Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet.
Ansvarsfulla politiker ska alltid tänka en gång extra när frågan om höjda avgifter för företag kommer på tal. Just i det här fallet är höjningen rimlig, bland annat eftersom avgifterna går till underhåll av vägnätet.
Den direkta anledningen till höjningen är att vägavgifterna för tunga transporter inte har höjts på 18 år, vilket har lett till att den reala avgiftsnivån har sjunkit och i dag motsvarar 74 procent av de ursprungliga avgiftsnivåerna som infördes 2001. Avgiftsnivåerna har inte heller anpassats till de nya utsläppskraven på lastbilar.
Vi moderater anser att denna typ av miljödifferentierade vägavgifter är bra, till skillnad från många andra av regeringen införda eller höjda så kallade miljöskatter. Det ska löna sig att investera i miljövänliga fordon. Förslaget påverkar därför inte alls företag som kör med lastbilar med den senaste och renaste utsläppsklassen Euro 6. För lastbilar med miljöklass Euro 5 handlar det om en höjning med 6 procent som infaller först den 1 januari 2020. Med andra ord påverkar höjningen framför allt lastbilar i de lägre miljöklasserna, alltså bilar som för det mesta är registrerade i andra länder.
Det är mycket positivt med åtgärder som premierar miljömedvetna svenska företag. Åkeribranschen har en pressad situation, tyngd såväl av allehanda skatter och avgifter som av konkurrensen från utländska åkerier. Av den anledningen borde kanske miljödifferentieringen till och med ha varit större. Finansdepartementet självt uttrycker det så här i promemorian: ”Trots denna differentiering som gynnar fordon med låga luftutsläpp väntas avgiftshöjningen inte ha någon effekt på mängden transporter och inte heller styra val av fordonsinköp, då avgiftshöjningarna är små i relation till övriga kostnader förknippade med tunga transporter. Avgiftshöjningarna väntas därför inte ha någon märkbar effekt på miljön.”
Fru talman! Det är problematiskt att utlandsregistrerade bilar betalar avgifter bara för motorvägsnätet och vissa Europavägar. Även användningen av riksvägar och landsvägar måste beläggas med avgift, av minst två skäl. Det första skälet är att avgiftsbefrielse gör att dessa lastbilar i dag väljer mindre vägar, som oftast går genom tätbebyggda områden. Det skapar trafikfaror. Det andra skälet är att vägnätet bekostas av svenska skattebetalare. Det är inte gratis. Så länge vissa vägar inte omfattas av avgifterna bidrar utländska åkerier inte alls till deras finansiering.
En annan angelägen fråga i sammanhanget är om regelefterlevnaden inom den yrkesmässiga trafiken kontrolleras och att det inte accepteras att utlandsregistrerade lastbilar struntar i att betala vinjetten. Det finns ytterst få poliser kvar som har den speciella kompetensen att kontrollera lastbilar. Regeringens politik har lett till stor polisbrist i Sverige, och de kvarvarande poliserna är alltför upptagna med att bekämpa den grova brottsligheten för att kunna utföra lastbilskontroller på vägarna.
Slutligen har jag en fråga till kollegorna på regeringssidan. Som en röd tråd genom remissvaren från näringslivet går önskemålet om en översyn av all beskattning av transportområdet och ett klargörande beträffande vilka skatter som är fiskala och vilka som är miljöstyrande. I godstransportstrategin utlovades att regeringen skulle ta ett samlat grepp om skatter och avgifter inom transportområdet, och jag undrar: När kommer det samlade greppet?
(Applåder)
