Herr talman! Vi debatterar en försöksverksamhet med branschskolor.
De gymnasiala yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Det finns ett minskande intresse för yrkesutbildningar, och många branscher uttrycker oro för sin framtida kompetensförsörjning.
Statistik visar att det kan saknas upp till 100 000 gymnasialt yrkesutbildade 2025. Storleken på årskullarna i gymnasieskolan innebär också stora utmaningar för huvudmännen att upprätthålla ett allsidigt utbud inom gymnasieskolan.
I går kom Arbetsförmedlingen med en rapport som säger att arbetsmarknaden går som tåget och att företagen söker med ljus och lykta efter utbildad arbetskraft.
För att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden lägger regeringen nu fram förslag om försöksverksamhet med branschskolor. Förslaget innebär att skolhuvudmän ska kunna erbjuda en komplett yrkesutbildning även om elevunderlaget inte räcker till för yrkesämnena. Eleverna läser i stället yrkesämnena på en branschskola. Det kan ge huvudmän möjlighet att upprätthålla ett bredare utbud än vad som annars vore möjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor
Tanken med branschskolor är att branscher och företag med behov av specifika yrkesroller ska kunna starta och etablera utbildningar, antingen i egen regi eller tillsammans med en befintlig skola särskilt inriktad på branschens kompetensbehov.
På så vis kan resurser, utrustningar, lärmiljöer och yrkeslärarresurser koncentreras på en eller flera platser i Sverige. Verksamheten finns inom vissa branscher redan i dag men skulle behöva utvecklas inom fler yrkesområden och i fler delar av landet.
Det här är ett bra förslag, och jag vill härmed yrka bifall till det.
Herr talman! Branschskoleförslaget som nu behandlas kommer från Yrkesprogramsutredningen, som skulle titta på om företagen skulle kunna ta ett större ansvar för yrkesutbildningen genom att utveckla en lärlingsmodell med branschlärlingar likt europeisk/tysk modell. Den samlade branschens svar var dock nej. Det var inte den lösningen de ville se. De vill hellre se kanske det förslag som vi har i dag: branschskolor.
Därför har vi i dag ett bra förslag med brett stöd som jag är övertygad om kommer att göra skillnad.
Herr talman! Som jag sa finns det branscher och företag som redan i dag tar ett stort ansvar. Jag tänkte ta några exempel från mitt eget län, Sörmland.
Jag besökte Plåt & Vent i Katrineholm i fredags. Det är en förebild för det här förslaget. Plåt & Vent ägs av företagare inom plåtslageriet och den fackliga organisationen och är branschens egen skola för utbildning och kompetensutveckling.
De startade sin skola redan på 90-talet, då man hade identifierat att det fanns få skolor med yrkeslärare inom plåt och att eleverna faktiskt inte fick lära sig alla moment på sina lärlingsföretag. Det var ojämlikt.
Sedan dess har branschen kommit överens om vilka yrkeskunskaper man behöver ha som grund för att bli anställd som plåtslagare. De kunskaperna kan man få med sig från branschens egen skola.
Man tar emot elever som gör sin yrkesexamen som traditionella lärlingar, gymnasielärlingar samt elever på byggprogrammet som inte kan få sina plåtkurser på hemmaplan. De utför dessutom kompetensutvecklande utbildning för redan anställda.
Jag är inte lika orolig som Liberalerna i reservation 1 att vi behöver bekymra oss om att se till att lärlingar blir en naturlig del av detta, för det är de redan.
Då branschorganisationerna i det här fallet är ett kluster av företag som har gått ihop blir också branschskolan ett centrum för kompetensutveckling. Jag har svårt att se att det som Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna framför i reservation 2 kan lagstadgas fram. Det är ju ett lagförslag vi pratar om här i dag. De närmare detaljerna om verksamheten kommer att utformas i föreskrifterna, och det kan verkligen inte uteslutas att branschskolorna får en sådan roll som ni efterfrågar i er reservation.
Jag kan ge ett till exempel från Sörmland och Katrineholm. Där finns också IUC, Installatörernas Utbildningscentrum, som ägs av branschorganisationerna VVS-företagen, Svensk Ventilation och Svenska Kyl- & Värmepumpföreningen samt Katrineholms kommun. Där finns också ett riktigt kompetenscentrum, som innefattar lärlingsutbildning och YH-utbildning, och investeringar har gjorts i utbildningsmiljön med den absolut senaste tekniken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor
Jag vet att jag talar mycket om Katrineholm, men faktum är att även glasbranschens glasskola finns där. Det är glasmästeri, konstinramning och bilrutor. Jag har själv varit där och provat, och det var riktigt roligt. Det är också ett exempel på när branscher tar ansvar för sin egen kompetensförsörjning.
Herr talman! Jag vill till sist säga något om den viktiga frågan om studie- och yrkesvägledning. Vi politiker kan inte nog understödja att ungdomar väljer att gå på yrkesprogram, och vi kan nu med detta förslag tillföra en modell för att utbilda inom små yrkesområden. Det blir ett komplement. Det måste ungdomarna få veta.
I utskottet är vi helt eniga om vikten av högkvalitativ vägledning. Vi i utskottet gjorde så sent som i maj ett gemensamt uttalande till regeringen om detta. Utskottet har också beslutat att göra en uppföljning och utvärdering, det vill säga en fördjupad studie om studie- och yrkesvägledning, som kommer att ge oss i utskottet fördjupade kunskaper.
År 2016 gjordes en kraftsamling och en unik satsning på svensk yrkesutbildning. Initiativtagarna, World Skills Sweden, LO, Svenskt Näringsliv och Utbildningsdepartementet med regeringen i spetsen beslutade att satsa extra resurser på att prioritera och lyfta fram den svenska yrkesutbildningen. En väg att göra detta är att öka attraktionskraften genom en mer omfattande satsning på åtgärdsprogram som kommunicerar bilden av vad modern yrkesutbildning betyder för samhället och för ungdomar som står i beredskap att välja utbildningsinriktning.
En viktig del i arbetet var att branscherna själva gjorde en fördjupad beskrivning av vad de olika yrkesprogrammen innehåller och vad de kan leda till. Satsningen fortsätter, och vi behöver byta namn. Vi kan inte kalla det yrkesutbildningens år eftersom arbetet kommer att fortsätta. Nu behöver vi se till att ungdomarna nås av informationen, och vi behöver definitivt jobba mot könsbundna val.
Yrkesutbildningarna behöver stärkas, attraktiviteten behöver öka och arbetsgivare och fack behöver knytas närmare utbildningarna. Detta kan försöksverksamheten med branschskolor göra. Därför är det glädjande att riksdagen i eftermiddag förhoppningsvis bifaller utskottets förslag.
(Applåder)
