Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods
Betänkande 2024/25:SkU21
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 4 juni 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SkU21)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa ett nytt brott särskilt inriktat på när stöldgods förs ut ur landet, så kallat utförselhäleri.
Det nya brottet föreslås ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Förslagen innebär att utsedda personer som är anställda vid Tullverket ska kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. En tulltjänsteman ska få inleda en sådan utredning, i likhet med en polis.
Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En särskild straffskala införs också för narkotikasmuggling av normalgraden om narkotikan är avsedd att säljas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgodsProposition 2024/25:129
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-05-22
Trycklov: 2025-05-22
Alla beredningar i utskottet
Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SkU21)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att införa ett nytt brott särskilt inriktat på när stöldgods förs ut ur landet, så kallat utförselhäleri.
Det nya brottet föreslås ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Förslagen innebär att utsedda personer som är anställda vid Tullverket ska kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. En tulltjänsteman ska få inleda en sådan utredning, i likhet med en polis.
Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En särskild straffskala införs också för narkotikasmuggling av normalgraden om narkotikan är avsedd att säljas.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 september 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-06-04
Debatt om förslag 2024/25:SkU21
Webb-tv: Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods
Dokument från debatten
- Onsdag den 4 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:126
- Protokoll 2024/25:126 Onsdagen den 4 juniProtokoll 2024/25:126 Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods
Protokoll från debatten
Anf. 101 Patrik Björck (S)
Herr talman! Tullverkets möjligheter att stoppa gränsöverskridande brottslighet och införsel av vapen, narkotika och pengar samt utförsel av bland annat stöldgods är avgörande för att knäcka den organiserade brottsligheten och öka tryggheten i vårt land.
Vi välkomnar därför de föreslagna åtgärderna för att försvåra för internationella stöldligor och stärka Tullverkets direkta brottsbekämpning. Även om stöldgodsproblemen handlar om att polisen inte har tillräckliga resurser för att jaga de stöldligor som härjar i Sverige anser vi att det är av stor vikt att arbetet mot utförsel av stöldgods förstärks.
Som ett led i detta är det angeläget att Sverige får till stånd tullsamverkan med motsvarande myndigheter i våra grannländer och även verkar för detta inom EU. I en sådan tullsamverkan bör system för kontroll av misstänkt stöldgods kunna upprättas för att ytterligare stärka arbetet.
Vidare konstaterar vi att de ökade kraven på tullen innebär att de behöver ökade resurser för att kunna hantera sitt uppdrag, vilket Tullverket lyfter upp i remissvar. Samtidigt behöver tullens befogenheter regelbundet ses över och uppdateras för att den utöver att leverera på sitt kärnuppdrag ska bidra till brottsbekämpningen.
Tullens egen bedömning av läget är att samhällsutvecklingen på flera områden ställer högre krav på Tullverkets förmåga. Den organiserade brottsligheten utgör fortsatt en utmaning för Tullverket. Det försämrade säkerhetsläget med kriget i Ukraina och en ökad hotbild innebär ökade krav på säkerhetsarbetet inom myndigheten. Kriget har dessutom ökat Tullverkets arbetsinsats gällande sanktioner för att upprätthålla restriktionerna mot införsel och utförsel av vissa varor.
Under flera år har Tullverket arbetat med anpassningar för att leva upp till den senaste revideringen av unionstullkodexen. Det har lett till ett uppdämt behov av satsningar, samtidigt som förhandlingar pågår inom EU om ett nytt reformpaket som kommer att leda till nya investeringsbehov i de digitala systemen.
Tullverket kommer att få nya befogenheter som kommer att leda till ett ökat fokus på kontroll av det utgående flödet – det vi diskuterar i dag. Befogenheter att söka efter stöldgods på väg ut ur landet och att aktivt söka efter kontanter vid inre gräns kommer att innebära nya möjligheter men också förutsätta ökad bemanning för att få någon effekt. Dessutom har Tullverket prioriterat upp arbetet mot illegal utförsel av avfall, vilket också kräver mer bemanning i det utgående flödet.
Fru talman! Det pågår även skeenden som långsiktigt påverkar Sverige och Tullverket. Världen är på väg in i en period med hög konfliktnivå inom handelspolitiken där tullar kommer att spela en avgörande roll, och det kommer att prägla de kommande åren.
Fru talman! Låt mig övergå till lite datumexercis.
Den 29 april 2021 beslutade den socialdemokratiska regeringen att ge en särskild utredare i uppgift att göra en samlad översyn av Tullverkets befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten.
Den 13 april 2022 beslutade den socialdemokratiska regeringen om ett tilläggsdirektiv som innebar att utredaren även fick i uppdrag att göra en översyn av det tullrättsliga sanktionssystemet, överväga om Tullverket ska ges möjlighet att i större utsträckning behålla förverkade egendomar för att använda i utbildningssyfte och överväga om Tullverket ska ges möjlighet att biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. Utredaren skulle även analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter för fler kontroller av utförsel av varor samt analysera behovet av och möjligheten att göra utförsel av stöldgods till ett brott.
Den 30 mars 2023 beslutade den nuvarande regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv som innebar att utredningen skulle få lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak.
Utredningen tog namnet Tullbefogenhetsutredningen och överlämnade, fru talman, i september 2022 delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid. I betänkandet behandlas uppdragen i kommittédirektiven från den 29 april 2021. Utredningens förslag behandlades i propositionen Ny tullbefogenhetslag. Lagändringarna trädde i kraft den 7 november 2024. Det hade gått några år.
I december 2023 överlämnade Tullbefogenhetsutredningen sitt slutbetänkande Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. I betänkandet behandlas uppdragen i tilläggsdirektiven från den 13 april 2022 och den 30 mars 2023. Det innebär att vi i dagens debatt behandlar lagförslagen från slutbetänkandet som rör kriminalisering av utförsel av stöldgods, en särskild straffskala för narkotikasmuggling av normalgraden när syftet är att sälja narkotikan, självständigt förverkande, användning av viss förverkad egendom och förtida förstöring av egendom. Lagändringen av rättelsekaraktär i lagen om flyttningskontroll av vissa punktskattepliktiga varor föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och övriga ändringar den 1 september 2025.
Vi socialdemokrater vill understryka att vi tycker att förslagen är bra och yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Det förslag som vi debatterar i dag, och förhoppningsvis också beslutar om, har initierats av den socialdemokratiska regeringen. Det är bra att den sittande regeringen slutför det vi påbörjat.
Fru talman! Vi är dock bekymrade över att det tar så lång tid att få någonting gjort. Trots att förarbetet var klart tog det nästan en mandatperiod att få det på plats. Läget är så allvarligt att det inte är okej med en sådan senfärdighet. Regeringen måste börja ta brottsligheten på allvar, inte bara i ord utan också i handling.
(Applåder)
Anf. 102 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Medan jag lyssnade på början av Patrik Björcks anförande tänkte jag: Oj, äntligen har Socialdemokraterna börjat tänka rätt och hålla med om att brottsbekämpning måste prioriteras. Sedan började Patrik Björck understryka att allt bra som sker och har skett beror på socialdemokratiska beslut. Här vill jag komma med ett klargörande.
Alla de förslag som nu blir officiell politik kom via tillkännagivanden. För er åhörare vill jag förklara att tillkännagivanden är uppdrag som riksdagen ger till regeringen. Det var tillkännagivanden från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som nu blir regeringens politik och den officiella politiken. Lite ödmjukhet vore därför passande, Patrik Björck.
Förutom allt jag har sagt reserverade sig dessutom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet mot dessa tillkännagivanden.
Anf. 103 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag ska ta tillfället i akt och visa lite ödmjukhet. Jag tror faktiskt inte att allt gott som händer beror på socialdemokratisk politik, men väldigt mycket. I det här betänkandet beror förslagen i huvudsak på socialdemokratisk beslutskraft. Det är viktigt att hålla i minnet. Men ett litet mått av ödmjukhet kan jag absolut visa.
Det är trots allt skillnad på riksdag och regering. När regeringen tillsätter en utredning och skriver direktiv till utredningen styr man upp politiken. Det är så hela vårt beslutsfattande fungerar, fru talman. Det jag anförde nu var att vi känner oss bekymrade över att det tog nästan en mandatperiod att genomföra beslutet trots att allting fanns på plats. Det var senfärdigheten, fru talman, som jag ville peka på.
Det finns som sagt en arbetsfördelning mellan riksdag och regering. När man tillsätter utredningar och gör ett grundarbete lägger man grunden för lagstiftningen. Huvuddelen av utredningen lades ju fram redan innan den nuvarande regeringen hade tillträtt. Nu är vi i slutet av mandatperioden, och äntligen kommer förslagen på plats.
Vi ser en samhällsutveckling, fru talman, som är väldigt oroande. Skjutningar ökar, sprängningar ökar och gängkriminaliteten ökar. Men regeringen är väldigt långsam i sitt handhavande. Man är stor i orden men liten på jorden. Det är detta jag pekar på, fru talman.
(Applåder)
Anf. 104 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag vill än en gång understryka att dessa utredningar tillsattes på grund av tillkännagivanden som våra partier, Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, gav regeringen.
När det över huvud taget har gällt utökade befogenheter för tulltjänstemän har den socialdemokratiska regeringen varit väldigt handfallen. Jag minns frågan om huruvida tulltjänstemännen skulle få bära vapen och försvara sig i den eskalerade situationen med ökad brottslighet. Då sa Magdalena Andersson tvärt nej och överlämnade åt Tullverkets generaldirektör att själv bestämma.
Jag kommer också ihåg hur det under den socialdemokratiska regeringen var när Tullverket vid Operation Rimfrost gav assistans till polisen med en narkotikasökhund. Då blev de anmälda till EU, och EU fällde Tullverkets tjänstemän för att de hade bistått brottsbekämpningen med en narkotikasökhund. På den nivån var bekämpandet av den organiserade brottsligheten under Socialdemokraternas tid.
Jag vill också tillägga något annat när det gäller resurserna. Patrik Björck sa i sitt anförande att polisen inte har fått tillräckligt mycket resurser. Jag har tittat i den socialdemokratiska budgetmotionen, och när det gäller anslagen för Polismyndigheten är avvikelsen från regeringens siffror plus minus noll. Det är samma när det gäller Tullverket. Det är plus minus noll. Det är inte en enda krona mer än regeringen.
(Applåder)
Anf. 105 Patrik Björck (S)
Fru talman! Nu är vi tillbaka i lite av en samhällskunskapslektion. Det är klart att ett utskott kan ta initiativ, och det är klart att ett utskott kan göra det i princip hur länge som helst och hur många gånger som helst. Det finns ju inget sätt för ett utskott att tvinga en regering att skriva speciella utredningsdirektiv eller tillsätta en utredning. Det är regeringens beslut.
Det Boriana Åberg försöker framställa för dem som lyssnar på debatten är faktiskt inte sant. Det har ingen bäring på hur vårt beslutsfattande fungerar i det här landet. Jag kan tycka att man ändå måste ha lite kontakt med verkligheten och lagstiftningen om man är lagstiftare. Sedan kan jag förstå att man så här i en debatt kanske lite retoriskt använder den här typen av knep. Men det är viktigt för eventuella åhörare att ta till sig att det inte är så det går till.
Vad som har skett är att den socialdemokratiska regeringen den 29 april 2021 beslutade att ge utredaren i uppgift att utreda det som är grunden för lagstiftningen. Det kom ett tilläggsdirektiv den 13 april 2022 från den socialdemokratiska regeringen – det är den här utredningen. Sedan kom det ett litet marginellt tilläggsdirektiv den 30 mars 2023 av den sittande regeringen. Det får man väl vara ödmjuk och säga. Men den absoluta majoriteten av underlaget till det vi ska debattera och besluta om i dag är ett socialdemokratiskt initiativ. Det kan man så att säga inte trolla bort, för det är ett faktum.
Vi har under den här mandatperioden lagt fram förslag på större resurser till Tullverket än den sittande regeringen gjort. När vi får se budgeten till hösten får vi väl följa frågan om man kommer att följa upp de krav som finns från Tullverket. Det är helt klart så att man från Tullverkets sida gärna tar sig an de här uppgifterna, men då behöver man också möjligheter att utföra dem.
(Applåder)
Anf. 106 Eric Westroth (SD)
Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 21 gällande skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. Det är verkligen på tiden. I åratal har vi sett samma mönster. Internationella stöldligor åker genom Sverige och gör inbrott på företag, i bostäder, på gårdar, i båtar, i förråd och i fritidshus och lämnar landet i skåpbilar fulla av stöldgods. Det som stjäls är allt från smycken och datorer till motorsågar, gräsklippare, fyrhjulingar och båtmotorer, men också entreprenadmaskiner och bildelar.
Det går fort. På bara några dagar kan ett område ha drabbats av en våg av inbrott. Sedan är tjuvarna borta och har stöldgodset i lasten. Trots att såväl tull som polis vetat vad som pågår har vi inte haft rätt verktyg på plats för att förhindra det. Men nu, fru talman, blir det ändring på detta.
Nu blir det äntligen brottsligt att föra ut stöldgods ur landet genom att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu inför det nya begreppet utförselhäleri som ny brottsrubricering. Brottet kan ge fängelse i upp till två år och vid grovt utförselhäleri fängelse i upp till sex år, enligt straffskalan.
Låt mig för den som inte känner till bakgrunden förklara att Tullverket före år 2021 inte kunde göra särskilt mycket om man i sina kontroller upptäckte misstänkt stöldgods i en bil på väg ut ur Sverige. Om inte polisen hann komma innan färjan lämnade kajen kunde man inte stoppa bilen, inte hålla kvar godset och inte heller hålla kvar föraren.
År 2021 kom förvisso en ny lagstiftning som gjorde det möjligt för tullen att stoppa gods och personer vid misstanke om brott. Det var dock bara om man upptäckte det i den ordinarie kontrollverksamheten. Tullen skulle inte leta aktivt efter stöldgods i den utgående trafiken.
Trots skärpningen hade Sverige redan fått ett rykte bland de internationella stöldligorna om att vara ett land där det är lätt att göra inbrott och lätt att få med sig godset ut. Det säger sig självt att det här har varit ett stort problem – inte minst för människor på landsbygden. Många som bor på landet har verktyg, maskiner, fordon och andra värdefulla saker. Ofta är de på platser som är svåra att ha tillräckliga stöldskyddsåtgärder för och där polisen inte finns nära till hands. När ligorna väl slår till finns det inte mycket som hindrar dem.
Visst är det sant att det som smugglas in i landet, som narkotika och vapen, måste prioriteras i kontrollverksamheten. Det betyder dock inte att vi bara kan blunda för organiserade ligor som systematiskt tömmer svenska hem och företag på värdesaker. Det måste handla om människors trygghet. Samhället måste sätta stopp för den typen av brottslighet.
Det är inte heller bara en ekonomisk förlust. Man beräknar att stöldgods för ett värde runt 1 ½ miljard kronor varje år lämnar Sverige. Det ger också en känsla av maktlöshet och otrygghet att någon brutit sig in och rotat bland ens personliga saker.
Hittills har samhällets svar ofta varit för klent. Under den tidigare regeringen hänvisade man ofta till att det är polisens uppgift att jaga tjuvar och att tullen inte ska göra polisens jobb. Jag tror att flera ledamöter här inne har haft interpellationsdebatter med och ställt frågor till den tidigare finansministern. Vi fick hela tiden svaret att det är polisen som ska jaga tjuvarna och att tullen ska stå vid gränsen och hantera tullar.
Det är naturligtvis en teknisk syn på ansvarsfördelningen, men det är inte en särskilt praktisk lösning. Faktum är att när polisen inte lyckas gripa tjuvarna innan de lämnar landet är tullen vårt sista hopp. Om vi inte ger Tullverket rätt verktyg för att agera har vi gett upp. Det kan vi inte acceptera.
Tänk om vi skulle säga samma sak åt andra hållet: att polisen egentligen inte ska söka efter narkotika och vapen på gatan, för det är ju egentligen tullens ansvar att stoppa det vid gränsen. Det låter ju helt orimligt, så varför skulle vi behandla utförsel av stöldgods annorlunda?
Nu blir det alltså brottsligt att föra ut stöldgods ur Sverige. Det är en enkel och viktig lagändring som kommer att göra skillnad. Vi vet att brotten minskar när risken för upptäckt ökar. Det är ganska självklart.
Tack vare samarbetet mellan Sverigedemokraterna och regeringen kommer detta nu på plats. Det blev alltså inte bara tillkännagivanden till regeringen under förra mandatperioden – det senaste våren 2022. Det står även mycket tydligt i Tidöavtalet. På sidan 26 har Tullverket ett eget stycke om sin utökade roll i brottsbekämpningen. I sista meningen i stycket står det att utförsel av stöldgods ska kriminaliseras. Det är fem ord som när det handlar om rättsuppfattningen i Sverige betyder mycket för dem som drabbas av de internationella stöldligorna.
I tilläggsdirektivet till utredaren år 2023 som det pratades om i tidigare replikskifte var det väldigt tydligt att utförsel av stöldgods skulle kriminaliseras. Detta kommer naturligtvis inte att lösa alla problemen över en natt. Vi kommer fortfarande att behöva fler tulltjänstemän, bättre utrustning och mer resurser – särskilt vid hamnar och gränsövergångar där mycket av stöldgodset passerar.
Lagändringen ger dock Tullverket de verktyg som de tidigare saknat. Detta är inte bara viktigt för att stoppa brott. Det handlar också om signalvärde. Vi säger nu till de internationella stöldligorna: Sverige är inte längre ett fritt fält. Här kommer ni att möta motstånd, och här ska ni inte komma undan.
Vi vet också att tulltjänstemännen har efterfrågat detta, de som står där varje dag och gör jobbet. De har sett problemen gång på gång. Nu får de äntligen lagstiftning i ryggen som gör att de kan agera.
Men vi får inte luta oss tillbaka. Detta är en viktig seger, men vi måste fortsätta. Vi behöver stärka tullen, bygga ut gränskontrollerna och fortsätta samarbeta mellan myndigheter för att få stopp på den organiserade brottsligheten. För det är just det som detta handlar om: organiserad, internationell brottslighet som slår hårt mot vanliga människor, särskilt på landsbygden, där resurserna ofta är färre, där det är glesare mellan poliserna och där det tar tid att få hjälp. Då måste vi använda de verktyg vi har, och Tullverket är ett av dem.
Fru talman! Det är en bra dag för Sverige – inte bara för att vi får en ny lag, utan för att den nya lagen faktiskt kommer att göra skillnad.
Vi tar ansvar. Vi stärker rättsstaten. Vi ökar tryggheten, inte minst för dem som bor på landet, där stöldligorna ofta slagit som hårdast. Nu kommer tjuvarna att få det svårare att komma undan. Och det är precis så det ska vara.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 107 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Under många år har Sverige varit utsatt för regelrätta plundringar, utförda av internationella stöldligor – stöldligor som har kommit hit för att begå allehanda brott: bostadsinbrott, butiksstölder, fordons- och bilstölder, stölder av båtmotorer, stölder från jordbruk och stölder från byggarbetsplatser.
Egendom för flera miljarder kronor har årligen förts ut ur landet. Till kostnaderna måste också adderas de ökade resurser som företag och privatpersoner tvingas lägga på bevakning.
En rapport från polisen med namnet Internationella brottsnätverk inom organiserad tillgreppsbrottslighet visar att de internationella brottsnätverken dessvärre är väl förankrade i Sverige. En stor del av brottsvinsterna återinvesteras i nya brott och bidrar till upprätthållandet av parallellsamhällen. Orsaken till att Sverige länge har betraktats som smörgåsbord för kriminella har varit uppenbar: låg upptäcktsrisk i kombination med låga straff.
Tidöregeringen fick väljarnas förtroende tack vare sin beslutsamhet när det gäller att få bukt med kriminaliteten. Propositionen Skarpa åtgärder mot utförsel av stöldgods är ännu ett steg i rätt riktning. Den motarbetar stöldligorna genom att kraftigt begränsa deras möjlighet att frakta ut stöldgods från landet.
Som bekant agerar internationella brottsnätverk utifrån ekonomiska incitament. När brottsvinsterna minskar söker man sig till nya länder. När propositionen blev känd var det många som reagerade på att det var först nu som utförsel av stöldgods kriminaliserades. Ja, det är förvånande, fru talman, men det krävdes en moderatledd regering för att göra utförsel av stöldgods straffbart.
Visserligen har det funnits lagstiftning mot både stöld och häleri, men den har inte kunnat användas effektivt mot utförsel av stöldgods och har inte på något vis hindrat utländska stöldligor från att ta emot beställningar, stjäla och sedan leverera till beställare i utlandet någon dag senare.
Det har helt enkelt varit för svårt att bevisa alla de omständigheter som krävs för en fällande dom. Därför innebär regeringens förslag om införandet av ett nytt brott, utförselhäleri, ett genombrott i kampen mot stöldligorna. Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Införandet av det nya brottet, som direkt tar sikte på det konkreta problemet, ger väsentligt bättre förutsättningar att bekämpa denna typ av brottslighet, som har vuxit till ett allt allvarligare samhällsproblem. Förslaget innebär även att försök, förberedelse och stämpling till utförselhäleri och grovt utförselhäleri kriminaliseras.
En annan fördel med det nya brottet utförselhäleri är också att det kan knytas till befogenheter för tulltjänstemännen på ett tydligare sätt än häleri i allmänhet. Regeringen föreslår också att det nya brottet ska ingå i Tullverkets huvuduppdrag. De särskilda befogenheter i gränsnära områden som föreslås i propositionen syftar till att tullen ska kunna upptäcka utförselhäleri och ingripa för att förhindra att stöldgods förs ut ur landet.
Tillsammans med propositionen behandlas också tre tillkännagivanden som riksdagen vid tre tillfällen åren 2021 och 2022 lämnade till den förra socialdemokratiska regeringen. Dessa uppdrag var:
att utöka Tullverkets uppgift att kontrollera utförsel av varor samt att utförsel av stöldgods ska vara ett brott
att ge Tullverket bättre möjligheter att förhindra att stöldgods förs ut ur landet och att stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
att utförsel av stöldgods bör vara ett brott enligt smugglingslagen och att Tullverket bör ges befogenheter att stoppa, beslagta och kvarhålla gods eller transporter till dess polisen anländer till platsen.
Även om socialdemokraten Patrik Björck gärna vill ta åt sig äran för att tillkännagivandena nu blir verklighet för att det var den socialdemokratiska regeringen som tillsatte utredningarna vill jag påminna om att otaliga utredningar, tillsatta av både socialdemokratiska och andra regeringar, ligger och samlar damm i lådorna. Äran går därför till den nuvarande regeringen, som tog tag i saken och förverkligade riksdagens tillkännagivanden.
Vad än Patrik Björck säger om lektioner i samhällskunskap är det faktiskt riksdagen som är företrädare för folket, och all makt utgår från folket. Således måste regeringarna lyssna på riksdagen.
Fru talman! Det är inte en överdrift att säga att lagen är efterlängtad. Vi ska inte glömma att de skador som dessa stölder orsakar är mångfaldigt större än bara det materiella värdet av det stulna godset. Lidandet för människor vars bostad har länsats på värdesaker, vars bilar och båtar har förstörts och vars verktyg och jordbruksmaskiner har stulits kan inte mätas i pengar.
När verktyg och maskiner stjäls från ett företag eller lantbruk stannar arbetet i flera dagar – för att inte tala om den förlorade tryggheten och tilliten i samhället. Därför är det viktigt att sätta stopp för stöldligorna.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 108 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Problemet är att utredningarna samlade damm och att färdiga förslag inte sattes i verket. Det är det jag har kritiserat från talarstolen här i dag, fru talman.
Det finns väldigt många utskottsinitiativ som samlar damm; det kan jag hålla med om. Men det är ju så att det är regeringen som avgör vad man ska göra med dem. I det här fallet tog den socialdemokratiska regeringen tag i saken och lade fram ett underlag som den sittande regeringen, om den verkligen hade velat, snabbt hade kunnat genomföra i praktiken. Men nu har den gått och dragit benen efter sig i nästan en mandatperiod och låtit det här förslaget samla damm.
Vi socialdemokrater är glada att det nu blir en lagstiftning på det här området, men det kunde ha gått mycket, mycket fortare. Det är det som är problemet.
(Applåder)
Anf. 109 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag vill säga att förslagen presenterades i december 2024. Det är faktiskt rekordkort tid mellan det och att de träder i kraft i september i år. Det där med att samla damm i lådorna gäller alltså inte just de här utredningarna.
Om Socialdemokraterna nu var så övertygade om förslagens förträfflighet, varför gjorde man inget tidigare? Dessa förslag lades fram under i princip hela den tid då regeringarna Löfven 1 och 2 hade makten, men då hände det ingenting. När det till slut fanns en majoritet i kammaren som tvingade Socialdemokraterna att tillsätta en utredning blev det äntligen något, men det gick ändå inte tillräckligt fort för att regeringen Löfven – eller regeringen Magdalena Andersson – ska kunna ta åt sig äran för att det har blivit verklighet.
Jag skulle föreslå att vi slutar tjafsa här, Patrik Björck, och i stället gläds åt att bra förslag blir lagstiftning och att brottsbekämpningen kommer att få ännu bättre verktyg. Förhoppningsvis får vi stopp på dessa internationella stöldligor, som jag tror att Socialdemokraterna hatar lika mycket som jag gör.
Anf. 110 Patrik Björck (S)
Fru talman! Ja, nej, något tjafs ska vi inte hålla på med – men möjligen lite ordning och reda.
Vi är absolut överens om att det är bra om vi får stopp på de här stöldligorna. Det kan jag och Boriana Åberg definitivt ta i hand på, fru talman. Men det är ändå lite grann så att rätt ska vara rätt. Innan den nu sittande regeringen tillträdde fanns det ett förslag om hur man skulle kunna lösa merparten av de här problemen, och de första förslagen trädde i kraft i – jag ska se efter i mina papper så att jag säger rätt – november 2023. De sista förslagen, som lades fram av en utredning i mars 2023, trädde i kraft i november 2024.
Det är klart att det är onödig väntetid. Varje dag, varje vecka, varje månad och varje år som det här har tillåtits fortsätta är ju ett problem. Sedan är Boriana Åberg och jag, och alla partier här i riksdagen, överens om att det är bra att det har kommit på plats – absolut. Det är bara lite synd att det inte gick lite fortare, för det har naturligtvis slunkit ut ett antal miljarder under tiden. Det har orsakat en massa elände för enskilda människor.
Nu kommer det här på plats, och det är bra. Förhoppningsvis kommer regeringen att agera med mindre senfärdighet och större kraft i fortsättningen. Vi kan i alla fall hoppas på det.
(Applåder)
Anf. 111 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Patrik Björck tycker att två år är väldigt lång tid. Jag tycker att de åtta år då en socialdemokratisk regering hade makten och kunde införa adekvat lagstiftning är ännu längre tid. Men vi bör som sagt inte tjafsa.
Jag är glad att Socialdemokraterna har vänt i frågan om Tullverkets plikt att bekämpa brott. Under väldigt lång tid har man betraktat Tullverket som någon sorts fiskal enhet. Man har tyckt att det är polisens uppgift att stoppa stöldligorna och att det är polisen som ska göra det jobbet. Det har resulterat i att vagnar, lastbilar och andra fordon fyllda med stöldgods har kunnat passera gränsen. Nu är det slut med det, och det är den moderatledda regeringen som har åstadkommit detta.
(Applåder)
Anf. 112 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Nu har vi hört en lång diskussion om vems förtjänst det mest är att det nu ska bli lättare att åka fast om man försöker ta ut stöldgods från Sverige.
Jag kan konstatera att alla partier är överens om förslagen i dag, och då kanske det är just vem som var först, vem som gjorde mest och vem som var snabb eller långsam som återstår att diskutera. Men jag vill ändå hålla ett litet högtidstal till den breda enigheten. Den finns nämligen ganska ofta i politiken, men när vi är helt överens blir det oftast inga högtidstal. Då prioriterar vi inte att komma hit och debattera.
I dag gör vi dock det, och det är ingen slump. I dag är det nämligen lite särskilt viktiga förslag vi är eniga om. Det låter kanske inte så spännande, Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. Det är flera ord i den titeln som min sjuåring inte hade förstått. Men vi kan i stället säga så här: Det ska bli lättare att ta fast dem som snodde din cykel när de försöker ta med den på båten ut från Sverige. Ja, då fattar till och med sjuåringen vad det handlar om.
Vi är ju tyvärr många som har drabbats av till exempel cykelstölder, och snart är det återigen den säsong då många vill cykla – och då många cyklar inte längre står kvar där man låste fast dem. Det är en av många typer av stölder som blir lite mindre lönsamma när vi nu inför de nya bestämmelserna. Nu ska tullen nämligen få i uppgift att faktiskt leta efter grejer som inbrottsligor eller cykeltjuvar har plockat på sig och sedan vill köra ut och sälja i något annat land.
Att göra det lättare för polisen eller tullen att upptäcka brott är faktiskt något av det smartaste vi kan göra om vi vill minska antalet brott. Just risken att åka fast påverkar inbrottstjuvar och andra kriminella mycket mer än till exempel långa fängelsestraff. Det är nämligen bara om du faktiskt tror att du riskerar att åka dit som det spelar någon roll vad det står i brottsbalkens straffkatalog. Om du tänker att det är helt lugnt eftersom ingen kommer att komma på dig spelar det ju ingen roll vad straffet skulle bli. Nu får tullen i uppgift att leta stöldgods också på vägen ut. Det är någonting positivt.
Samtidigt ser vi över straffskalan för narkotikasmuggling. Vi ger Tullverket bättre möjligheter att samarbeta med åklagare när det kommer till att självständigt förverka grejer som människor hanterar olagligt.
Det blir helt enkelt på olika sätt lite smidigare att hantera brottsbekämpningen när den rör sig över gränserna. Det är någonting som vi i Miljöpartiet tycker är bra.
Vi tycker att det är bra att vi är överens. Jag tänker inte ge mig in i vem som var snabbast, först och bäst, vem som kom på vilken idé och vem som jobbade hårdast för det här, fru talman, utan jag tycker faktiskt att vi kan glädjas åt att vi i dag är överens om att göra det svårare för inbrottstjuvar och cykeltjuvar att ta våra grejer och sälja dem någon annanstans.
Om ni inte vill applådera mig kan ni pausa och ändå ge en liten applåd till den här enigheten. Det tycker jag vore jättefint!
(Applåder)
Anf. 113 Anders Ekegren (L)
Fru talman! I dag debatterar vi SkU21 Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. Det är väldigt glädjande att riksdagen i dag ska fatta beslut i denna för medborgarna så viktiga fråga.
Jag har under många år förundrats över hur lätt det är att föra ut stöldgods ur landet. Det är många gånger internationella stöldligor som står för det vi ofta kallar för vardagsbrott för privatpersoner men även för företagare. Det kan vara bostadsinbrott, inbrott i fritidshus, stöld från byggarbetsplatser, systematiska butiksstölder eller stöld av båtmotorer, bilar, fordonsdelar, maskiner, verktyg, traktorer, entreprenadmaskiner, diesel och metall.
Som privatpersoner drabbas vi av detta på många sätt: bostadsinbrotten, hjul som försvinner på bilen, båtmotorn som bara försvann och statyer som försvinner i parker. Och i min närbutik flyttas köttet och kaffet hela tiden närmare kassan.
En del säljs i Sverige, men mycket förs utomlands. Polismyndigheten uppskattar att 50 procent av bostadsinbrotten och 90 procent av de övriga brotten begås av internationella brottsnätverk. Enligt regeringens proposition förs väldigt mycket av detta utomlands.
Visst är det viktigt att polisen systematiskt försöker att beivra dessa brott när de uppstår. Men Tullverket har ett viktigt uppdrag och kommer med den nya lagstiftningen att få ett ännu viktigare uppdrag i den brottsbekämpande verksamheten.
Med den här nya lagstiftningen vill regeringen minska den internationella brottslighetens möjligheter att föra ut föremål ur landet, och det kommer att minska brottsligheten. I dag är det i praktiken fritt fram att föra ut stöldgods ur landet. Upptäcktsrisken är minimal.
Den nya lagen välkomnas av många organisationer som Villaägarna, Företagarna, Maskinentreprenörerna, Byggindustrin, Svensk Försäkring och Larmtjänst – organisationer som väl känner till den här brottsligheten.
Fru talman! Det var genom den nuvarande regeringens beslut den 30 mars 2023 om tilläggsdirektivet om hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras som det blev stuns i förslaget. Det är bra att den nuvarande regeringen ser saker komma.
Den nya lagstiftningen ger Tullverket nya, viktiga befogenheter. Regeringen föreslår att det nya brottet, utförselhäleri, ska ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Att genomföra kontroller i syfte att upptäcka utförsel av stöldgods har tidigare inte ingått i Tullverkets huvuduppdrag. Hur har detta varit möjligt?
Tullverket föreslås nu få befogenheter att ingripa mot det nya brottet utförselhäleri. Det innebär befogenheter att utan brottsmisstanke genomsöka transportmedel och att kroppsvisitera personer för att eftersöka stöldgods.
Tullverket föreslås även få möjlighet att inleda förundersökning gällande utredning av det nya brottet utförselhäleri. Det innebär att Tullverket kan vidta vissa utredningsåtgärder såsom att kvarhålla personer, hålla inledande förhör och undersöka den aktuella egendomen som misstänks utgöra stöldgods. Förundersökningen ska skyndsamt överlämnas till Polismyndigheten, som tar över ansvaret för att föra utredningen vidare.
Detta bidrar positivt till och ökar sannolikheten för att fler brott uppdagas, vilket i förlängningen minskar de organiserade stölderna i landet. Tullverket finns redan i dag på de platser där stöldgods oftast lämnar landet, och nu får Tullverket klart skarpare verktyg att motverka den här sortens brottslighet.
Detta innebär även att fler kontroller än i dag kommer att göras på utgående trafik. Den stora majoriteten av Tullverkets kontroller genomförs i dag på ingående trafik, där man särskilt tittar på vapen, sprängmedel, narkotika och farliga produkter och den fiskala delen att ta ut tullar, skatter och avgifter.
Egentligen kan man sammanfatta det här med att jag tror att dagens beslut som vi ska ta i kammaren är ett oerhört viktigt beslut för väldigt många människor och väldigt många företagare. Det är väl alltid svårt att framhäva skatteutskottet, men jag tror att vi i dag gör någonting riktigt bra som jag tror att många kommer att vara tacksamma för.
Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:SkU21
Webb-tv: Beslut: Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:126 Onsdagen den 4 juniProtokoll 2024/25:126
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,
4. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
5. lag om ändring i lagen (1998:506) om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor,
6. lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,
7. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
8. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,
9. lag om ändring i lagen (2023:474) om polisiära befogenheter i gränsnära områden,
10. lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710) med den ändringen att uttrycket ”5 kap. 33” i ingressen ska bytas ut mot ”5 kap. 33 §”,
11. lag om ändring i lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot,
12. lag om ändring i brottsbalken.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:129 punkterna 1-12.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.