Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anf. 38 Jörgen Hellman (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 3, som avser skatteuppbörd, tullkontroll, indrivning av skulder och skuldsanering. Det är viktig verksamhet på många sätt. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet under punkterna 2, 3 och 4.

Det är naturligtvis viktigt att få in skatteinkomster. De finansierar välfärden och våra viktiga samhällsinvesteringar. Varje försvunnen skattekrona och allt fusk i bidragssystemet undergräver solidariteten och tilliten till samhället. Det förstör kittet i samhällsbygget.

Det har varit många kända läckor på det internationella planet där även svenska medborgare har varit med, till exempel Panama leaks. Det har skett flera sådana läckor under de senaste åren. Men länderna i världen försöker stänga de globala skatteflyktsfönstren till lågbeskattade paradisöar och bergsfurstendömen.

Skatteflyktsfönstret måste stängas. Det gör vi genom de internationella och europeiska överenskommelserna. Vi socialdemokrater välkomnar OECD:s BEPS-projekt, och vi ändrar på lagstiftning och rutiner i projektets spår. Finansbranschen, inte minst bankerna, borde hålla sig för goda för att delta i och möjliggöra denna typ av skatteflykt.

Det görs mycket mer nu för att beivra skattefusket. Vi har redan föreslagit en lång rad åtgärder som också har beslutats här i kammaren. Det är naturligtvis av betydelse för statens inkomster, men lika viktigt är det för konkurrensneutraliteten mellan företag och för att villkoren för de anställda i företagen ska vara rimliga.

Förra mandatperioden tog S-MP-regeringen i samverkan med Vänsterpartiet fram ett tiopunktsprogram mot skattefusk. Efter några av de berömda läckorna blev det två punkter till, så det är ett tolvpunktsprogram. Det har naturligtvis gjorts för att motverka den illojala konkurrensen, så att företagen konkurrerar på samma sätt och så att de seriösa företagen inte underbjuds av fuskarna vid anbuden.

Vi har fått höra på Skatteverkets preliminära verksamhetsplan. Jag upplever den som imponerande. Man fortsätter digitaliseringen. Vi som invånare kan i dag deklarera i telefonen på ett enkelt sätt. Det är något besvärligare för företagarna, men jag upplever att Skatteverket försöker arbeta med förenklingar genom digitalisering. En fördel med digitaliseringen är också att den motverkar fel och fusk på ett enkelt sätt.

Skatteverket kan naturligtvis inte trolla i de här systemen, utan vi behöver se över skattesystemet. Det är över 25 år gammalt. Dagens skattesystem kom innan internet fanns. Vi var inte med i EU. Det är ett helt annat samhälle i dag. Det är klart att alla de över 600 undantagen gör att det är ett svårgenomträngligt skattesystem. Vi får hoppas, fru talman, att partierna den kommande mandatperioden mäktar med en översyn av hela skattesystemet.

Ett annat ansvar som Skatteverket har är folkbokföring. Vi har nu ändrat folkbokföringslagen och får hoppas att det blir lite mer ordning och reda i de här frågorna. Vi har sett i medierna om kapade identiteter. Främmande personer har folkbokfört sig på andra adresser. Tidvis har Skatteverkets handläggning varit för lång i de här frågorna. Jag hoppas att mycket av det här kommer att försvinna med den nya lagstiftningen och de utvecklade systemen för folkbokföringen.

Sverige ska vara ett öppet land. Men det krävs ordning och reda vid landets gränser. EU står för vår yttre gräns, men vi kommer ändå att behöva gränskontroller länderna emellan för att motverka illegal handel med sprit, narkotika och vapen, som göder grov organiserad brottslighet. Därför startade den tidigare S-MP-regeringen ett tillskott till Tullverket som var det största på mer än ett decennium. Den borgerliga regeringen satsade inte på Tullverket på sin tid. År 2008 var det nära att tullskyddet skulle stängas i hela Norrland. Men beroende på Socialdemokraternas påtryckningar för att kunna klara tullskyddet i Norrland blev det mer pengar i Anders Borgs budget.

När Kronofogdemyndigheten beskrev sin verksamhet för oss upplevde jag att även de, i likhet med Skatteverket, håller på med att utveckla it-stöd och skapa ett modernare it-baserat system. Syftet är att det ska bli lättare att driva in skulder och hjälpa folk med avbetalningsplaner. Det är viktigt att riksdagen följer upp den verksamheten, så att den moderniseras.

Fru talman! Det är ingen vanlig budgetprocess i dag, utan det är en övergångsregering som har lagt fram sin budget. Det har varit väldigt många turer som jag inte har tänkt gå igenom i dag, men en övergångsbudget är ingen permanent lösning. Det är inte fråga om en åsikt som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har i regeringsställning, utan det är en administrativ framskrivning av en budget. När den nya regeringen tillträder, vilken den än blir, måste den justera budgetarna med tilläggsbudgetar. Men jag vill ändå vara tydlig och tillägga att de beslut om anslagsförändringar som fattas i dag knappeligen kommer att ändras av någon regering.

(Applåder)

Anf. 39 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Socialdemokraterna lämnar fyra år vid makten bakom sig. Det har varit en tid av god internationell högkonjunktur som har gynnat och stimulerat svensk ekonomi bra, vilket har lett till att vi har haft goda resurser att ta oss an de samhällsutmaningar som vi ser.

Trots det lämnar vi också bakom oss ett år med kanske flest dödsskjutningar någonsin. Under en månad 2018 hade vi över 20 skjutningar. Det är en utveckling som vi måste få stopp på. Någonting måste vi ändra på. Det första sättet att stoppa skjutningarna är att begränsa inflödet av vapen, vilket är nödvändigt. Om tullen omgående skulle få kraftfulla verktyg och mer resurser för att jobba med detta skulle vi också kunna bryta utvecklingen av vapensmugglingen.

Det är någonting som tullfacket själva har efterlyst. De har talat om att de behöver ungefär 500 nya medarbetare för att kunna stävja utvecklingen och kunna jobba mer aktivt med detta. Då blir man något beklämd när man hör Jörgen Hellman här beskriva det som att det som gjorts varit det största någonsin och slå sig lite grann för bröstet över de satsningar som den tidigare regeringen har gjort.

Utvecklingen kan inte anstå. Jag är helt övertygad om att Jörgen Hellman och jag är överens om att dödsskjutningarna och den utvecklingen måste få ett slut. Vi måste ändra trenden med antalet illegala vapen i Sverige. Min fråga till Jörgen Hellman är: Varför har inte Socialdemokraterna under de fyra år som Socialdemokraterna har haft möjligheten sett till att det har blivit fler personer på plats vid gränsen så att man har kunnat arbeta mer aktivt med detta? Tullfacket efterfrågar ytterligare 500 medarbetare.

Anf. 40 Jörgen Hellman (S)

Fru talman! Tack för frågan! När det gäller bedömningen av förra mandatperiodens ekonomi var det naturligtvis en högkonjunktur. Under den högkonjunkturen förvaltade vi kapitalet bra. Vi hade inga skattesänkningar med lånade pengar, utan vi såg till att amortera. Staten har haft goda överskott under de åren. Det var mot tidigare en mandatperiod med god tillväxt och ordning i statsfinanserna.

När det gäller tullfrågan drömde vi väl alla när vi gick med i EU och muren föll om att det skulle bli ett öppnare samhälle. Vi skulle ha mer integrering av marknaden i Europa. Vi såg alla fördelarna med de öppna länderna. Det finns fördelar med frihandeln, men det kom också en baksida. Du beskriver den baksidan med skjutningar och handgranatattacker.

Med den förändring som har skett i samhället kommer Tullverket att få mer resurser framöver. Samverkan med polis, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kommer säkert att förbättras oberoende av regering år från år. Utvecklingen när det gäller våldet i samhället är oacceptabel.

Det var den tidigare regeringen, Cecilia Widegren, som började höja anslagen till tullen. Det gjorde inte den borgerliga regeringen, förutom när vi tryckte på när Norrland inte skulle ha gränsskydd.

Anf. 41 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! När man ser en utmaning är det viktigt att ta sig an den utmaningen. Då räcker det inte att slå sig för bröstet om man gör en satsning som inte är tillräcklig. Det är väldigt tydligt att den avgående regeringen lämnar ett glapp i de utmaningar vi står inför. Här måste vi göra ytterligare.

Vi är glada över att riksdagen i förra veckan fattade beslut om Moderaternas och Kristdemokraternas ramökning till just Tullverket så att vi nu får igång en långsiktig satsning där vi kan se de ytterligare 500 tullmedarbetarna de kommande åren. Det skulle göra att vi inte har gränsstationer som tidvis står tomma och att vi kanske får bukt med den vapeninsmuggling som vi ser.

Det som jag förvånas över är att Socialdemokraterna och Jörgen Hellman fortfarande står lite tomma inför detta och tänker att det man hittills har gjort har varit tillräckligt. Utvecklingen visar något helt annat, Jörgen Hellman. När kommer Socialdemokraterna att vakna upp och ge Tullverket de långsiktiga satsningar som krävs och inte stanna vid god retorik?

Anf. 42 Jörgen Hellman (S)

Fru talman! Cecilia Widegren har något för stora ord i detta. Det är klart att 30 miljoners anslagsökning till Tullverket inte kommer att kunna finansiera 500 nya tullare. Jag tror inte att det överensstämmer med några vettiga löner över huvud taget.

Det är en övergångsregering som har lämnat över sin budget. Jag tror att vi i alla partier i kammaren inser att vi behöver satsa mer på tullen framöver för att samhället ser annorlunda ut än när vi gick med i EU.

Anf. 43 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Statens budgetramar för 2019 ger helt nya möjligheter för Sverige att ta sig an människors oro och samhällets utmaningar. I förra veckan beslutade Sveriges riksdag att på vårt område för skatt, tull och exekution höja anslagsramarna med 120 miljoner totalt. Det är en bra början. Det är bra för Sverige, och vi måste fortsätta den utvecklingen. Grunden ligger nämligen i att de utländska stöldligorna ökar i Sverige och dödsskjutningarna blir allt fler. Det måste få ett stopp. Vi måste vända utvecklingen.

Det finns särskilda principer för den budgetproposition som vi har behandlat i riksdagen. De principerna har vi varit överens om. Även om en övergångsregering är bunden vid vissa principer är inte riksdagen bunden vid samma principer. Riksdagen har varken rätten eller ansvaret utan ska enligt grundlagen fatta de beslut som gäller för budgeten. Det är riksdagen som har finansmakten.

Vi har därför i skatteutskottet gjort erforderliga beredningar utifrån de önskemål som finns inte minst i riksdagsordningen vad gäller yttranden och upplysningar för att kunna arbeta vidare med det rambeslut som riksdagen fattade i förra veckan. Skatteverket har bland annat varit tydligt med att de skattebesked som riksdagen ger och kommer att fatta beslut om kan genomföras enligt vad Moderaterna och Kristdemokraterna har framfört.

Efter en beredning som uppfyller de krav som finns enligt riksdagsordningen är det nu tydligt att det sker en satsning på tullen men självklart också på Skatteverket. Låt oss börja där. Det är dags att fortsätta att stävja fusk och missbruk med skattesystemet. Det är någonting som inte får accepteras.

Det är lika viktigt att effektivt kunna motverka skatteflykt. Det är en mycket angelägen uppgift för den legitimitet för skattesystemet som Skatteverket har till uppgift att jobba efter. Skatteverket får nu utökade resurser för att kunna jobba med detta.

Fru talman! I Sverige ska man göra rätt för sig. De som utnyttjar system för fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andra människors bekostnad. Moderaterna och Kristdemokraterna anser att detta aldrig kan accepteras när det gäller vare sig dem som flyr skatt eller dem som tar emot bidrag utan att ha rätt till det. Därmed är det bra att det arbetet nu kan intensifieras från Skatteverkets sida.

Fru talman! Låt mig gå in på den största satsningen som Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion möjliggör. Det handlar om 90 miljoner de kommande åren, Jörgen Hellman, och närmare en halv miljard under ett antal år framåt för att möjliggöra den höjning för våra gränser som helt klart är nödvändig.

Detta år är ett av de värsta åren vad gäller dödsskjutningar i Sverige. Det första och nödvändiga steget för att stoppa de skjutningarna är att påbörja en begränsning av inflödet av vapen. Föregående år skedde 129 skjutningar, år 2016 skedde 119 skjutningar och 2015 var siffran under 100. Vi har alltså helt fel utveckling. Vi går åt fel håll, och det måste få ett stopp.

Situationen har blivit allt värre. Slutsatsen är uppenbar för oss alla. Det kan inte fortsätta. Det är alldeles för lätt att ta in vapen till Sverige, och det har ökat markant jämfört med andra jämförbara länder.

Det första nödvändiga steget för att stoppa skjutningar är att begränsa inflödet av vapen. Om tullen omgående kunde få möjligt att göra en acceleration av det arbete som de jobbar med i dag men som de behöver göra mer av skulle det vara en bra första linje för att påbörja att bekämpa brottslighet och begränsa det dödliga våldet.

Om vi i samhället menar allvar handlar det om att ge resurser, möjligheter och förutsättningar för de människor som varje dag på myndigheten jobbar kring våra gränser. En sådan satsning är inte bara ett effektivt sätt att motverka kriminalitet, utan det minskar självklart också belastningen på polis, sjukvård och socialtjänst.

Fackförbundet Tull-Kust, som organiserar stora delar av tulltjänstemännen, talar om att det råder en akut brist på tullpersonal till följd av många års neddragningar.

Fru talman! Många gränsstationer står tidvis helt obevakade, vilket innebär att vapen och illegal verksamhet ostört kan strömma in över gränsen på ett flertal platser i Sverige under flertalet av dygnets timmar. Detta kan inte anstå; det måste få ett stopp. Utvecklingen måste vändas.

Tullverket är en brottsbekämpande resurs som i dag inte används fullt ut utifrån de kunskaper och möjligheter man har. Fackförbundet Tull-Kust påtalar själva behovet av ytterligare 500 nya medarbetare under de kommande åren för att minska de brister som uppstått under de senaste åren. Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag möjliggör att den resan påbörjas med de satsningar som sker redan från den 1 januari nästa år, om ett par veckor.

Med ett starkare tullverk skulle införandet av vapen, narkotika och andra olagliga varor till Sverige kunna begränsas. Tullverket tvingas i dag prioritera mellan olika gränsövergångar, trots att Sverige har en höjd säkerhetsnivå och trots den förändrade och försämrade omvärldssituationen.

Fru talman! Människors behov av tjänster från det samhälleliga trygghetsnätverket måste tas på största allvar. Andelen bostadsinbrott som begås av utländska stöldligor har eskalerat. Enligt statistiken begås i dag drygt hälften av alla bostadsinbrott av utländska stöldligor som har byggt upp en logistik och en förmåga att hantera stöldgods, logi och transporter över våra gränser. Tullen är första linjens kamp mot utländska stöldligor. Skulle tullen få utökade resurser för att kunna använda sin förmåga skulle en vändning av den här utvecklingen kunna påbörjas, vilket är helt nödvändigt.

Moderaternas och Kristdemokraternas långsiktiga satsning är en satsning för att förstärka tullen men också en ambition att stärka hela det svenska gränsskyddet. Det har alltför länge varit nedprioriterat och behöver därför självklart ökas för att möjliggöra en långsiktigare trygghetsutveckling.

Fru talman! Jag yrkar bifall till anslagspunkten nr 1. Jag yrkar också bifall till reservation 1 och alliansreservation 6.

(Applåder)

Anf. 44 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Tidigare år har Moderaterna i sina budgetmotioner lagt pengar och ett riktat uppdrag till Skatteverket för att komma åt fusk gällande reseavdraget. Vi kan notera att det i betänkandet i år inte finns något sådant uppdrag. I stället har man riktat in sig på andra uppdrag gällande skatteflykt.

När Skatteverket senast djupdök i den här frågan var 2003 – för ganska länge sedan, 15 år sedan – upptäcktes att fusket med reseavdragen var utbrett. En anledning till det är att det är förhållandevis enkelt att fuska, eftersom systemet ser ut som det gör och det är svårt och tidskrävande för Skatteverket att kontrollera efterlevnaden. Även Moderaterna har utgått från att det finns ett omfattande fusk, eftersom man i tidigare budget haft med på intäktssidan mer pengar som skulle komma in till staten som ett resultat av uppdraget till Skatteverket.

Fru talman! Jag vill helt enkelt fråga Moderaterna och Cecilia Widegren varför man inte har med uppdraget gällande reseavdraget i sin budget.

Anf. 45 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för att du tar upp viktiga frågor kring skatteflykt och om missbruk av det gemensamma skattesystemet! Grundläggande för att vårt skattesystem ska ha legitimitet är ju självklart att det efterföljs så väl som möjligt.

Grunden för att kunna göra mer är att man lägger lite mer resurser på Skatteverket. Det gör Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget, till skillnad mot den övergångsregering som Rasmus Ling står bakom. Det är väldigt positivt att våra ramar har gått igenom till skillnad mot de ramar som Rasmus Ling förespråkar.

Vi förutsätter självklart att vi snart får en ny statsminister och regering på plats. Eftersom det är regeringen som utfärdar regleringsbrev och därmed kan ha med detta och många andra uppdrag för att göra vårt skattesystem mer legitimt är detta en fråga som självklart kan anstå till den processen.

Anf. 46 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Moderaterna slaktade anslagen till miljö- och klimatarbete i den budget som gick igenom förra veckan, och att man har tagit bort detta riktade uppdrag följer den logiken. Man bryr sig helt enkelt inte om att styra med miljöskatter. Och att det har varit ett omfattande fusk med reseavdraget bryr man sig inte längre om. Jag beklagar detta.

Jag har en följdfråga. Det sitter en utredning som jobbar med ett förändrat reseavdrag som skulle vara mer rättvist, mer miljöstyrande och vara avståndsbaserat – ett system som Moderaterna tidigare i Landsbygdskommittén har ställt sig bakom. Jag vill nu fråga Cecilia Widegren: Kommer Moderaterna att ställa sig bakom detta när utredningen kommer?

Anf. 47 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Först vill jag rätta miljöpartisten Rasmus Ling, som tydligen inte kan sätta in de miljösatsningar som Sverige har gjort och kommer att göra i ett perspektiv.

Moderaternas och Kristdemokraternas anslag till miljöbudgeten är lika stort som det var 2016 – då var också Rasmus Ling ansvarig – vilket gör att det säkert är en väldigt bra andel som satsas. Sedan väljer vi andra vägar än Miljöpartiet för att nå de gemensamma mål som vi har satt upp. Men satsningarna på Skatteverket är alltså större i vår budget. Vi vill göra mer för att stävja fusk och missbruk.

De uppdrag som ska gå till Skatteverket kommer att regleras via regleringsbrev från Regeringskansliet när en alliansregering förhoppningsvis har tillträtt.

Anf. 48 Jörgen Hellman (S)

Fru talman! Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna drev igenom en budget förra veckan, och det har väl alla noterat. Men exakt vad de tre partierna prioriterar när det gäller de nedskalade anslagen till de här tre myndigheterna jämfört med deras budgetmotioner framgår inte. I den moderata budgetmotionen skriver man att i frågan om Skatteverkets höjda anslag skulle 40 miljoner gå till att försvåra att pengar göms utomlands och 20 miljoner skulle skapa jobb i samband med avvecklingen av Radiotjänst i Kiruna. Eftersom avvecklingen av Radiotjänst sker måste det innebära att Moderaternas tänkta satsning mot skatteflykt skruvas ned med 75 procent, från 40 till 10 miljoner kronor, under tryck från Kristdemokraterna som låter anslaget till Skatteverket ligga oförändrat.

Min fråga till Cecilia Widegren är: Hur känns det att samarbeta högerut och minska ambitionen med arbetet mot skatteflykt och skatteundandragande?

(Applåder)

Anf. 49 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Inledningsvis vill jag rätta Socialdemokraternas Jörgen Hellman som tydligen var frånvarande, i alla fall tankemässigt, när vi röstade om statsbudgetens ramar. Det var nämligen Moderaternas och Kristdemokraternas ramar som bifölls av riksdagen. Att fler partier – det kunde även ha varit Socialdemokraterna – valde att rösta för budgetförslaget är vi bara glada över. Men i grunden är det en alliansreformagenda som Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans presenterar för riksdagen.

Vårt anslag på området är större än den sittande regeringens. Vi lägger alltså mer resurser för både det som Jörgen Hellman beskriver och för att säkra tull och exekution. Om Jörgen Hellman inte har uppfattat att vårt anslag är större och inte mindre beklagar jag det. Men vi vill verkligen fortsätta – och då berömmer jag här Jörgen Hellmans socialdemokratiska regering – det arbete som har varit kring fusk, skatteundandragande och skatteflykt. Detta måste fortsätta, och därför lägger vi mer resurser till det.

(Applåder)

Anf. 50 Jörgen Hellman (S)

Fru talman! Moderaternas och Kristdemokraternas förslag var ju 90 miljoner mer till Tullverket och 30 miljoner mer till Skatteverket jämfört med förslaget i övergångsbudgeten. Sverigedemokraterna stödde detta i rambeslutet, men när vi sedan i utskottet justerade betänkandet som vi debatterar i dag deltog inte Sverigedemokraterna i beslutet, trots att partiet stått för det övergripande rambeslutet i kammaren dagen innan.

En fråga till Cecilia Widegren är: Hur känns det att ha Sverigedemokraterna som en samarbetspartner? Känns det som en stabil samarbetspartner när man klarade att rösta igenom en ram i kammaren men inte orkade följa efter i utskottet?

(Applåder)

Anf. 51 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Jag vet inte om Jörgen Hellman verkligen var närvarande när jag just beskrev att i förra veckan var det alltså Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag som vann kammarens gehör. Sex andra partier hade självklart möjlighet att rösta på vårt budgetförslag – vi bjöd in alla att göra det. Ett parti valde att göra det, och några valde att lägga ned sina röster.

Vi lägger fram mycket politik här på kammarens bord och även i utskotten, och så många som möjligt får rösta på den moderata och i det här fallet också kristdemokratiska politiken som i grunden handlar om en alliansregerings reformagenda som vi förbereder med en förhoppning om att vi också snart har en alliansregerings statsminister på plats som kan genomföra den politik som vi vill få genomförd.

David Lång (SD)

Anf. 52 David Lång (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 2 angående Tullverkets befogenheter och verksamhet. Beträffande anslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution har riksdagen ställt sig bakom ett annat budgetförslag och dess utgiftsramar och beräkningar av inkomster. Därför har Sverigedemokraterna valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 3, utan vi redovisar vår ståndpunkt i ett särskilt yttrande.

Inom politiken uppstår motsättningar mellan ideologier och idéer, och det finns tydliga ideologiska skillnader inom skattepolitiken. Tidigare har detta präglats av en endimensionell konflikt mellan höjda eller sänkta skatter, men nu lever vi i nya tider där konfliktlinjen håller på att förändras eller åtminstone kompletteras med ytterligare en dimension som handlar om den globala makten och det nationella självbestämmandet.

I dag menar vissa politiska aktörer att större inslag av federala strukturer är vägen framåt, medan vi sverigedemokrater ser en betydande risk med den europeiska skattepolitik där man strävar efter att i små steg succesivt förflytta makten över skattepolitiken till EU. Det långsiktiga målet är ambitionen att inrätta en EU-finansminister med makt över den svenska skattepolitiken.

Här vill vi uppmana till ett uppvaknande. Även om det för andra skulle vara ett yrvaket uppvaknande i grevens tid är det hög tid att ställa sig frågan om vi vill att Sverige ska vara en suverän och fri nation eller om vi ska uppgå i en europeisk mångkulturell federation. Sverigedemokraterna förespråkar frivilliga mellanstatliga skatteavtal som utgångspunkt.

Det finns också ideologiska skillnader i synen på tullpolitiken där vissa väljer att prioritera mångmiljardbelopp till en storskalig massinvandring medan Tullverket står handfallet med i jämförelse futtiga resurser för att klara sina mest grundläggande uppdrag. De politiker som nästan tycks ha glömt bort att tullen faktiskt existerar, eller som har inbillat sig att Tullverket inte behövs längre, har oftast lite svårt att se hur tullen faktiskt bidrar till ökad trygghet i samhället. Tullverket är en käpp i hjulet för många illegala verksamheter.

Vi menar att det är en viktig politisk motsättning att peka på att Tullverket med en mycket skarp förmåga till begränsning och kontroll av in- och utflöden står i bjärt kontrast till den politik som förts med näst intill öppna dörrar vid Sveriges gräns. Vår position är mycket tydlig i det här, och vi vill understryka att det nu är bråttom att stärka Sveriges gränser ytterligare både i juridisk och i fysisk mening. Tullverket är en väsentlig del av det.

Vi kan också se att det finns ideologiska skillnader inom skuldpolitiken. De som betraktar det växande skuldsamhället som ett kritiskt problem där Kronofogden i förlängningen får hantera de negativa effekterna av det – samtidigt som flera politiska aktörer på detta område lyser med sin frånvaro – visar inte uppmärksamhet för samhällsproblemet i stort och saknar förslag till åtgärder. Det kan vara passande att referera till ett uttryck som en tidigare statsminister använde: ”Den som är satt i skuld är icke fri.” Svenska folket håller på att skuldsätta sig, och vi behöver bara titta bakåt till 1990-talet för att se hur det gick då. Då var det stat, kommuner och fastighetsbolag som hade skulderna på sina balansräkningar. Den här gången är det hushållen.

Den politiska skiljelinjen går mellan dem som inte ser det här eller blundar och dem som med öppna ögon kan se hur kreditinstituten har expanderat sina verksamheter och därmed försatt svenska hushåll i ökad skuld i tider av sjunkande marknadsräntor och en penningpolitik som inte tar hänsyn till problemet. Detta har också stärkts av skattesubventioner på lånade pengar.

Men trots skillnaderna finns det också likheter mellan åtminstone en del av partierna i riksdagen vad gäller skatteutskottets frågor, och där bör det finnas möjligheter att komma överens. Vi har hört lite exempel på det nu, för för första gången någonsin tycker jag att både socialdemokrater och moderater talar sig varma för inte minst tullen.

Inom skattepolitiken verkar Sverigedemokraterna för internationella skattesamarbeten på global mellanstatlig nivå och inom områden som välfärdens finansiering, företagsvänligt förfarande, skattetransparens, skattekontroller och förstärkt skattemoral. Vi vet att flera partier i den här kammaren gärna ansluter sig till detta.

Vad gäller tullens fysiska förfarande och materiella resurser förespråkar vi exempelvis utökade möjligheter till beväpning av tulltjänstemän vid behov, befogenheter att kvarhålla gods och personer i väntan på polis med mera. Det behövs fler skannrar i antal och satsning på förnyad teknik mot bakgrund av insikten om att farliga varor flödar in i Sverige och att stöldgods flödar ut.

Beträffande tullbrott och strategier emot dessa vill Sverigedemokraterna intensifiera arbetet inom Tullverket mot den organiserade kriminaliteten genom fler poliser i tullens arbetslag. Vi vill ge Tullverket ökad befogenhet att beivra organiserad smugglingsverksamhet och med detta en ökad förmåga att stoppa illegal utförsel, se över resurs- och tidsfördelningen inom Tullverket och ge större tyngd åt arbetet med utförsel. Särskilt frågan om Tullverkets resurser för hantering av smuggelgods finns det för övrigt en stor uppslutning kring att vi måste åtgärda.

Gällande handeln behövs ökade satsningar på digitalisering och annan it-utveckling som krävs för att uppfylla kraven inom unionstullkodexen. För Kronofogden behövs ett mer ingående arbete för att motverka överskuldsättning.

Detta är en kort sammanfattning av de förslag som vi sverigedemokrater har lagt fram i årets budgetmotion och i flera tidigare budgetmotioner, som vi redogör för i de förslag som behandlas i det här betänkandet och som vi budgeterat för.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

Anf. 53 Tony Haddou (V)

Fru talman! Enligt Sverigedemokraterna ska även tullen gå riktigt hårt ut när det gäller brott och straff. Man ska beväpna tulltjänstemännen och så vidare. Men när det gäller de värsta av brottslingarna, mångmiljardskurkarna som stjäl våra gemensamma skattemedel och placerar dem i skatteparadis, är Sverigedemokraterna väldigt veka och inte särskilt tough on crime. De ger sig på människor på flykt som söker asyl, men när det gäller skatteflyktingarna som plundrar och tömmer vår välfärd har SD gång på gång lämnat walk over. De går ofta emot förslag för att förhindra skatteflykt och penningtvätt, och de ger fritt utrymme till skattesmitarna att planera och göra sina grova skatteupplägg.

Sedan formulerar ni problem att det är på grund av invandrare som våra äldre inte får lingon till potatisen på äldreboendet. I själva verket försvinner över 130 miljarder i skatteflykt, oftast planerat av välbeställda som tar från vår välfärd. Det är väldigt många kilo lingon.

Varför vill inte SD göra något när det kommer till skatteflykt? Ni blockar varje förslag som gäller att motverka skatteflykt.

David Lång (SD)

Anf. 54 David Lång (SD)

Fru talman! Det var många felaktigheter jag var tvungen att lyssna på innan öronen nästan trillade av.

Sverigedemokraterna har lagt fram förslag om till exempel ökade skattekontroller, och vi har röstat för praktiskt taget alla vettiga förslag som har kommit från regeringen just när det gäller att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och skattesmitning. Om vi någon gång har röstat nej till ett regeringsförslag är det för att vi har lagt till ett mindre tillägg till förslaget, ibland till och med för att skärpa reglerna ytterligare. Och då har vi röstat på vårt förslag.

Att säga att vi har röstat nej är lika oseriöst som att säga att Vänsterpartiet har röstat nej till att Sverige ska ha en statsbudget, Tony Haddou. Det var inte de ramar som ni röstade på som vann, och alltså har ni röstat nej till att vi ska ha en statsbudget.

Det är en lika oseriös argumentation. Jag hoppas att vi kan sluta med det.

Anf. 55 Tony Haddou (V)

Fru talman! Man ska kunna kräva lite hederlighet i debatten. Sverigedemokraterna säger att de ser det som är lite mer effektivt. För bara några veckor sedan kom propositionen om ett genomförande av till exempel CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandragande. Då reserverade sig Sverigedemokraterna.

Ni beskriver beskattning som ett trubbigt verktyg, David Lång. Ni säger också att ni inte vill ge företag och näringsliv ökade administrativa kostnader. Näringslivet och kapitalet ska alltid gå före vår gemensamma välfärd och vanliga löntagare. Varför står ni alltid till näringslivets förfogande? Ni hittar alltid till deras organisationer men bryr er inte alls om vår välfärd. Varför?

David Lång (SD)

Anf. 56 David Lång (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna är ett parti med höga välfärdsambitioner. Vi verkar självklart alltid för hög skattemoral och hög effektivitet och för att motverka skattefusk och skatteundandragande.

Det har kommit något förslag där det onda så att säga har övervägt. Det kanske var administrativa kostnader. Det är sant att när vi identifierar förslag som enbart motiveras med att motverka skatteflykt finns det en risk att vi röstar nej. Man kan ju lägga fram vilka förslag som helst och motivera det med att det ska motverka skatteflykt, trots att det finns anledning att bedöma att det inte kommer att göra det.

Vi har dock röstat ja till alla skarpa förslag som de facto motverkar just skatteflykt och skatteundandragande.

Per Åsling (C)

Anf. 57 Per Åsling (C)

Fru talman! Jag kommer att hålla mig till Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Min centerkollega i skatteutskottet, Helena Vilhelmsson, kommer att tala om tull och Tullverket.

Det finns ett antal mål med skatter. Skatter genereras till vår offentliga sektor. Skatter genereras av fördelningspolitiska skäl, miljöskäl och andra konsumtionsstyrande skäl. Det är eftersträvansvärt – ja, det är nödvändigt – att skatterna är enkla och att det finns förutsebarhet och rättssäkerhet i skatteuttaget.

I grunden handlar det dock om en viktig målsättning för oss lagstiftare: att det finns legitimitet bakom skatteuttaget. Därför är det positivt att Skatteverket i flera år har rönt ett allt större förtroende bland medborgare och företag. Förtroendet för våra fiskala myndigheter hos såväl privatpersoner som företag för med sig en enklare vardag för privatpersoner och minskat regelkrångel för företag.

Fru talman! Enligt Förtroendebarometern placerade sig Skatteverket förra året i den absoluta toppen på rankningen som inbegriper alltifrån företag till föreningar och myndigheter. När förtroende mäts för enbart myndigheter kommer Skatteverket i årets mätning direkt efter Säpo. Det är givetvis glädjande. Det visar att arbetet som har lagts ned på medborgardialog har gett resultat.

Samtidigt har arbetet mot skattefusk och skatteundandragande varit oerhört viktigt och behöver förstärkas. RUT- och ROT-avdrag är exempel som har bidragit till att i grunden förändra attityden till skattefusk och svartarbete. Men givetvis behöver mer göras.

Här kan också nämnas det arbete som görs på internationell och europeisk nivå och inom OECD och EU. Skatteverket har där en mycket aktiv roll. På vissa områden har man också haft en ledande roll.

Fru talman! Fungerande skattesystem och betalningssystemen är grunden för ett ekonomiskt system. Det är våra tre fiskala myndigheter som ska säkerställa att detta fungerar. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga, och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen. Det gäller även myndigheternas tillämpning.

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för det myndigheterna gör. Då är förutsebarhet och tydliga regler helt avgörande. Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter inbetalas är grunden för finansieringen av vår offentliga verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga.

Här finns det skäl att påpeka att Skatteverket ska förhålla sig till det som riksdagen har beslutat i lag. Skatteverket ska inte göra egna, mer fiskala tolkningar eller som kontrollmyndighet börja styra näringsverksamhet. Låt mig ta några exempel från föregående mandatperiod. Ett sådant är kassaregisterlagstiftningen. Skatteverket har sagt att verksamheter som bedrivs på sådan plats att man inte kan använda kassaregister, på grund av avsaknad av elström eller mobiltäckning, inte är undantag. Det är inte acceptabelt.

Ett annat exempel är den lagstiftning som förändrades föregående mandatperiod när det gäller förutsättningar för både flyg- och båtverksamhet, företrädesvis båttransporter i skärgården. Det har visat sig att Skatteverket gör en väldigt fiskal tolkning. Man backar och gör positionsförflyttningar. Men man gör det inte i en sådan grad att det tar bort skillnader mellan att bedriva näringsverksamhet i till exempel vår skärgård och på landbacken. Det är inte acceptabelt att förutsättningar för att bedriva verksamhet skiljer sig åt beroende på var i landet företaget är lokaliserat.

När det gäller den lagstiftningen har man haft en kategorisering i sin tillämpning där man pratar om privat verksamhet och näringsverksamhet. I det som företag har att förhålla sig till används begreppen privat verksamhet och näringsverksamhet. Ni som lyssnar på det här hör själva att det är ohållbart. Det finns anledning för riksdagen att påtala de här missförhållandena och göra tillkännagivanden för en kommande regering.

Fru talman! Servicen hos våra tre myndigheter Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av etjänster. Det är givetvis bra. Det gäller att tjänsterna fortsätter att utvecklas som moderna och välfungerande tjänster.

Fru talman! Statens närvaro i hela landet är central för samhället i stort. Myndigheter har en viktig roll när det gäller att se till att en decentraliserad lokalisering tillämpas. Man är till för alla medborgare och alla företag. Det är också viktigt att man genom närvaro medverkar till utveckling och tillväxt runt om i landet.

Teknikutvecklingen underlättar för myndigheter att just bedriva en decentraliserad verksamhet och finnas runt om i hela landet. Myndigheters närvaro bidrar också till att förbättra arbetsmarknaden. När det privata näringslivet ska rekrytera personer, företrädesvis nyckelpersoner, är det viktigt att det finns en blandning av privata arbetsgivare och myndighetsarbetsgivare på plats.

För tre år sedan aviserade Skatteverket en nedläggning av verksamheter på ett antal ställen i landet. Det var nio plus två orter. Detta gjordes inte av ekonomiska skäl, utan man motiverade det med att Skatteverket skulle finnas där företag fanns och där företag kommer att finnas i framtiden. Orter som drabbades var till exempel Värnamo i Gnosjöregionen, Enköping och Lycksele – för att nämna några. Skatteverket backade sedan, och det var lovvärt.

Kronofogdemyndigheten gör nu samma resa, dock i något mindre omfattning. Man ska koncentrera och centralisera verksamhet. Man aviserade flytt av verksamhet från Hudiksvall, Mora och Arvika. Man flyttade verksamhet till orter som Uppsala, Falun, Gävle, Sundsvall och Karlstad.

Det har satts upp vissa kriterier för att Kronofogdemyndigheten ska vara närvarande. Centralorten, kommunen, ska ha minst 20 000 invånare. Man ska ha högskola eller universitet. Sådana kriterier gör att Kronofogdemyndigheten tackar nej till att finnas på många orter i landet som med fördel skulle kunna bidra till en bra lokalisering av Kronofogdemyndigheter. Men vad som värre är att man tydligt går emot vad riksdagen och regeringar av olika färg har uttalat vid flera tillfällen.

Det som nu görs innebär ju att man från Kronofogdemyndigheten – som vissa påtalar – nyttjar situationen när vi bara har haft en övergångsregering. Vad som skulle kunna belägga att det stämmer är att flytten och nedläggningen av kontorsverksamhet ska vara genomförd senast den 31 mars 2021.

Fru talman! Avslutningsvis tycker jag att detta är ytterst anmärkningsvärt. Det måste bli stopp för att myndighetschefer trotsar politiska beslut och politiska signaler från regering och riksdag. Man måste se till hela landet. Man ska inte bidra till urbanisering och inte heller bidra till den regionala klyvningen. Här måste Kronofogden göra om och göra rätt.

Med detta sagt vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande i skatteutskottets betänkande avseende utgiftsområde 3.

Anf. 58 Tony Haddou (V)

Fru talman! Vi har ett särskilt yttrande i utskottets betänkande – detta med anledning av hur budgeten har hanterats. Dessa ramar och utgiftsområden som debatteras i kammaren ska sedan en övergångsregering verkställa. En övergångsregering uppdras alltså att verkställa andra partiers ekonomiska politik, i detta fall en budget som slår hårdast mot sjuka, arbetslösa, bostadslösa, jämställdheten och miljön. Satsningarna görs på de allra rikaste och deras livsstil som helt enkelt ska skattesubventioneras ännu mer.

Inte ens fri kollektivtrafik för barn och unga under sommarlovet kunde undvaras och inte heller förstärkningen till LSS som Kristdemokraterna stoltserat med. Det blev inte de 1,6 miljarderna. Pengarna behövdes uppenbarligen till ännu större skattesänkningar för Sveriges allra rikaste. Väldigt sjyst prioriterat, KD!

Det finns naturligtvis syften med att en budgetprocess ska få gå igenom under ordnade former. Ett syfte är att Myndighetssverige ska fungera ungefär som tidigare så att kommande regering kan genomföra sin inriktning med stabilitet och ordning. Det var ju det där med att regering och budget hänger ihop.

När regeringen tidigare samarbetade med Vänsterpartiet och när vi tryckte på för progressiva och rättvisa förändringar blev det en budget med ett fokus som tydligt förbättrar vår gemensamma välfärd. Vänsterpartiet har fått igenom mycket i budgetförhandlingarna. Det handlar om sådant som konkret förbättrar livet för de människor som berörs.

Vi menar allvar med att Sverige måste bli mer jämlikt och då måste de rika betala sin del. Ska vi bygga en ekonomi för alla, ja, då måste vi också omfördela makt och pengar med ett rättvist skattesystem. Välfärden behöver mer resurser och färre jobbskatteavdrag.

Fru talman! Senare i eftermiddag beslutar vi om ramarna för tre myndigheter under skatteutskottet. Vänsterpartiet har tidigare förhandlat om rättvisemiljarder för att Sverige ska hålla ihop. Från bruksorter och glesbygdskommuner till städer och stadsdelar. Det handlar om insatser för jobb, utbildning och service.

Vi vill att alla ska kunna bo där man själv önskar i Sverige. Det kräver dock likvärdiga förutsättningar i hela landet.

Vår strategi bygger på solidaritet, långsiktighet och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet, bland annat genom omlokalisering av statliga myndigheter och utbyggd infrastruktur. Man måste garanteras tillgång till grundläggande samhällsservice oavsett var man bor. Det kan till exempel handla om tillgången till läkemedel, en trygg förlossningsvård, fungerande bredband och en generell välfärd.

Under lång tid har servicen utarmats i delar av Sverige. Tron på marknadskrafterna har varit starkare än viljan till politiskt ansvarstagande. Den offentliga servicen har dragits tillbaka, vilket fått till effekt att butiker har tvingats stänga igen och jobb försvinner. Så kan det inte få fortsätta. Politiken måste ta sitt ansvar, och statliga myndigheters närvaro måste finnas även på mindre orter runt om i landet.

Kronofogden är en av de myndigheter som vi beslutar om i dag. De senaste decennierna har myndigheten gått från 95 till 37 lokala kontor. Myndigheten har kraftigt dragit ned på sin lokala närvaro.

Nyligen fattades också beslut om att lägga ned verksamheten i Hudiksvall, Mora och i Arvika. Då förvinner också servicen, inte minst vad gäller det förebyggande arbetet eller att få ekonomiskt stöd. För oss är det självklart att även mindre orter ska kunna ha statlig service och närvaro.

Fru talman! En annan myndighet som vi beslutar om i dag är Skatteverket. Det är en central myndighet i kampen mot skatteflykt. Vi har en höst bakom oss med flera stora avslöjanden om skatteflykt och penningtvätt med kopplingar till större svenska banker.

Innan dess har flera avslöjanden radats upp: Luxemburg Leaks i slutet av 2014, Panama Papers under 2016 och Paradise Papers förra året. I höst har det avslöjats om cum-ex-filerna som handlar om aktiehandel, om förflyttning av ägande vid utdelningspunkten för att få återbetald kupongskatt. Varianterna för skatteundandragande har varit aggressiva och avancerade, och här behöver lagstiftningen skärpas till ordentligt, framför allt när det har framkommit att även jurister, advokatbyråer och skatterådgivare tillsammans med banker hjälper till med olagliga skatteupplägg.

Trots att mer än 130 miljarder kronor plundras från vår gemensamma välfärd och en stor del flyttas direkt till skatteparadis finns det partier i riksdagen som hellre betraktar människor som flyr krig som ett problem. Tiggare och de allra fattigaste debatteras som ett problem. Vill ni debattera flyktingar och kostnader, ja, här har ni skatteflyktingar som plundrar den svenska välfärden! Det är utan tvekan vårt största samhällsproblem.

Vi behöver kriminalisera skatteflykt och dess medhjälp. I dag är det inte kriminaliserat, utan de bestämmelser mot skatteflykt som vi har finns i skatteflyktslagen. Men det enda som händer om man döms för att ha brutit mot den lagen är att man ska betala den skatt som man skulle ha betalt. Banker som gör sig skyldiga till skatteflykt ska förlora sin rätt att verka som bank i Sverige.

Vi menar att skatteflykt och medhjälp måste kriminaliseras och att fängelsestraff ska kunna utdömas. Lagstiftningen måste skärpas till på flera nivåer. Stora resurser försvinner, och det blir vi andra som får stå för notan.

Men det finns trots allt en sådan logik i den budget som ligger: att ta från de fattiga och ge till de rika. Eller som Moderaternas och KD:s egna beräkningar visar: en statsskuld på 94,4 miljarder redan år 2021.

(Applåder)

Anf. 59 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Vi fick här höra att riksdagsordningen inte är ett så viktigt verktyg som vi i kammaren kanske kunde tro. Jag delar inte Vänsterpartiets uppfattning.

Det är helt rätt att vi har en övergångsregering som har följt ett antal principer vad gäller en övergångsbudget. Men riksdagen har den finansiella makten, och det är här vi i demokratisk ordning har möjlighet att lägga fram våra politiska förslag.

Så har vi också gjort. Vad jag vet har Moderaterna och Högerpartiet gjort det så länge de har funnits i denna kammare. Denna gång hade vi och Kristdemokraterna dessutom möjlighet att få gehör för våra budgetramar. Det hela bygger på en alliansreformagenda.

Vi tog helt enkelt övergångsregeringens budget och plockade därifrån bort det absolut sämsta. Det handlade om slag mot företagande och entreprenörskap. Vi har sett till att de som jobbar får mer i plånboken. En sjuksköterska som jobbar extra en fredagskväll ska inte betala mer än 50 procent i skatt för det. Det är dessa förändringar vi har gjort. Vi har alltså justerat i övergångsregeringens budget. Allt annat, som gäller till exempel tillgångar till myndigheter, ligger faktiskt på riksdagens bord.

Något jag undrar över och som jag saknade i Vänsterpartiets appell här är hur ni tänker ta er an de samhällsutmaningar som står utanför dörren.

Tidigare har det konstaterats att vi i år har haft flest dödsskjutningar någonsin. Vi vet också att tullens verktyg att jobba i första linjen för att begränsa vapensmuggling möjliggör att vi får in färre illegala vapen till Sverige. Vänsterpartiet har dock inte medverkat till att Tullverket fått de erforderliga resurserna till detta. Varför har ni inte det?

Anf. 60 Tony Haddou (V)

Fru talman! Cecilia vet mycket väl att övergångsbudgeten inte är politisk. Det är inte en V-MP-S-budget. När principerna togs fram var partierna överens om att det skulle bli en övergångsbudget. Moderaterna lämnade rummet.

Vi vet vad ni har gjort. Ni har gjort er beroende av Sverigedemokraterna. Ni har anpassat och specialdesignat en budget så att Sverigedemokraterna skulle kunna rösta på den. Det är så ni vill ta makten. Ni vill skapa oordning. Det tycker jag att ni ska stå för.

När vi träffades på Finansdepartementet kallade Moderaterna det att utveckla praxis. Men ärligt talat har ni inte gjort annat än att inveckla praxis.

Vad gäller det förebyggande arbetet finns ju ingenting i er budget. Det är genom förebyggande arbete vi vill motverka kriminalitet. Framför allt handlar det om att det måste finnas en riktig skola där barn och unga kan gå och få den utbildning de har rätt till.

På samma sätt är det med offentlig service och generell välfärd. Man ska ha alternativ i välfärden så att man kan få en god skolgång. Men ni tycker inte att det är det viktigaste, utan ni talar i stället direkt om de kriminella.

Ja, de finns. Vi stod bakom förslaget då regeringen gav Tullverket ökat anslag. Det ser vi som viktigt. Vi vill inte ha någon införsel av vapen eller droger till Sverige. Vi tycker dock att framför allt det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. På det området är Moderaterna inte så starka.

Anf. 61 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Jag noterar att Vänsterpartiets Tony Haddou inte svarar på den specifika fråga jag ställde.

Detta har ingenting med övergångsbudgeten att göra. Vänsterpartiet har under fyra år applåderat Stefan Löfven och Socialdemokraterna och sagt att de har haft de bästa förslagen för Sverige. Det är med dem ni har budgetförhandlat.

Detta har dock inte räckt till. Kanske har Tony Haddou inte sett att utanför våra dörrar sker dödsskjutningar på ett sätt som vi tidigare inte har haft. Fler illegala vapen kommer in i Sverige än någonsin tidigare. Detta vill vi sätta stopp för.

Fackförbundet Tull-Kust och Tullverket har bett om utökade resurser och att få möjligheter att göra detta. Det har regeringen och Vänsterpartiet inte svarat upp mot. Nu har riksdagen dock fattat ett sådant beslut, så nu kan vi påbörja arbetet med att vända utvecklingen. Vänsterpartiet är dock svaret skyldigt. Varför har ni inte medverkat till detta? Ni hade fyra år på er.

Anf. 62 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag tror att Cecilia mycket väl vet vad vi har fått igenom i budgetförhandlingarna. Vi tycker att det är bra politik, framför allt när det gäller ökad välfärd. Därigenom kan bland annat barn och unga få en trygg skolgång.

Ni däremot bryr er inte om just det förebyggande arbetet. Ni talar i stället om till exempel marknadshyror. Tror ni på allvar att barn och unga får en trygg skolgång eller god samhällsutveckling om de under uppväxten kan hotas av vräkning? Nej, det får de inte.

Det är alla förebyggande åtgärder som ni inte bryr er om men som vi i stället har brytt oss om när vi har budgetförhandlat. Vi vill att man ska kunna växa upp i Sverige med likvärdig välfärd, oavsett var man bor i landet. Ni har enbart utgått från marknadens logik. Den som har tjockast plånbok ska få det bäst. Detta tror vi inte på.

Anf. 63 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Detta utgiftsområde rör, som vi tidigare har hört här, tre mycket viktiga och centrala myndigheter i samhället. Det handlar om Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. De tre myndigheterna har tillsammans en budget på ungefär 11,5 miljarder kronor. Vi i Kristdemokraterna och Moderaterna har genom vår budgetreservation tillfört ytterligare 120 miljoner kronor. 30 miljoner går till Skatteverket, och 90 miljoner går till tullen.

Övergångsregeringen har lagt fram en övergångsbudget och har gjort det på ett sätt som är fullt rimligt. Men riksdagen är ingen övergångsriksdag. Det är en riksdag med fulla befogenheter och med fullt ansvar. Grundlagen är tydlig med att finansmakten vilar hos riksdagen. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och utgifter. Kristdemokraterna har tillsammans med Moderaterna sett till att riksdagen nu använder dessa grundlagsstadgade befogenheter.

Fru talman! Skatteverket är en central myndighet för att vårt samhälle ska fungera. Det är glädjande att myndigheten åtnjuter högt förtroende bland allmänheten. Det är bra att myndigheten har en hög servicegrad, inte minst genom digitala tjänster som förenklar för privatpersoner att till exempel deklarera.

Just betalning av skatt är inte det enda som har förenklats tack vare digitaliseringen. Tvärtom förändras samhället på bred front av olika digitala tjänster, och en helt ny ekonomi håller på att växa fram i delningsekonomin. Vi har nog bara sett början av denna utveckling.

Här behöver det offentliga Sverige hänga med. Myndigheter behöver vara uppdaterade, och regelverk behöver vara utformade så att det är enkelt att göra rätt. Arbetet med att förbättra stöd och administration till användare inom delningsekonomin stärks nu i och med Kristdemokraternas och Moderaternas budget.

Fru talman! De allra flesta i vårt samhälle vill göra och gör rätt för sig. Den skatt som ska betalas betalar de. Det bidrar till ett samhälle med högt förtroende inte bara för myndigheten utan också för andra människor. Förtroende och tillit är grundstenar i ett välfungerande samhälle, och det är väldigt viktigt att motverka fusk och missbruk av systemet. Därför är motverkandet av skatteflykt och skattefusk en viktig uppgift för Skatteverket, något som vi nu förstärker.

Fru talman! Tullverket är en myndighet som behöver växa under den här mandatperioden. Tyvärr, måste jag säga, eftersom det är en konsekvens av illegal handel med bland annat vapen och narkotika och av att stöldligor för ut stöldgods ur landet.

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet måste förstärkas både för att hindra införsel av varor som vi inte vill ha här och för att hindra utförsel av stöldgods som de rätta ägarna gärna hade behållit här. Tullverket behöver också ökade befogenheter att gripa misstänkta för att vi ska kunna stävja den brottslighet som finns.

Men det händer även andra saker i vår omvärld som gör att vi måste stärka tullen. Nya hinder för handel sätts upp när Storbritannien nu lämnar EU på ett sätt som vi ännu inte kan överblicka konsekvenserna av. Det riskerar att drabba svenska företag och därmed också arbetstillfällen i Sverige, eftersom Storbritannien är en av våra allra viktigaste handelspartner.

Detta ställer krav på det svenska Tullverket, då handeln med Storbritannien nu riskerar att kräva resurser på ett sätt som inte gjorts på länge. Också därför måste Tullverkets budget förstärkas.

Fru talman! Kristdemokraterna och Moderaterna ville genom att lägga fram en gemensam budgetreservation att riksdagen skulle ta tag i de samhällsutmaningar som finns på flera områden. Det finns förstås ytterligare saker som en ny regering snarast måste ta tag i, men i och med att riksdagen antog vår gemensamma budgetreservation tas nu ändå flera steg i rätt riktning. Det är jag mycket glad för.

(Applåder)

Anf. 64 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Över Europa sköljer en våg av konservativ nationalism. I flera av våra grannländer ser vi hur främlingsfientliga partier allteftersom fått allt större inflytande. Det blir då också tyvärr tydligt vilka effekterna blir. Det går att se i Danmark, Polen och Ungern.

I EU-parlamentet sitter Kristdemokraterna och Moderaterna i samma partigrupp som ungerska Fidesz och italienska Forza Italia.

I onsdags valde Moderaterna och Kristdemokraterna att gå samman och att söka stöd från Sverigedemokraterna för den budget som röstades igenom. Det har varit tydligt vid flera tillfällen att Kristdemokraterna inte anser att det är något problem. Vi har hört talepunkten om övergångsriksdag. Man söker stöd för sin egen politik. Då är det inte något problem att någon annan röstar på den, som man säger.

Fru talman! Jag har några frågor till Kristdemokraterna. Delar ni oron över den utveckling som vi ser i många av Europas länder gällande nationalism och konservatism? Vad tänker ni göra för att den utveckling som vi ser i de länder som jag nämnde inte ska få genomslag också i Sverige? Om ni delar denna problembeskrivning undrar jag vilket ansvar ni anser er ha i detta.

Anf. 65 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Ja, vi har valt att gå fram med den politik som vi anser är bäst för Sverige. Jag ser inget konstigt i det. Vi har kompromissat. Vi har förhandlat med Moderaterna. Vi hade gärna förhandlat också med de andra allianspartierna om den politik som vi anser är bäst för Sverige.

I september 2013 lade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram ett förslag om att stoppa den uppräkning av den nedre skiktgränsen som den dåvarande alliansregeringen hade i sin budget. Den nedre skiktgränsen är det som i dagligt tal kallas för gränsen för statlig skatt. Alliansregeringen ville alltså höja gränsen för när den statliga skatten skulle börja betalas.

Det rödgröna förslaget fick den gången stöd av Sverigedemokraterna. De tre rödgröna partierna och Sverigedemokraterna stoppade alltså tillsammans den skattesänkning som Alliansen ville genomföra.

Jag tolkar det anförande som Rasmus Ling nu har hållit som att han anser att det var fel av de rödgröna partierna att lägga fram sin politik den gången och att få Sverigedemokraternas stöd för den.

En motfråga kan väl vara: Innebär detta att Miljöpartiet nu kommer att avstå från att lägga fram förslag som kan få Sverigedemokraternas stöd?

Vi har gått fram med den politik som vi anser är bäst för Sverige. Vi har gjort det ihop med Moderaterna. Vi skulle gärna förhandla med ytterligare allianspartier. Det är mitt svar på frågan.

Anf. 66 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det var dock inget svar på den fråga som jag ställde om hur man ser på den övergripande utvecklingen i Europa och om vad man ska göra för att den utvecklingen inte ska få genomslag i Sverige.

Det hade varit en sak om man hade lagt fram enstaka förslag och vunnit majoritet i enstaka omröstningar. Men här handlar det om att det formeras ett nytt konservativt block. Man går alltmer samman.

Det gamla, socialt inriktade kristdemokratiska parti som en gång fanns under ledning av Alf Svensson är väldigt fjärran från det kristdemokratiska parti vi ser i dag.

Jag skulle vilja uppmana er att ta ansvar och hålla rent högerut. Ni borde inte ge främlingsfientliga partier makt över Skatteverket, Kronofogden eller Tullverket – inte över någonting någonstans.

Anf. 67 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Jag gläds över de fina orden om Alf Svensson, som en gång i tiden faktiskt var min chef. Det är en bedömning av Alf som jag delar.

Kristdemokraterna är ett kristdemokratiskt parti. Det bygger på alla människors lika och okränkbara värde, på tanken om att alla människor är unika och har ett värde för den de är.

Vi är oroliga för alla krafter som på olika sätt motverkar människors unika och okränkbara värde, oavsett om de finns här hemma i Sverige, om de finns i andra delar av Europa eller om de finns någon annanstans i världen.

Vi har, som sagt, samarbetat med Moderaterna. Vi bedömer att det är ett parti som står väldigt nära oss. Vi vill även samarbeta med Liberalerna och Centerpartiet, som vi också har en gemensam värderingsbas med. Det är de partier som vi samarbetar med. Vilka partier som röstar för vår politik kan vi inte ha några synpunkter på.

Anf. 68 Tony Haddou (V)

Fru talman! Tack, Hampus Hagman, för anförandet! Min fråga handlar framför allt om de myndigheter som vi behandlar i skatteutskottet – jag ska komma till dem.

Men det känns trots allt som att ni inte hade någon plan när ni röstade bort Stefan Löfven, och ni verkar inte ha någon större plan just nu, om det inte är att ta stöd av Sverigedemokraterna.

Budgeten som ni lägger fram är på många sätt motsägelsefull, inte minst i relation till vad ni har sagt tidigare.

Ni säger att ni vill jobba exempelvis mot hedersrelaterat våld och förtryck men stänger Jämställhetsmyndigheten. Ni säger att ni vill jobba mot utanförskap, men ni skär ned ordentligt i Delegationen mot segregation. Ni säger att ni vill få ut fler i arbete, men ni skär ned ordentligt i Arbetsförmedlingen, inte minst i arbetsmarknadsprogrammen för just långtidsarbetslösa och nyanlända. Ni vill bygga mer, men ni drar bort det statliga investeringsstödet. Ni vill förstärka LSS. Men Kristdemokraterna satte sig i Moderaternas baksäte, och man vet egentligen inte om det är SD som kör eller inte. Vad gäller miljö- och klimatfrågorna hade jag inte så mycket högre förväntningar, så det är fair enough.

Nu kommer jag till de myndigheter som vi i dag behandlar. Tidigare regering har ju arbetat med att omlokalisera våra myndigheter så att hela Sverige kan leva och så att man kan få offentlig service även på mindre orter. Vad har ni för plan för våra myndigheter på landsbygden?

Anf. 69 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Jag får säga att jag är glad över att Tony Haddou ändå valde att ställa frågor om de myndigheter som vi har i detta utgiftsområde. Jag noterade att det fanns väldigt mycket som du, Tony Haddou, ville debattera som inte ligger inom ramarna för detta utgiftsområde. Det är väl i och för sig förklarligt i och med att den budget som ni röstade på i förra veckan innebar att till exempel Tullverket skulle få vänta ytterligare på besked om hur de ska hantera de problem som eventuellt kan uppstå på grund av brexit. Det här har vi nu hanterat tack vare att vi lade fram vår politik för kammaren tillsammans med Moderaterna.

Fru talman! Precis som Tony Haddou säger är det viktigt att det finns myndigheter runt om i hela landet. Jag tycker själv att det är en väldigt viktig fråga och har därför skrivit en enskild motion om att jag vill flytta en myndighet till Göteborg. Det ska finnas service i hela landet. Det är helt grundläggande.

(Applåder)

Anf. 70 Tony Haddou (V)

Fru talman! Anledningen till att jag tog upp det här med myndigheterna är att det handlar om vad ni säger och hur ni sedan agerar.

Göteborg är inte direkt någon mindre ort eller ligger i glesbygden. Men det är bra att Hampus Hagman lyfter upp detta. Ett exempel är ju Kronofogden, som nu har beslut om att lägga ned på orter som Hudiksvall, Arvika och Mora. Det är ett beslut som vi i Vänsterpartiet helt enkelt vill riva upp. Kommer ni att agera för att riva upp ett sådant beslut så att man inte lägger ned offentlig service på mindre orter, Hampus Hagman?

Anf. 71 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Som jag sa är det viktigt att det finns myndigheter i hela landet, till exempel i Göteborg – även om det inte är glesbygd – men också i de delar av landet som faktiskt är glesbygd.

Vilka myndigheter det handlar om och exakt vilken myndighet som ska ligga var kan jag inte gå in på i nuläget. Men Kristdemokraterna kommer att arbeta för och bidra till att myndigheter ska finnas i hela vårt avlånga land.

Joar Forssell (L)

Anf. 72 Joar Forssell (L)

Fru talman! Som stockholmare väljer jag att inte kommentera huruvida Göteborg är landsbygd eller inte.

Det är klart att fundamentet för ett välfärdsland är att man har ett skattesystem och ett skatteuttag och att de viktiga myndigheter som finns runt om skattesystemet fungerar. Tidigare i debatten har vi hört personer från vänsterkanten klaga på marknadens logik och om hur vi ska ta hårdare tag mot enskilda människor och enskilda företag. Jag tycker att det är beklagligt.

Från mitt perspektiv är själva poängen med den här debatten att se till att vårt skatteuttag blir bättre och att det blir smidigare och enklare för företag och enskilda människor. Vi ska se till att vi har en skattenivå som är konkurrenskraftig i övriga världen, och vi måste uppdatera våra system och lagar så att också de som ägnar sig åt delningsekonomi får en rimlig byråkrati och kan utveckla sitt företagande.

Den tidigare regeringen höjde skatten med 45 miljoner kronor om dagen. Med 45 miljoner om dagen ökade man bördan på företagare, på enskilda människor, på dem som skapar resurser och välstånd – på dem som är fundamentet för vår välfärd. Samtidigt sprätte man pengar på subventioner till redan välbärgade. Man sprätte pengar på busskort till alla barn, även de barn vars föräldrar tjänar mycket pengar. Man sprätte pengar på elcykelsubventioner till alla människor, även de personer som tjänar mycket pengar.

Om man vill arbeta med jämlikhet och för ett rättvist skattesystem som uppbär stort förtroende från medborgarna, då tror jag inte att det är så man ska arbeta. I stället ska man se till att ha en låg och konkurrenskraftig skatt som tas ut på ett sätt som uppfattas som konstruktivt och inte tynger företag och enskilda människor med för mycket byråkrati.

Det har pratats ganska mycket om skatteflykt här. Jag och Liberalerna står självklart bakom att den skatt vi lagstiftar om att man ska betala, den ska man också betala. Vi måste ha internationella system och regler som ser till att ingen kommer undan att betala skatt så som man ska.

Men vi måste också se till att vi har skattenivåer som är så pass konkurrenskraftiga att Sverige är ett land som man vill flytta till och arbeta i och inte fly ifrån därför att skatten är för hög. Om vi vill motverka skatteflykt måste vi både sänka skatten så att färre personer vill fly, eller blir tvungna att fly, och ha tuffa regelverk och myndigheter som klarar av att upprätthålla lagen.

Fru talman! Jag tillhör ett parti som är positivt till internationalisering, till frihandel, till globalisering och även till urbanisering, som någon skällde på här tidigare. Jag är även positiv till det europeiska samarbetet. Jag tror att detta är saker som vi kan få ut frukterna av och även stärka genom att det europeiska folket tillsammans kommer överens om lösningar på hur skattesystem ska se ut, hur vi ska motverka fusk och hur vi ska motverka gränsöverskridande brottslighet.

Det var som sagt någon här som pratade om marknadens logik. Faktum är att skattesystemets yttersta roll är att upprätthålla kapitalismen som system: kapitalism i meningen allmän och lika äganderätt, det vill säga att alla människor ska ha lika och likadan rätt att äga, att alla människor ska kunna handla med samma varor på lika villkor och att man ska veta att ingen kan sno de saker som man äger ifrån en.

Det är därför som det är så viktigt med en tull som fungerar, en tull som både har befogenheter att kontrollera sådant som kommer in i landet och sådant som lämnar landet. Alla ska nämligen ha samma rätt att handla, och ska kunna handla, med samma varor på lika villkor.

Det är också viktigt eftersom att vi behöver stoppa det som är kriminellt att föra in, till exempel narkotika och illegala vapen. Den förra regeringen lade ganska mycket krut på att försöka hindra människor från att använda legala vapen av olika slag, vilket är jättemärkligt, för kriminella gäng använder ju inte legala vapen. De använder illegala vapen, och dessa förs in över vår gräns. Där har den förra regeringen varit svag och inte satsat tillräckligt mycket på tullen, vilket gång på gång visar sig i de skjutningar som vi har diskuterat tidigare i debatten.

De partier som har stöttat den förra regeringen säger då att det här bara är en övergångsbudget. Ja, men det är en övergångsbudget som är baserad på de tidigare åren när man år efter år har misslyckats. Tullen måste vara en frontlinje mot införsel av den här typen av varor, och jag är glad att Liberalerna i sitt förslag – som tyvärr inte vann gehör här i kammaren – ville lägga 150 miljoner kronor mer på tullen. Jag är ledsen över att övergångsbudgeten inte innehöll satsningar på tullen eller att regeringen under tidigare år inte har gjort detta.

Jag beklagar även att Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget inte har gjort tillräckligt stora satsningar på att stärka tullen. Det är klart att när de kommer upp här i talarstolen med så stora ord skulle man också vilja se lite större pengar bakom orden. Jag skulle önska att de åtminstone nådde upp till de 150 miljoner som Liberalerna hade velat se satsas här.

Fru talman! I Tensta, där jag bor, som inte är landsbygd men väl en del av storstaden Stockholm, ser vi konsekvenserna av den förra regeringens politik. Det är i Tensta och i liknande områden som föräldrar är rädda för att deras barn ska bli skjutna och dras in i kriminella gäng och droghandel.

Det är också så att man ser ganska få elcyklar på torget i Tensta eller i cykelrummet i mitt hus. Det är ganska få personer som har fått frukten av den förra regeringens politik. Men det är ganska många fler än på Södermalm, där det kanske finns fler elcyklar, som är rädda för att deras barn ska bli skjutna.

Det är klart att om man vill ha en stat och ett skattesystem som uppbär ett stort förtroende hos medborgarna, då kan man inte sprätta pengar på subventioner till redan rika människor. Då måste man i stället satsa på statens kärnverksamheter. Det ville Liberalerna i sitt förslag göra genom att ta bort pengar från subventioner av sådant som inte är statens kärnverksamhet, till exempel busskort även till rikas barn och elcykelsubventioner. I stället ska vi lägga pengar på sådant som är statens kärnverksamhet, till exempel tullen, och se till att vi inte får införsel av illegala vapen som till slut hamnar i kriminella gäng i mitt område och se till att vi inte har införsel av narkotika som till slut går till att finansiera de här gängen. Det handlar återigen om att vi inte ska subventionera sådant som faktiskt bara kommer människor till del som redan tjänar mycket pengar.

Fru talman! Sverige behöver sänka skatten. Sverige behöver ta ut skatt på ett sätt som är mindre byråkratiskt och gynnar företagande. Vi behöver försvara vårt kapitalistiska system genom att ha en tull som fungerar, och vi måste se till att satsa på det som är statens kärnverksamhet, fru talman. Tyvärr har Liberalernas budget fallit, annars hade jag självklart yrkat bifall till den. Nu vill jag i stället lyfta fram vårt särskilda yttrande.

Anf. 73 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Joar Forssell från Liberalerna höll ett intressant anförande med många bottnar. Jag får koncentrera mig på en del, eftersom jag har begränsat med tid.

För den svenska åkerinäringen är situationen ganska tuff; den har hård konkurrens från företag i många länder. Konkurrens är bra, men vi vet att det förekommer fusk och konkurrens som inte är rättvis, vilket är ett problem. Det handlar om att man inte följer de regler som finns, och det kan gälla alltifrån att man inte följer beslutade arbetstidsregler till hur fordonen är beskaffade – vilket även betyder säkerhetsproblem i trafiken. Det kan också gälla fusk med Eurovinjettavgiften, som man måste betala för att ha rätt att köra i Sverige.

Det har diskuterats en del kring att förändra systemet genom att ta bort Eurovinjettavgiften och i stället ha en avståndsbaserad avgift. Det har ibland kallats vägslitageskatt och ibland kilometerskatt och annat. Det har rört upp en del känslor emellanåt, och delvis tror jag att det är på grund av missförstånd – man tänker att det är någonting som skulle läggas på, inte ersätta. Ett sådant system skulle underlätta möjligheten att kontrollera efterlevnaden. Vi skulle kunna ha ett digitalt system och genom det även förbättra konkurrensen för svenska åkerier.

Därför skulle jag vilja passa på att fråga Liberalerna, fru talman, om de är beredda att mer förutsättningslöst – utan upprörda känslor från början – överväga om ett avståndsbaserat avgiftssystem vore något att införa i stället för det tidsbaserade system vi har i dag.

Joar Forssell (L)

Anf. 74 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag tror att även Rasmus Ling ganska ofta blir upprörd och känslomässig. Du var säkert en av dem som stod utanför riksdagen för några dagar sedan med stora plakat och känslomässigt skanderade om att M:s och KD:s budget bara ligger på 2016 års nivå när det gäller miljöavgifter, Rasmus.

Jag är också upprörd över detta. Jag är också upprörd över att vi satsar för lite på klimatet och att vi inte har tillräckligt höga skatter på sådant som är dåligt för klimatet. Jag välkomnar alla initiativ som kan leda till att vi får ett bättre skattesystem – ett skattesystem som är svårare att fly undan, som upprätthåller konkurrensen mellan olika företag på sjysta, lika villkor och som ser till att vi kan fortsätta att ha konkurrens från omvärlden.

Fru talman! Det finns och har funnits möjlighet att ha förutsättningslösa diskussioner om detta. Liberalerna är det parti som kanske längst har drivit frågan om en stor skattereform där vi ser över alla typer av skatter och både till exempel höjer skatterna mycket på sådant som är dåligt för klimatet och sänker skatterna på arbete. Om Miljöpartiet hade släppt prestigen lite mer i regeringsfrågan och anslutit sig till Alliansen ordentligt tror jag att detta kanske hade kunnat vara på plats. Om Miljöpartiet hade kunnat vara lite mer konstruktiva i stället för att inrikta sig enbart på att gå i opposition tror jag att de kanske hade kunnat nå större framgång.

Jag förstår att det är härligt att stå med plakat utanför riksdagen, och jag förstår att det känns bra att ha sin rörelse i ryggen. Men ska vi ha en förutsättningslös diskussion är det klart att vi börjar den inom ramen för ett större arbete, där vi ser över skattesystemet generellt och värnar konkurrensen. Det är jag helt öppen för att göra tillsammans med Rasmus Ling.

Anf. 75 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Liberalerna har ju kanske varit bättre än sitt rykte när det gäller miljöskatter. De har heller inte alltid framhållit det själva utan låtit Centerpartiet vara den gröna rösten, men överraskande ofta ser vi i budgeten att de har haft miljöskatter som alla inte har noterat. Ibland har det kanske handlat mer om omsorg om att få in pengar för att finansiera skattesänkningar som de har velat se, men icke desto mindre – även om de under förra mandatperioden inte orkade stå emot när det gällde handelsgödsel och att minska övergödningen.

Jag skulle verkligen välkomna en större skattereform. Det skulle behövas en kraftfull grön skatteväxling. När det gäller regeringsfrågan handlar det för oss i Miljöpartiet inte på något sätt om prestige; vi har varit och kommer att vara konstruktiva i detta. Problemet är bland annat att våra båda partier, Liberalerna och Miljöpartiet, inte fick tillräckligt många röster för att det skulle kunna bli en allianslösning.

Joar Forssell (L)

Anf. 76 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det är märkligt att säga så om att vi vill sänka skatten samtidigt som vi vill höja skatten på sådant som är dåligt för klimatet. Vi höjer skatten på sådant som är dåligt för klimatet för att sänka andra skatter; det är ju det som är grön skatteväxling. Det är det som är skillnaden mellan ditt parti och mitt, Rasmus Ling: När vi talar om grön skatteväxling går vi fram med sådana förslag på riktigt. När Miljöpartiet talar om skatteväxling höjer de skatten på sådant som är dåligt för klimatet, fru talman, samtidigt som de sätter sig i en S-regering och höjer skatten på allt annat också. Det är oseriöst att kalla det grön skatteväxling.

Jag motsätter mig kraftfullt idén att Centern skulle vara Alliansens gröna röst. Tvärtom är vi det parti i Alliansen som tar bort subventionerna av diesel och sådant som är dåligt för klimatet runt om i hela landet. Det är vi som ser till att kraftigt höja skatterna på miljöskadlig verksamhet, varhelst den är. Det är det vi och ingen annan i Alliansen som gör.

Helena Vilhelmsson (C)

Anf. 77 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Våra tre fiskala myndigheter – Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket – är mycket viktiga för hela den svenska rättskedjan. Jag var nyligen på ett heldagsbesök på Tullverket i Helsingborg, och det jag fick ta del av berörde och manar till eftertanke.

Tullverket är kanske den av de tre fiskala myndigheterna som i störst utsträckning agerar brottsbekämpande. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter: dels själva uppbörden, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, dels den rent brottsbekämpande, där bland annat olaglig införsel av alkohol, smuggling av droger och smuggling av vapen finns att beivra. När jag fick ta del av omfattningen det handlar om när det gäller till exempel smuggling av alkohol fick det mig att hisna. Vi pratar om miljonaffärer, där det knappast är fråga om privat bruk och där några av de största förlorarna är våra ungdomar, som i dag betydligt enklare kan få ta tag i alkohol än vad som var fallet tidigare.

Det är säkert uppenbart för alla här i kammaren att Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och bekämpa brott. Det handlar även om att kunna upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Men det behöver inte enbart handla om ökade anslag, fru talman – minst lika viktigt är det att vi här inne, genom ny lagstiftning, kan ge Tullverket de verktyg myndigheten behöver. En ändring av lagparagrafer kan ge större befogenheter och ha stora effekter för hur verkets praktiska arbete bedrivs.

Som många har nämnt handlar det exempelvis om att ge tullen befogenheter att stoppa stöldgods på väg ut ur landet. Men det görs inte enbart genom en ändring i en lagparagraf, utan med detta följer även behov av resurser och kanske stora organisationsförändringar. Centerpartiet föreslår dessutom att Tullverket ska ges befogenheter att söka igenom post- och kurirförsändelser efter illegalt gods – också annat än narkotika. Många har berört smuggling av vapen, och Centerpartiet tycker att det ska få en egen brottsrubricering. Vi vill även att handgranater ska räknas som vapen.

Det ligger i sakens natur att lagstiftningen inte kan släpa efter om brott ska kunna beivras. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov, och det är viktigt att med riktade åtgärder bekämpa organiserad brottslighet, samtidigt som vi upprätthåller en öppenhet mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten.

Tullverket beslagtog under förra året betydligt större mängder narkotika än under åren innan. Det rör sig om en ökning på bred front, där inte minst beslagen av amfetamin och cannabis sticker ut, mycket tack vare stora beslag i den tunga godstrafiken.

Vi fick under vårt besök se hur en mobil skanner sökte av en lastbilscontainer – en dyr men mycket effektiv investering för att hitta gömd narkotika i bilar och containrar, på platser som skulle vara omöjliga att misstänka eller att se med blotta ögat. Jag är övertygad om att varje krona som satsas på Tullverket ger nära nog lika mycket tillbaka. Vi vet vilka konsekvenserna blir av att ungdomar får enklare tillgång till alkohol; detsamma gäller droger.

Fru talman! Den svenska rättskedjan måste fungera, och här är våra tre fiskala myndigheter lika centrala som polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Det är ingen lösning att ensidigt satsa på fler poliser – man kan ibland få uppfattningen att detta är den enda åtgärden.

Alliansregeringen tog i maj 2014 initiativ till en utredning för att följa upp effektiviteten hos några av myndigheterna i rättskedjan. Den utredningen lades tyvärr ned efter valet 2014, men jag kan konstatera att behoven av att stärka rättskedjan har ökat sedan dess.

När de som begår brott hittar nya vägar att arbeta måste även myndigheterna göra likadant. Därför krävs ett kontinuerligt arbete på många områden. Jag ser stora behov av att under de kommande åren säkerställa att rättskedjan inte bara fungerar bra utan också blir starkare.

Fru talman! Inför eftermiddagens votering yrkar jag bifall till reservation 3 från Centerpartiet och reservation 6 från Alliansen.