Sveriges militära stöd till Ukraina
Betänkande 2025/26:FöU17
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är redo för beslut
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Hela betänkandet
Utskottets förslag i korthet
Skrivelse om Sveriges militära stöd till Ukraina har behandlats (FöU17)
Försvarsutskottet har behandlat en skrivelse, där regeringen redogör för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.
Det militära stödet består av materiel, finansiellt stöd, utbildningsinsatser samt stöd till satsningar på försvarsindustri och försvarsforskning. Sedan 2022 har Sverige beslutat om 21 militära stödpaket till Ukraina till det samlade värdet av cirka 103 miljarder kronor.
I skrivelsen beskriver regeringen även hur det militära stödet samordnas i en internationell kontext, hur stödet följs upp och hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas samt regeringens bedömning av effekterna av det svenska stödet.
Försvarsutskottet konstaterar att det militära stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs.
Utskottets uppfattning är, precis som tidigare, att en långsiktig ekonomisk ram gör stödet mer förutsägbart och effektivt.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 motion och 1 skrivelse.
Beredning, Genomförd
Senaste beredningar i utskottet
Skrivelse om Sveriges militära stöd till Ukraina har behandlats (FöU17)
Försvarsutskottet har behandlat en skrivelse, där regeringen redogör för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.
Det militära stödet består av materiel, finansiellt stöd, utbildningsinsatser samt stöd till satsningar på försvarsindustri och försvarsforskning. Sedan 2022 har Sverige beslutat om 21 militära stödpaket till Ukraina till det samlade värdet av cirka 103 miljarder kronor.
I skrivelsen beskriver regeringen även hur det militära stödet samordnas i en internationell kontext, hur stödet följs upp och hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas samt regeringens bedömning av effekterna av det svenska stödet.
Försvarsutskottet konstaterar att det militära stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs.
Utskottets uppfattning är, precis som tidigare, att en långsiktig ekonomisk ram gör stödet mer förutsägbart och effektivt.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Förslagspunkter
1. Svensk vapenexport till Ukraina
Utskottets förslag:
2025/26:4006 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1.
Reservationer:
- Reservation 1 (V)
2. Beroendet av amerikansk krigsmateriel
Utskottets förslag:
2025/26:4006 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 2.
Reservationer:
- Reservation 2 (V)
3. Skrivelsen
Utskottets förslag:
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 29 maj 2026 och debatterades i kammaren 1 juni 2026.
Debatt om förslag 2025/26:FöU17
Webb-tv: Sveriges militära stöd till Ukraina
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 73 Johan Andersson (S)
Herr talman! Vi ska i dag debattera skrivelsen från regeringen gällande Sveriges militära stöd till Ukraina. Det är en värdefull skrivelse, tycker jag. Den ger en beskrivning av de stödinsatser som Sverige har gett till Ukraina ända sedan den fullskaliga invasionen 2022. Den visar verkligen att det har funnits ett starkt och brett stöd i Sveriges riksdag för att stötta Ukraina såväl civilt som militärt.
Hittills har man beslutat om 21 militära stödpaket. Det samlade värdet uppgavs till 103 miljarder kronor. Till detta kom ytterligare ett stödpaket i förra veckan, där det från regeringens sida meddelas om en försäljning av Jas Gripen E och F. Det är 20 plan. Sverige kommer också att skänka 16 Jas Gripen C och D.
Från Socialdemokraternas sida framhöll vi redan 2023 att det var viktigt att också värna om luftförsvaret när det gäller Ukraina. Det gjorde vi utifrån de samtal som hade förevarit och det som president Zelenskyj hade framhållit för Sverige i olika delar.
I det paket som kom förra veckan fanns det också ytterligare delar. Jag läser inte upp allt detta, utan det kommer att finnas med i kommande skrivelser.
Från Socialdemokraternas sida är vi nöjda med det arbete som man gör. Jag tycker också att det nu känns bra att man nu har hittat en samsyn från Sveriges regering med oss andra partier inför fortsättningen. Vi ska komma ihåg att det också kommer att krävas stora insatser framöver till återuppbyggnad och annat i Ukraina.
Samtidigt finns det många goda skäl att fortsätta det arbete som vi har gjort och gör från Sveriges sida med att stötta Ukraina. Det finns ingen annan väg att gå i dagsläget, utan det är dessa insatser som kommer att krävas i fortsättningen också för att man ska kunna ordna detta så bra som möjligt och stötta det ukrainska folket. Det är också en del i kommande världsfred, som kommer att vara nog så viktigt.
Det som nu sker är ett genombrott i och med att man också tittar på möjligheten att förstärka samarbetet med den ukrainska industrin när det gäller vapentillverkning och industrisamarbete i allmänhet. Detta är också något som vi har tyckt varit väldigt viktigt för att vidareutveckla den kompetens som vi har i Sverige och ta del av satsningar med mera.
Jag vill också peka på den satsning som presenterades i förra veckan gällande det civila försvaret. Där har vi för Sveriges del ganska mycket att lära av hur man har jobbat i Ukraina för att stärka befolkningen. Här ser jag också möjligheter att bredda utbytet mellan Sverige och Ukraina just när det gäller det civila arbetet.
Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag gällande skrivelsen om det militära stödet till Ukraina.
Anf. 74 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är ett flagrant brott mot folkrätten. Det är ett oprovocerat angrepp som har orsakat enormt mänskligt lidande och som hotar hela den europeiska säkerhetsordningen.
Ukrainas folk har rätt att leva i fred och i frihet och att själva bestämma över sin framtid. Den rätten är inte förhandlingsbar.
Herr talman! Vänsterpartiet står bakom ett starkt stöd till Ukraina – militärt, ekonomiskt och humanitärt. Det är nödvändigt, det är rätt, och det är en skyldighet i en tid när auktoritära regimer försöker krossa demokratier.
Det är väldigt bra att regeringen har lagt fram dessa två skrivelser om stöd till Ukraina – dels om det civila i form av bistånd, dels om det militära som vi i dag debatterar. Regeringen framhåller i sin skrivelse att stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Det är en åsikt som vi i Vänsterpartiet delar. Men att stå bakom stödet innebär också att ha en vilja att utveckla stödet och göra det mer effektivt, mer rättvist och mer långsiktigt hållbart.
I Vilnius igår träffade jag den ukrainska delegationen till Natos parlamentariska församling. De var lyriska. Lyriska är det bästa ordet för att beskriva det de känner för Sverige och det svenska stödet. Dessa ukrainska politiker, från flera olika partier, har under fyra år rest runt i världen och varit på möten efter möten för att samla stöd till sitt land. Och så finns det ett land som har samma färger på sin flagga och där alla politiker oavsett partifärg är beredda att ge ett omfattande stöd, särskilt militärt, för att stödja deras kamp för frihet utan förtryck.
Att dessutom samarbetet kring Jas 39 Gripen nu rullar på visar att vårt samarbete är på väg mot nya nivåer. Man kanske ska säga: nya höjder.
Jag hade i går ett samtal med ukrainska utrikesutskottets ordförande Oleksandr Merezhko om att vi, när utrikesutskottet besökte Kiev i maj 2023, diskuterade en artikel från tidningen The Economist som lyfte vilken nytta som Gripen, framtagen mot hot från Ryssland, skulle kunna göra för Ukraina. Nu blir detta snart verklighet.
Nu vänder också krigets vindar. Materialet jag fick i går från den ukrainska delegationen visar att april var den första månaden på väldigt länge då Ukraina återtog territorium från Ryssland. I storlek är det inte så mycket, men som värdemätare för hur kriget går är det väldigt viktigt.
Vi ser nu hur moralen i den ukrainska motståndskraften stiger. Det är det datadrivna kriget, under ledning av den nya försvarsministern Mykhailo Fedorov. Han är en datanörd som hittar nya vägar för att vinna momentum i kriget. Han besökte riksdagen för några veckor sedan. Det var en ovanlig försvarsminister vi mötte. Det var mer känslan av att jag befann mig i ett av 90-talets alla datornät, LAN, än att jag träffade en försvarsminister. Med ny och billig teknik har Ukraina utvecklat sin militära förmåga, både den långräckviddiga förmågan och möjligheten att försvara den långa frontlinjen.
Herr talman! I dagens betänkande har Vänsterpartiet två tydliga förslag på vad vi skulle kunna göra annorlunda för att stärka det militära stödet till Ukraina.
Vänsterpartiet vill se att Sveriges vapenexport tydligare prioriteras till Ukrainas försvar. När ett land utkämpar ett existentiellt försvarskrig för sin frihet måste det få tillgång till den materiel som krävs. Nu ser vi resultatet av USA:s och Israels oansvariga krig mot Iran, som lett till ett undergrävande av folkrätten men framför allt till en enorm ökning av efterfrågan på militär materiel från Mellanöstern. Det är i sådana ögonblick som vår vilja verkligen avgörs. Klarar vi av att prioritera militärt stöd till Ukraina framför gulfländerna och andra länder med större plånböcker än Ukrainas?
Samtidigt behöver vi minska Europas beroende av amerikansk krigsmateriel. Europas säkerhet måste i högre grad bygga på vår egen kapacitet och samarbete. Det stärker vår självständighet och vår uthållighet.
Sverige bidrar i dag till Ukrainas försvar genom ett omfattande militärt stöd. En del av detta sker genom det så kallade PURL-initiativet, som samordnas av Nato och som möjliggör tillgång till amerikansk försvarsmateriel finansierad av europeiska länder eller i praktiken nordeuropeiska länder.
Låt mig vara tydlig: Vänsterpartiet står bakom allt militärt stöd – alla 22 stödpaket – till Ukraina. Ukrainas rätt att försvara sig mot Rysslands aggression är självklar.
Men samtidigt måste vi våga diskutera riskerna i hur stödet är utformat. I dag finns en tydlig sårbarhet i att Europas länder i hög utsträckning lutar sig mot USA. Vi har sett hur amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik kan vara både ombytlig och opålitlig. Donald Trump har redan nämnt att han kunde tänka sig att stoppa det här initiativet i samband med att andra länder inte backade upp hans krig mot Iran – som han har startat.
Med Donald Trump i Vita huset har det säkerhetspolitiska läget i Europa förvärrats ytterligare. Vi ser en president som agerar auktoritärt och som visar bristande respekt för folkrätten. Händelser som agerandet i Venezuela med gripandet av Maduro, stödet till Israels agerande i Gaza och kriget mot Iran är exempel som väcker allvarlig oro. Det gäller även hotet mot Grönland, som i praktiken riktade sig mot oss i Europa och EU.
Det här påverkar inte bara det övergripande säkerhetsläget. Det riskerar också att få direkta konsekvenser för stödet till Ukraina. USA anser helt enkelt att deras så kallade stöd till Ukraina är att Europa har rätt att köpa unika förmågor av dem till fullpris och att Europa sedan får skänka dem till Ukraina. Det är tyvärr inte långsiktigt hållbart.
Vänsterpartiets slutsats är tydlig: Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Vi måste minska vårt beroende av USA. Det gäller både Sverige och Europa och för Ukraina.
Redan före Natomedlemskapet lyfte vi vikten av fördjupat samarbete med andra europeiska demokratier. I dag, efter Trumps återkomst, är det behovet större än någonsin. Europa måste stå på starkare egna ben. Det gäller också Ukrainas situation på sikt. Landets beroende av amerikansk militär kapacitet behöver minska. Samtidigt behöver vi vara tydliga här och nu: Det är Ukrainas behov som måste styra. De måste få det som de behöver för att försvara sig. Därför måste köpen inom PURL tyvärr fortsätta, utifrån hur det ser ut just nu.
Men Sverige kan och bör arbeta för att EU i större utsträckning ska kunna erbjuda alternativ. Det gäller inte minst produktionen av ammunition och luftvärnsammunition, där möjligheterna till ett stärkt europeiskt samarbete är stora. För en vecka sedan besökte jag en ammunitionsfabrik hemma i Värmland som har gått från att bara producera för civilt ändamål till att nu också producera för militärt ändamål. Så ser omställningen i den svenska försvarsindustrin ut nu.
Sverige behöver driva på för att fler europeiska länder, inklusive Ukraina, ska minska sitt beroende av amerikansk krigsmateriel. Det handlar om vår säkerhet, vår handlingsfrihet och vår långsiktiga stabilitet.
Egentligen, herr talman, tror jag att vi är ganska överens om Vänsterpartiets två yrkanden. Men jag tror att det är lite svårt att säga det öppet och publikt.
Herr talman! Stödet till Ukraina handlar inte enbart om militär styrka. Det handlar också om vilken fred vi vill se. Vänsterpartiet är tydligt: En rättvis och hållbar fred kan aldrig dikteras av angriparen Putins Ryssland. Alla samtal om fred måste ske med Ukraina vid bordet och på Ukrainas villkor. Ukrainas framtid ska avgöras av Ukrainas folk – inte av Kreml. Sverige, EU och Europa måste vara en tydlig part i fredsförhandlingarna.
Jag tycker att det vore självklart, som Vänsterpartiet har föreslagit i en rad andra motioner, att EU utser ett särskilt sändebud till Ukraina i syfte att stödja Ukraina i fredsförhandlingarna. Oavsett om det är Merkel, Stubb eller Draghi – absolut inte Gerhard Schröder – behöver vi en erfaren politiker som kan åka skytteltrafik till Kiev och någon gång åka till Moskva utan att för den delen representera något specifikt lands regering.
Jag har lite svårt att förstå det motstånd som jag hör och som bland annat utrikesministern uttrycker kring detta. Jag tycker att det vore självklart med ett europeiskt sändebud till Ukraina.
När man bryter mot folkrätten måste det få konsekvenser. Det är därför vi står bakom sanktionerna mot Ryssland och vill skärpa dem ytterligare. Vi måste hålla Ryssland ansvarigt för sina krigsbrott. I nästa vecka fattar vi här i riksdagen beslut om två viktiga förslag om rättsligt ansvarsutkrävande av Ryssland.
Vi behöver sätta stopp för den ryska skuggflottan i Östersjön och täppa till de kryphål som fortfarande gör det möjligt att kringgå sanktionerna. Fler tillslag av Kustbevakningen behövs, och samarbetet behöver stärkas både nationellt och internationellt.
Vi i Vänsterpartiet vill också understryka att stödet till Ukraina inte får ske på bekostnad av världens fattigaste. Biståndet till Ukraina ska vara additionellt. Det ska inte tas från andra viktiga biståndsinsatser. Att ställa utsatta grupper mot varandra är inte en hållbar politik från högerregeringens sida, som vi nu ser.
Det finns en stark politisk enighet i Sverige om stödet till Ukraina. Det är mycket bra. Denna enighet är viktig både för Ukraina och för vår egen trovärdighet. Det finns ett stort engagemang i vårt civilsamhälle. Det finns ukrainare som dag för dag integreras i Sverige och som utgör en viktig bro mellan våra länder. Men förhållandena för ukrainska flyktingar i Sverige måste fortfarande förbättras. Med den strama migrationspolitik som nu förs blir det aldrig verklighet.
Enighet innebär dock inte att vi ska sluta ställa krav, sluta utveckla politiken eller sluta diskutera hur stödet bäst utformas. Vi behöver inte ha exakt samma argument så länge vi når samma slutsats: att stödja Ukraina.
Vänsterpartiet vill se ett starkt, långsiktigt och rättvist svenskt stöd till Ukraina, ett stöd som bidrar till Ukrainas försvar här och nu men också till en rättvis fred på sikt.
När historien skrivs kommer den att döma dem som stod passiva och hedra dem som agerade. Sverige ska vara ett av de länder som står upp för folkrätten, för demokratin och för ett fritt Ukraina.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2 om att minska beroendet av amerikansk krigsmateriel.
Anf. 75 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! I dag debatterar vi alltså försvarsutskottets betänkande om Sveriges militära stöd till Ukraina, kanske en av mandatperiodens sista debatter i det här viktiga ämnet.
För Sverigedemokraterna har stödet till Ukraina aldrig varit föremål för tvekan. Ukrainafrågan kom dessutom att bli särskilt betydelsefull för två av våra ledamöter som tragiskt nog har gått bort under den här mandatperioden – Sven-Olof Sällström och Lars Wistedt, båda vice ordförande i försvarsutskottet. Tillsammans med mig var de drivande i att lyfta frågan inom partiet.
Sverigedemokraterna föreslog tidigt att Sverige skulle bidra med tyngre militär materiel till Ukraina, samtidigt som vi menade att den dåvarande socialdemokratiska regeringen initialt agerade för långsamt. Några veckor efter den fullskaliga invasionen var däremot alla ombord, både här i kammaren och i Europaparlamentet. Sedan dess har enhälligheten i Sverige och hos samtliga våra partier varit en styrka. Till skillnad från en del andra parlament där man tävlar om vem som kan göra minst har vi snarare tävlat om vem som kan göra mest.
Redan i januari 2023 begärde Sverigedemokraterna att Sverige skulle skicka Leopardstridsvagnar till Ukraina för att stärka landets förmåga att återta förlorad terräng. Frågan följdes upp, och Sverige kom därefter att initialt leverera ett tiotal stridsvagnar som med facit i hand har presterat väldigt väl. Vi har sedan konsekvent i regeringssamarbetet presenterat leveranser av såväl Stridsfordon 90 som artillerisystemet Archer, Stridsbåt 90, Robotsystem 70 och flera andra svenska materielsystem som de facto har visat väldigt god effektivitet på slagfältet. Så sent som för några veckor sedan kunde några av oss här inne också beskåda hur de skyddar vital energiinfrastruktur i form av värmeverk och då också lyssna till de ukrainska soldaterna som beskrev förträffligheten i det svenska stödet.
Herr talman! Så sent som i förra veckan kunde vi, som flera redan har berört, glädjas åt beskedet att Sverige och Ukraina ingår en affär om leverans av 20 Jas 39 Gripen E. Sverige donerar också 16 plan av versionen C/D, vilket ytterligare kommer att stärka den ukrainska försvarsförmågan.
För några veckor sedan var jag på plats i Ukraina på Majdantorget och träffade en kvinna från Poltava som var flygplanstekniker. Det gick inte att ta miste på hennes eufori och förhoppning om att en dag kunna ta emot Gripenplanen i Ukraina. På en ukrainsk flagga tecknade jag och några kollegor en liten hälsning om att Gripen är på väg, vilket kändes oerhört starkt. Det var med stor stolthet och som en blinkning till den världsunika ingenjörskonsten i Östergötland som vi kunde deklarera att det här faktiskt är på väg nu.
Frågan om avancerat militärt stöd aktualiserades förstås redan i samband med den fullskaliga invasionen men var långtifrån okomplicerad under 2023, vilket i hög grad var kopplat till Sveriges Natoansökan. Sverigedemokraterna valde att stödja alla förslag, inte minst mot bakgrund av de säkerhetsgarantier som också Sverige erhöll under processen.
Samtidigt kvarstod både då och nu en begränsad risk för att Ryssland expanderar kriget, trots att vi kan se ljusglimtar i form av att Ukraina faktiskt går ganska bra för stunden – tack och lov för det! Är det några slutsatser och insikter som vi beslutsfattare behöver ha med oss är det nämligen att en aktör som Ryssland agerar om den kan. Vi har också sett vad de är kapabla till.
Herr talman! Detta för mig in på en bredare problematik som Rysslands agerande speglar och något som alltför ofta förbises i debatten: Varför är det så viktigt att stödja Ukraina, både av solidariska och av rent säkerhetspolitiska skäl?
Efter Sovjetunionens fall möttes Ryssland av handelsavtal och betydande finansiellt stöd från väst i hopp om en fredlig och demokratisk utveckling. Tyvärr gick utvecklingen i motsatt riktning. År 1999 varnade Sverigedemokraterna i en artikel för det problem som Ryssland utgjorde och för behovet av en stark svensk försvarsmakt.
Om det är någon fråga som vi, till skillnad från många, konsekvent har drivit under våra år i riksdagen är det att vårt försvar måste dimensioneras utifrån det värsta tänkbara scenariot och inte efter hur omvärlden ser ut för stunden. Det har Ukraina fått erfara. Konsekvenserna och prislappen av tidigare underlåtenhet och en för sen upprustning är tydliga i dag. Det är inte huvudfrågan, men det måste finnas med som en fond.
Rysslands folkrättsvidriga annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen den 24 februari 2022 visar tydligt att landet i dag inte hör hemma i den europeiska gemenskapen. Det är ett land som genom historien förvisso har gett oss stora kulturella bidrag i form av tonsättare som Tjajkovskij och författare som Dostojevskij med flera. Men i dag har landet sjunkit till en politisk, moralisk och mänsklig bottennivå där krigsförbrytelser och terrordåd duggar tätt.
Herr talman! Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationens främsta för ögonen. Det innebär också en tydlig syn på nationalstatens betydelse och på vikten av ett folks traditioner och kultur men också på dess vilja till överlevnad. Den kamp som Ukraina för mot Ryssland är existentiell, likt den kamp som vårt broderfolk i Finland utkämpade under vinterkriget.
Vi menar att det är vår skyldighet att stötta Ukraina i den här kampen, för det hade kunnat vara vi, Sverige, som utsattes för ett liknande angrepp och begärde stöd av andra. Likasinnade stater med historiska band hjälper varandra, och numera är det faktiskt inte bara så att vi assisterar Ukraina – Ukraina assisterar också oss med sin erfarenhet, sin know-how och sin kunskap och kan faktiskt dela med sig till oss andra i våra förberedelser för ökad motståndskraft.
Det står också allt tydligare att den enda typ av diplomati som Ryssland respekterar är militär styrka och avskräckning. Därför är det avgörande att det militära stödet till Ukraina inte bara upprätthålls utan också utvecklas och förstärks.
Sverige har visat att vi är en pålitlig partner som har stått vid Ukrainas sida sedan krigets början utan att vika en tum. Flera länder har lämnat olika initiativ medan vi fortsatt tillhör den grupp som, sett till vår storlek, har bidragit mest. NB8-kretsen är så kallade front runners i ett internationellt perspektiv.
Till skillnad från Vänsterpartiet anser vi att det försvarsindustriella samarbetet med USA är av fortsatt stor betydelse för såväl Ukrainas som Europas säkerhet. När den amerikanska försvarsindustrin mobiliserar vet vi att den också levererar. Försvarsmakten klarar av att skilja mellan det dagliga tekniska arbetet och samarbetet som sker på daglig basis å ena sidan och oförutsägbarheten i det politiska ledarskapet å andra sidan. Detta borde och måste också politiken klara av.
Herr talman! I det läge som vi befinner oss i finns det begränsat utrymme för politisk posering och symbolpolitik, menar vi. Jag vill ändå understryka det självklara som jag tror att vi alla här också kan enas om: Det är Ryssland som har startat kriget i Ukraina, och det är Ryssland som när som helst kan avsluta kriget genom att dra sig tillbaka från ockuperat ukrainskt territorium. Till dess kommer Sverige, Sverigedemokraterna och vi alla över partigränserna att fortsätta att verka för ett starkt försvar och ett uthålligt stöd till Ukrainas folk, för frihet och självbestämmande. Ukrainas sak är också vår.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 76 Gustaf Göthberg (M)
Herr talman! Vi behandlar i dag regeringens skrivelse om Sveriges militära stöd till Ukraina. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Sedan den 24 februari 2022 har Ukraina kämpat för sin frihet, sin självständighet och sin rätt att existera som nation. Men man kämpar i grunden också för någonting större än så: för principen om att ett lands gränser inte ska kunna flyttas med våld, för principen om att demokratier alltid ska ha rätt att välja sin egen väg och för den europeiska säkerhetsordningen som byggts upp efter andra världskriget och som också det här landet har mycket att tacka för.
När de ukrainska soldaterna försvarar Charkiv, Cherson eller Mykolaïv försvarar de inte bara sina städer – med vapen i hand försvarar de också den europeiska säkerheten, som vi som sagt är så beroende av.
Herr talman! I skrivelsen redovisas det omfattande militära stöd som Sverige lämnat sedan invasionen. Vi har bidragit med materiel, utbildning, ammunition, luftförsvar, stridsfordon, ekonomiskt stöd, politiskt stöd och försvarsindustriellt stöd. Vårt land har lämnat 21 militära stödpaket omfattande 103 miljarder svenska kronor. Alla partier i riksdagen står bakom detta stöd. Det är en styrka för Sverige, och det är en styrka för Ukraina.
Stöden har utvecklats lite grann över tid, men den grundläggande insikten har varit densamma: Ukraina måste ges förutsättningar att vinna kriget och på så sätt säkra en rättvis och hållbar fred där Ukrainas naturliga plats i Europa också garanteras. Därför är Ukraina också den svenska regeringens viktigaste utrikespolitiska prioritering. Det handlar inte bara om blågul solidaritet utan i grunden även om svenska säkerhetsintressen.
Som Aron Emilsson sa lär vi oss också. Det har noterats att Ukrainas drönare står för 85 procent av de ryska förlusterna vid frontavsnitten, och det är någonting som Sverige och våra allierade i Nato lär sig mycket av. När jag besökte Älvsborgs amfibieregemente Amf 4 hemma i Göteborg för ett par veckor sedan var det just detta budskap som skickades med, det vill säga vad den svenska försvarsmakten lär sig direkt från den ukrainska fronten.
Herr talman! Jag är stolt över mitt finlandssvenska ursprung. Som liten grabb fick jag på somrarna höra min morfar, som var född 1926, berätta om hur det var förr i tiden – om barndomens hyss och om fullskaligt krig.
Han berättade hur han från skolan i Grankulla såg hur det brann i Helsingfors den 30 november 1939, dagen då Ryssland invaderade Finland. Han berättade om byns skomakare och dennes dotter, som inte hann ut från stugan uppe på höjden när de ryska planen släppte lös elden. Han berättade om hur han som liten pojke fick speja från vakttorn i civilförsvaret efter de ryska bombplanen, som han beskrev som getingar som kunde höras på många kilometers håll.
Det har sagts att fåglarna tystnade i Ukraina när de ryska bombplanen, robotarna och attackhelikoptrarna plöjde genom landet våren 2022. Så kan ett vittnesmål från kriget lyda, men vid sidan av alla andra vittnesmål vet vi också vad Ryssland under de senaste hundra åren har varit kapabelt till i form av ondska, imperialism och revanschism mot sina grannländer. Finland och Ukraina påminner oss om det.
Herr talman! Ibland, inte minst i förra veckan då Zelenskyj besökte Sverige, hörs formuleringar där vi får tack. Även Aron Emilsson beskrev detta från när han var i Kiev. Alla vi som har varit i Ukraina har träffat ukrainare som verkligen vill tacka oss. Det känns alltid så märkligt att få höra det. Ja, vi har skickat vapen, vi har skickat pengar och vi har fattat beslut. Men det är ju faktiskt inte uteslutande svenska soldater som sitter i skyttegravarna, även om det finns ett par. Det är inte svenska familjer som varje natt vaknar av flyglarm. Det är inte svenska städer som bombas sönder.
Det är Ukraina som bär den tyngsta bördan. Därför är det inte Ukraina som ska tacka oss; det är vi som behöver tacka Ukraina för att de försvarar också vår frihet. Tack, alla ukrainare – också ni som har kommit till Sverige – för att ni med oerhört mod har stått emot en brutal angripare trots att många trodde att det skulle vara över på några dagar! Konvojen som stannade norr om Kiev, striderna om Hostomels flygplats – jag tror att många minns var de var de där dagarna i februari 2022, när vi inte visste om det skulle gå. Ukraina har dock hållit huvudstaden fri, och man har hållit sitt land fritt så gott man har kunnat.
Herr talman! Det är också värt att påminna sig om hur det såg ut här hemma i Sverige under de där dagarna 2022. När Sverige för första gången sedan vinterkriget beslutade att skicka vapen till ett land i krig var det ett parti som stod ensamt vid sidan av: Vänsterpartiet sa nej till att skicka pansarskott till Ukraina. SVT rapporterade då att regeringen hade ett brett stöd för vapenleveranserna men att Vänstern sa nej.
Efter massiv kritik, ledd av Jonas Sjöstedt, tvingades partiet till ett extra partistyrelsemöte och ändrade sin linje. Det är naturligtvis bättre att ändra sig än att hålla fast vid ett dåligt beslut, herr talman. Men jag tycker också att det är viktigt, inte minst i valtider, att påminna sig om vilka slutsatser som olika partier här i Sverige drog när faran var nära. I dag står vi enade bakom Ukraina, och jag tror att det finns få så stora Ukrainavänner som Vänsterpartiets utrikesministerkandidat Håkan Svenneling. Det vill jag gärna ge honom. Men man ska också komma ihåg hur det har sett ut och vilka ryggmärgsreflexer som visade sig hos vissa partier.
Sverige har visat ledarskap. Sverige har skickat avancerade vapensystem, ammunition och ekonomiskt stöd. Vi har steg för steg höjt ambitionsnivån så fort situationen har krävt det. Regeringen har också fortsatt på den vägen, med tydlighet och beslutsamhet. Det senaste beslutet, att gå vidare med Gripensystemet, är ytterligare ett exempel på att Sverige inte bara uttalar sitt stöd för Ukraina utan också levererar i ord och handling. Vi kommer att skänka 16 Jas C/D, och Ukraina kommer att köpa 20 Jas Gripen E. Det ger direkt effekt i kriget för Ukrainas del.
Trots de historiska krumbukterna är vi som sagt eniga. Det är viktigt för Ukraina att Sverige står enigt – och det är viktigt för Sverige att Sverige står enigt – kring stödet till Ukraina. Det är också viktigt att vi håller i både det europeiska stödet och det transatlantiska stödet.
Herr talman! Avslutningsvis: Det ryska kriget fortsätter, och människor dödas alltjämt. Volodymyr Zelenskyj gick i går ut och varnade för att de ryska bombattackerna mot Ukraina enligt underrättelserapporter kommer att intensifieras kommande dagar. Tiotusentals barn deporteras alltjämt till Ryssland.
Samtidigt är det uppenbart att utgången av kriget kommer att få konsekvenser långt utanför Ukrainas gränser – också för oss. Om Ryssland lyckas sänder det nämligen signalen att aggression lönar sig. Om Ryssland lyckas kommer Ukraina att stå bortom hjälp och räddning under överskådlig tid. Det kommer inte heller att stanna i Ukraina även om det är i Ukraina som vi kan stoppa Putin.
Om Ukraina lyckas försvara sin frihet skickas däremot ett annat budskap, nämligen att demokratiska nationer faktiskt kan stå emot, att internationell rätt faktiskt betyder någonting och att tyranni inte vinner. Därför står vi med Ukraina – inte i dagar, veckor eller månader utan tills Ukraina vinner. Det är rätt, inte bara för Ukraina utan i grunden också för svensk säkerhet. Ukrainas sak är vår.
Anf. 77 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag hade inte planerat att begära replik i den här debatten, trots att det är lite av min favoritsysselsättning här i riksdagen, men jag kunde inte låta bli att begära replik på Gustaf Göthbergs anförande.
Jag har väl egentligen ingenting att invända i sak kring historiebeskrivningen gällande vad som hände under de där dagarna då kriget började. Jag tror bara att det är viktigt att komma ihåg att det gick väldigt fort. Samma dag eller dagen innan stod jag själv i radio och debatterade mot militärt stöd. Jag såg inte riktigt framför mig att vi skulle stå här fyra år senare och ha beslutat om 22 militära stödpaket. Framför allt gjorde jag det utifrån det partiprogram som Vänsterpartiet hade vid den tiden och där det stod att vi var emot vapenexport, särskilt till krigförande länder.
Jag tror att man ska komma ihåg tidsaspekten och hur snabbt det första beslutet gick. Det var bra eftersom det innebar att Ukraina snabbt fick stöd, men det gick lite för fort för att Vänsterpartiet skulle hinna med att göra en omsvängning. Jag satt inte i riksdagen vid den tidpunkten, men det handlade i praktiken om 24 timmar från det att man fick besked till att man skulle infinna sig i riksdagen, ha debatt och fatta beslut. Det är väldigt fort. Det är sällan det går så fort i politiken.
Vi ändrade oss dock snabbt – samma vecka. Det var lite kaos för egen del då jag låg på sjukhus efter en krock, men partiet löste ändå det där på ett bra sätt. Jag tror att det är viktigt att hålla ihop. Det var också mitt väldigt tydliga budskap till statsministern: Jag tyckte att man fick klanka på oss i ett år, och sedan tyckte jag att man fick sluta.
Jag tycker dock att det som är vår styrka, och det som är vår demokrati, är att vi nu har en debatt om vårt Ukrainastöd där vi diskuterar hur vi kan stärka det och vad vi kan göra bättre. Att det snarare är det som utgör politiska poänger, som Aron Emilsson var inne på tidigare, gör oss faktiskt starkare som land och i stödet till Ukraina. Vi behöver övertyga olika väljare, med lite olika argument, om varför vi ska fortsätta stödja Ukraina.
Anf. 78 Gustaf Göthberg (M)
Herr talman! Jag instämmer.
Anf. 79 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag är nöjd.
Anf. 80 Emma Berginger (MP)
Herr talman! För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukrainas kamp för självbestämmande och självförsvar. Miljöpartiet stöder att Sverige fortsatt hjälper Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd samt med civilt och ekonomiskt stöd. Vi har stått bakom samtliga stödpaket till Ukraina som regeringen har lagt fram.
Jag är väldigt glad över att vi har en bred uppslutning i Sveriges riksdag till stöd för Ukraina. Detta är ett brutalt krig. Det är ett brott mot folkrätten. Att stödja Ukraina är viktigt både för att Ukraina ska kunna försvara sig mot den olagliga invasionen och för att stå upp för folkrätten. Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet. Huruvida Putins brott får löna sig har en avgörande betydelse för synen på folkrätten. Detta är något som riskerar att påverka många konflikter världen över. Därför måste regeringen fortsatt verka för att EU håller samman i stödet till Ukraina och sätta press på USA att återuppta sitt stöd.
Miljöpartiet har vid flera tillfällen understrukit vikten av långsiktighet när det gäller stödet till Ukraina. Vi vill att Sverige stöttar Ukraina såväl för att man ska vinna kriget som för att man ska vinna freden och bygga upp landet när kriget väl tar slut. Därför välkomnade vi den Ukrainaram som regeringen lade fram i budgetpropositionen för 2025. Det är dock viktigt att ramen förlängs så att den inte har ett bortre stopp.
Uthållighet i stödet till Ukraina är också en viktig politisk signal, inte minst till andra allierade och partner som bidrar till Ukraina. I Sverige finns alltjämt ett brett politiskt stöd och en tydlig opinion för att stötta Ukraina, men tyvärr är detta inte en självklarhet i andra länder i Europa. Det har nu gått mer än fyra år sedan Rysslands brutala fullskaliga invasion, och det finns risk att fokus förflyttas. Därför behöver vi ständigt poängtera vikten av att uthålligt och långsiktigt stötta Ukraina.
Herr talman! Miljöpartiet vill att Sverige verkar för att Europa håller samman i stödet till Ukraina och sätter press på USA att bidra. Även om förutsättningarna för att få president Trump att ändra inställning är dåliga behöver signalerna till övriga delar av den amerikanska statsapparaten och befolkningen vara tydliga. Stöd till Ukraina är viktigt för såväl Ukrainas som Europas säkerhet, och vår gemensamma säkerhet ligger även i USA:s intresse.
Vi menar också att det är viktigt att Europa tar ett ökat ansvar för sin egen säkerhet och inte förlitar sig på amerikanskt stöd på det sätt som man har gjort tidigare. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att de beroenden som har byggts upp under lång tid inte går att ändra på i en handvändning. Amerikanska förmågor och materiel kommer alltjämt att vara viktiga under lång tid, både för Europa och för Ukraina.
Herr talman! Förra veckan presenterade regeringen stödpaket 22, som innebär att Ukraina får tillgång till Jas Gripen genom donation av upp till 16 Gripen C/D och försäljning av upp till 20 Gripen E/F. Jag hoppas att ”upp till” är mer av en formalitet. Detta blir ett viktigt tillskott till Ukrainas försvar, och det är någonting som även vi från Miljöpartiet har påpekat behovet av vid upprepade tillfällen under de här åren. Jag är särskilt glad att se att det nu blir verklighet.
Vapensystemen är viktiga, men jag vill också lyfta fram en del av stödet som ibland kanske är lite förbisedd, nämligen vårt stöd till utbildningsinsatser. Utöver att vi utbildar om den materiel som vi donerar utbildar vi också inom ramen för Eumam Ukraine, vilket står för European Union Military Assistance Mission in support of Ukraine. Vi bidrar vidare till den brittiskledda insatsen Operation Interflex, som ger grundläggande militär utbildning till ukrainska medborgare, Operation Intercharge, Task Force Legio och minröjningsutbildning i Litauen.
I dessa utbildningar möter personal från Försvarsmakten och hemvärnet ukrainare och hjälper dem att utveckla sin förmåga att försvara och överleva. Efter utbildningarna återvänder ukrainarna till riskfyllda posteringar vid fronten. Det är tufft att vara den som utbildar någon som ska återvända till sin postering vid fronten och utkämpa ett krig där risken att dö är stor. Jag vill rikta ett stort tack till alla som med tid och engagemang bidrar till denna viktiga uppgift.
Herr talman! Vänsterpartiet har i detta ärende motionerat om att prioritera vapenexporten till Ukraina samt om att minska beroendet av amerikansk krigsmateriel. Även om det är vällovliga ansatser kan jag, som det står i betänkandet, konstatera att försvarsföretagen i Sverige är privatägda, vilket gör det svårt att påverka deras produktion och styra exporten mot enskilda länder. När det gäller amerikansk krigsmateriel framhåller utskottet att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och att en stark europeisk försvarsindustri är viktig. Samtidigt måste stödet till Ukraina utformas utifrån vad som är mest ändamålsenligt för att möta Ukrainas behov.
Avslutningsvis, herr talman: Även om det militära stödet, som vi debatterar här i dag, är viktigt måste vi fortsätta att skala upp ansträngningarna för att stoppa den skuggflotta som bidrar till Putins finansiering av kriget genom att göra det möjligt för Ryssland att exportera olja och gas. Genom att minska beroendet av fossil energi minskar vi vår sårbarhet. Det är viktigt att vi långsiktigt och tydligt står upp för Ukrainas rätt att försvara sig. Miljöpartiet är en del av den breda enigheten i Sveriges riksdag.
Anf. 81 Anders Ekegren (L)
Herr talman! I dag ska vi diskutera Sveriges militära stöd till Ukraina. Detta är ett av våra viktigaste ärenden i riksdagen, även om det inte är ett traditionellt beslutsärende. Frågan handlar inte bara om Ukrainas säkerhet utan även om Sveriges och hela Europas säkerhet.
Det är glädjande att Sverige, de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna är de största bidragsgivarna till Ukraina, om man tar hänsyn till ländernas storlek. Av betänkandet framgår att Sverige tidigare har beslutat om 21 stödpaket som uppgår till 103 miljarder kronor. Till detta ska läggas att andra delar av det offentliga och av civilsamhället bidrar med pengar och hjälp på olika sätt. Nyligen kom även ett 22:a paket, som innebär att vi ska ge och sälja Jasplan till Ukraina.
Detta ska sättas i ett perspektiv. De olyckliga och ibland rent destruktiva nedläggningarna av svenskt försvar, framför allt på 00-talet, ledde till att den strategiskt viktigaste delen av Sverige – Gotland – helt saknade försvar. Liberalerna stödde därför inte 2004 års försvarsbeslut. Sverige måste nu stödja Ukraina samtidigt som man bygger upp sitt eget försvar. Det har fungerat.
År 2014 intog Ryssland Krim och ockuperade delar av de fyra östliga länen i Ukraina. Ryssland nöjde sig inte med detta utan inledde en fullskalig intervention i februari 2022. Kriget har därefter pågått i över fyra år.
Ukraina har utkämpat ett heroiskt krig, och nu börjar vi se en vändning. Ryssland är inte så starkt som många tror, utan landet har betydande svårigheter på alla fronter. Det är fullt möjligt för Ukraina att vinna kriget. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina både militärt och civilt, speciellt med tanke på att det är svårt att veta vad USA vill. Trump är väldigt oberäknelig, som vi alla vet.
Europa måste därför fortsätta att rusta upp både militärt och civilt försvar. Europa måste jobba för att på sikt mer och mer stå på egna ben. Sveriges köp av franska fregatter är ett exempel på detta, och vad jag förstår saknar dessa fregatter helt och hållet materiel från USA.
Herr talman! Att Ukraina vinner är inte omöjligt. Rysslands ekonomi är ungefär lika stor som Italiens eller Spaniens eller de nordiska ländernas tillsammans, och Rysslands försvar och tekniska kunnande är övervärderat. Ukraina däremot är framgångsrikt inom många områden, såsom tillverkning av drönare och andra militära vapen, och den senaste Natoövningen visade att Ukraina har mycket att lära även Natoländernas soldater. På sikt finns det också stora förutsättningar att Sverige och Ukraina gemensamt utvecklar vapensystem.
Det är oerhört viktigt att Europa fortsätter att stödja Ukraina. Många upprörs över hur många som dödas i Ukraina och över hur mycket som förstörs i landet. Det är en fullt naturlig indignation. Rysslands anfallskrig är aggressivt och innebär att man angriper civilbefolkning och infrastruktur och civila byggnader som bostäder, sjukhus, skolor, museer och kyrkor. Listan kan göras hur lång som helst.
Herr talman! Det måste bli en bra fred för Ukraina, för annars kommer Ryssland tillbaka och gör ett nytt försök att erövra hela landet. Vi ska inte tro något annat. Ryssland anser att Ryssland, Belarus och Ukraina tillhör de viktigaste delarna av gamla Sovjetunionen. Ryssland har dessutom större ambitioner än så. Redan på Putins historiska tal i München den 10 oktober 2007 fick väst reda på Putins militära ambitioner.
Om Ryssland vinner kriget mot Ukraina kan det leda till att andra länder som en gång har tillhört Tsarryssland eller Sovjetunionen kommer att attackeras, och då kan delar av Sverige vara viktiga för Ryssland att kontrollera. Detta måste vi sätta stopp för, och det kan vi göra genom att fortsätta stödja Ukraina. Ukraina måste få en bra och hållbar fred.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 3 juni)
Beslut
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.