Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt
Betänkande 2025/26:KU7
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 oktober 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt (KU7)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt. Sekretess ska också gälla i ärenden om upphävande av sådana erkännanden.
Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet.
Sekretess ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden.
Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 december 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojektProposition 2024/25:199
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-10-16
Trycklov: 2025-10-16
Betänkande 2025/26:KU7
Alla beredningar i utskottet
Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt (KU7)
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt. Sekretess föreslås också gälla i ärenden om upphävande av sådana erkännanden.
Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet.
Enligt regeringens förslag ska sekretess gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen föreslås inte gälla för beslut i ärenden.
Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen föreslås börja gälla den 1 december 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-10-22
Debatt om förslag 2025/26:KU7
Webb-tv: Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:23
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23 Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt
- Onsdag den 22 oktober 2025Talarlista 2025/26:20251022
Protokoll från debatten
Anf. 34 Lars Engsund (M)
Fru talman! Regeringens lagförslag om sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt, som finns i KU:s betänkande 7, har vållat en del uppmärksamhet den senaste tiden. Det kanske till och med är så att fru talmannen har fått ett och annat mejl i ärendet.
Låt mig vara tydlig och kort inleda med en sammanfattning av vad lagförslaget handlar om. Lagförslaget gäller en möjlighet till sekretess för de företag som vill ansöka om att få sitt nettonollprojekt klassificerat som ett strategiskt nettonollprojekt. Således kan endast ansökningsförfarandet sekretessbeläggas. Sekretess gäller inte beslutet, som kommer att fattas av svenska myndigheter. Det gäller heller inte efterföljande tillståndsprövningar.
Lagförslaget är inte kopplat till statliga ekonomiska stöd, bidrag eller kreditgarantier. Emellertid ges de projekt som är klassade som strategiska nettonollprojekt kortare tidsfrister och tillståndsprocesser på 9–18 månader beroende på typ av projekt.
Fru talman! Bakgrunden till propositionen är EU:s nettonollförordning från 2024, som ska främja tillverkning av så kallad nettonollteknik, vilket bland annat kan omfatta kärnteknik, batteriteknik och vätgasteknik.
Enligt förordningen krävs en ansökan för att ett projekt inom nettonollteknik ska kunna bli klassat som ett strategiskt nettonollprojekt. Det är Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning som ger erkännanden av strategiska nettonollprojekt.
Fru talman! Dessa ansökningar, som företag lämnar in till myndigheter, innehåller ofta mycket känsliga uppgifter. Det kan handla om affärsstrategier, produktionsmetoder, leverantörskedjor och tekniska lösningar. Om allt detta skulle vara helt offentligt redan i ett tidigt skede finns det enligt regeringen en stor risk att dessa företag väljer att inte investera i Sverige. Därför föreslår regeringen att sekretess ska gälla för uppgifter om företags affärs- och driftsförhållanden om det kan antas att företaget lider skada om informationen röjs.
Men – och det är viktigt att understryka – själva besluten i ärendena ska fortfarande vara offentliga. Det är också viktigt att understryka att lagförslaget inte handlar om stöd, kreditgarantier eller andra finansiella fördelar för dessa projekt.
Besluten, motiven och myndigheternas bedömningar ska kunna granskas. Det handlar inte om att minska insynen utan om att skydda företagshemligheter i en global konkurrens.
Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande, KU7.
Anf. 35 Michael Rubbestad (SD)
Fru talman! Regeringens proposition handlar vid första anblick om något ganska tekniskt – sekretess i ärenden om så kallade strategiska nettonollprojekt. Men bakom de ganska byråkratiska orden döljer sig en fråga som går rakt in i kärnan av den svenska demokratin: Hur mycket insyn ska medborgarna ha i de beslut där staten vägleder, påverkar eller investerar i näringslivet?
EU:s nettonollförordning, som trädde i kraft tidigare, syftar till att stärka Europas egen förmåga att producera den teknik som behövs för den gröna omställningen. Det gäller allt från batterier och solpaneler till vätgas, koldioxidlagring och delar av kärnteknik. Förordningen innebär att medlemsstaterna kan ge vissa projekt status som just strategiska nettonollprojekt, vilket i praktiken innebär snabbare tillståndsprocesser och ett politiskt erkännande.
Det är naturligt att företag som söker den statusen måste lämna in omfattande ansökningar. De måste kunna visa att projekten är tekniskt hållbara och ekonomiskt bärkraftiga och bidrar till EU:s klimatmål. De här ansökningarna innehåller förstås mycket detaljerad information om affärsplaner, tekniska beskrivningar och ekonomiska kalkyler. Det är den här informationen som regeringen nu vill göra hemlig i upp till 20 år.
Vi sverigedemokrater har förståelse för att företagshemligheter självklart behöver skyddas. Inga företag ska behöva riskera att deras tekniska innovationer eller ekonomiska strategier hamnar på konkurrenternas skrivbord. Det är rimligt och nödvändigt. Men vår uppfattning är att propositionen går längre än så. Den öppnar dörren för en långtgående sekretess som riskerar att göra hela processen oöverskådlig för allmänheten. Det är inte rimligt, anser vi, i ett land som byggt sin demokrati på just öppenhet.
Sverige är nämligen inte vilket land som helst i det här avseendet. Redan 1766 införde vi världens första tryckfrihetsförordning med offentlighetsprincipen som bärande idé. Den har i mer än 250 år gjort det möjligt för medborgare, journalister och forskare att granska myndigheter och politiker. Den har avslöjat skandaler, förhindrat missbruk och lagt grunden för ett förtroende mellan stat och medborgare som få andra länder kan mäta sig med.
Det är därför vi reagerar när man nu föreslår, med hänvisning till EU, att nästan alla handlingar i de här ärendena ska kunna hemlighållas i upp till två decennier. Det är inte EU som kräver det. EU-förordningen säger bara att vi ska skydda konfidentiell information – och det är självklart. Men hur det görs är upp till varje medlemsstat. Sverige hade kunnat välja en något mer balanserad lösning som både skyddar företagen och bevarar insynen.
Vi menar att det här förslaget är ett exempel på så kallad överimplementering. Sverige går helt enkelt längre än vad EU faktiskt kräver. Det görs ofta i tron att vi gör rätt för oss, men i praktiken blir det på bekostnad av våra egna värden.
Det problem som vi ser med propositionen är att man riskerar att dölja mer än vad som är nödvändigt. Om nu nästan allt i en ansökan blir sekretessbelagt blir det ganska svårt för medierna och allmänheten att förstå varför vissa projekt prioriteras, hur kalkylerna ser ut och vilka risker som staten faktiskt tar. När det handlar om stora satsningar med offentligt stöd måste de här frågorna tåla ljuset.
Vi har sett flera exempel på när entusiasmen för det gröna och det nya går lite före sunt förnuft. Northvolt är kanske det absolut tydligaste, och Stegra ser tyvärr ut att bli det absolut senaste. Politiska löften om tusentals jobb och miljardstöd presenterades som framtidens mirakel, men i efterhand har vi fått se en annan verklighet. Det är förseningar, kostnadsproblem och oklara ekonomiska förutsättningar. Vi tror att det hade varit bra om mer av den här informationen hade varit offentlig redan från början.
Vi förstår och accepterar behovet av sekretess men inte riktigt i den form som regeringen nu föreslår. Vi menar att sekretessen behöver begränsas till uppgifter som verkligen är affärskritiska. Vi menar också att sekretessen ska vara tidsbegränsad på ett lite mer rimligt sätt. 20 år är orimligt lång tid i en bransch där teknik och marknad kan förändras på bara några få år. Efter en rimlig period behöver handlingarna kunna granskas så att man i efterhand kan utvärdera om besluten verkligen var kloka.
Vi föreslår dessutom att oberoende instanser – det skulle exempelvis kunna vara Riksrevisionen – ska ges möjlighet till löpande insyn i de delar som inte är offentliga. Om nu handlingarna inte kan granskas av allmänheten måste i alla fall någon kunna göra det. Det här är inte ett misstroende mot företagen, utan det är snarare ett sätt att skydda både dem och staten mot framtida missförstånd, felbedömningar och rena oegentligheter.
Fru talman! Det handlar inte bara om en paragraf i offentlighets- och sekretesslagen. Det handlar också om vilken väg Sverige väljer i mötet mellan nationellt självbestämmande och EU:s reglering. Det handlar om att vi inte får tappa bort den öppenhet som gjort Sverige starkt. När man lutar sig mot Bryssel för att förklara varför svenska principer måste vika är det vår uppgift att påminna om att demokratin faktiskt fungerar som bäst när människor vet vad som pågår och vad som händer.
Sverigedemokraterna står för en ganska enkel princip: Det svenska folket ska veta hur deras pengar används, även när det sker i klimatets eller industrins namn. Vi behöver den gröna tekniken, men vi behöver också insyn och ansvar. Offentlighetsprincipen är inte ett hinder för utveckling. Den är snarare en garant för att utvecklingen sker på rätt sätt.
Sverige ska vara ett land som både lockar investeringar och värnar insyn. Vi menar att vi kan skydda företagens hemligheter utan att gömma staten bakom stängda dörrar.
Offentligheten är inte gammalmodig – den är tidlös. Och i tider som dessa, när allt fler beslut tas långt från människors insyn, behöver den svenska offentlighetsprincipen försvaras kanske mer än någonsin.
Anf. 36 Gudrun Brunegård (KD)
Fru talman! Dagens ärende har de senaste dagarna förorsakat ett antal mejl som tycks grunda sig i vad som åtminstone delvis förefaller vara ett missförstånd. Låt mig därför redan i början av mitt anförande förtydliga att förslaget om sekretess bara gäller under den första delen av processen, när ett företag ansöker om att ett projekt ska bli ett strategiskt nettonollprojekt. När företaget sedan ska söka pengar görs det på samma sätt som i alla övriga processer, med en offentlig ansökan.
Varför ska det då finnas sekretess i den första delen? Anledningen är enkel: Det ska finnas för att det kan vara så tidigt i processen för företagen att de inte vill att deras val av bästa möjliga teknik eller deras affärsplaner ska bli offentliga. Dessutom gäller sekretessen bara så länge skaderekvisitet är uppfyllt. Skaderekvisitet är rakt, vilket innebär att det föreligger presumtion om offentlighet. Det innebär att sekretessen bara gäller om det kan antas innebära skada för den enskilda om uppgifterna röjs.
Ett företag som omfattas av EU-förordningen om nettonollprojekt ska om projektet uppfyller vissa kriterier kunna ansöka om att få ett projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt. Det är Tillväxtverket och Statens geologiska undersökning som ansvarar för att handlägga frågan om erkännande.
Att få ett projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt medför en prioritetsstatus. Det innebär bland annat att det finns tidsfrister för prövning av tillstånd för sådana projekt. De strategiska projekten måste dock uppfylla alla relevanta materiella krav som gäller för tillstånd, exempelvis miljöskyddskrav, och genomgå alla formella steg av de tillståndsprocesser som är aktuella för projektet.
Det är viktigt att tydliggöra att det inte innebär någon automatik i att få stöd genom svenska skattemedel att bli erkänd som strategiskt projekt. Det finns inga bestämmelser i EU-förordningen som ger strategiska projekt rätt till eller förtur till ekonomiskt stöd i Sverige jämfört med andra projekt. Vidare innebär inte förslaget någon ändring i fråga om sekretess när det kommer till tillståndsansökan eller vid ansökan om ekonomiskt stöd för ett strategiskt projekt. Det kommer alltså att finnas samma möjlighet att granska företag som ansöker om exempelvis stöd som det finns i dag.
Skälet till att regeringen föreslår en ny sekretessbestämmelse är att de uppgifter som ska ingå i en ansökan om erkännande kan vara av mycket känslig natur för projektägaren. Om sådana uppgifter skulle bli offentliga i ett tidigt skede skulle det, inte minst om ett konkurrerande företag tar del av uppgifterna, kunna leda till ekonomisk skada för projektägaren. Det kan gälla uppgifter om bästa tillgängliga teknik och en affärsplan som utvärderar projektets ekonomiska bärkraft.
I dagsläget finns ingen sekretesslagstiftning som täcker motsvarande projekt. Det är därför regeringen föreslår en ny paragraf i offentlighets och sekretesslagen för att skydda affärs- och driftshemligheter i ansökan om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt.
När företaget sedan går vidare i ansökningsprocessen gäller, som jag tidigare har sagt, samma offentlighet som i alla andra ansökningar om tillstånd och stöd kopplat till näringslivet.
Med detta sagt yrkar jag bifall till betänkandets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:199 och avslår motion
2025/26:215 av Elsa Widding (-).Lagstiftningens framtida utformning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:212 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (SD)
Oberoende granskning av strategiska nettonollprojekt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:212 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 3.- Reservation 2 (SD)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.