Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon
Betänkande 2025/26:CU42
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 april 2026
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon har behandlats (CU42)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.
I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer riksdagen i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon - utredning, förvaltning och skifteRegeringens skrivelse 2025/26:111
Beredning, Genomförd
Justering: 2026-04-14
Trycklov: 2026-04-16
Alla beredningar i utskottet
Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon har behandlats (CU42)
Civilutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.
I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer även civilutskottet i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2026-04-22
Debatt om förslag 2025/26:CU42
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 april 2026Kammarens föredragningslista 2025/26:108
- Protokoll 2025/26:108 Onsdagen den 22 aprilProtokoll 2025/26:108 Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon
- Onsdag den 22 april 2026Talarlista 2025/26:20260422
Protokoll från debatten
Anf. 95 Laila Naraghi (S)
Herr ålderspresident! Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva. Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att se över de nuvarande regelverken för just utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet i syfte att möjliggöra en hantering av dödsbon som är snabb och smidig och samtidigt värnar om de berördas intressen.
Herr ålderspresident! Liksom regeringen instämmer vi i civilutskottet i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det. Utskottet noterar att regeringen avser att noga följa utvecklingen i de frågor som Riksrevisionen lyfter fram i sin granskning.
Herr ålderspresident! När det gäller en översyn av regelverket konstaterar vi att det i utredningsbetänkandet SOU 2025:91 Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor lämnas flera förslag på modernare regler om arv och testamente, liksom språkliga förenklingar och moderniseringar av bland annat bestämmelserna om utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.
Just detta, herr ålderspresident, tarvas det att säga lite mer om. Det har här i riksdagen vid flera tillfällen de senaste två decennierna diskuterats huruvida dagens ordning gällande upprättande av testamente är tillfredsställande. Flera ledamöter med olika partibeteckningar har både motionerat i saken och ställt skriftliga frågor till ansvariga statsråd.
Skatteverket redovisade i maj 2008 resultatet av ett utredningsarbete som de gjort. Skatteverket föreslog då att det skulle införas en möjlighet att registrera testamenten i ett officiellt testamentsregister. Men den dåvarande regeringen, som var moderatledd, valde att inte gå vidare med förslaget.
Herr ålderspresident! Frågan har dock fortsatt att vara aktuell. Riksdagen har också gjort tillkännagivanden. Att inrätta ett statligt testamentsregister kräver naturligtvis noggranna överväganden och lagändringar. Den förra regeringen – Sregeringen – gav i september 2021 Skatteverket i uppdrag att se över frågan och redovisa sin bedömning av hur en sådan tjänst skulle kunna utformas och administreras på ett effektivt sätt. Skatteverket redovisade uppdraget till Justitiedepartementet 2022. Justitieministern angav därefter att Skatteverkets redovisning utgjorde ett bra underlag inför det fortsatta arbetet med att överväga alla de rättsliga frågeställningar som aktualiserats och ta fram författningsförslag. Utifrån riksdagens tillkännagivande om testamentesregister och det arbete vår socialdemokratiskt ledda regering initierade och genomförde är det angeläget att detta följs upp och slutförs av denna regering.
Herr ålderspresident! Detta har vi socialdemokrater skrivit motioner om och ställt frågor om till regeringen eftersom det skulle underlätta hanteringen avsevärt. Särskilt viktigt är det för enskilda individer, som ofta också är i sorg. Detta rör sig ju om några av livets svåraste stunder, då frågor kring testamenten aktualiseras både när de förbereds och tankar om döden finns nära och när de sedan ska följas när någon älskad har gått bort. Då är det viktigt att reglerna och funktionerna kring testamenten är tillfyllest. Här finns stor förbättringspotential, och staten har en uppgift att fylla som ingen annan kan axla. Det är därför viktigt att ett testamentesregister kan komma på plats.
Herr ålderspresident! Vi socialdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag, men vi vill alltså ta tillfället i akt och rikta ännu en uppmaning till regeringen att återkomma till riksdagen om frågan om testamentesregister.
Anf. 96 Mikael Eskilandersson (SD)
Herr ålderspresident! Jag vill börja med att välkomna Riksrevisionens granskning av statens insatser vid hantering av dödsbon. Granskningen är mycket viktig och ett bra redskap för fortsatt arbete för mindre krångel och lägre kostnader. När människor förlorar en anhörig ska de inte mötas av onödigt krångel, svårbegripliga regler och sega processer. Staten måste fungera också i livets mest utsatta skeden. Därför är det bra att dessa frågor granskas, belyses och följs upp.
Men, herr ålderspresident, det viktiga i den här debatten är inte bara vad Riksrevisionen pekar på. Det kanske viktigaste är att vi och regeringen inte har nöjt oss med att konstatera problemen. Vi och regeringen har agerat.
Under alltför lång tid har stora delar av regelverket kring dödsbon präglats av gamla strukturer, tung administration och otidsenliga arbetssätt. Det är inte rimligt att människor år 2026 fortfarande ska möta processer som i praktiken tillhör en annan tid. Därför är det välkommet att vi nu driver på för verklig modernisering, enklare regelverk och mindre krångel.
Vi har redan genomfört viktiga och konkreta reformer. Möjligheten till elektronisk inlämning av bouppteckningar och dödsboanmälningar är ett tydligt exempel. Det här är inte bara en kosmetisk förändring; det är en verklig förenkling som gör skillnad för människor i deras vardag. Det minskar administrationen och stärker effektiviteten i statens hantering. Det är så ansvarsfull reformpolitik ska se ut. Det är praktiska förändringar som faktiskt får systemen att fungera bättre.
Samtidigt pågår ett bredare arbete med att modernisera arvsrätten och reglerna kring dödsbon. Vi har alltså inte bara tagit emot synpunkterna och lagt dem på hög. Vi driver redan ett omfattande reformarbete för att göra regelverket modernare, mer begripligt och bättre anpassat till dagens samhälle. Det är både nödvändigt och efterlängtat.
Det finns en reflex hos vissa partier här i kammaren: Varje granskning ska automatiskt användas som ursäkt för att ropa på fler utredningar, fler myndighetsuppdrag och mer detaljstyrning. Det är det som vi i vårt parti brukar kalla sosseri, och det är något som har lett till ständigt mer krångel och mer kostnader för den enskilde.
Ett seriöst regeringsansvar handlar inte om att lova allt till alla i varje stund, utan det handlar om att göra rätt saker i rätt ordning och på rätt grund. Det är precis det som vi och regeringen gör här. Där Riksrevisionen pekar på tydliga behov av modernisering har regeringen redan gått fram. Där frågor fortfarande behöver beredas vidare gör regeringen det ordentligt. Och där underlag ännu inte visar att ett stort nytt ingrepp behövs har regeringen klokt nog valt att inte hasta fram symbolpolitik. Det är ansvarstagande. Det är en tydlig skillnad mot den politiska kultur där problem alltför ofta har tillåtits växa sig stora innan någon agerat. Här har vi i stället en regering som tar tag i frågorna och driver på för förändring.
Herr ålderspresident! Mot den bakgrunden är utskottets slutsats självklar: Skrivelsen bör läggas till handlingarna. Arbetet är redan igång, åtgärderna har till viss del redan genomförts och fler förbättringar bereds.
Jag ser fram emot att vi tillsammans kommer att införa ett register för testamenten. Det är något som jag har efterfrågat redan under flera tidigare mandatperioder. Jag har debatterat saken med Morgan Johansson, och jag är glad att Socialdemokraterna nu har ändrat sig. Jag uppfattade det nämligen som att Socialdemokraterna då hade det väldigt tydliga ställningstagandet att ett register inte behövdes. Nu uppfattar jag det som att Socialdemokraterna tvärtom har anslutit sig till den linje som Sverigedemokraterna länge drivit, det vill säga att vi behöver ett register. Det behövs givetvis därför att vi inte vet vem som hittar ett testamente eller hur många testamenten som försvinner på grund av att det inte finns ett testamentesregister.
Med det sagt, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 97 Ludvig Ceimertz (M)
Herr ålderspresident! Vi behandlar i dag regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av statens insatser vid hantering av dödsbon.
Detta rör ett område som de flesta människor möter någon gång i livet men samtidigt ofta helt saknar erfarenhet av. När en anhörig går bort ska juridiska och ekonomiska frågor hanteras samtidigt som man befinner sig i en svår situation. Det är just därför det är viktigt att systemen är tydliga, enkla och rättssäkra.
Herr ålderspresident! Riksrevisionens övergripande slutsats är viktig att bära med sig. Den övergripande slutsatsen är att systemen i huvudsak fungerar väl men att det samtidigt finns behov av modernisering. Det handlar om ett system som fungerar men som i vissa delar är föråldrat och behöver utvecklas.
Herr ålderspresident! Den tydligaste och mest konkreta iakttagelsen i rapporten handlar om digitalisering, för i dag är bouppteckningsförfarandet i grunden fortfarande pappersbaserat. Handlingar skrivs ut, undertecknas och skickas in för att sedan digitaliseras först hos myndigheten. Det är mer omständligt än nödvändigt, tar längre tid än nödvändigt och ökar risken för fel.
Samtidigt lever vi i ett samhälle där människor hanterar stora delar av sina kontakter med myndigheter digitalt. Man deklarerar, som vi gör just nu, man ansöker om föräldrapenning eller vab, man registrerar företag och hanterar bolagsärenden och man hanterar kontakt med domstolar och myndigheter genom etjänster. I många fall är det både komplexa och rättsligt viktiga ärenden. Mot den bakgrunden är det såklart orimligt att just bouppteckningar fortfarande i huvudsak ska hanteras på papper.
I denna konkreta iakttagelse har regeringen agerat, och riksdagen har redan beslutat om en proposition med en lagändring som gör det möjligt att från och med i sommar lämna in bouppteckningar elektroniskt. Det är bra, det förenklar och det är en av de mest konkreta delarna i Riksrevisionens granskning.
För den enskilde innebär det att processen blir mer överskådlig och att det blir lättare att göra rätt. För myndigheterna innebär det effektivare handläggning, kortare tider och bättre kvalitet i ärendena. För rättssäkerheten innebär det tydligare spårbarhet, säkrare identifiering och minskad risk för fel.
Herr ålderspresident! Riksrevisionen lyfter också att människor i vissa situationer kan vara sårbara och att det finns risker kopplade till oseriösa aktörer och svårigheter i tvister. Det är viktiga frågor. Samtidigt är det viktigt att se att detta i första hand handlar om att regelverken ska fungera, att myndigheter ska arbeta effektivt och att brott faktiskt ska beivras.
Regeringen anser att de problem som Riksrevisionen pekar på just här till stor del handlar om en brottslighet som behöver bekämpas, bedrägerier som behöver bekämpas och ekonomisk brottslighet som behöver bekämpas av rättsväsendet snarare än av ökad reglering. Det är därför detta är utgångspunkten också i regeringens svar i stället för att införa nya omfattande regleringar utan tydligt stöd för att det är där felet ligger.
Herr ålderspresident! Riksrevisionen pekar också på att regelverken är föråldrade, att samhället har förändrats och att familjebildningar i dag kan se väldigt annorlunda ut jämfört med när reglerna skrevs. Tillgångar kan vara annorlunda fördelade och svårare att hantera.
Mot den bakgrunden pågår också en översyn för att hantera arvsrätten, testamenten och liknande. Utredningen har presenterat sitt förslag, som nu bereds. Det är ett viktigt arbete som syftar till att göra regelverket mer modernt, mer överskådligt och bättre anpassat till dagens samhälle.
Herr ålderspresident! Sammanfattningsvis visar granskningen på behov av utveckling men också på att systemet i grunden fungerar väl. Regeringen har tagit viktiga steg för att modernisera hanteringen, inte minst genom att möjliggöra elektronisk inlämning, som är det mest konkreta, och fortsätter arbetet med att utveckla regelverket där det behövs.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde David Josefsson (M).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:108 Onsdagen den 22 aprilProtokoll 2025/26:108
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:111 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.