Administration av socialförsäkringen

Betänkande 1993/94:SfU23

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1993/94:SFU23

Administration av socialförsäkringen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1993/94

SfU23

FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag
till medelsanvisning för budgetåret 1994/95 m.m. för
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
jämte motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet anser att det är av största vikt att
försäkringskassornas behov av resurser för rehabilitering
beaktas. Vid bedömningen av i vilken mån besparingsåtgärder är
möjliga under perioden 1995/96--1997/98 måste särskilt beaktas
vilka effekter en rationalisering av administrationen får på
utgifterna för i första hand sjukpenning och förtidspension.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av en motion
som sin mening ger regeringen detta till känna.

Med anledning av en motion, vari påtalas de administrativa
kostnaderna för utbetalning av små pensionsbelopp till
utlandet, föreslår utskottet ett tillkännagivande om att
regeringen bör överväga förändringar som medger en
rationellare hantering av utbetalningar av pensioner till
utlandet.

Propositionen

Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition
1993/94:100, bilaga 6 under littera F 1--2, föreslagit
riksdagen att

dels anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
19 kap. 2 §,
2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 4
kap. 6 §,
3. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, 7 kap. 2 §,

dels till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1994/95
anvisa ett ramanslag på 603 174 000 kr,

dels till Allmänna försäkringskassor för budgetåret
1994/95 anvisa ett ramanslag på 4 177 642 000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1993/94:Sf217 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om RFV:s möjligheter att utveckla tekniska
förutsättningar för att administrera ett nytt pensionssystem.

1993/94:Sf228 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av reglerna i lagen om allmän
försäkring.

1993/94:Sf263 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rehabiliteringsarbetet bör
följas upp i enlighet med riksdagens tidigare beslut.

1993/94:Sf271 av Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas

31. att riksdagen till Riksförsäkringsverket för budgetåret
1994/95 anvisar 12 063 000 kr mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 591 111 000 kr,

32. att riksdagen till Allmänna försäkringskassor för
budgetåret 1994/95 anvisar 83 552 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 4 094 090 000 kr.

Utskottet

Allmänt om socialförsäkringsadministrationen

Den allmänna försäkringen handhas av Riksförsäkringsverket,
de allmänna försäkringskassorna och de lokala organ som
regeringen bestämmer.

Bestämmelser om allmänna försäkringskassor finns i 18 kap.
AFL. Enligt 1 § skall det finnas en allmän försäkringskassa
för varje landsting och varje kommun som inte tillhör
landsting. Regeringen får dock bestämma att en
försäkringskassas verksamhetsområde får omfatta två landsting
eller ett landsting och en sådan kommun som nyss nämnts. De
allmänna försäkringskassorna är offentligrättsliga organ med
egna styrelser. Försäkringskassornas huvudsakliga uppgift är
att handlägga enskilda ärenden inom socialförsäkrings- och
bidragsområdet.

Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassorna som
innebär kontakt med de försäkrade i form av ansökningar
angående olika försäkringsförmåner, information etc. bedrivs
vid kassornas lokalkontor samt vid
filialexpeditioner/servicekontor som finns knutna till vissa
lokalkontor. Det finns 25 allmänna försäkringskassor i landet.
Varje kommun har enligt huvudregeln minst ett lokalkontor.
Totalt finns det ca 370 lokalkontor och 20 mindre
serviceenheter. Vid försäkringskassorna arbetar ca 15 500
personer, varav ca 12 600 på lokalkontoren.

Riksförsäkringsverket utövar enligt 18 kap. 2 § AFL tillsyn
över försäkringskassorna och är enligt förordningen
(1988:1204) med instruktion för Riksförsäkringsverket central
förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande
bidragssystem. Verket skall särskilt svara för den centrala
ledningen och för tillsynen av försäkringskassornas
verksamhet, verka för att socialförsäkrings- och
bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist samt följa
utvecklingen av de olika grenarna inom trygghetssystemet och
utvärdera trygghetsanordningarnas effekter för individ och
samhälle.

Finansieringen av försäkringskassornas verksamhet

Försäkringskassornas verksamhet finansieras dels med vissa
ersättningar från Allmänna pensionsfonden och
arbetsskadeförsäkringen samt ersättningar för viss
administrativ verksamhet, dels med sjukförsäkringsavgifter
och andra statsmedel.

Riksförsäkringsverket har i anslagsframställningen
föreslagit förändrade finansieringsprinciper för
försäkringskassorna. Verket anser att för de försäkringar som
finansieras med en socialavgift skall även administrationen
finansieras med avgifter. För de försäkringar som främst
finansieras via anslag på statsbudgeten bör administrationen
helt finansieras med statsbidrag. Enligt Riksförsäkringsverket
bör samtidigt den allmänna sjukförsäkringsfonden aktiveras så
att löpande avräkning av försäkringsutgifterna och
avgiftsinkomsterna mot fonden kan återinföras.

I propositionen föreslår regeringen endast den ändringen av
finansieringen att arbetsskadeförsäkringen belastas med de
faktiska administrationskostnaderna. I dag gäller att en
tjugondel av influtna arbetsskadeavgifter förs till staten som
bidrag till kostnaderna för försäkringens förvaltning.
Förslaget föranleder ändring i 7 kap. 2 § lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och 4 kap. 6 § lagen (1981:691) om
socialavgifter. Vad gäller principerna i övrigt för
finansieringen av försäkringskassornas verksamhet anser
regeringen att arbetet med att förbättra och förtydliga dessa
bör fortsätta.

Regeringen föreslår samtidigt en ändring i 19 kap. 2 § AFL
som en anpassning till den ändrade redovisning som fr.o.m.
budgetåret 1993/94 görs av medlen till försäkringskassornas
förvaltningskostnader, nämligen att hela kostnaden redovisas
under anslaget, dock fortfarande med undantag för vissa
ersättningar. Tidigare redovisades endast 15 % av medlen till
försäkringskassornas förvaltningskostnader under anslaget och
85 % av kostnaderna som en utgift på statsbudgetens
inkomstsida. I samband med den ändrade redovisningsmetoden
angavs att någon ändrad finansiering av sjukförsäkringen inte
var avsedd.

Utskottet tillstyrker förslaget att arbetsskadeförsäkringen
belastas med de faktiska förvaltningskostnaderna. Vidare
godtar utskottet att 19 kap. 2 § AFL av redovisningstekniska
skäl ges den utformning som föreslagits. Utskottet vill dock
understryka att, i enlighet med vad som angavs i prop.
1992/93:100, någon ändrad finansiering inte är avsedd. Vid
fastställande av sjukförsäkringsavgiften bör således
fortfarande storleken av förvaltningskostnaderna beaktas.

Försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet

Enligt de nya regler om arbetslivsinriktad rehabilitering
som gäller fr.o.m. år 1992 skall försäkringskassan samordna
och utöva tillsyn över de insatser som behövs för
rehabiliteringsverksamheten och ansvara för att rehabilitering
kommer till stånd när arbetsgivare saknas eller inte fullgör
sina åtaganden.

Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) anför i motion Sf263
att Riksförsäkringsverket i den fördjupade
anslagsframställningen för budgetåren 1995/96--1997/98 skall
redovisa en resursneddragning för försäkringskassorna på 3 %
under respektive budgetår. Motionärerna påpekar att
Riksförsäkringsverket redan i anslagsframställningen för
budgetåret 1994/95 har tagit upp behovet av
kraftansträngningar för att förbättra situationen inom
rehabiliteringsverksamheten. I motionen anges att utskottet i
sitt betänkande 1992/93:SfU15 i samband med behandlingen av
frågan om höjd pensionsålder anfört bl.a. följande. "För att
rehabiliteringsarbetet skall ha framgång krävs också betydande
resurser hos försäkringskassorna i form av såväl kompetent
personal som ekonomiska tillgångar. Utskottet anser det vara
av största vikt att dessa synpunkter beaktas vid det fortsatta
arbetet med rehabilitering." Motionärerna anser att regeringen
bör ange vilka resurser som kan avdelas för att infria
utskottets uttalande, och de begär ett tillkännagivande härom.

Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1994/95 angivit att rehabiliteringsverksamheten
inte fungerar på det effektiva sätt som avsetts. Enligt
Riksförsäkringsverket har insatserna från verkets och
försäkringskassornas sida uppenbarligen inte varit
tillräckliga. Bl.a. har många försäkringskassor inte fullt ut
fört över de personalresurser till rehabiliteringsverksamheten
som avsetts. Verket anser att det behövs ett brett upplagt
åtgärdsprogram med insatser bl.a. vad gäller
försäkringskassans sätt att arbeta. En närmare redovisning av
åtgärdsprogrammet kommer att lämnas i den fördjupade
anslagsframställningen våren 1994. Vid beredningen av denna
anslagsframställning kommer regeringen att behöva ta ställning
till om ytterligare rehabiliteringsresurser erfordras.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av största
vikt att försäkringskassornas behov av resurser för
rehabilitering beaktas. Vid bedömningen av i vilken mån
besparingsåtgärder är möjliga under perioden 1995/96--1997/98
måste särskilt beaktas vilka effekter en rationalisering av
administrationen får på utgifterna för i första hand
sjukpenning och förtidspension. Utskottet anser att riksdagen
med anledning av motion Sf263 som sin mening bör ge regeringen
detta till känna.

ADB-stöd

I motion Sf217 av Lennart Brunander (c) anför motionären att
det nuvarande datasystemet för pensionshantering har stora
brister och att det inte kan utvecklas ytterligare för att
maskinellt hantera bl.a. nya pensionsnivåer och vissa
kombinationer av olika pensionsformer. Enligt motionären krävs
ett nytt pensionsdatasystem som även klarar den pensionsreform
som förestår. Möjligheter bör därför prövas att snarast
tillgodose de resurser som krävs för den fortsatta
utvecklingen av pensionsdatasystemet P 2000, och motionären
begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet är medvetet om att det nuvarande
pensionsdatasystemet har stora brister. Detta har visat sig
inte minst under senare tid när angelägna besparingskrav
nödvändiggjort snabba förändringar i pensionssystemet.
Särskilt stora krav kommer att ställas på datasystemet om den
pensionsreform som regeringen avser att lägga förslag om
senare under våren skall genomföras redan vid årsskiftet.
Enligt utskottets mening har Riksförsäkringsverket ett stort
ansvar vid planeringen av ADB-verksamheten. I den fördjupade
anslagsframställningen som skall lämnas senast den 1 april i
år skall även det centrala datorstödets roll belysas.

Med det anförda får motion Sf217 anses besvarad.

Utbetalning av små pensionsbelopp

I 16 kap. 4 § AFL anges att pension utges månadsvis. Är den
pensionsberättigade bosatt utomlands kan dock
Riksförsäkringsverket med hans samtycke förordna att pensionen
skall utges på annat sätt om det finns skäl till det.
Pensionsförmåner som sammanlagt understiger 1 kr per månad
betalas inte ut.

I motion Sf228 av Maud Ekendahl (m) anförs att det i ca 10 %
av fallen då pensioner betalas till utlandet handlar om belopp
från 1 kr och upp till 100 kr i månaden. Hanteringskostnaderna
för dessa småärenden, bl.a. bankavgifter och kostnaderna för
försäkringskassans egen handläggning, är inte obetydliga.
Enligt motionären bör reglerna ändras så att utbetalning inte
sker till en person bosatt utomlands, om beloppet understiger
t.ex. 100 kr i månaden eller annat lägsta belopp knutet till
basbeloppet. Motionären begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet har under 1989/90 års riksmöte (se bet.
1989/90:SfU13) behandlat en motion med förslag om att
pensioner under ett visst belopp inte skulle betalas ut och
att pensioner skulle kunna betalas ut årsvis eller engångsvis.
I betänkandet angavs att Riksrevisionsverket i en
revisionspromemoria den 5 mars 1990 rekommenderat en höjning
av den undre gränsen för månatlig utbetalning och att
möjligheten till engångsutbetalning borde utnyttjas i större
utsträckning. Utskottet ansåg att resultatet av
Riksrevisionsverkets påpekande i frågan borde avvaktas, och
motionen borde därför inte föranleda någon åtgärd.
Utskottet konstaterar att några regelförändringar inte har
genomförts och att problemen med de små
pensionsutbetalningarna kvarstår. Enligt utskottet är det
orimligt att så små pensionsbelopp som 1 kr i månaden skall
kunna betalas ut, särskilt när det är fråga om utbetalning
till utlandet. Även om utbetalningen sker årsvis kan det bli
fråga om mycket små belopp. Utskottet noterar att det under
senare tid i olika förmånssystem införts beloppsgränser på en
högre nivå. T.ex. utges inte bostadsbidrag enligt lagen
(1993:737) om bostadsbidrag om beloppet understiger 100 kr i
månaden. Vidare föreslår regeringen i prop. 1993/94:173
Bostadstillägg till pensionärer att bostadstillägg under 25 kr
inte skall betalas ut, dock inte vad gäller särskilt
bostadstillägg.

Regeringen har för avsikt att under maj 1994 lägga fram
förslag om ett nytt ålderspensionssystem. Utskottet
förutsätter att frågan om beloppsgränser eller andra
utbetalningsregler för ålderspensioner därvid kommer att
aktualiseras. Enligt utskottets mening bör regeringen inför
utarbetandet av förslag till den närmare lagregleringen av det
nya systemet även överväga förändringar som medger en
rationellare hantering av utbetalningar av pensioner till
utlandet. Utskottet vill samtidigt erinra om att, såvitt
gäller förtidspension, en möjlighet till t.ex.
engångsutbetalning ändå innebär att försäkringskassan på
sedvanligt sätt måste pröva nedsättningen av arbetsförmågan.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Sf228
som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Medelsanvisning

I budgetpropositionen föreslås att för budgetåret 1994/95
skall till anslaget F 1. Riksförsäkringsverket anvisas ett
ramanslag på 603 174 000 kr och till anslaget F 2. Allmänna
försäkringskassor ett ramanslag på 4 177 642 000 kr. Med
tillägg för vissa inkomster kommer försäkringskassornas
planeringsram att utgöra 4 772 700 000 kr. Regeringen har i
sin anslagsberäkning tagit hänsyn till konsekvenser av olika
beslutade regelförändringar och beslut om tillkommande
uppgifter samt ett effektivitets- och produktivitetskrav på 1
%.

Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) anför i motion Sf271
att med hänsyn till de ansträngda statsfinanserna måste ett
allmänt produktivitets- och effektivitetskrav på ca 2 %,
utöver andra eventuella besparingskrav, ställas på varje
myndighet där det kan komma i fråga. Motionärerna föreslår att
riksdagen till Riksförsäkringsverket anvisar 12 063 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 31) och till
Allmänna försäkringskassor 83 552 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit (yrkande 32).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning till de nämnda anslagen och avstyrker bifall
till motion Sf271 yrkandena 31 och 32.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rehabiliteringsverksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sf263 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande ADB-stöd
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf217,

3. beträffande utbetalning av små pensionsbelopp
att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Sf228 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. beträffande anslag till Riksförsäkringsverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Sf271 yrkande 31 till
Riksförsäkringsverket för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 603 174 000 kr,

res. (nyd) - delvis

5. beträffande anslag till Allmänna försäkringskassor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1993/94:Sf271 yrkande 32 till Allmänna
försäkringskassor för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 4 177 642 000 kr,

res. (nyd) - delvis

6. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.

Stockholm den 17 mars 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta
Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin
(fp), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof
Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund
(kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von
Essen (m), Bengt Lindqvist (s) och Liselotte Wågö (m).

Reservation

Anslag till Riksförsäkringsverket m.m. (mom. 4 och 5)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "och 32."
bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de ansträngda statsfinanserna måste ett
allmänt produktivitets- och effektivitetskrav på ca 2 %,
utöver andra eventuella besparingskrav, ställas på varje
myndighet där det kan komma i fråga. Utskottet anser att detta
krav måste kunna ställas även på Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna. Riksdagen bör därför för
budgetåret 1994/95 anvisa till Riksförsäkringsverket
591 111 000 kr och till Allmänna försäkringskassor
4 094 090 000 kr.

dels att momenten 4 och 5 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

4. beträffande anslag till Riksförsäkringsverket
att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Sf271 yrkande 31 och med anledning av regeringens
förslag till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 591 111 000 kr,

5. beträffande anslag till Allmänna
försäkringskassor
att riksdagen med bifall till motion
1993/94:Sf271 yrkande 32 och med anledning av regeringens
förslag till Allmänna försäkringskassor för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 4 094 090 000 kr,

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga