Utökad avdragsrätt och skattefrihet

Motion 2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD)

av Markus Wiechel (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen kring ROT- och RUT-avdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa avdrag för införande av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att momsbefria körkortsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på en utökad skattefrihet för förmåner och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Rut- och rotavdrag ämnat åt Sverige

RUT- och ROT-avdragen, införda 2007 respektive 2009, har varit framgångsrika reformer för att minska svartarbetet och skapa fler vita jobb. Det har således gett en skjuts för nyetableringar av diverse olika företag samtidigt som vardagen för vanliga människor förenklats och förbättrats. Således är dessa avdrag, inte minst RUT-avdraget, att betrakta som mycket lyckade.

RUT-propositionen som presenterades för riksdagen hade stöd av bland andra Skatteverket, Konkurrensverket, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet, och syftet var tydligt: Det huvudsakliga syftet är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. Dessvärre har inte avdragen fungerat fullt ut som det var tänkt, då rådande EU-lagstiftning om fri rörlighet möjliggjort för svenskar som primärt bor och skattar i Sverige men har bostäder utomlands att nyttja avdragen i andra länder. Siffror från Skatteverket visar nämligen att framförallt ROT-avdraget utnyttjades flitigt i fjol av svenskar som äger bostäder i andra EU-länder.

Skattereduktionen under 2017 utnyttjades av 1800 svenskar, för ROT-tjänster utförda av utländska hantverkare och byggföretag i EU- och ESS-länder. Totalt uppgick dessa avdrag till drygt 34 mkr, vilket innebär att arbetskostnaderna låg på omkring 100 mkr. Skattereduktionen under samma år för RUT-tjänster, exempelvis städning, barnpassning och trädgårdsarbete, låg på 1,3 mkr och utnyttjades av 204 svenskar.

Inte minst eftersom svenskar de senaste åren tenderat att köpa fler bostäder utomlands finns det en stor risk att notan för ROT- och RUT-tjänster utomlands framöver också kommer att öka. Regeringen bör därför se över lagstiftningen i syfte att säkerställa att dessa avdrag enbart kan nyttjas inom Sveriges gränser så att det ursprungliga syftet med avdragen står fast.

Skattefrihet vid delvis uthyrning

Idag är bostadsbristen ett påträngande problem i större delen av alla svenska städer. En politik som skapar incitament att hyra ut delar av bostaden borde därför vara en ökad prioritering för att minska trycket på bostadsmarknaden. Att hyra ut en del av sitt boende är inte alltid helt lätt, särskilt inte om det sker till en främmande person. Av den anledningen finns det goda skäl till att privatpersoner slipper beskattning om de väljer att bidra till bostadsmarknaden genom att öppna sina hem för inneboende. I proportion till de skattemässiga vinsterna skulle detta förslag vara värt betydligt mer då det kan möjliggöra fler boenden i områden som idag lider av bostadsbrist och där möjligheten att bygga ut är ännu mer begränsad. Rent generellt kan en alltför hög beskattning av fastigheter i attraktiva områden riskera att minska möjligheten till en sund utveckling där olika människor får chansen att möta varandra. Detta kan förvärra eventuell segregation samtidigt som det kan innebära en orättvis beskattning baserat på förutsättningar man inte alltid kan påverka.

Skattefria underhållsfonder

Genom att göra det möjligt att hyra ut delar av sin bostad skattefritt och samtidigt stimulera investering i underhåll av en befintlig bostad skapas incitament till uthyrning vilket skulle minska trycket på bostadsmarknaden, särskilt i tider då allt fler resurssvaga söker lämpliga bostäder.

Konventionell beskattning tillämpas idag på enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag och som huvudregel är utgifterna för underhåll och reparationer omedelbart avdragsgilla. Förutom löpande underhåll räknas även åtgärder i det periodiska underhållet in som underhåll samtidigt som kostnader för ny-, till- och ombyggnadsåtgärder får dras av i form av årliga värdeminskningsavdrag. Avsättningar av medel till en underhållsfond för att finansiera framtida underhåll får däremot inte dras av. En underhållsfond måste således finansieras med beskattade vinstmedel.

För de fastigheter som ägs av bostadsrättsföreningar tillämpas schablonbeskattning och som intäkt ska redovisas 3 procent av taxeringsvärdet. Avdrag för detta medges i huvudsak enbart för räntekostnader, vilket innebär att bostadsrättsföreningar kan sätta av medel till underhållsfonder för att finansiera framtida underhåll. Bostadsrättsföreningarna kan göra detta utan att det överskott under vissa år som krävs för detta också blir beskattat. Detta var en möjlighet även för allmännyttiga bostadsföretag fram till mitten av 1990-talet eftersom de då var schablonbeskattade. Regeringen bör återkomma med förslag som möjliggör skattefria underhållsfonder.

Skatteavdrag för trafiksäker utrustning

I Sverige finns en nollvision som finns för att vi ska sträva efter att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, och ändå avled 253 personer under 2017. Trafikverket arbetar för att vägar, gator och fordon ska anpassas och utformas efter människans förutsättningar. Trafikpolisen hjälps åt genom rutinkontroller på vägarna. Trots detta är det av förklarliga skäl svårt att fullt ut nå ända fram till målet. Det finns dock flera sätt där samhället kan verka för att minska risken för trafikolyckor.

Med en utökad användning av alkolås kan många liv räddas då tekniken används för att säkerställa en förares lämplighet att starta sitt fordon. Om det finns alkohol i förarens utandningsluft går det helt enkelt inte att starta fordonet, och i dessa lås finns det även en inbyggd manipuleringsteknik. Ett alkolås kan också öka tryggheten för andra resenärer, som då vet att deras förare inte är alkoholpåverkad.

Andra system som kan bistå i arbetet för säkrare vägar är varningssystem för om fordonet oavsiktligt håller på att lämna sin fil samt övervakningssystem av döda vinkeln. Den senare handlar om radarsensorer som känner av objekt i närheten av bilen som kanske är svåra att upptäcka. Systemet varnar per automatik för fordon eller andra objekt som närmar sig döda vinkeln vilket gör att en förare enkelt och på ett säkert sätt kan byta fil. Radarsändare av den här typen kan vara olika avancerade men de brukar vara anpassade för att förhålla sig till den zon som är relevant för fordonets aktuella hastighet. Då avståndet hela tiden mäts till närliggande fordon kan systemen beräkna ifall ett filbyte är riskfyllt eller inte, och om det finns en fara tänds en varningslampa för föraren. Om föraren ändå tänkt svänga och använder sig av blinkers svarar systemet med mer intensiva varningar till föraren.

Det finns naturligtvis flera system som tillkommit i nyare bilar i syfte att öka trafiksäkerheten. Troligtvis kommer dessa system att bli än vanligare i framtiden, men hela vårt samhälle har att tjäna på en snabbare utveckling. Av den anledningen bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på skatteavdrag för inköp av fordon med en särskilt trafiksäker utrustning. Detta skulle inte minst tjäna de som har ett extra ansvar i trafiken, såsom yrkestrafikanter som transporterar farligt gods eller andra passagerare, att underlätta sin vardag när samhället visar sig ta problemet på allvar.

Momsbefriad körkortsutbildning

Med körkort ökar friheten, och möjligheten till jobb eller sysselsättning ökar. Problemet idag är att kostnaden för själva körkortsutbildningen ofta är så hög att många av ekonomiska skäl avstår från detta. Genom att man momsbefriar körkortsutbildningen kan fler ha råd att ta körkort, vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, på sikt, kan bli lönsamt.

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst är den totala nettoomsättningen för de 1115 företag som är angivna som körkortsutbildare i Sverige 2,1 miljarder och om hela den summan är momspliktig på 25 procent innebär det att de betalar 525 miljoner i moms varje år.

Om körkortsutbildningen momsbefrias ökar sannolikt chansen att fler väljer körskolor framför att köra med anhöriga eller vänner. På så sätt ökar kvaliteten på körträningen vilket på lång sikt ökar trafiksäkerheten och miljöhänsyn då dessa är fokusområden för körskolor. Med en bättre körträning kan likaså färre lektioner tas vilket minskar bilkörningen i lektionsmiljö, och därmed frigörs resurser i form av tid för bilkörning i fri regi. För att möjliggöra för fler att ta körkort och öka såväl trafiksäkerheten som miljömedvetenheten bland bilister bör regeringen momsbefria körkortsutbildningar.

Utökad skattefrihet för förmåner

Förmåner för anställda anses av Skatteverket som olika former av ersättning för arbete som en anställd kan få, varför huvudregeln är att den är skattepliktig så länge den inte särskilt reglerats som skattefri eller anses ha ett alltför lågt värde. En anställd måste med andra ord betala skatt för de förmåner som följer ett uppdrag genom jobbet. Exempelvis kan en anställd få förmåner såsom jobbtelefon, transport i form av års- eller periodkort inom kollektivtrafiken eller garageplats. Skattepliktiga förmåner ska oftast värderas till marknadsvärdet, det vill säga vad den anställde hade betalat om det köpts privat, och i de fall en sådan värdering inte är möjlig finns det oftast en schablonmässig värdering som beslutas av Skatteverket (som exempelvis kost- och bilförmåner).

Ur ett globalt perspektiv råder det inget tvivel om att Sverige ligger i framkant på arbetsmiljöområdet. Det finns flera skäl till detta och givetvis måste vi hela tiden sträva efter att bli bättre. Förmåner som erbjuds anställda på ett företag bör ses som någonting positivt, snarare än negativt, varför det också är märkligt att så mycket idag måste förmånsbeskattas. Att anställda även privat kan få tillgång till förmåner som exempelvis års- eller periodkort inom kollektivtrafiken eller kan använda sig av arbetsmobilen privat kan fungera som en morot för att fler arbetslösa ska söka jobb. Samtidigt kan goda förmåner fungera som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden vilket lyfter ambitionen att skapa bättre arbetsplatser i hela landet. Förmåner från arbetsgivare bör uppmuntras av staten snarare än motarbetas, varför regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utökad skattefrihet vid förmåner för anställda så att de exempelvis kan använda sig av förmåner även privat utan att förmånsbeskattas.

Slopad förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten

Det finns flera skäl till att nuvarande förhållningssätt med förmånsbeskattning inte är hållbart. Under sommaren 2018 drabbades Sverige av ett antal fruktansvärda skogsbränder som orsakade en enorm förödelse vilket kommer att få stora konsekvenser under en lång tid framöver för vårt land. Räddningstjänst kom till Sverige från andra länder och svensk räddningspersonal ställde upp från hela landet för att bidra i släckningsarbetet. För dessa var det naturligtvis en chock när de senare fick besked om att de ska förmånsbeskattas för kost och logi under tiden de hjälpt till. Människor som lämnat sin familj, struntat i sin semester, tvingats sova i tält och varit tvungna att äta kall mat under sena nätter och kvällar blir inte belönade för sin insats utan tvärtom – de blir straffade. Såväl kontraktsanställda inom Försvarsmakten eller räddningstjänsten som andra som ställer upp för vårt samhälle i svåra tider är hjältar som inte bör förmånsbeskattas alls under sin tjänstgöring vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen.

Slopad förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar

Den 1 juli 2018 infördes en förmånsskatt på privat hälso- och sjukvård när denna betalas av arbetsgivaren trots att en riksdagsmajoritet de facto var emot. Plötsligt skulle den anställde förmånsbeskattas för vård- eller försäkringspremien samtidigt som arbetsgivaren tvingas betala socialavgifter på förmånen. Denna skatt berörde nära på en halv miljon svenskar, eller sju av tio som haft en privat sjukförsäkring via arbetsgivaren. Det berör samtliga anställda på ett företag, just eftersom arbetsgivaren brukar teckna försäkringar för hela sin personal, från de högsta tjänstemännen till städare och assistenter. Antalet personer med försäkring har också stadigt ökat, just för att allt fler företag, kommuner och fackförbund insett att det är ett bra sätt att främja en god hälsa och snabbt få tillbaka sina sjukskrivna i arbete.

Även om syftet med förslaget har varit att inbringa mer pengar till staten är det att anse som kontraproduktivt, då privata sjukvårdsförsäkringar faktiskt tillför resurser till vården totalt sett eftersom det bekostas vid sidan av det offentliga. Det är ett hårt slag mot vanliga svenskar i behov av vård eftersom Sverige tyvärr kantas av orimligt långa vårdköer och då sjukfrånvaron har ökat kraftigt sedan 2010 (i sjukpenningtal ligger ökningen på otroliga 80 procent). Situationen kan förvärras när fler väljer bort de privata vårdalternativen, vilket gör den införda förmånsbeskattningen kontraproduktiv ur folkhälsosynpunkt. I flertalet analyser ser vi hur pågående sjukfall kan förkortas eftersom man snabbare kommer till specialistsjukvård med privata sjukvårdsförsäkringar.

Privata sjukvårdsförsäkringar har med andra ord en otroligt viktig uppgift att fylla. Av den anledningen bör samhället snarare värna medborgare som önskar avlasta den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Värt att komma ihåg är således att även de som har en privat försäkring också bidrar med skattepengar till den offentliga vården, vilket gör den införda skatten extra orimlig. Regeringen bör återinföra skattefriheten för sjukvårdsförsäkringar som avser hälso- och sjukvård genom arbetsgivare.

Markus Wiechel (SD)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (8)