Betänkande 2016/17:KU26
Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.
Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.
Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt om förslag 2016/17:KU26
Fru talman! Jag ska se om jag kan försöka få in några rallarsvingar även i detta anförande.
I går var det en av våra främsta lediga helgdagar, och jag får erkänna att jag prioriterade att vara ute och fira nationaldagen ordentligt framför att finslipa ytterligare ett talmanus. Därför kan detta anförande bli lite improviserat. Det betyder dock inte att vi improviserade under själva beredningen av detta ärende. Tvärtom bevakar vi detta, och vi reserverar oss konsekvent varje gång regeringen försöker förleda allmänheten och gömma undan kostnader för sin ansvarslösa migrationspolitik genom att flytta anslag från utgiftsområdena 8 och 13 till något annat ställe, där det kan ge sken av att kostnaderna lika gärna skulle kunna härledas till åtgärder för vanliga svenskar. Så har vi gjort även denna gång.
Nu är det den långt ifrån oansenliga kostnaden för etableringsuppdraget, på sisådär 3 600 miljoner, som man försöker sopa under mattan och smussla in under det betydligt mer allmänt hållna utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv. En del kostnader för etableringsersättningen har man dessutom redan lyckats trolla bort. Vi tycker att de snarare borde redovisas under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Apropå den första delen av utgiftsområde 13, jämställdhet, föreslår regeringen att man ska ta anslag från andra områden och samla på ett ställe för att inrätta en ny jämställdhetsmyndighet. Det kan i och för sig låta rätt bra. Det är väl ingen som är emot jämställdhet här. Men Statskontoret har redan sågat förslaget jäms med fotknölarna. Och om man går in på regeringens hemsida och läser lite om bakgrunden till denna myndighet och vad den förväntas ha för uppgifter inser man ganska snart att regeringen än en gång seglar under falsk flagg. Man försöker låta påskina att det ska vara en myndighet för jämställdhet, men det ter sig egentligen mest vara en förtäckt feministisk kvinnomyndighet, även om man aldrig skulle kunna kalla den för det. Och bara det att man har gett en filosofie doktor i pseudovetenskap, jag menar genusvetenskap, i uppdrag att ansvara för inrättandet av myndigheten skvallrar lite grann om vad vi kan förvänta oss av den.
Även här skiljer sig Sverigedemokraterna från sittande och tidigare regeringar. När vi föreslår åtgärder för att förbättra villkoren för till exempel undersköterskor träffar det förstås fler kvinnor än män, eftersom det statistiskt sett är fler kvinnor som jobbar inom detta viktiga vårdyrke. Men även om det blir en riktad satsning för en viss yrkesgrupp blir det inte en riktad satsning enbart för ett visst kön.
För oss spelar det ingen roll ifall undersköterskan heter Ida eller Calle. Både hon och han ska få ta del av förmånerna. Detsamma gäller i skolan, där det kanske faktiskt är fler pojkar än flickor som behöver extra stöd. Likadant är det när vi gör allt vi kan för att motverka våld, bekämpa kriminalitet och göra våra gator trygga. Då är det för alla, inte bara för vissa. De enda som ska känna sig otrygga i Sverigedemokraternas Sverige är de som har tänkt begå brott. De ska känna sig väldigt otrygga i sin gärning.
Detta, fru talman, är en politik inte bara för jämställdhet utan också för jämlikhet - för alla svenska medborgare.
Jag yrkar bifall till reservationen.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jonas Millard (SD) och Patrick Reslow (-).
Fru talman! Detta betänkande handlar om indelning i utgiftsområden. Jag kan ge en liten bild av sammanhanget. Statsbudgeten är indelad i 27 utgiftsområden. Det innebär att varje statsutgift hänförs till något av dessa 27 utgiftsområden när regeringen lägger fram budgetpropositionen. De olika utgiftsområdena, eller de olika delarna av statsbudgeten, behandlas sedan i berört fackutskott. Konstitutionsutskottet behandlar till exempel varje höst budgetförslaget för utgiftsområde 1 Rikets styrelse, som innehåller anslag för hovet, riksdagen, regeringen och en del andra centrala myndigheter.
Det är alltså viktigt exakt vad som ingår i respektive utgiftsområde, och det regleras genom bestämmelser som kan härledas från riksdagsordningen. Enligt en tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen ska beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Om regeringen vill flytta en utgift från ett utgiftsområde till ett annat utgiftsområde ska man lägga fram förslag om det i samband med den ekonomiska vårpropositionen. De ändringsförslagen behandlas sedan av konstitutionsutskottet. Det är precis det som nu har skett.
I vårpropositionen har regeringen lämnat förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. De föreslagna ändringarna har beretts av konstitutionsutskottet, som föreslår att regeringens förslag ska bifallas. Det innebär inte i sig att utskottets alla partier står bakom den av regeringen förda ekonomiska politiken. Däremot är det vanligtvis så att partierna inte reserverar sig mot ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, utan ser det mer som ett utflöde av den budgetpolitik som bereds i fackutskotten.
Om vi ser varje ändring i ändamåls och verksamheters fördelning på utgiftsområden som en sakfråga i KU skulle vi kunna ha en debatt i utskottet om vilket politikområde som helst som aktualiseras på grund av att man flyttar ett anslag från ett utgiftsområde till ett annat, och det är kanske inte konstitutionsutskottets roll - eller expertområde - att ha synpunkter på alla delar av den ekonomiska politiken.
Indelning i utgiftsområden
Därför brukar man snarare göra politiska markeringar i form av särskilda yttranden till betänkandet där man markerar att ledamöterna i KU från olika partier förstås står bakom de förslag som partikollegorna i fackutskotten har lagt fram. Men man väljer att inte reservera sig eftersom beredningen av frågan i KU mer är av teknisk karaktär.
Av det skälet finns ett särskilt yttrande från Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna i KU där vi markerar att vi i princip inte står bakom inrättandet av den nya jämställdhetsmyndigheten, vars inrättande föranleder en del förändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Men vi reserverar oss inte eftersom vi ser det som utskottet nu bereder mer som en teknisk fråga.
Sverigedemokraterna har valt att i stället göra en reservation i ett avseende i betänkandet. Vi hörde också argument i den sakfråga som låg Sverigedemokraterna varmt om hjärtat. Jag har inte för avsikt att nu gå in i någon polemik i vare sig den eller någon annan sakfråga utan håller mig till det som har varit KU:s roll i sammanhanget, nämligen att se formellt på indelningsfrågorna. Då finns det inget annat förslag från min eller utskottets sida än att stå bakom det förslag som regeringen har lagt fram.
Indelning i utgiftsområden
Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 98 | 1 | 0 | 14 |
| M | 72 | 0 | 0 | 11 |
| SD | 0 | 37 | 0 | 10 |
| MP | 17 | 0 | 0 | 8 |
| C | 19 | 0 | 0 | 3 |
| V | 20 | 0 | 0 | 1 |
| L | 12 | 0 | 0 | 7 |
| KD | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 2 | 0 | 1 |
| Totalt | 252 | 40 | 0 | 57 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
