Belöningssystem

Motion 1999/2000:K243 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
Mycket talar för att, tjugofem år efter riksdagens beslut att väsentligt
förändra det officiella belöningssystemet, det nu behöver göras en
översyn av detta belöningssystem.
Utgångspunkten för en sådan bör vara att belöningssystemet skall vara
präglat av vår tids demokratiska samhällssyn. Det får därför inte utesluta
vissa samhällssektorer, personer eller personalkategorier eller enbart ta
hänsyn till tjänsteställning och ålder. Det bör i stället framför allt syfta
till att
komplettera befintliga system genom att göra det möjligt för det allmänna att
officiellt belöna och uppmuntra var och en som gjort en uppskattad insats.
Staten liksom företag och organisationer har behov av att kunna tacka och
honorera personer som gjort betydelsefulla insatser. Före 1975 utnyttjade
staten både ordnar och medaljer som belöningsform. Därefter beslöts att
förändra det statliga belöningssystemet. Riksdagsbeslutet 1973 uttalade
också att även Kungl. Maj:t Orden borde upphöra att dela ut utmärkelser till
svenska medborgare. I fråga om utlänningar och statslösa skulle dock
möjligheten att förläna orden kvarstå.
Beslutet som föreskrevs i Kungl. Maj:ts ordenskungörelse ändrades dock
1995 så att Serafimerorden och Nordstjärneorden kan tilldelas medlemmar
av det svenska konungahuset.
Erfarenheterna under de snart tjugofem år som gått sedan
belöningssystemet förändrades är att det finns ett stort behov av att belöna
personer för medborgerliga insatser. Regeringens medalj Illis Quorum
används i ökad utsträckning som belöning  för insatser på skilda samhälls-
områden och delas ut på initiativ av enskilda statsråd utan att följa någon
övergripande plan. Någon lämplig belöningsform för särskilda kategorier
som gjort berömvärda insatser vid internationella fredsbevarande eller
humanitära insatser finns inte heller.
Att det finns ett behov av att belöna syns inte minst i utnyttjandet av HM
Konungens medalj och den medalj som utdelas av regeringen. Samtidigt har
nya medaljer instiftats av bl.a. utrikesförvaltningen och försvarsmakten.
De flesta europeiska stater har jämfört med Sverige ett mer utvecklat
system för att  hedra och belöna både egna och utländska medborgare. Det
gäller bl.a. de nordiska länderna. I Norge har dessutom instiftats en ny orden.
De baltiska staterna samt ett flertal stater i Centraleuropa har under 90-talet
återinfört eller nyinrättat nationella ordnar.
Det svenska officiella belöningssystemet kan således uppfattas som
otillräckligt och oöverskådligt och det är också otidsenligt genom att det inte
likställer svenska och utländska medborgare.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av hela det officiella
belöningssystemet och därmed också ordnar och medaljer.

Stockholm den 30 september 1999
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Leif Carlson (m)
Elisabeth Fleetwood (m)
Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12
Yrkanden (2)