Sverigedemokraternas politik för internationellt bistånd

Motion 2015/16:2106 av Julia Kronlid m.fl. (SD)

av Julia Kronlid m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka biståndet till internationell flyktinghjälp och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bistånd till flyktingmottagande utvecklingsländer genom Världsbanken och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa avräkningarna i biståndet för flyktingmottagning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt stöd till Västafrika och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt öka biståndet till insatser för rent vatten och grundläggande sanitet och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt öka biståndet till insatser för jordbruksutveckling och hållbart skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet till utbildningsinsatser ska riktas till de minst utvecklade länderna och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bistånd riktat till demokrati och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i biståndet prioritera de minst utvecklade länderna och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsluta biståndet till den palestinska myndigheten och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsluta reformsamarbetet i Östeuropa och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla biståndsformen budgetstöd i dess nuvarande form i det svenska bilaterala biståndet och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre grad kanalisera bistånd genom svenska organisationer i det civila samhället och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre grad uppmärksamma och verka för barns rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resultatbaserat bistånd ska vara styrande för allt svenskt bistånd och tillkännager detta för regeringen.

 

Bistånd som gör nytta – med de mest utsatta i fokus

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån sina grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Vi vill ha ett tydligt fokus på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum.
Vi vill se ett ansvarsfullt bistånd där varje satsad krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Vi nöjer oss inte med en kvantitativ målsättning utan fäster större fokus vid kvaliteten och ett bistånd som är inriktat på effektivitet och resultat med de mest utsatta människorna i fokus. Bistånd ska vara till för en positiv utveckling i mottagarlandet och inte för att givarländer ska nå kvantitativa målsättningar. Det långsiktiga målet med bistånd måste vara att länder utvecklas till den grad att de inte längre behöver något bistånd. Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, en större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och på färre inriktningar kan vi effektivisera utvecklingsbiståndet och år 2016 ha en biståndsram på 0,75 % av BNI, vilket är i linje med FN:s rekommendationer. Genom att vi lägger mindre pengar på avräkningar för flyktingmottagning i Sverige och genom att vi prioriterar bistånd till de mest utsatta och fattiga kan vi trots den minskade ramen göra ökningar till flera viktiga områden såsom flyktinghjälp, humanitärt bistånd, vatten, sanitet och jordbruk. Utöver biståndsramen vill vi den kommande mandatperioden öronmärka ytterligare 4 miljarder för flyktinghjälp i krisens närområde vilket gör att vi i vårt totala bistånd inom utgiftsområde 7 landar 515 miljoner över regeringens budget.

Humanitärt bistånd och flyktinghjälp

Konflikter, naturkatastrofer och andra humanitära kriser är något som kan skapa en stor förödelse för ett land under en lång tid. Det är för oss en självklarhet att Sverige generöst och efter bästa förmåga ska bidra vid sådana katastrofer. De humanitära behoven är något som ökat de senaste åren på grund av flera humanitära katastrofer. Enligt UNHCR har över 4 miljoner människor tvingats fly från Syrien till närliggande länder, därtill kommer att 7,6 miljoner syrier för närvarande är internflyktingar och att 12,2 miljoner, över hälften av landets befolkning är i behov av humanitär hjälp. I grannlandet Irak har 2 miljoner människor tvingats lämna sina hem och befinner sig på flykt i och utanför landet. Sydsudan och Mali är andra exempel på länder där många människor tvingats till flykt. De väpnade konflikter som ger upphov till flyktingströmmarna ser inte ut att avta utan snarare förvärras; 2016 ser ut att kunna bli ett år då antalet flyktingar i världen ökar ytterligare, och med dem behovet av en effektiv och modern biståndspolitik som hjälper så många som möjligt.

UNHCR bedömer i dagsläget att ett anslag på ca 38 miljarder behövs för att hantera situationen, och endast 27 % är finansierat. Även World Food Program är i desperat behov av resurser och har fått halvera eller på vissa håll helt fått upphöra med sitt matprogram vilket ger svåra humanitära konsekvenser.

Med vetskapen om att det för varje satsad krona går att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige anser Sverigedemokraterna det vara en varken klok, rättvis eller human flyktingpolitik som i dagsläget bedrivs där de stora ekonomiska resurserna läggs på flyktingmottagning i Sverige. Nuvarande regering gör budgetåret 2015/16 avräkningar inom biståndet på ca 8,2 miljarder för flyktingmottagning samtidigt som ökningarna till bistånd för flyktinghjälp är små.  Genom en ansvarsfull invandringspolitik räknar vi med att successivt kunna minska kostnaderna för flyktingmottagning i Sverige och begränsa avräkningar till kostnader för vidarebosättning genom UNHCR vilket gör att vi minskar avräkningarna för flyktingmottagning med 90 %. Vi vill i stället öka satsningar på internationell flyktinghjälp. Utöver vår ram satsar vi dessutom ytterligare 4 miljarder på öronmärkt flyktinghjälp.

Viktiga organisationer för flyktinghjälp

Vi satsar därmed totalt sett 9 miljarder på ökat stöd till flyktingar i krisområdenas närhet. UNHCR har en central roll och att registrera flyktingar, kanalisera grundläggande humanitär hjälp och samordna hjälpen från andra organisationer och vi vill därför kraftigt öka biståndet till dem. World Food Program har en central roll i att se till att flyktingar har den tillgång till mat de behöver och vi vill satsa 3 miljarder till dem vilket också är vad de efterfrågat för att hantera den mest akuta krisen. Unicef har en viktig uppgift i att hjälpa barn bland annat med skolgång. Utöver dessa bidrag vill vi ha en flexibilitet att även kanalisera bistånd genom andra organisationer. Det är viktigt att också nå in med bistånd till internflyktingar vilket bland annat kan göras genom lokala organisationer och kyrkor på plats inne i Syrien eller andra konfliktområden.

Utbildning

Det finns idag många människor i flyktingläger som kan vara morgondagens nyckel till att bygga upp krigsdrabbade länder. Genom att erbjuda individuell utbildning efter förmåga till flyktingar i flyktingläger eller värdsamhällen tar man vara på människors förmågor och skapar framtidstro samtidigt som man skapar värdefullt humankapital för återuppbyggnad av hemlandet. Vi se över vilka möjligheter som finns för projekt där man låter flyktingar utbilda sig till olika användbara yrken för återuppbyggnad. Detta utbildningsbistånd skulle vara en form av hjälp till självhjälp samtidigt som det gör människors vardag meningsfull och möjligheterna till ett bättre framtida liv ökar. Utbildning är alltid en långsiktig och god investering. Om vi ska få en stabil, fredlig och hållbar värld måste vi börja tänka nytt och ta vara på de mänskliga resurser som finns tillgodo. Vi vill att en del av våra satsningar på flyktinghjälp ska gå till denna typ av projekt.

Stöd genom Världsbanken till flyktingmottagande utvecklingsländer

Alla flyktingar i krisens närområde bor inte i flyktingläger utan många bor inne i samhällen i exempelvis Jordanien och Libanon. Enligt en RUT-utredning (dnr 2014:1480) har Världsbanken inrättat en Trust Fund i Jordanien för att stödja jordanska kommuner och värdsamhällen att hantera den ökade belastningen på samhällstjänster till följd av inflödet av flyktingar från Syrien (Emergency Services and Social Resilience Project[1]). Det handlar om stöd till förbättringar i kommunal service för värdsamhällen (vatten och sanitet, försörjningsmöjligheter, rekreationsområden, sophantering etc. samt att stärka kapaciteten hos lokala myndigheter). I Libanon har det upprättats en Multidonor Trust Fund, The Lebanon Syrian Crisis Trust Fund (LSCTF), som ska hantera effekterna av krisen på Libanon, bland annat genom stöd till kommuner. Syftet är att för värdsamhällena finansiera ökade försörjningsmöjligheter, tillgång till offentliga tjänster och främja social sammanhållning. Medlen i fonden ska användas inom hälsa, utbildning, vatten och sanitet, för att förbättra arbets- och försörjningsmöjligheter etc. I dagsläget omfattar LSCTF omkring 30 miljoner US-dollar, med bidrag från Norge, Frankrike, Finland, UNHCR och Världsbankens State and Peace Building Fund (till vilken Sida bidragit).[2] Vi välkomnar att regeringen tidigare ställt sig positiva till denna typ av projekt men vi anser att detta bör prioriteras högre och vi vill investera 1 miljard i denna typ av projekt.

Långsiktigt utvecklingsbistånd

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån sina grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Vi vill ha ett tydligt fokus på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum.


Flertalet fattiga människor lever på landsbygden och i en studie från Världsbanken (2008) visade det sig att majoriteten av dem gav högsta prioritet åt problem som har med säker tillgång till livsmedel samt inkomster att göra. I två studier framkom att otillräcklig tillgång till eller dåligt dricksvatten var det främsta problemet. Med de fattigas behov som utgångspunkt ter det sig därför naturligt att vi i högre grad än idag vill prioritera satsningar som bidrar till att människor kan få tillgång till grundläggande behov såsom rent vatten och grundläggande sanitet, livsmedel, skapa sig förutsättningar för inkomster och därmed kunna påverka sin egen vardag och omgivning.  Detta kan rädda liv, motverka ohälsa, hunger, extrem fattigdom och svältkatastrofer. Det kan dessutom utgöra grunden för människors möjlighet att påverka till en positiv utveckling inom andra områden såsom demokrati och mänskliga rättigheter.

Vatten och sanitet

Tillgången till rent vatten och grundläggande sanitet är en avgörande faktor för hälsa och utveckling i utvecklingsländer. Bristen på tillgång till vatten och grundläggande sanitet är något som drabbar kvinnor och barn extra hårt och hindrar deras möjligheter till utveckling. I bland annat östra Afrika spenderar de en stor del av dagen att vandra långa sträckor för att hämta vatten som i de flesta fall är förorenat. Enligt uppgift från organisationen Wateraid saknar fortfarande 650 miljoner människor tillgång till rent vatten och 2,36 miljarder människor saknar en toalett att gå till vid behov. Bristen på säker sanitet bidrar till förorenat vatten som är ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Enligt WHO dör varje dag ca 2000 barn i diarré som orsakas av smutsigt vatten och bristande sanitet. Upprepade diarréer är den näst vanligaste dödsorsaken bland små barn i fattiga länder. Förorenat vatten och brist på tillgång till sanitet utgör också en hälsorisk för gravida och vid förlossning. Rent vatten och grundläggande sanitet kan därmed förebygga mödradödligheten. Sammanfattningsvis är tillgång till rent vatten, säker sanitet och hygien grundläggande mänskliga rättigheter som kan vara avgörande för människors överlevnad, hälsa, jämställdhet, utbildning, välfärd och ekonomiska produktivitet.

Jordbruksutveckling, skogsbruk och hållbar miljö

En stor majoritet av de fattigaste människorna lever på landsbygden och är beroende av jordbruket för sin överlevnad. Världsbankens studie Voices of the poor (2008) visade att tillgång till livsmedel var ett av de områden som fattiga människor prioriterade högst. En annan rapport från Världsbanken framhåller att satsningar på jordbruksutveckling är ett av de mest grundläggande och viktiga verktygen i att kunna bekämpa fattigdom och gynna utvecklingen i utvecklingsländer (World Development Report, 2008). Jordbruket är både en källa till familjens livsmedel samt en möjlighet att generera inkomster. Att ge människor i fattigdom förutsättningar att säkra tillgången till livsmedel och förbättra sin ekonomiska ställning kan också vara avgörande för att de ska kunna stärka sin ställning och göra sin röst hörd och få inflytande i sin närmiljö (Birgegård 2011, Hydén 2010). Om det ska finnas en möjlighet att bekämpa extrem fattigdom och hunger samt förebygga svältkatastrofer är satsningar på jordbruksutveckling avgörande.

Ett viktigt område är också ett hållbart nyttjande av framför allt tropiska skogar. Trots all uppmärksamhet ökar avskogningen i tropikerna. Tropikskogens naturresurser är viktiga i många avseenden. Den tropiska skogen rymmer mellan 50 och 70 procent av alla jordens växt- och djurarter. Det är även en ekonomisk resurs i form av timmer, och har en funktion som genbank för livsmedel, mediciner, råvaror för industrin m.m. Enligt Världsnaturfonden är ungefär 1,6 miljarder människor beroende av skogsresurser för sitt levebröd. Majoriteten av dessa lever i utvecklingsländer. Tropikskogen har även en viktig klimatfunktion. När omfattande skogsarealer huggs ned förändras det lokala och regionala klimatet, bl.a. i form av minskad nederbörd. Avskogningen medför också omfattande utsläpp av koldioxid. Därför är det viktigt att verka för att vissa delar ska kunna skyddas helt medan andra ska kunna nyttjas på ett sätt som är ekonomiskt, ekologiskt och miljömässigt hållbart på längre sikt (Världsnaturfonden). Vi vill därför investera kraftigt i biståndet på satsningar för jordbruksutveckling och hållbart skogsbruk. 

Hälsa

Förebyggande arbete för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar är av stor vikt. I dagsläget behövs sådana insatser i områden som är drabbade eller riskerar att drabbas av Ebola. Ebolautbrottet i Västafrika utgjorde en av de värsta epidemierna på lång tid där många människor drabbades, situationen ställde flera länder inför en lång rad utmaningar. Även om WHO i september 2015 förklarade Liberia som ebolafritt och även Nigeria och Mali under året blivit av med sjukdomen så pågår epidemin fortfarande i Sierra Leone och Guinea, om än i en mindre intensiv fas. Sverigedemokraterna ser det som angeläget att det internationella samfundet kan fortsätta bekämpa epidemin även när den blivit mindre intensiv och stötta det förebyggande arbetet bland annat genom att hjälpa lokalbefolkningen bibehålla preventiva rutiner.  Spridningen av hiv/aids är också ett angeläget problem som bör bemötas med flera olika metoder. Barnens hälsa behöver prioriteras och viktiga insatser för detta är vaccinationer för att förebygga allvarliga sjukdomar. Med enkla medel som information om hur man förhindrar spridning av mygg och att använda myggnät går det också att minska risken för malaria.

Demokrati och mänskliga rättigheter

Vi anser det viktigt att komma ihåg att även rätten till en skälig levnadsstandard, rätten till utbildning och rätten till hälsa är grundläggande mänskliga rättigheter och insatser för till exempel rent vatten, grundläggande sanitet, utbildning och hälsa också är insatser för att främja mänskliga rättigheter. I regeringens arbete med demokrati och mänskliga rättigheter finns ett tydligt fokus på medborgerliga och politiska rättigheter och stöd till statliga institutioner och myndigheter. Detta har i grunden ett gott syfte men vi ifrågasätter i vilken grad ett alltför långtgående fokus på detta bidrar till att skapa förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån sina prioriteringar i den omedelbara vardagen.

Under 2014 var demokrati och mänskliga rättigheter det största samarbetsområdet och

utgör 30 procent av Sidas totala budget, med en budget på totalt 5,8 miljarder kronor. Så länge det fortfarande finns extrem fattigdom och svält och dessutom en pågående humanitär flyktingkris anser Sverigedemokraterna att det finns utrymme för besparingar. Sida har till exempel finansierat uppbyggnaden av ett system för att effektivisera uttag av fastighetsskatt i Kosovo, något som med tanke på de omfattande problemen med korruption är ett minst sagt tveksamt sätt att hjälpa landets fattiga. Vidare finansieras kapacitetsuppbyggnad av statsrevisionen i Kenya, Tanzania, Liberia och Moçambique. Sverigedemokraterna ifrågasätter inte att det i förevarande länder finns brister på området, men vi är skeptiska till att i ett land som Liberia, där var femte hushåll inte har mat för dagen och stora delar av befolkningen hotas av ebola, satsa på annat än dessa akuta grundläggande behov.

Därför vill vi se ett ökat fokus på sociala och ekonomiska rättigheter och vi ökar istället biståndet till vatten och sanitet och jordbruksutveckling. Att uppnå fungerande demokratiska samhällen där alla mänskliga fri- och rättigheter respekteras och människor kan uppnå ett välstånd inte bara vad gäller tillgång till livsmedel, är en viktig utgångspunkt och målsättning för utvecklingssamarbetet. En sådan förändring tar dock tid och behöver i första hand komma inifrån och drivas av inhemska krafter och individer som har en förståelse och kunskap om lokala förutsättningar. Studier visar även att för fattiga marginaliserade människor är frågan om att göra sin röst hörd och utöva inflytande i första hand en fråga om deras ställning i den omedelbara närmiljön (Birgegård 2011, Hydén 2010).


Därför menar vi att våra prioriteringar i biståndet på fattiga människors grundläggande behov också främjar deras möjligheter att verka för andra rättigheter. I arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter bör det svenska bilaterala biståndet i högre grad också prioritera satsningar i det civila samhället för att stödja människor och organisationer att verka för demokrati och mänskliga rättigheter. Däremot menar vi att Världsbanken och FN kan spela en viktig roll i uppbyggnaden av och påverkan på demokratiarbetet på statlig nivå.

Utbildning

Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till utbildning. Ändå saknade enligt Unesco runt 124 miljoner barn möjlighet att gå till skolan vår- eller höstterminen 2013, och majoriteten av dessa är flickor. Att lära sig läsa och skriva är förutsättningar för ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning kan bana vägen för att ta sig ur fattigdom och utsatthet. Att alla barn ska få gå i grundskolan är också ett av Millenniemålen. Vi vill stödja biståndsinsatser som verkar för alla barns rätt till utbildning oavsett kön, där extra insatser kan behövas för flickors rätt till skolgång. Högre utbildningar som kan ge arbete och är en förutsättning för viktiga samhällsfunktioner som lärare, läkare och ingenjörer är också grundläggande för ett lands utveckling. Vi vill att utbildningsinsatser ska prioriteras till de minst utvecklade länderna.

Ekonomisk utveckling

I det långsiktiga målet att länder ska bli oberoende av bistånd är det givet att insatser som bidrar till ökad sysselsättning och god ekonomisk utveckling är avgörande för en framgångsrik fattigdomsbekämpning. Vi ser positivt på en ökad samverkan med näringslivet och privata aktörer för jobbskapande insatser. Det kan även handla om utbildning i företagande för att stimulera människor att starta företag och att förstärka goda företagarinitiativ. Om utvecklingsländer ska ha en chans till ökad ekonomisk tillväxt är också handelslättnader av olika slag en viktig åtgärd. Världsbanken och Internationella valutafonden pekade 2015 i en gemensam rapport ut handel som en nyckelfaktor till att över en miljard människor sedan 1990 lyfts ur fattigdom, och ett fortsatt underlättande för utvecklingsländers tillgång till marknader som avgörande för dess ekonomiska framtid. För att dessa insatser ska fungera behöver de kombineras med insatser som motverkar korruption och kapitalflykt.

Forskning

Tillgång till forskningsbaserad kunskap för att hela tiden kunna utveckla och effektivisera biståndet anser vi vara viktigt. Vi anser dock att satsningar på forskning även görs genom det bistånd som kanaliseras via UD, som till exempel Nordiska Afrikainstitutet, Världsbanken och FN:s organisationer. Därför menar vi att satsningar på biståndsverksamhet genom Sida i högre grad kan renodlas till insatser för fattigdomsbekämpning och humanitära insatser.

Konflikt, fred och säkerhet

Krig och konflikter orsakar fattigdom, död, lidande och förstörelse för drabbade länder. Ett förebyggande arbete för att minska risken för krig och konflikter, parat med ett arbete för fred och försoning, är därför också viktigt. Krig och konflikter försvårar också för ett gott utvecklingssamarbete och direkta humanitära insatser. En god samordning med säkerhetsfrämjande insatser är därför angeläget.


Prioritering av länder

En målsättning med svenskt bistånd bör vara att förstärka länder som går i en positiv riktning och att det inte ska löna sig att missköta landets ekonomi eller dess välfärdssatsningar och bryta mot internationella konventioner gällande mänskliga rättigheter. Denna ambition är dock inte alltid förenlig med viljan att prioritera de minst utvecklade och fattigaste länderna då de också ofta brister i kapaciteten att hantera biståndsmedel. Det är därför viktigt med ett flexibelt bistånd anpassat efter den situation som råder i olika länder, där bistånd till länder med svaga institutioner i första hand bör gå genom det civila samhället. I exempelvis Afghanistan som är ett av världens fattigaste länder, är också korruptionen omfattande och vi förespråkar bistånd dit genom organisationer i civila samhället istället för genom myndigheter. Det bör även finnas en flexibilitet i att kunna avbryta eller fasa ut bistånd, till exempel om det visar sig att det sker så allvarliga brott mot grundläggande mänskliga rättigheter att det är läge att visa ett tydligt avståndstagande eller om biståndet visar sig vara fungibelt, det vill säga kunna möjliggöra att resurser frigörs för skadliga och kontraproduktiva ändamål.         

  
Ett sådant exempel finns inom Palestinska myndigheten där de betalat ut löner till dömda terrorister, samtidigt som Sverige bidragit med stora summor med bistånd. Om svenska biståndsmedel ska gå till Västbanken/Gaza anser vi att det bör ställas högre krav på ett avståndstagande och ett aktivt arbete mot antisemitism och terrorism. Därför vill vi prioritera humanitära insatser och insatser i det civila samhället till dessa områden och i dagsläget avsluta biståndet till den palestinska myndigheten.

  
Vi menar också att biståndsmedel kan användas mer effektivt om det finns en fokusering på färre länder. Vår ambition är därför att prioritera de minst utvecklade länderna. Vi är kritiska till att Sverige bilateralt ska ge bistånd till länder i Europa för att de ska uppfylla kraven för att kunna gå med i EU, när vi redan betalar en dyr EU-avgift. I vårt mål att prioritera de minst utvecklade länderna anser vi inte heller att europeiska länder ska vara prioriterade då de i huvudsak är medelinkomstländer. Sverigedemokraterna föreslår därför en utfasning av reformsamarbetet med Östeuropa. Därmed inte sagt att vi bilateralt inte kan stödja länder i Östeuropa när kriser uppstår, exempelvis den i Ukraina.

Budgetstöd

Biståndsformen budgetstöd betalas ut direkt till mottagarlandets statskassa, vilket ställer stora krav på mottagarländernas kapacitet. Det har visat sig finnas stora brister i föregående regerings och Sidas sätt att styra och kontrollera denna form av bistånd. Om budgetstödet inte är tillräckligt kontrollerat menar vi att risken är överhängande att biståndspengar kan bidra till att resurser frigörs till ändamål som svenska biståndspengar inte är avsedda för, exempelvis vapen och militär. På grund av de brister som idag finns gällande styrning och kontroll av denna form av bistånd samt de risker som är förenade med detta väljer vi att avveckla denna form av bistånd.

Svenska organisationer i det civila samhället

För att nå ut till de mest utsatta människorna är svenska organisationer som verkar bland lokalbefolkningen ett bra verktyg. Svenska organisationer kan också bygga upp ett gott samarbete med lokala organisationer i mottagarlandet och därigenom få en lokal förankring i de biståndsprojekt som bedrivs. De svenska biståndsorganisationerna kan omfatta ett brett spektrum av insatser och stötta befolkningen att påverka regeringar mot korruption och föra in dem på vägen till en god samhällsutveckling. De kan även ha en god förankring med svenska folket genom att information om deras insatser finns lättillgänglig. På grund av det viktiga arbete som vi anser att de svenska organisationerna utför anser vi att regeringen bör kanalisera en större del av biståndet genom dessa än vad som görs idag samt kanalisera bistånd i enlighet med våra prioriteringar.

Barnens rättigheter

Sverigedemokraterna anser att barnens rättigheter och barnkonventionen bör få ta en mycket större plats i biståndspolitiken än vad de har idag. Varje dag dör t.ex. 2 000 barn i diarré som orsakas av smutsigt vatten och bristande sanitet, och barn är oftast de som är de mest utsatta i krig och katastrofer. Många barn är offer för de värsta formerna av barnarbete, sexuellt utnyttjande, olika former av våld och diskriminering, barnäktenskap och könsstympning. Att barn ska behöva utsättas för sådan behandling är ofattbart och något som måste motverkas. De grundläggande principerna i FN:s barnkonvention om barnets rätt till liv och utveckling, och att barnets bästa ska vara vägledande i alla beslut som rör barn, ska vara centralt i arbetet för fattigdomsbekämpning och utveckling inom biståndspolitiken.

Resultatbaserat bistånd

Sverigedemokraterna ställde sig positiva till att föregående regering försökte hitta nya innovativa former för en bättre styrning av biståndet. Traditionellt sett har bistånd på förhand finansierat en viss verksamhet som förväntats leda till vissa resultat, vilket fortfarande är fallet i en stor del av det svenska biståndet. Föregående regering talade om att pröva ett resultatbaserat bistånd som skapar ett tydligare kontrakt mellan givaren och samarbetspartnern. Resultatbaserade biståndsformer kännetecknas av att biståndet betalas ut i efterhand på basis av uppnådda resultat. Sverigedemokraterna anser att detta borde vara en självklarhet i all styrning av det svenska långsiktiga biståndet, att det krävs resultat för möjligheten till fortsatta utbetalningar oavsett om det gäller samarbete med svenska, utländska lokala eller multilaterala organisationer och myndigheter. I dag kan vi tyvärr se exempel på bistånd som fortsätter att betalas ut trots att uppenbara brister finns. Detta anser inte vi är acceptabelt.

Källförteckning

Birgegård Lars-Erik (2011)  Bistånd det omöjliga uppdraget? Reflektioner kring utveckling och bistånd.

Hydén Göran (2010) Bistånd och utveckling, Afrika: givarnas stora utmaning. Liber: Malmö.

Open Aid i samarbete med Utrikesdepartementet och Sida (2012) www.openaid.se.

Riksdagens utredningstjänst (RUT) dnr 2014:1480.

WaterAid, Empowering women and girls 2012.

Världsbanken Voices of the poor; Studie bestående av tre böcker: Can Anyone Hear Us? (2000), Crying Out for Change (2000) och From Many Lands (2002).

Världsbanken (2008) World Development Report, Agriculture for development.

WWF (2015) artikel, Sustainable forest management.

UNESCO (2015) Out-of-School Children Data Release 2015.

Världsbanken/IMF (2015) Lower Trade Barriers, Stronger Global Trading System Can Help End Extreme Poverty.

Julia Kronlid (SD)

Mattias Karlsson (SD)

Björn Söder (SD)

Pavel Gamov (SD)

Johnny Skalin (SD)

Johan Nissinen (SD)

Jeff Ahl (SD)


[2] Susanna Hughes, UD, Enheten för multilateralt utvecklingssamarbete.

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Hänvisad: 2015-10-13
Yrkanden (15)