Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

Betänkande 1992/93:KrU28

Kulturutskottets betänkande 1992/93:KRU28

Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
KrU28

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser. De tre
stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter. Stiftelsernas
syfte skall vara att främja självständigheten hos bolag som, i
den omfattning och på det sätt som riksdagen och regeringen
bestämt, bedriver rundradiosändningar av radio- och
televisionsverksamhet i allmänhetens tjänst. Stiftelserna skall
tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i
bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.

Styrelserna i programbolagen skall vardera bestå av nio
ledamöter. Regeringen skall utse ordförande medan ägarna på
resp. bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande
direktören samt de två ledamöter som personalen enligt lag har
rätt att utse är självskrivna ledamöter.

Programbolagens styrelser bör bestå av personer som kan
förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till
företagens ledningar. Något uttryckligt förbud mot att
styrelseledamöter tillika är riksdagsledamöter bör inte ställas
upp.

En motion om kvalifikationskraven på ledamöterna i
programbolagens styrelser avstyrks.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:236 (Kulturdepartementet)
om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som anförts i propositionen i fråga om
bildandet av tre stiftelser för ägandet av programbolagen
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges
Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4),

2. godkänna i propositionen föreslagna riktlinjer för
utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt
3.4).

Motionen

1992/93:Kr305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utnämningar till styrelseledamöter med
politiska förtecken i styrelsen för Sveriges Televisions AB,
Sveriges Radio AB resp. Sveriges Utbildningsradio AB skall
upphävas och ledamöter med erforderlig kompetens utnämnas.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås att Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB
skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser.

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade i juni 1992 att i huvudsak godkänna
regeringens förslag i proposition 1991/92:140 om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.
(bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). De tre
programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio (Sveriges
Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges
Utbildningsradio skulle vara självständiga aktiebolag.
Moderbolaget skulle upphöra. Programföretagen skulle gemensamt
äga Radiotjänst i Kiruna AB. Aktierna i de tre programföretagen
skulle fördelas annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i
det dåvarande moderbolaget Sveriges Radio. Pressen,
näringslivet, folkrörelserna samt en ny ägargrupp bestående av
konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende
kulturella sammanslutningar skulle erbjudas att bli ägare till
bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kunde
kvarstå som ägare skulle aktierna hembjudas staten. Det skulle
vara möjligt för regeringen att sälja aktier som den förvärvat
genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi,
sammanslutning eller annan som var att hänföra till någon eller
några av de fyra ägargrupper som skulle finnas i fortsättningen.
Då avtalsperioden började skulle aktierna fördelas så att
pressen hade 20 %, näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och
den nya ägargruppen 20 %.

Sedan det visat sig att riksdagens beslut inte kunde
genomföras fullt ut rörande ägandet av public service-företagen,
underrättade regeringen i skrivelse 1992/93:147 den 19 november
1992 riksdagen om de ändrade förutsättningar för ägandet som
inträtt. Samma dag bemyndigade regeringen chefen för
Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att lägga fram förslag om hur public service-företagen
borde ägas i framtiden (dir. 1992/93:100).

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:KrU8 Ägande av
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m.
behandlades regeringens förslag i den ovan angivna skrivelsen
samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslog enhälligt att det skulle tillsättas en
beredningsgrupp med parlamentarisk förankring, som skulle få i
uppgift att -- när resultatet av utredningen förelåg -- medverka
i den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public
service-företagen. Regeringen tillsatte en sådan
beredningsgrupp.

Den särskilde utredaren, advokaten Claes Beyer, avlämnade den
12 februari 1993 betänkandet (SOU1993:17) Ägandet av radio och
television i allmänhetens tjänst. I betänkandet redovisades tre
alternativa förslag till ägande av programföretagen.

Utgångspunkter för regeringens förslag

I propositionen framhålls i ett avsnitt med ovan angivna
rubrik inledningsvis följande.

Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges
Utbildningsradio har statsmakternas uppdrag att bedriva
sändningsverksamhet i allmänhetens tjänst. Innehållet i detta
uppdrag bestäms av riksdagen och regeringen.

Programverksamheten inom de tre företagen är av betydande
omfattning. Den spelar en viktig roll för den demokratiska
processen och för den nationella kulturen. Även om konkurrerande
verksamheter har startats och kommer att starta kan public
service-företagens betydelse för nyhets- och
informationsförmedling, opinionsbildning, kritisk
samhällsbevakning samt som förmedlare av olika kulturyttringar
förväntas vara mycket stor under överskådlig tid.

Ett grundläggande villkor för att uppdraget skall kunna
utföras är att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell
självständighet och integritet i förhållande till statsmakterna,
de stora organisationerna och andra makthavare.

Av dessa skäl är det angeläget att statsmakterna i så liten
utsträckning som möjligt kan påverka verksamhetens närmare
inriktning.

Samtidigt har statsmakterna ett ansvar för att
programföretagen har en sådan ledning och styrning att syftet
med public service-uppdraget i avtalet uppnås och att det sker
med god hushållning med de medel som TV-avgiftsbetalarna via
riksdagen ställer till programföretagens förfogande.

Detta dilemma är inte nytt. Det har hittills hanterats genom
en kombination av olika åtgärder. En sådan har varit
ägarkonstruktionen för programföretagen.

En diskussion förs rörande de hittillsvarande ägarnas roll och
befogenheter i public service-företagen. Det framhålls bl.a. att
ägarna har ansetts utgöra ett komplement med en balanserande
funktion i förhållande till statsmakterna. Eftersom två av
ägargrupperna, näringslivet och pressen, förklarat att de inte
längre kan vara kvar som ägare, försvinner möjligheten att
balansera det statliga inflytandet på detta sätt, konstateras
det i propositionen.

Regeringen kommer mot bl.a. den angivna bakgrunden fram till
att stiftelsen framstår som den mest ändamålsenliga formen för
ägandet av public service-företagen. Denna lösning -- ett av de
tre alternativ som den särskilde utredaren redovisat -- har
förordats av såväl de nuvarande ägargrupperna som
programföretagen.

Utskottet ansluter sig till bedömningen att ägandet av
programföretagen bör gå över till tre för ändamålet bildade
stiftelser.

Stiftelser för ägandet av programbolagen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB skall vara självständiga aktiebolag, att de skall ägas av
var sin stiftelse, att stiftelserna bildas av Sveriges Radio
Förvaltnings AB och staten, att Sveriges Radio Förvaltnings
AB skall tillskjuta aktierna i resp. programbolag samt att
staten skall tillskjuta 20 miljoner kronor via rundradiokontot
att användas för stiftelsernas verksamhet.

Utskottet tillstyrker också att stiftelsernas syfte skall vara
att främja självständigheten hos bolag som i den omfattning och
på det sätt som riksdagen och regeringen bestämt, här i landet
bedriver rundradiosändningar av radio- och televisionsprogram i
allmänhetens tjänst. Vidare tillstyrker utskottet att
stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och
förvalta aktier i bolagen samt utöva de befogenheter som är
förknippade med detta.

I fråga om stiftelsernas styrelser föreslår regeringen
följande.

De tre stiftelsernas angelägenheter skall handhas av tre
styrelser. Stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter. Varje
styrelse skall bestå av ordförande och tio övriga ledamöter som
skall utses av regeringen. De politiska partierna i riksdagen
skall föreslå kandidater. Styrelsernas mandatperioder skall
relateras till riksdagen så att ordföranden och hälften av
ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Utskottet tillstyrker slutligen att ägareförändringen äger rum
den 1 januari 1994 och att programföretagens fastigheter skall
ägas av programföretagen.

Riktlinjer för utseende av ledamöterna i programbolagens
styrelser

I propositionen föreslås att styrelserna i programföretagen
skall vardera bestå av nio ledamöter. Regeringen utser
ordförande medan ägarna på resp. bolagsstämma skall utse fem
ledamöter. Den verkställande direktören samt de två ledamöter
som personalen enligt lag har rätt att utse är självskrivna
ledamöter.

Det anges också i propositionen att regeringen och
stiftelsestyrelserna bör utse var sin suppleant i varje
programstyrelse. Regeringen förutsätts utse ordförande och
suppleanterna efter samråd med riksdagspartierna.

I ett avsnitt rubricerat Skälen för regeringens förslag anförs
bl.a. följande i propositionen (s. 16).

Programbolagens styrelser bör i framtiden inte, som hittills,
ha en i huvudsak partipolitisk sammansättning. De bör i stället
bestå av personer som -- oavsett huruvida någon partipolitisk
hemvist är känd och vilken den i så fall är -- kan förväntas
bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens
ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens
och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället,
t.ex. personer från folkrörelser, medier, kulturliv,
folkbildning, näringsliv etc. En jämn könsfördelning bör
eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamöter
sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang.
Ledamöter i stiftelsernas styrelser bör självfallet inte kunna
sitta också i programbolagens styrelser.
Det ankommer på stiftelsestyrelserna att finna personer som
motsvarar dessa huvudsakliga kriterier. Det ligger i sakens
natur att stiftelsestyrelserna bör eftersträva enighet vid
valet av ledamöter i programbolagens styrelser.

Utskottet har inte något att erinra mot den av regeringen
gjorda bedömningen. Riksdagen bör därför godkänna riktlinjerna
för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser
(avsnitt 3.4 i propositionen).

Detta innebär att motion Kr305 (nyd), som väckts under den
allmänna motionstiden i år, inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd i här aktuell del. I motionen anförs att ledamöterna i de
tre programbolagens styrelser inte skall tillsättas med
utgångspunkt i partitillhörighet utan med hänsyn tagen till
annan kompetens.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ägande av den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som anförts i propositionen i fråga om bildandet av tre
stiftelser för ägandet av programbolagen Sveriges Television,
Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2,
3.3 och 4),

2. beträffande utseendet av ledamöterna i styrelserna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Kr305 yrkande 5 godkänner de i
propositionen föreslagna riktlinjerna för utseendet av
ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4).

Stockholm den 13 maj 1993

På kulturutskottets vägnar

Charlotte Branting

I beslutet har deltagit: Charlotte Branting (fp), Hugo
Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina
Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.