Utgiftsområde 21 Energi

Motion 2018/19:2943 av Lars Hjälmered m.fl. (M)

av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett minskat anslag till insatser för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag till energiforskning och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett minskat anslag för energiteknik och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig förändring. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den. Alla delar av samhället är i dag beroende av att vi kan leva upp till dessa mål. Detta ställer höga krav på hur energipolitiken utformas.

En rimlig inriktning är att använda långsiktiga och teknikneutrala styrmedel samt att olika tekniska lösningar och produktionsslag över tid klarar sig på egna meriter. Vidare är det rimligt att de forskningsanslag som avsätts kan användas för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.


Anslagsanvisning

Tabell 1 Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Statens energimyndighet

317 573

1:2

Insatser för energieffektivisering

233 000

26 000

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

10 000

1:4

Energiforskning

1 477 723

+70 000

1:5

Planeringsstöd för vindkraft

85 000

1:6

Energimarknadsinspektionen

123 323

1:7

Energiteknik

975 000

440 000

1:8

Elberedskap

258 000

1:9

Avgifter till internationella organisationer

25 328

1:10

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

90 000

Summa

3 594 947

396 000

Politikens inriktning

Det krävs en plan för hur Sverige ska säkra energiförsörjningen så att vi klarar de viktiga jobben, bibehåller vår konkurrenskraft och säkerställer att människor har god tillgång till el även när det är kallt. Regeringens största satsningar på energipolitiken är kraftigt utbyggda bidrag och subventioner. Förutom att förslagen är fel i sak fokuserar de inte på Sveriges största utmaningar på energisidan: att långsiktigt säkra och till­handahålla el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Kärnkraften och vattenkraften står tillsammans för cirka 40 procent vardera av den svenska elproduktionen. För att fortsätta att värna svenska jobb och konkurrenskraftiga elpriser är det viktigt att vi under överskådlig tid inte straffar ut något energislag. Vi föreslår därför en fortsatt satsning på energiforskning och med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.

Moderaternas anslagsjusteringar

Anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering

Anslaget föreslås minska med 41 miljoner kronor år 2019 till följd av att delar av regeringens förslag om att utöka det statliga stödet till kommunal energi- och klimat­rådgivning i budgetpropositionen för 2018 avvisas. Av samma anledning minskas anslaget med 45 miljoner kronor år 2020 och 75 miljoner kronor år 2021. Moderaterna anser att det är mer angeläget att satsa på prioriterade insatser såsom att snabba på omställningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras.

Anslaget ökas med 15 miljoner för att för att justera för de anslagsförändringar som uppstått för satsningen Energisteget till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av BP19. Av samma anledning ökar anslaget med 35 miljoner år 2020. Satsningen är en följd av energiöverenskommelsen och syftar till att stödja energieffektivisering i industrin som står för en stor del av Sveriges totala energi­användning.

Anslag 1:4 Energiforskning

Anslag 1:4 ökas med 70 miljoner kronor avseende energiforskning för att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av BP19. Av samma anledning ökar anslaget med 135 miljoner kronor år 2020 och 135 miljoner kronor år 2021.

1:7 Energiteknik

Anslaget föreslås minska med 440 miljoner kronor år 2019 genom en minskning av stödet till solceller. Regeringens kraftfulla subventioner för att stimulera utbyggnaden av solceller har mött kraftig kritik av oberoende bedömare. Konjunkturinstitutet anser till exempel att stödet frångår principen om kostnadseffektivitet och teknikneutralitet och borde slopas istället för att utökas. Även Energimyndigheten har tidigare velat slopa stödet till privatpersoner, bland annat mot bakgrund av att det redan finns styrmedel så det räcker för privatpersoner, som exempelvis ROT-avdraget och en skattereduktion för privatpersoner väljer att sälja tillbaka till nätet. Branschorganisa­tionen Svensk Solenergi förordar också en utfasning av stödet till följd av sjunkande priser för solceller och en kraftig marknadstillväxt. Moderaterna anser att en stegvis utfasning av stödet bör göras. Samtidigt som anslaget minskas bör subventionsgraden sänkas till 15 procent i enlighet med Energimyndighetens rekommendationer (Förenklad administration av solcellsstödet ER 2018:19) för att stödet ska räcka till fler och vara i nivå med subventionen i ROT-avdraget.

Lars Hjälmered (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Lotta Olsson (M)

David Josefsson (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (4)