Allmänna helgdagar, m.m.

Betänkande 2005/06:KU24

Konstitutionsutskottets betänkande

2005/06:KU24

Allmänna helgdagar, m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 34 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2004 och 2005. Yrkandena handlar om allmänna helgdagar, minnesdagar, ordnar, allmänna flaggdagar, ekonomipriset till Nobels minne och nationalrätt.

Merparten av förslagen har utskottet behandlat tidigare, och dessa behandlas därför förenklat.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Dispositiva helgdagar
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K316 och 2005/06:A258 yrkande 19.

Reservation 1 (mp)

2.	Utdelning av Europaflaggan
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K252 och 2005/06:K397.

3.	Allmänna flaggdagar
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K400 yrkande 2 och 2005/06:K317.

4.	Kungliga allmänna flaggdagar
	Riksdagen avslår motion 2005/06:K354.

Reservation 2 (v, mp)

5.	Internationella kvinnodagen som allmän flaggdag
	Riksdagen avslår motion 2005/06:K423.

Reservation 3 (v, mp)

6.	Nationalrätt
	Riksdagen avslår motion 2004/05:K378.

7.	Ekonomipriset till Alfred Nobels minne
	Riksdagen avslår motion 2005/06:K312.

8.	Motioner behandlade i förenklad ordning
	Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (v)

Stockholm den 27 april 2006

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Inger Jarl Beck (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Henrik S Järrel (m), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp), Kenneth G Forslund (s) och Christer Erlandsson (s).

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 8

Motion		Motionärer	Yrkanden
8.	Motioner behandlade i förenklad ordning
2004/05:K218		Chatrine Pålsson (kd)
2004/05:K251		Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (båda m)
2004/05:K253		Mats Einarsson m.fl. (v)
2004/05:K254		Tobias Billström och Peter Danielsson (båda m)
2004/05:K308		Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m)
2004/05:K318		Torsten Lindström (kd)
2004/05:K333		Carl B Hamilton (fp)
2004/05:K354		Mikael Oscarsson (kd)
2004/05:K400		Martin Andreasson m.fl. (fp)	1
2004/05:K407		Mikael Oscarsson (kd)
2004/05:K434		Gunnar Nordmark (fp)
2004/05:K445		Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m)
2005/06:K247		Johan Linander (c)
2005/06:K254		Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (båda c)
2005/06:K259		Chatrine Pålsson (kd)
2005/06:K280		Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m)
2005/06:K281		Cecilia Wigström och Karin Granbom (båda fp)
2005/06:K327		Ingemar Vänerlöv och Chatrine Pålsson (båda kd)
2005/06:K334		Torsten Lindström (kd)
2005/06:K405		Mikael Oscarsson (kd)
2005/06:K428		Chatrine Pålsson (kd)
2005/06:K435		Yvonne Andersson och Sven Brus (båda kd)
2005/06:K468		Karin Pilsäter (fp)
2005/06:Kr253		Cecilia Wikström (fp)	5

Utskottets överväganden

Dispositiva helgdagar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om dispositiva helgdagar.

Jämför reservation 1 (mp).

Motionerna

I två motioner, 2005/06:K316 av Leif Björnlod (mp) och 2005/06:A258av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) yrkande 19, föreslås att en utredning tillsätts för att utreda en ordning för att helgdagarna ska kunna göras dispositiva respektive att en flexibel ledighetspott skall införas. Bakgrunden till förslagen är att de svenska helgdagarna har kristen bakgrund, men många i den svenska befolkningen har en annan trostillhörighet.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksmötet 2003/04 behandlade arbetsmarknadsutskottet två motionsyrkande om att införa ett "helgdagskonto" respektive "röddagskonto". Syftet med dessa konton motsvarar de som de nu aktuella motionsyrkandena har. Arbetsmarknadsutskottet underströk i sitt betänkande (2003/04:AU4) att frågan om "röddagskonto" och "helgkonto" är komplicerad och kräver överväganden av vitt skilda slag. Arbetsmarknadsutskottet, som inte ville ställa sig helt avvisande till tankar om förändringar av de svenska helgdagarna i synnerhet mot bakgrund av att Sverige alltmer har blivit ett mångfacetterat land inte minst religiöst och kulturellt, ville dock peka på att frågor om "arbetstidskonton" av olika slag i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter att förfoga över.

Arbetsmarknadsutskottet var inte då berett att ställa sig bakom förslagen utan avstyrkte de aktuella motionerna.

Utskottets ställningstagande

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att frågan om friare disposition av ledighet är komplicerad och i första hand kan anses vara en angelägenhet för arbetsmarknadens parter. Utskottet avstyrker motionerna 2005/06:K316 och 2005/06:A258yrkande 19.

Utdelning av Europaflaggan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om utdelning av Europaflaggor.

Motionerna

I motion 2004/05:K252 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen sin mening om värdet av att användningen av Europaflaggan stimuleras. I motionen anförs att många ser ett värde i att markera samhörighet med Sverige med den svenska flaggan. På motsvarande sätt ser motionärerna ett värde i att med den europeiska flaggan markera samhörighet med Europa.

Motionärerna föreslår att Riksföreningen Sveriges nationaldag skall ta ansvar för att, på samma sätt som redan görs med svenska flaggan, dela ut den europeiska flaggan. Regeringen bör på lämpligt sätt initiera en utökning av stiftelsens uppdrag och möjligheter.

Motionärerna har även väckt en i det närmaste identisk motion under motionstiden 2006 (mot. 2005/06:K397).

Bakgrund

Rikskommittén Sveriges nationaldag (tidigare Stiftelsen Sveriges nationaldag) är enligt egen utsago en s.k. sluten förening med syfte att främja respekten och intresset för nationaldagen och den svenska flaggan. Kommittén skall främja firandet av nationaldagen genom att samarbeta med lokala organisationer i rikets län och kommuner. Huvudmän för kommittén är rikets landshövdingar. Huvudmännen tillsätter styrelse för Rikskommittén. Riksdagens talman är kommitténs ordförande. Rikskommitténs angelägenheter handhas av styrelsen. Styrelsen företräder kommittén. Riksdagens tre vice talmän ingår i styrelsen. Styrelsen skall inom sig ha företrädare för rikets kommuner, folkrörelser, organisationer och vissa myndigheter.

Till rikskommitténs verksamhet hör att årligen i samband med firandet av nationaldagen skänka svenska flaggor till organisationer, föreningar eller enskilda.

Europeiska kommissionens kontor i Stockholm delar ut Europaflaggor till skolor i syfte att kunna hissas bl.a. på Europadagen den 9 maj varje år. Även andra än skolor kan erhålla flaggor efter särskild ansökan (http://www.eukomm.se/frameset.htm).

Utskottets ställningstagande

Även om talmannen är styrelseordförande, vice talmännen är styrelseledamöter och landshövdingarna är huvudmän är Rikskommittén Sveriges nationaldag en privaträttslig organisation som självständigt har att bestämma om sin verksamhet. Kommittén är inte en statlig myndighet som det ankommer på regeringen att styra. Utskottet avstyrker därför motion 2004/05:K252.

Allmänna flaggdagar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om att tillföra eller ta bort vissa allmänna flaggdagar.

Jämför reservationerna 2 (v, mp) och 3 (v, mp).

Motionerna

I motion 2004/05:K400 av Martin Andreasson, m.fl. (fp) föreslås i yrkande 2 att dagen för allmänna val till Europaparlamentet utses till allmän flaggdag, på samma sätt som för FN-dagen och i likhet med vad som gäller för allmänna val till riksdagen.

Helena Bargholtz och Runar Patriksson (fp) föreslår i motion 2005/06:K317 att den 23 september bör göras till allmän flaggdag för att markera unionsupplösningen med Norge år 1905. Det skulle då vara möjligt att flagga med såväl den svenska som den norska flaggan i Sverige.

I motion 2005/06:K354 föreslår Hillevi Larsson och Veronica Palm (s) att de "kungliga" flaggdagarna avskaffas. Motionärerna pekar på att monarkin är alltmer omodern och att det är en anakronism i ett modernt, demokratiskt samhälle att det fortfarande finns kungliga flaggdagar.

Elisebeth Markström och Laila Bjurling (s) föreslår i motion 2005/06:K423 att den 8 mars, internationella kvinnodagen, blir allmän flaggdag.

Bakgrund

Vilka dagar som är allmänna flaggdagar regleras i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar. Där anges att bl.a. dag för val i hela riket till riksdagen och FN-dagen den 24 oktober är allmänna flaggdagar. Det finns också sex "kungliga" flaggdagar, exempelvis kungens namnsdag den 28 januari.

Det finns ingen svensk lagstiftning som reglerar användningen av Europaflaggan. Det finns inte heller några särskilda EU-regler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det finns skäl att vare sig införa nya eller ta bort existerande allmänna flaggdagar. Motionerna 2004/05:K400 yrkande 2, 2005/06:K317, 2005/06:K354 och 2005/06:K423 avstyrks.

Nationalrätt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om att införa ostkaka som nationalrätt.

Motionen

Margareta Andersson (c) föreslår i motion 2004/05:K378 att riksdagen tillkännager för regeringen att ostkaka bör göras till Sveriges nationalrätt. Förslaget motiveras med att många länder har nationalrätter, dvs. rätter som länderna förknippas med, men att Sverige saknar en sådan. Motionären pekar på att det förekommit en tävling om nationalrätt, men att denna inte fått tillräckligt genomslag på svenska matbord vare sig i hemmen eller på restauranger.

En rätt som, enligt motionen, är känd i hela Sverige och som uppskattas även av människor från andra länder är ostkaka. Den tillverkas i huvudsak av svenska råvaror, och med god marknadsföring kan den öka Sveriges exportinkomster.

Bakgrund

Årets nationalrätt utses årligen på nationaldagen under evenemanget Smaka på Stockholm. Tävlingen startades 1997 av Restaurangernas dag AB tillsammans med tidningen Restaurang & Storhushåll. Arrangör är Restaurangernas dag AB med stöd från Stockholm visitors board. Hittills har följande nationalrätter utsetts:

1997: Fläskrullader med västerbottenost i astrakancidersås

1998: Stekt ansjovisfylld strömming med dillpotatismos

1999: Gyldene Kyckling

2000: Ugnsbakad torskfilé med ansjovis och örter

2001: Drösad torsk som i Bohuslän

2003: Pepparrotsgratinerad torsk med rökt sidfläsk

2004: Slottskyckling med krämig äppel- och mandelpotatis

2005: Getostfyllda lammfärsbiffar med bönor och rotfrukter i rosmarinsky

Enligt reglerna skall råvarorna vara billiga, svenska och tillgängliga i hela landet året om. Det skall vara lättlagat, så att även icke-professionella matlagare utan större svårighet skall klara av att tillaga rätten. De tävlande skall ha minst 25 år i yrket samt ha gjort värdefulla insatser för svensk gastronomi.

Utskottets ställningstagande

Till skillnad från vissa andra länders konstitutioner finns i de svenska grundlagarna inte några bestämmelser om nationella symboler. Det finns, enligt utskottet, inte heller anledning att reglera dessa i vanlig lag. Motion 2004/05:K378 avstyrks.

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om att förtydliga att riksdagen inte är involverad i utdelningen av ekonomipriset till Alfred Nobels minne.

Motionen

I motion 2005/06:K312 av Gustav Fridolin (mp) föreslås att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att förtydliga riksdagens oberoende i förhållande till priset i ekonomi till Alfred Nobels minne. Enligt motionen är det principiellt ologiskt att det finns ett riksdagsbeslut som sanktionerar ett pris som riksdagen inte har något att göra med. Motionären är kritisk till att priset gått till ekonomer som står för en ekonomisk politik som motionären är kritisk till och att det därför är olyckligt att det kan uppfattas som om riksdagen har ett ansvar för priset.

Bakgrund

Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftades 1968 som ett led i firandet av Riksbankens 300-årsjubileum. Riksbanksfullmäktige beslöt den 14 maj samma år att till Nobelstiftelsens förfogande årligen ställa erforderliga medel för att göra det möjligt för stiftelsen att samtidigt med utdelningen av de ordinarie nobelprisen kunna dela ut ett pris i ekonomi. Priset skulle liksom de ordinarie "vetenskapliga nobelprisen vara öppet för vetenskapsmän över hela världen och utgå som belöning för framstående vetenskapliga insatser på området för ämnet ekonomi, taget i vidaste mening". Priset skulle fördelas av svenska Vetenskapsakademien och utgå med samma belopp som de ordinarie nobelprisen. Därutöver skulle Riksbanken varje år tillskjuta ett bidrag motsvarande 65 % av prissumman för Nobelstiftelsens och Vetenskapsakademiens kostnader för prisbedömning, administration m.m.

Fullmäktiges beslut innebar vidare att "Riksbankens utfästelse för det nya prisets skapande skulle vara oåterkallelig och för all framtid bindande".

Vid sin granskning av Riksbankens förvaltning under 1968 ifrågasatte Riksdagens revisorer om inte fullmäktige överskridit sina befogenheter genom att fatta ett beslut av denna innebörd. Då frågan kom upp till behandling i riksdagen konstaterade bankoutskottet (BaU 1969:11:2) att kompetensfrågan inte var helt klarlagd. För att full klarhet skulle skapas om de rättsliga verkningarna av fullmäktiges beslut föreslog därför bankoutskottet att riksdagen i efterhand skulle bekräfta beslutet genom att uttryckligen konfirmera de utfästelser som fullmäktige gjort till Nobelsstiftelsen och Vetenskapsakademien om ett pris i ekonomisk vetenskap. Detta blev också riksdagens beslut.

Regeringen har fastställt stadgarna för Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Åtagandet mot Nobelstiftelsen, att årligen ställa medel till förfogande för att utdela ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne samt administrationskostnader för detta pris, uppgick för år 2005 till 18 miljoner kronor (Riksbankens årsredovisning 2005, s. 71).

Utskottets ställningstagande

Det s.k. ekonomipriset instiftades 1968 av Sveriges riksbank vid dess 300-årsjubileum såsom "Pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne". Nobelstiftelsen godkände priset och Vetenskapsakademien åtog sig att utse pristagare, medan Riksbanken lovade att varje år tillskjuta samma prisbelopp som gäller för övriga priser. Riksdagen är inte delaktig i valet av pristagare och inte heller i finansieringen av priset. Riksdagens enda involvering gäller den kompetensfråga som uppstod i samband med att priset instiftades. Utskottet anser inte att det råder oklarhet om att riksdagen inte är delaktig i priset och noterar därutöver att riksdagens beslut år 1969 inte kan göras ogjort. Utskottet har därför svårt att se vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att ytterligare markera att riksdagen inte är involverad i priset. Motion 2005/06:K312 avstyrks.

Motioner behandlade i förenklad ordning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner som rör tidigare behandlade motionsförslag beträffande allmänna flaggdagar, offentligt belöningssystem m.m., särskilda minnesdagar och nationaldagen.

Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (v).

I betänkandet tas upp motionsförslag som rör yrkanden beträffande allmänna flaggdagar, offentligt belöningssystem m.m., särskilda minnesdagar och nationaldagen som utskottet tidigare har behandlat och avstyrkt i betänkandena 2000/01:KU15, 2001/02:KU9, 2001/02:KU15 och 2003/04:KU15. Utskottet vidhåller den bedömning som tidigare har gjorts och finner inte skäl att nu ta upp dessa frågor till närmare behandling.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Dispositiva helgdagar, punkt 1 (mp)
	av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om dispositiva helgdagar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K316 och 2005/06:A258 yrkande 19.

Ställningstagande

Med hänsyn till att de flesta helgdagarna i Sverige har kristen bakgrund medan det i befolkningen finns många som har annan trostillhörighet bör regeringen tillsätta en utredning för att utreda en ordning med dispositiva helgdagar. Motionerna 2005/06:K316 och 2005/06:KA258 yrkande 19 tillstyrks.

2.	Kungliga allmänna flaggdagar, punkt 4 (v, mp)
	av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kungliga allmänna flaggdagar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K354.

Ställningstagande

Kungliga flaggdagar, inte minst namnsdagsflaggningarna, är otidsenliga och bör därför avskaffas.

3.	Internationella kvinnodagen som allmän flaggdag, punkt 5 (v, mp)
	av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om internationella kvinnodagen som allmän flaggdag. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K423.

Ställningstagande

Den 8 mars, internationella kvinnodagen, är en dag av särskild betydelse då kvinnors villkor uppmärksammas. Dagen bör därför vara allmän flaggdag.

4.	Motioner behandlade i förenklad ordning, punkt 8 (m)
	av Göran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K251, 2004/05:K254, 2004/05:K318, 2004/05:K354, 2004/05:K400 yrkande 1, 2004/05:K407, 2004/05:K434, 2004/05:K445, 2005/06:K259, 2005/06:K280, 2005/06:K281, 2005/06:K327, 2005/06:K334, 2005/06:K405, 2005/06:K435 och 2005/06:Kr253 yrkande 5 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 8. I fråga om de motionsförslag som vi ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar vi till tidigare ställningstaganden beträffande motsvarande frågor som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2000/01:KU15 och 2003/04:KU15.

5.	Motioner behandlade i förenklad ordning, punkt 8 (v)
	av Mats Einarsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motioner behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K253 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 8. I fråga om de motionsförslag som jag ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar jag till tidigare ställningstaganden beträffande motsvarande frågor som kommer till uttryck i reservationer i betänkande 2001/02:KU9.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:K218 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utse den 5 december till FN:s frivilligdag.

2004/05:K251 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (båda m):

Riksdagen beslutar att Europadagen den 9 maj blir allmän flaggdag.

2004/05:K252 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värdet av att användningen av Europaflaggan stimuleras.

2004/05:K253 av Mats Einarsson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen (1998:253) om allmänna helgdagar som innebär att den 8 mars blir allmän helgdag.

2004/05:K254 av Tobias Billström och Peter Danielsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av och ett förslag till en reformerad Svärdsorden.

2004/05:K308 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en flagglag.

2004/05:K318 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Raoul Wallenbergs minne.

2004/05:K333 av Carl B Hamilton (fp):

Riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförs att Stockholms slott, Riksdagshuset, Försvarsmakten och alla andra statliga myndigheter alltid skall flagga sida vid sida med den svenska flaggan och EU-flaggan.

2004/05:K354 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning bör tillsättas med uppgift att föreslå ett system för utdelande av ordnar.

2004/05:K378 av Margareta Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra ostkaka till Sveriges nationalrätt.

2004/05:K400 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utse Europadagen, den 9 maj, till allmän flaggdag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dagen för allmänna val till Europaparlamentet utses till allmän flaggdag.

2004/05:K407 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta Raoul Wallenbergs dag.

2004/05:K434 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda inrättandet av en Raoul Wallenberg-dag.

2004/05:K445 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återinförande av ett svenskt ordensväsen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:K247 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ändra Sveriges nationaldag från den 6 juni till den 24 maj.

2005/06:K254 av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om firandet av Europadagen den 9 maj samt att utarbeta regler för användande av EU-flaggan.

2005/06:K259 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformera det offentliga ideella belöningssystemet.

2005/06:K280 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra Europadagen den 9 maj till allmän flaggdag.

2005/06:K281 av Cecilia Wigström och Karin Granbom (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Europadagen bör bli en allmän flaggdag.

2005/06:K312 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förtydliga riksdagens oberoende i förhållande till priset i ekonomi till Alfred Nobels minne.

2005/06:K316 av Leif Björnlod (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utredning av hur man kan göra de sakrala helgdagarna dispositiva.

2005/06:K317 av Helena Bargholtz och Runar Patriksson (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att markera unionsupplösningen med en allmän flaggdag den 23 september.

2005/06:K327 av Ingemar Vänerlöv och Chatrine Pålsson (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder mot utbredningen av illegitima riddarordnar i Sverige.

2005/06:K334 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Raoul Wallenbergs minne.

2005/06:K354 av Hillevi Larsson och Veronica Palm (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om "kunglig" flaggdagar.

2005/06:K397 av Torsten Lindström och Olle Sandahl (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värdet av att användningen av EU-flaggan stimuleras.

2005/06:K405 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta Raoul Wallenbergs dag.

2005/06:K423 av Elisebeht Markström och Laila Bjurling (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den 8 mars, internationella kvinnodagen, blir allmän flaggdag.

2005/06:K428 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utse den 5 december till FN:s frivilligdag.

2005/06:K435 av Yvonne Andersson och Sven Brus (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vårda minnet av Raoul Wallenberg.

2005/06:K468 av Karin Pilsäter (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ompröva 6 juni som allmän helgdag.

2005/06:Kr253 av Cecilia Wikström (fp):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en Raoul Wallenberg-dag.

2005/06:A258 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):

19.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur samtliga religiöst präglade nationella helgdagar överförs till en form av ledighetspott, alternativt införandet av religionsneutrala helgdagar i enlighet med vad som anförs i motionen.