Grundlag

Motion 2016/17:2932

av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny programskrivning med kontinental förebild där den svenska grundlagen erkänner den svenska historien, det svenska språket, att Sverige är svenskarnas land och den svenska kulturella särarten såsom avgörande för framväxten av det moderna Sverige och att det nutida Sverige är en fortsättning på den svenska historien, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reversera sentida grundlagsrevisioners utmönstringar av begreppet svenska medborgare och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stryka uppräkningen av grupper som kan bli föremål för diskriminering och i stället ersätta det med en skrivning om att samhället ska verka för att ingen utsätts för otillbörlig särbehandling med avseende på omständigheter som rör den enskilda som person, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i grundlagen införa en skrivning som går ut på att i Sverige invandrade minoriteter ska assimileras och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa första maj som helgdag och ersätta denna med en annan dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla helgdagar, utom första maj, som anges i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar ska lyftas in på lämplig plats i regeringsformen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort EU och FN ur regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsfästa att valutan i Sverige är svensk krona och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsfästa att Du gamla, du fria är Sveriges officiella nationalsång och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med engelsk förebild folkomrösta om medlemskapet i EU och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska rättsordningen ska reformeras så att svenska domstolar kan utdöma mistandet av medborgarskap som rättsverkan av brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra monarkens uppgift att utse regering och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skrivning om att en ny monark ska väljas om den nuvarande ätten Bernadotte utslocknar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra statsrådsförsäkran och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra det svenska ordensväsendet och tillkännager detta för regeringen.

Förord

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. För oss är det självklart att folkstyret är det centrala i hur Sverige styrs. Lika självklart är det att all offentlig makt utövas under lagarna. Även om Sverige fick ett demokratiskt styrelseskick relativt sent är den svenska demokratiska traditionen äldre än vad man kan tro. Redan i förkristen tid samlades bönderna till gemensamma ting där många för bygden viktiga beslut fattades gemensamt. I den gamla västgötalagen stadgades att Svearna äger att konung taga så ock att vräka.

Nuvarande grundlag, regeringsformen, härstammar, med vissa senare ändringar, från 70-talet. Den ersatte i sin tur 1809 års grundlag som då var världens näst äldsta ännu fungerade grundlag. Det svenska samhället har ändrats och de politiska värderingarna har svängt sedan 70-talet. Även om vi står bakom det mesta som finns i regeringsformen tycker vi att det är dags att göra ett antal ändringar. Med dessa ändringar anser vi att vi är en bit på väg mot det goda sammanhållna demokratiska samhället.

Folkstyret

Det fundament på vilket regeringsformen vilar utgörs av folkstyret. Regeringsformen säger dock inget om det folk som faktiskt skall styra. Eftersom folkstyret och Regeringsformen är till för Sverige och svenskarna vill vi att regeringsformen, med förebild från andra europeiska länders grundlagar, skall inledas med en berättelse om Sverige som land och svenskarna som folk. Hur överflödigt och främmande det, fullt förståeligt, än kan ha tett sig för våra grundlagsfäder att behöva definiera något så uppenbart och grundläggande ska det aldrig ens kunna ifrågasättas vilket folk det är som åsyftas i regeringsformens portalparagraf. Sålunda ska inte någon offentlig makt i Sverige kunna utgå från något eller några andra länders folk, åtminstone inte utan uttryckligt medgivande från det svenska folket.

Överlag bör även sentida grundlagsrevisioners utmönstringar av svenska medborgare, till förmån för betydligt vidare begrepp som var och en, reverseras. Svensk grundlag ska naturligtvis åsyfta och åtnjutas av svenska medborgare i första hand. Därutöver kan förstås motsvarande skydd och rättigheter som stadgas för medborgare även tillerkännas var och en som i övrigt är underställd svensk rättstillämpning, så länge inte annat följer av annan lag eller författning.

Regeringsformen innehåller idag ett antal specifikt angivna förbud mot diskriminering, till exempel på grund av etnicitet, sexualitet eller religion. Sverigedemokraterna anser att en sådan uppräkning är olycklig, då den lätt leder till ett resonemang som landar i att alla är jämlika men vissa är mer jämlika. För oss är det självklart att ingen ska behöva utsättas för diskriminering och definitivt inte på grundval av några omständigheter som rör den enskilde som person. Vidare stadgar grundlagen idag att det allmänna ska främja minoriteters egen kultur och samfundsliv i Sverige. Detta är extra olyckligt eftersom vi anser att det försvårar den sverigedemokratiska principen om att invandrare till Sverige skall assimileras, inte integreras. Sådana kulturella undantag bör endast vara förbehållna Sveriges fem erkända historiska minoriteter. Slutligen vill vi införa en paragraf där det stadgas vilka de svenska helgdagarna är och att de vilar på en historisk grund som kan vara både icke-konfessionell, kristen och hednisk. Vid en sådan lagändring bör övervägas att slopa första maj som helgdag och ersätta den med en annan dag, såsom till exempel annandags pingst, Engelbrektsdagen eller någon liknande dag med motsvarande koppling till det svenska arvet.

Suveränitet

Med suveränitet menar vi här den svenska statens självständiga oavhängighet gentemot andra stater samt emot över- och mellanstatliga organisationer. För Sverigedemokraterna utgör den nationella suveräniteten och svenska folkets makt att bestämma över sig själva den verkliga berggrunden till vår demokrati. Det är ett begrepp vi inte är beredda att kompromissa med. Regeringsformen medger idag att Sverige kan överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. I verkligheten kan vi inte vara säkra på att det verkligen kommer förbli på det viset så länge vi är med i EU. Från EU-domstolens sida anser man att EU-rätten har tolkningsföreträde, även över svensk grundlag. Detta är oerhört allvarligt. Sverigedemokraterna anser att Sverige som huvudregel skall kunna gå med i och, om vi så önskar, lämna mellanstatliga och överstatliga samarbeten. Bestämmelser om vilka organisationer vi är medlemmar i bör inte finnas omnämnda i grundlagen, då olika omständigheter kan föranleda att vi mer eller mindre skyndsamt vill lämna dessa organisationer. Sverige skall således framgent fortsatt kunna förbinda sig att följa internationella avtal och konventioner men detta skall som huvudregel stadgas i vanlig lag, inte grundlag. Idag finns det inskrivet i grundlagen att Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU och i Förenta nationerna, FN. Sverigedemokraterna vill att Sverige tills vidare skall fortsätta att vara medlem i FN men ser ingen anledning till att det, eller något annat av Sveriges alla medlemskap i olika internationella sammanslutningar, ska omnämnas särskilt i regeringsformen. Vidare vill vi grundlagsfästa att Sveriges valuta är svensk krona samt att Du gamla, du fria är Sveriges officiella nationalsång.

Rättskipning

Vad gäller den allmänna rättskipningen förekommer det att människor ljuger eller mutar tjänstemän för att få uppehållstillstånd och senare medborgarskap i Sverige. Andra individer kan ha uppträtt skötsamt i början och fått medborgarskap men sedan börjat ägna sig åt brottslighet. Vidare förekommer det tyvärr att individer ger sig av för att delta i främmande makts styrkor på ett sätt som strider mot internationell lag eller Sveriges intressen, såsom terrorism. Vi tycker att detta är helt oacceptabla beteenden och medborgarskapet skall inte finnas till för att skydda sådana människor. Felaktigt förvärvade eller uppenbart förbrukade medborgarskap skall kunna återkallas, även om det innebär att en sådan person blir statslös.

Monarkins roll

Sverige har alltid varit en monarki och ska så förbli. Vi vill skriva in i grundlagen att om den olyckliga händelsen skulle inträffa att Sverige står utan tronföljare så ska riksdagen skyndsamt tillse att en ny kung eller drottning kan väljas. Detta är inget konstigt och en bestämmelse därom fanns i successionsordningen fram till 1974. Tidigare exempel på valda kungar i Sverige är Gustav Vasa och nuvarande kungens anfader Karl XIV Johan. Monarken är vidare inblandad i regeringsbildningen i samtliga europeiska monarkier utom i Sverige. Vi anser sålunda att det är kungen, i egenskap av statschef och samlande symbol för riket, som efter fria demokratiska val skall återta den roll som talmannen numera har att ge regeringsuppdraget till den blivande statsministern. Därtill bör en moderniserad statsrådsförsäkran återinföras. Inte minst för att erinra om högtidligheten och allvaret i uppdraget. Försäkran bör ha den numera avskaffade statsrådsförsäkran som förebild. Ordensväsendet som fram till utgången av 1974 var rättsligt knutet till kungen är idag en skugga av vad det en gång var. Vissa utmärkelser ligger vilande och andra kan endast delas ut till andra medborgare än svenska. Vi tycker att det är en märklig ordning att svenska medborgare som gjort insatser för landet inte skall kunna belönas på samma sätt som vi belönar utländska medborgare. Vi vill återupptäcka det svenska ordensväsendet så att även svenska medborgare som gjort sig förtjänta av en utmärkelse skall kunna få det. Exempel på andra europeiska demokratier med levande ordensväsende är England och Frankrike.

Fredrik Eriksson (SD)

Jonas Millard (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2016-10-05 Granskad: 2016-10-05 Hänvisad: 2016-10-14
Yrkanden (15)