk416 av Anders Berglöv och Reynoldh
Furustrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppmärksamma den
olägenhet som reklamskatten innebär från konkur-
renssynpunkt.

2001/02:Sk424 av Ewa Larsson (mp):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med ett besked om regeringen tänker
förverkliga sitt löfte om att avveckla reklamskatten
i dess helhet och vad det i så fall skulle kosta.

2001/02:Sk438 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i
syfte att avskaffa reklamskatten från den 1 januari
2003.

2001/02:Sk445 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slopandet av reklamskatt
för idrottsföreningar och andra ideella organisa-
tioner.

2001/02:Sk459 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett borttagande av
reklamskatten.

2001/02:Sk482 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att ange en tidsplan
för avskaffande av reklamskatten i dagspress,
fådagars- och endagstidningar.

2001/02:Sk489 av Agne Hansson m.fl. (c):

37. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder
en konkurrensneutral beskattning av veckopress och
dagspressens bilagor i enlighet med vad i motionen
anförs.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av
reklamskatten.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om slopande av reklamskatten i enlighet med
vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Finansutskottets yttrande
2001/02:FiU8y

En eventuell avveckling av
reklamskatten

Till skatteutskottet

Ärendet

Skatteutskottet överväger med anledning av ett antal
motioner väckta under allmänna motionstiden 2001 att
föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande till
regeringen med innebörden att reklamskatten bör
avvecklas och att frågan bör prioriteras vid
kommande budgetberedning. Skatteutskottet har därför
den 5 februari 2002 beslutat att i enlighet med 4
kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen bereda
finansutskottet tillfälle att yttra sig över
motionerna. I avvaktan på yttrandet från
finansutskottet har skatteutskottet bordlagt
ärendet.

Bakgrund

I 4 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen
stadgas att innan utskott avger betänkande med
förslag i ärende, som väckts inom riksdagen, skall
finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig om
förslaget kan innebära mer betydande framtida
återverkningar på de offentliga utgifterna och
inkomsterna.

Bestämmelsen tillkom på förslag av
Riksdagsutredningen som ansåg att ett fackutskott
som har för avsikt att göra ett tillkännagivande i
en fråga bör göra en kostnadsberäkning och informera
finansutskottet och ge utskottet möjlighet att avge
yttrande i ärendet (1993/94:TK2 s. 38). Därigenom
får finansutskottet överblick över alla nya
långsiktiga ekonomiska åtaganden och kan samtidigt,
i de fall det bedöms erforderligt, lämna synpunkter
på hur förslagen bör inordnas i en mer långsiktig
budgetstrategi, anförde utredningen.

Reklamskatten

Skatt på annonser och reklam infördes i början av
1970-talet för att finansiera en ökning av det
statliga stödet till dagspressen samt för att få en
enhetlig beskattning av annonser och reklam. Skatten
tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i
landet. Skattesatsen för annons i allmän
nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet och i
övriga fall 11 %. Skatten beräknas för år 2002
inbringa 1 173 miljoner kronor.

Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör
reklam eller annons. Skatt tas inte ut på
direktreklam, dvs. reklamtrycksaker, inte heller på
reklam i kommersiell TV och radio eller på reklam
via Internet.
Antalet registrerade skattskyldiga för skatt på
annonser och reklam uppgår till mellan 3 500 och 4
000, vilket är betydligt fler än för någon annan
punktskatt. Antalet har dock sjunkit väsentligt
sedan den del av skatten som avsåg reklamtrycksaker
avskaffades 1999 (1997/98:FiU20). Anledningen till
att den avskaffades var att det var svårt att
tillämpa och kontrollera skatten på annonser och
reklam.

Motionerna

Skatteutskottet bereder i ärendet 18 motioner väckta
under allmänna motionstiden 2001 (se utsänd
förteckning och motionssammanställning). I 9
motioner väckta av företrädare för Moderaterna,
Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna yrkas
att reklamskatten skall avvecklas. I 5 motioner
väckta av företrädare för Socialdemokraterna och
Centern begärs att regeringen skall göra en översyn
av beskattningen i syfte att ge dagstidningarna en
rättvis och likvärdig behandling i förhållande till
övriga medier. I 2 motioner, Sk445 (m) och Sk261
(c), nämns även konsekvenserna för idrottsföreningar
och andra ideella föreningar. I en motion från
Vänsterpartiet, Sk459, begärs att frågan om att ta
bort reklamskatten bör prövas av regeringen i
särskild ordning inför budgetarbetet för 2003. I
motion Sk424 (mp) begärs besked av regeringen om man
tänker infria löftet om att avveckla reklamskatten
och vad det skulle kosta.

Frågans tidigare behandling

Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör
reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa
reklamskatten!).

Riksdagen beslutade våren 1998 att avskaffa
reklamskatten på reklamtrycksaker (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skatteutskottet
erinrade i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till
finansutskottet om att det råder bred enighet om att
reklamskatten bör avskaffas. Skatteutskottet delade
dock regeringens uppfattning att det vid detta
tillfälle saknades ekonomiskt utrymme för att helt
avskaffa skatten. Med tanke på de särskilt svåra
problem som förelåg beträffande reklamtrycksaker
tillstyrkte skatteutskottet förslaget att avveckla
skatten i denna del. Utskottet framhöll dock att
åtgärden kan leda till nya nackdelar för reklam i
annan form och försämra konkurrensförhållandena
exempelvis för gratistidningar och s.k. annonsblad.
Utskottet förutsatte att regeringen noga följer
utvecklingen och återkommer till dessa frågor så
snart som utvecklingen motiverar detta.
Finansutskottet ställde sig bakom skatteutskottets
förslag. I senare betänkanden, 1998/99:SkU13 och
1999/2000: SkU16, har skatteutskottet vidhållit sitt
tidigare ställningstagande och avstyrkt aktuella
motionsyrkanden.

I det senaste betänkandet, 2000/01:SkU17, anförde
skatteutskottet att ett slopande av reklamskatten i
dess helhet skulle innebära ett bortfall av skatte-
inkomster för staten av icke obetydlig omfattning.
Enligt skatteutskottets mening bör riksdagens
ställningstagande till en sådan åtgärd därför anstå
till dess att regeringen redovisat sina överväganden
rörande beskattningens kommande inriktning och vilka
områden och verksamheter som skall prioriteras vid
eventuella skattesänkningar. Skatteutskottet vidhöll
sin tidigare inställning att regeringen noga bör
följa utvecklingen på området och avstyrkte samtliga
motioner.
Finansministern har som svar på
frågor/interpellationer sagt att regeringen
fortfarande anser att reklamskatten bör avskaffas
men att det inte går att säga när de finansiella
förutsättningarna kan komma att föreligga.

Utskottets överväganden

Det finns som utskottet ser det starka skäl att se
behovet av skattesänkningar i ett större sammanhang.
Socialdemokraterna har tillsammans med Vänsterpar-
tiet och Miljöpartiet i budgetpropositionen ställt
sig bakom en inriktning av skattepolitiken för
tillväxt och rättvisa. Skatterna är också viktiga
styrmedel för övergången till ett ekologiskt
samhälle. Utskottet anser det värdefullt att denna
politik fullföljs. Målet för den ekonomiska
politiken är full sysselsättning och ökat välstånd
genom en god och uthållig tillväxt. Sunda offentliga
finanser är tillsammans med stabila priser och en
väl fungerande lönebildning förutsättningar för att
målet skall kunna nås. Ett tillkännagivande till
regeringen, med innebörden att reklamskatten bör
avvecklas och att frågan bör prioriteras vid
kommande budgetberedning, bör mot denna bakgrund
enligt finansutskottets mening förses med tillägget
”med beaktande av de budgetpolitiska målen”.

Stockholm den 21 februari 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth
(v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna
Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström
(s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén
(m), Yvonne Ruwaida (mp), Rose-Marie Frebran (kd),
Agne Hansson (c) och Camilla Dahlin-Andersson (fp).

Avvikande mening

En eventuell avveckling av reklamskatten

Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m),
Rose-Marie Frebran (kd), Agne Hansson (c) och
Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför:

Vi anser att finansutskottets yttrande i avsnittet
Utskottets överväganden borde ha följande lydelse:

Det finns som utskottet ser det starka skäl att se
behovet av skattesänkningar i ett större sammanhang.
Sunda offentliga finanser är tillsammans med stabila
priser och en väl fungerande lönebildning
förutsättningar för att målen för den ekonomiska
politiken skall kunna nås. Ett tillkännagivande till
regeringen, med innebörden att reklamskatten bör
avvecklas och att frågan bör prioriteras vid
kommande budgetberedning, bör mot denna bakgrund
enligt finansutskottets mening förses med tillägget
”med beaktande av de övergripande budgetpolitiska
målen”.

Särskilt yttrande

Agne Hansson (c) och Camilla Dahlin-Andersson (fp)
anför:

Vi har i våra budgetalternativ för 2002 inte
föreslagit att reklamskatten skall avvecklas. Vi
anser dock att effekterna av skatten borde
analyseras närmare, framför allt hur
konkurrenssituationen på mediemarknaden påverkats
sedan skatten avvecklats i vissa delar.
Elanders Gotab, Stockholm 2002