En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter

Betänkande 2016/17:KU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 november 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter ändras (KU4)

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innehåller bland annat en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till framställningen punkten 4, i övrigt bifall till framställningen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Framställningar / redogörelser: 1

Från riksdagens organ

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-10-25
Justering: 2016-11-08
Trycklov: 2016-11-08
Betänkande 2016/17:KU4

Alla beredningar i utskottet

2016-10-13, 2016-10-25

Det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter ändras (KU4)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innehåller bland annat en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2017.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-11-15
Debatt i kammaren: 2016-11-16

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 18 Emanuel Öz (S)

En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riks-dagens myndigheter

Herr talman! Betänkandet KU4 handlar om en översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter. Det är ett enigt KU som står bakom detta betänkande, och vi kommer inte i närheten av den dramatik som vi fick uppleva med de två föregående betänkandena. Det är dock ändå viktigt att i informativt syfte nämna i korthet och i vissa valda delar vad detta betänkande går ut på och vad KU har kommit fram till.

Bakgrunden är att lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, även kallad REA-lagen, trädde i kraft den 1 januari 2007. Syftet med lagen var dels att skapa en ökad klarhet om vilka skyldigheter och befogenheter riksdagens myndigheter hade på finansmaktens område, dels att förenkla riksdagens styrning av myndigheterna och förtydliga befogenhetsfördelningen mellan riksdagen och dess myndigheter. Under den tid som har gått sedan REA-lagen trädde i kraft har regeringsformens bestämmelser om finansmakten ändrats, och en ny budgetlag har hunnit träda i kraft. Vi har dessutom kunnat dra erfarenheter av lagens tillämpning genom åren. Riksdagsstyrelsen har därför sett att det har funnits ett behov av att se över REA-lagen såväl innehållsmässigt som språkligt, för att säkerställa att lagstiftningen är relevant och ändamålsenlig.

Riksdagsstyrelsen beslutade således i mars 2014 att ge en kommitté i uppdrag att göra en översyn av REA-lagen och till lagen hörande föreskrifter. Kommittén skulle enligt direktiven förtydliga regelverket, se över regelstrukturen och föreslå en anpassning av regelverket till den nu gällande budgetlagen. Genom ett tillkännagivande från riksdagen har också frågor om hanteringen av de så kallade chefspensionerna utretts. Kommittén lämnade sitt förslag den l september 2015. Det är detta som vi i KU nu har behandlat. Jag ska också nämna att inga motioner har lämnats med anledning av framställningen.

Herr talman! Det har visat sig att ändringsförslagen är så pass genomgripande och omfattande att de inte bör genomföras i den befintliga lagen. Arbetet har resulterat i att riksdagsstyrelsen i stället har kommit fram till att man ska ersätta REA-lagen med en ny lag, som ska heta lagen om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Den nya lagen ska även bättre överensstämma med budgetlagen. Avsikten med majoriteten av ändringarna i den nya lagen i förhållande till REA-lagen är att de inte ska innebära någon ändring i sak. Däremot syftar ändringarna framför allt till att anpassa bestämmelserna till motsvarande bestämmelser i budgetlagen, att förtydliga genom språkliga ändringar, att introducera begrepp eller att tydligare rikta sig mot myndigheterna. Det finns också några substantiella förändringar.

Vidare föreslås att förtydligande görs i lagen med instruktion för Riksdagsförvaltningen om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter. I betänkandet sägs att sådana avgifter ska beräknas på marknadsmässiga grunder.

Vidare ska den nya lagen enligt förslaget, och i likhet med REA-lagen, inte vara tillämplig på den verksamhet som riksdagens nämndmyndigheter bedriver. För att tydliggöra ansvarsförhållandet mellan Riksdagsförvaltningen och riksdagens nämndmyndigheter i ekonomiska frågor föreslår riksdagsstyrelsen en ändring i nämndernas instruktioner om att de i de redogörelser som de årligen ska lämna till riksdagen ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. En uttrycklig reglering av redovisningen skulle bidra till att öka transparensen gentemot riksdagen och allmänheten.

Jag vill avslutningsvis kort nämna något om chefspensionerna. Varje myndighet under riksdagen ska ansvara för åtaganden om chefspensioner till befattningshavare vid myndigheten. Detta medför att myndigheten också ska redovisa sådana åtaganden i enlighet med god redovisningssed. Riksdagsstyrelsen har därför gjort bedömningen att det i föreskrifterna till lagen tydligt bör framgå att ett åtagande om chefspensioner ska redovisas när det har fattats ett beslut om att chefspensioner ska betalas ut. Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att avsättningar för chefspensioner ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket utgiften hänför sig. Det sistnämnda är mot bakgrund av hur ansvaret för och redovisningen av chefspensioner kan förtydligas för alla myndigheter under riksdagen.

Herr talman! KU ser positivt på att det har gjorts en översyn av regelverket och föreslår att riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.


Anf. 19 Marta Obminska (M)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Precis som Emanuel Öz sa finns det inga följdmotioner till det här förslaget. Om vi ska vara ärliga är förslaget ganska tekniskt och inte jättekontroversiellt, men jag tänkte ändå uppehålla mig lite vid det, dock lite kortare än Emanuel Öz.

Utskottet föreslår att riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter. Förslaget innebär, som Emanuel Öz sa, bland annat att en ny lag, lagen om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, ska ersätta lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, även kallad REA-lagen.

Den nya lagen har förtydligats och anpassats för att säkerställa att lagstiftningen är relevant och ändamålsenlig. Lagen har bland annat ändrats så att strukturen och språket stämmer bättre överens med budgetlagens, vilket är eftersträvansvärt. Utgångspunkten ska även fortsättningsvis vara att det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter till både innehåll och språk ska överensstämma med de regler som gäller för regeringen och dess myndigheter, om inte särskilda skäl motiverar en avvikelse.

En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riks-dagens myndigheter

Den nya lagen ska enligt förslaget, i likhet med den tidigare REA-lagen, inte vara tillämplig på den verksamhet som riksdagens nämndmyndigheter bedriver. För att förtydliga ansvarsförhållandet mellan Riksdagsförvaltningen och riksdagens nämndmyndigheter i ekonomiska frågor föreslår riksdagsstyrelsen en ändring i nämndernas instruktioner om att riksdagens nämndmyndigheter i den verksamhetsredogörelse som de årligen ska lämna in också ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten.

Dessutom innebär förslaget ett förtydligande i lagen med instruktion för Riksdagsförvaltningen om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter och att det av instruktionen framgår att sådana avgifter ska beräknas på marknadsmässiga grunder.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-11-16
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter, Beslut

Beslut: En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

    1. lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter

    2. lag om ändring i lagen (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter

    3. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

    4. lag om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen med den ändringen att ingressen ska lyda "Härigenom föreskrivs att 4a, 5, 12 och 18 §§ lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska ha följande lydelse."

    5. lag om ändring i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen

    6. lag om ändring i lagen (2012:880) med instruktion för Valprövningsnämnden

    7. lag om ändring i lagen (2012:881) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden

    8. lag om ändring i lagen (2012:882) med instruktion för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

    9. lag om ändring i lagen (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd

    10. lag om ändring i lagen (2012:884) med instruktion för Riksdagens överklagandenämnd

    11. lag om ändring i lagen (2013:353) med instruktion för PartibidragsnämndenDärmed bifaller riksdagen framställning 2015/16:RS5 punkterna 1-3 och 5-11 samt bifaller delvis framställning 2015/16:RS5 punkt 4.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.