Upprätta ett data- och digitaliseringsutskott i riksdagen

Motion 2020/21:2106 av Markus Selin (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inrätta ett nytt och ständigt utskott i riksdagen för hantering av data och digitalisering och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Motivering

Enligt Sveriges digitaliseringsstrategi är det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitalt kompetenta och trygga människor har möjlighet att driva innovation där målmedveten ledning och infrastruktur är viktiga förutsättningar. I dag är digitaliseringen och behovet av datahantering i hög grad genomträngande i samhället och berör rättsliga krav, praktiska tillämpningar, tekniska processer och sociala aspekter och går långt in i svensk förvaltning, demokratifrågor, offentlig verksamhet, förhållandet till andra länder, EU-samarbetet, försvar och näringsliv.

Digitaliseringen, ständigt ökande datamängder och utvecklingen av självbeslutande system innebär en kraftig omvandling av samhället och en övergång från det som kallats det industriella samhället till det digitala samhället. Utvecklingen kommer att förändra vårt samhälle i grunden och ställa nya krav på individer, grupper, städer och landsbygd samt hela samhället i stort. Detta kommer att innebära en framväxt av helt nya lösningar, tjänster och innovationer som skapar jobb och tillväxt. Hanterat på rätt sätt kommer digitaliseringen att leda till både stärkt konkurrenskraft, en bättre välfärd och ett bättre Sverige.

Sveriges riksdag fattar hundratals beslut varje år. Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där en stor del av riksdagsarbetet genomförs och där ledamöterna förbereder beslut. När ett utskott har presenterat ett förslag till beslut ska riksdagens alla 349 ledamöter ta ställning till förslaget i riksdagens kammare. Att utskotten måste behandla en fråga, förslag från regeringen och motioner innan de beslutas i kammaren kallas för att utskotten har beredningstvång. För närvarande har varje utskott 17 ordinarie ledamöter och antalet bestäms av riksdagen efter varje val. Sammansättningen av ledamöter i utskotten speglar fördelningen av platser i riksdagen och efter valresultat.

Varje utskott har ett antal ämnesområden som det behandlar. Militära frågor hamnar till exempel i försvarsutskottet, frågor relaterade till arbete och arbetsmarknad tas om hand i arbetsmarknadsutskottet medan socialutskottet tar hand om förslag som till exempel gäller sjukvården. Trafikutskottet har i dag ansvar för olika frågor om kommunikationer som biltrafik, vägar, cykel- och kollektivtrafik, järnväg, flygtrafik, sjöfart, post och även informationsteknik.

Precis som utvecklingen av informationsteknik, datahantering och samhällets digitalisering så är inte längre informationsteknik en delmängd av något utan styr istället samhällsutvecklingen. Samhällets hantering av informationstekniken har gått från att handla om teknik till sättet att organisera vårt samhälle, sättet att verka, vara och leva.

Förutom digital infrastruktur, format, standarder, dataanvändarbarhet, tillgänglighet och den möjliggörande tekniken i sig kommer riksdagens data- och digitaliseringsutskott kunna hantera framtidens stora digitala skeenden, exempelvis i vår ekonomi, handel, arbetsmarknad, sjukvård, omsorg, demokrati, politiska processer, offentlig styrning, informationssäkerhet, digitaliserad kultur, fortutbildning, utbildning och högre utbildning. I och med digitaliseringens samhällsförlopp kommer riksdagens data- och digitaliseringsutskott ha angränsningar mot många av riksdagens övriga utskott.

Mycket har gjorts och görs i Sverige inom digitaliseringen men till viss del saknas fortfarande helhetsgreppen. I stället för att ta reaktiva steg inom digitalisering och endast ha fokus på enskilda förlopp så behöver även Sveriges riksdag anpassa sig. Med ett data- och digitaliseringsutskott kommer det att bli naturligt att några av de avgörande framtidsfrågorna inte hamnar som en delmängd eller mellan de olika utskottens arbetsområden utan naturligt faller för direkt hantering. Sveriges styrning och politiken tar härmed ännu stadigare grepp om digitaliseringen och ett övergripande politiskt ledarskap. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Markus Selin (S)