Allmänna arvsfonden

Betänkande 1994/95:SoU1

Socialutskottets betänkande 1994/95:SOU01

Allmänna arvsfonden

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1994/95

SoU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1993/94:241 med
redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden
under budgetåret 1992/93. Inga motioner har väckts med anledning
av skrivelsen. Utskottet föreslår att regeringens skrivelse inte
skall föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Regeringens skrivelse

Regeringen har genom skrivelsen 1993/94:241 till riksdagen
överlämnat bokslut avseende budgetåret 1992/93 för Allmänna
arvsfonden samt redovisning för fördelning av medel från
Allmänna arvsfonden, upprättad inom Socialdepartementet och
Civildepartementet. I skrivelsen lämnas också en beskrivning av
förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redogörelse för
regeringens fördelningspraxis.

Utskottet

Allmänt om Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden inrättades år 1928. Fram till den 1 juli
1994 fanns bestämmelser om Arvsfondens ändamål och förvaltningen
av fondens medel i lagen (1928:281) om allmänna

arvsfonden. Enligt denna lag förvaltas medlen av Kammarkollegiet
som en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn
och ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har
beslutat om stöd ur fonden. Medlen har inte fått användas till
verksamhet som det åligger stat eller kommun att bekosta.

Socialdepartementet har handlagt ansökningar om stöd ur
Arvsfonden till vård och fostran av barn under 7 år, vård av
ungdom mellan 7 och 25 år och omsorg om personer med
funktionshinder. Alla beslut om stöd till dessa ändamål har
fattats av regeringen.

Civildepartementet och Barn- och ungdomsdelegationen
har handlagt ansökningar som rör stöd till fostran av ungdom
mellan 7 och 25 år och har för detta ändamål disponerat 25 % av
det utdelningsbara beloppet. Delegationen har överlämnat till
regeringen att fatta beslut i ärende om stöd ur Arvsfonden om
ärendet är av principiell betydelse eller annars av större vikt
och när delegationen ansett att stöd i ärendet bör lämnas med
mer än 200 000 kr.

I enlighet med riksdagens beslut (1989/90:SoU3, rskr. 14)
skall regeringen regelbundet lämna riksdagen en samlad
redovisning av hur Arvsfondens medel har fördelats. Redovisning
avseende budgetåren 1988/89, 1989/90, 1990/91 och 1991/92 har
lämnats till riksdagen (skr. 1989/90:131, 1990/91:137,
1991/92:136 och 1992/93:201).

Den 20 april 1994 beslutade riksdagen att anta regeringens
förslag till Ny lag om Allmänna arvsfonden (prop.
1993/94:124, bet. 1993/94:SoU23, rskr. 250). Den nya lagen
trädde i kraft den 1 juli 1994 och vid samma datum upphörde
lagen från år 1928 om allmänna arvsfonden att gälla. Den nya
lagen innehåller i förhållande till den tidigare vissa ändringar
och

förtydliganden huvudsakligen i fråga om Arvsfondens ändamål och
användningsområde, beslutanderätten, handläggningen av
arvsfondsärenden, godmanskap samt avstående från arv. Den
övergripande beslutanderätten beträffande stöd ur fonden skall,
enligt den nya lagen, ligga kvar hos regeringen, men en ny
statlig myndighet, Arvsfondsdelegationen, skall inrättas.

Fördelningen av medel m.m.

I skrivelsen redovisas hur regeringen och Barn- och
ungdomsdelegationen fördelat medel ur Allmänna arvsfonden under
budgetåret 1992/93. Redovisningen innehåller en detaljerad
sammanställning av alla bifallsbeslut under budgetåret liksom
uppgifter om Allmänna arvsfondens förvaltning.
Enligt praxis fördelas Arvsfondens medel endast till juridiska
personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer.
Stöd ur fonden utgår inte till enskilda personer eller till
reguljär föreningsverksamhet. Inte heller utgår stöd till
åtgärder som det åligger stat och kommun att betala.

För budgetåret beslutade regeringen att 166 miljoner kronor
skulle fördelas. Av detta belopp har 25 % eller 41,5 miljoner
kronor avsatts till projekt som rör fostran av ungdom mellan 7
och 25 år. Resterande belopp, 124,5 miljoner kronor, har använts
till att främja vård och fostran av barn under 7 år, vård av
ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder. Därutöver
har återförda eller återbetalda medel om totalt 9,6 miljoner
kronor använts för att ge stöd till nya projekt.
Inom Socialdepartementets område har regeringen under nu
aktuellt budgetår bifallit 279 ansökningar motsvarande drygt 134
miljoner kronor.

När det gäller omsorg om personer med funktionshinder har
regeringen prioriterat försöks- och utvecklingsverksamhet som
syftar till att öka möjligheterna för dessa personer att leva
ett självständigt liv. Medel har avsatts för att utveckla och
tillämpa olika former av datateknik för personer med
funktionshinder, vidare har satsningar gjorts för att öka
möjligheterna för handikappade att delta i olika kultur- och
fritidsverksamheter. Stöd har även utgått till rekreations- och
fritidsanläggningar, till informations- och utbildningsprojekt i
syfte att öka kunskapen bland medlemmar, personalgrupper och
allmänheten om olika funktionshinder och till viss utrustning
vid handikapporganisationernas centrala kanslier.

För vård av barn och ungdomar har stöd lämnats för att
utveckla olika förebyggande verksamheter för skolbarn och
ungdomar som riskerar att hamna i missbruk. Stiftelsen
Kvinnoforum har fått stöd till förebyggande arbete bland unga
kvinnor. Vidare har stöd lämnats till projekt som syftar till
att hitta bra stödformer för barn och ungdomar som far illa. Så
har t.ex. filosofiska institutionen vid Stockholms universitet
fått stöd för att utveckla den sociala integreringen av
cancerdrabbade barn i skolan. Riksförbundet BRIS, Barnens rätt i
samhället, har beviljats stöd för att fortsätta projektet
Barnens rätt till hjälp -- våga berätta. Stöd har också utgått
till information om FN:s barnkonvention, till projekt som har
anknytning till barnkonventionen, till olika kulturprojekt
främst riktade till förskolebarn och till insatser inom
barnomsorgen i det mångkulturella samhället i syfte att ge stöd
och ökade kunskaper till barnomsorgspersonal som arbetar med
invandrar- och flyktingbarn.

När det gäller fostran av ungdom har stöd utgått till olika
typer av lokaler för ungdomsverksamhet inom idrottsrörelsen, de
fria trossamfunden och scoutrörelsen. I syfte att stimulera och
lyfta fram bra metoder för ungdomsarbete har föreningen Urkraft
i Skellefteå och föreningen Reningsborg i Göteborg beviljats
stöd ur fonden. Ytterligare projekt som erhållit stöd ur
Arvsfonden är projektet Sveriges Farsor och Morsor, föreningen
Sverige mot främlingsfientlighet, Fältbiologerna för att
utveckla projekt kring miljöfrågor, Rädda Barnen och Stiftelsen
Fryshuset för att utveckla nya former av uppsökande och
stödjande verksamhet för utsatta ungdomar i olika riskmiljöer,
bl.a. Stockholms city. Vidare har medel utgått för att bygga upp
en svensk supporterklubb, Svenska Supporterförbundet, i syfte
att förebygga våld i samband med idrottsaktiviteter. Även
Stiftelsen En Rökfri Generation har erhållit stöd från
Arvsfonden. Sammanlagt har stöd utgått med drygt 10 miljoner
kronor.

Barn- och ungdomsdelegationen har under budgetåret bifallit
229 ansökningar till ett sammanlagt beloppp om drygt 13 miljoner
kronor. Stöd har utgått till olika föreningar och organisationer
för att motverka främlingsfientlighet bland ungdom, till projekt
som syftar till att utveckla lokala exempel på hur
skolgårdsmiljöer kan förbättras, till projekt som syftar till
att öka ungdomars engagemang och medvetenhet i rollen som
konsumenter samt till glesbygdsprojekt. Övriga projekt som
erhållit stöd från delegationen är bl.a. olika drogförebyggande
och brottsförebyggande projekt, kultur- och teaterprojekt,
miljöprojekt, sommarsatsningar för ungdomar och musikprojekt.

Statens ungdomsråd har handlagt och fördelat stöd till projekt
vars syfte är att utveckla barn- och ungdomsorganisationernas
verksamhet. Statens ungdomsråd har även haft regeringens uppdrag
att genomföra en specialsatsning för att motverka negativa
konsekvenser av arbetslöshet bland ungdomar. Vidare har stöd
utgått till att utveckla nya träffpunkter för ungdomar och för
att utveckla metoder för ungdomars medverkan i demokratiska
beslutsprocesser. Statens ungdomsråd har under budgetåret
fördelat drygt 18 miljoner kronor till ovan angivna ändamål.

Plus-gruppen som är en arbetsgrupp knuten till
Civildepartementet har fördelat stöd inom ramen för Projektet
för Lokal Utveckling genom Samverkan. Under budgetåret har drygt
7 miljoner kronor fördelats till verksamhet inom 45 olika
föreningar.

I avvaktan på att Arvsfondsdelegationen skall ges möjlighet
att utarbeta underlag till regeringens beslut om den närmare
inriktningen för fördelning av stödet ur fonden under budgetåret
1994/95, avser regeringen att tills vidare tillämpa den
inriktning för fördelning av stöd som presenterades i den
skrivelse som överlämnades till riksdagen våren 1993 (skr.
1992/93:201).

Utskottets bedömning

Skrivelsen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:241
till handlingarna.

Stockholm den 13 oktober 1994

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg
(s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson
(s), Göte Jonsson (m), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson
(s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta
Ahlqvist (s), Stig Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif
Carlson (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds) och
Kerstin Warnerbring (c).