Herr talman! Vi har en försvarsmakt i förändring. Vi har gjort om stora delar av det svenska försvaret. Jag skulle vilja säga att vi i dag har en mer insatsberedd försvarsmakt än vi haft tidigare, vilket givetvis är positivt. Det har gått från vad som kanske många gånger varit flera år till månader. Försvarsmakten är nu mindre, men mer professionell, bättre utrustad och bättre utbildad för att möta framtidens hot. Det är i grunden positivt.
Med detta sagt står inte Försvarsmakten utan utmaningar. Dessa är många och svåra och kommer att bli kostsamma om vi ska få ett försvar som kan möta de hot vi står inför. Inte minst gäller detta personalförsörjningen. Vi har sett att många soldater gärna söker sig till Försvarsmakten men kanske inte stannar riktigt så länge som man hade förväntat sig. Men jag tror att vi ska diskutera detta mer nästa vecka, samt givetvis när det senare i vår kommer ett försvarsbeslut, vilket vi från Moderaterna hoppas blir sådant att Försvarsmaktens förmåga kan stärkas.
Disciplinansvaret i Försvarsmakten regleras i huvudsak genom två lagstiftningar: LOA, lagen om offentlig anställning, och LDT, lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret. Detta har sin grund i att man har olika personalkategorier inom försvaret, dels en värnpliktsarmé som är under utfasning, dels anställda - i dag som soldater, sjömän och gruppbefäl. Det finns även officerare som är stamanställda.
Den förändring som görs sker givetvis i ljuset av den omvärlds- och organisationsförändring som sker inom Försvarsmakten och vår omvärld. Värnpliktiga fick tidigare kanske hugga ved när de kom för sent eller på annat sätt inte uppfyllde sina åligganden och utförde vad som förväntades. Det är i dag inte riktigt lika relevant.
Det står också ganska klart att de konventioner som reglerar tvångsarbete - eller extratjänst, beroende på hur man definierar det - säger att det inte är okej att tvinga stamofficerare eller personer som har anställningsvillkor att göra extratjänst. Man definierar då tvångsarbete eller extratjänst som ett arbete som görs under hot om straff eller ett arbete som görs utan fri vilja. Det finns i ILO-konventionen ett undantag för lagstadgad obligatorisk militärtjänst, men den personalkategorin har vi i stort sett inte kvar i Sveriges försvarsmakt. Även om lagstadgad obligatorisk militärtjänstgöring kan omfattas av detta kan det inte omfatta yrkesmilitärer. Därmed finns det en väldigt liten kategori kvar som skulle kunna vara grund för extratjänst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några ändringar i lagen om disciplin-ansvar inom total-försvaret
Det är glädjande att den här propositionen, som initierades av alliansregeringen, har fått ett väldigt brett stöd från både fackliga organisationer och försvarets organisationer. Även Arbetsdomstolen och andra rättsliga instanser har varit väldigt tydliga med att det här är den väg som man borde gå.
Även på den tiden då Försvarsmakten hade en större värnpliktsarmé användes denna disciplinåtgärd endast undantagsvis och i slutändan inte alls. Det tycker jag väl pekar på att det här är en förlegad disciplinär åtgärd. Vi bör ha ett annat ledarskap i Försvarsmakten än detta.
Jag vill kort kommentera en ändring i arbetsmiljölagen, som säger att en arbetsgivare utan dröjsmål ska underrätta utsedd myndighet vad gäller tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Det här är problematiskt när det gäller våra utlandsstyrkor. Om en svensk FN-patrull i utlandstjänst blir beskjuten av en fiende är det väldigt svårt för Arbetsmiljöverket att utreda situationen. Det är också svårt för åklagare att inleda förundersökning när detta sker utomlands. Därför är det naturligt att denna lagstiftning ändras.
Som sagts av flera talare tidigare anser ingen av remissinstanserna, inte ens Officersförbundet, att denna åtgärd bör kvarstå, även om vi tidigare i debatten hört att officerare uttalat att denna lagstiftning borde vara kvar. Men jag har några frågor och synpunkter, eftersom det finns ett par reservationer i ärendet. Jag riktar mig givetvis till Sverigedemokraterna.
För det första: Tycker ni att extratjänst är ett bra disciplinstraff?
För det andra: Som jag upplevt det säger ni att extratjänst är ett sätt att ta igen förlorad utbildning. Det stämmer inte med lagens intention. Lagens intention är att ge ett straff, inte att låta soldater komma igen i utbildningen. Det ska regleras på andra sätt.
För det tredje: Behövs en ny lagstiftning? Jag har läst era motioner och reservationer. Ni pekar egentligen inte på någonting - inte på någon praktisk erfarenhet, inte på något exempel som gör att vi behöver en ganska omfattande ny lagstiftning. För mig verkar det därför bara vara ett väldigt oansvarigt användande av resurser.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
