Svar på fråga 2019/20:491 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Brott begångna av djurrättsaktivister
Kjell-Arne Ottosson har frågat mig varför jag och regeringen ännu inte sjösatt den utlovade utredningen kring möjligheten att stoppa manifestationer hos lantbrukare.
Jag vill understryka att vi inte kan acceptera att någon, för att uppnå politiska syften, förstör eller stjäl andras egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati. Vi kan inte tolerera att personer utsätts för hot och trakasserier. De som begår brottsliga handlingar av det här slaget äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser.
Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd.
Den 1 juli 2017 skärptes vidare minimistraffet för grovt olaga hot till nio månaders fängelse. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Därutöver har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa hur den arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Uppdraget redovisades den 28 februari 2020.
Det kan dock finnas behov av ytterligare åtgärder. En särskild fråga som har väckts i den pågående samhällsdebatten kring den brottsaktiva djurrättsaktivismen är att det kan finnas brister i det straffrättsliga skyddet mot obehöriga intrång, exempelvis avseende straffskyddets tillämpningsområde. Beredning av den frågan pågår.
Stockholm den 6 mars 2020
Morgan Johansson