Ledarskapsutbildning på vetenskaplig grund inom statsförvaltningen

Motion 2019/20:949 av Markus Selin (S)

av Markus Selin (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att införa krav på att ledarskapsutbildning inom statsförvaltningen ska bygga på vetenskaplig grund och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den svenska statsförvaltningen påverkar näringslivet och näringslivet påverkar stadsförvaltning. Ledarskapet påverkar individuell utveckling såsom organisatoriska resultat. Dimensioner som ekonomi, trivsel, sjukfrånvaro, måluppfyllnad etcetera påverkas alla av ledarskapet, på samma sätt som konsekvenserna av ogynnsamt ledarskap skapar negativa effekter härom. Hundratusentals svenskar arbetar idag i myndigheter, affärsverk och hos andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Genom att lyfta, strukturera och höja nivån på ledarskapet i stadsförvaltning kan gynnsamma effekter nås långt utanför den statliga sektorn tack vare de statliga tjänsternas andel av den totala arbetskraften, beställarrelationer, leverantörsförhållanden, myndighetskontakter etcetera.

I svensk stadsförvaltning råder decentraliserat arbetsgivaransvar liksom val av och verkställande av ledarskapet. Myndighetens högsta chef har ansvaret för att samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken i samverkan med andra myndigheter. Enskilda underställda chefer och ledare bidrar därefter myndighetsinternt till denna utveckling och påverkas till exempel vidare av myndighetens storlek, struktur, personalomsättning, fackområde, omvärld med mera. På stora myndigheter kan det till exempel vara svårt att nå ut med styrsignaler medan det på mindre myndigheter finns begränsade resurser att lägga på ledarskapsutveckling.

Det finns idag stöd för enskilda myndigheter, dess enskilda chefer och ledare när dessa behöver hjälp med att utveckla sitt ledarskap. Till exempel får myndighetscheferna ofta information och råd om lämpliga kurser eller program från kollegor, nätverk eller genom den enskilda myndighetens HR-funktion. Olika myndigheter samverkar även i program för ledarskapsutveckling.

Gällande ledarskap har det genom åren funnits många myndigheter och institutioner med uppgift att på olika sätt stödja de andra myndigheterna i frågor om ledarskap och ledarskapsutveckling. Många av dessa myndigheter har blivit kortlivade bland annat på grund av att det har varit svårt för en ofta liten myndighet att nå ut och få genomslag för sina ståndpunkter, risk för att sidoordnade stödmyndigheter får tolkningsföreträde inom områden som för tillfället anses viktiga liksom att det finns problem med att finna en stabil organisatorisk lösning för dessa stödfunktioner. Synen på om staten eller marknaden ska erbjuda stöd i ledarskapskompetens- och verksamhetsutveckling har även förändrats, vilket lett till att myndigheter inrättats och lagts ned.

Det finns i dag många aktörer som erbjuder stöd för ledarskapsutveckling i statlig förvaltning såsom lärosäten och privata konsult- och utbildningsföretag. Det är dock svårt att få en överblick över omfattningen, inriktningen av stödet och stödets kvalité eftersom ansvaret för att tillgodose behovet är delegerat till de enskilda myndigheterna. Försvarshögskolan har kompetensen och bör tillsamman med Arbetsgivarverket och Statskontoret ha goda förutsättningar att ta fram en samlad modell för ledarskapsutbildning inom staten med hög kvalitet och på vetenskaplig grund.

Markus Selin (S)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-01 Granskad: 2019-10-01
Yrkanden (1)