Behovet av en ny kommunreform i Sverige

Motion 2019/20:2199 av Lars-Arne Staxäng (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att överväga en kommunreform med syftet starkare kommuner som kan erbjuda sina medborgare en bättre service, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Många av Sveriges kommuner står inför betydande framtida utmaningar. Dagligen kan vi ta del av redogörelser kring kommuner som har svårigheter att klara av sina uppgifter. I kommunernas ansvar ingår bland annat skola, äldreomsorg, socialtjänst, räddningstjänst och all annan service och omsorg. Utmaningen i framtiden ligger i hur kommunerna skall klara av att upprätthålla denna service. Det mesta tyder på att framtiden, jämfört med bakåt i tiden, kommer att medföra en mindre andel arbetsföra som skall försörja en större andel äldre i befolkningen. Vi ser också en allt mer växande urbanisering, där allt fler bosätter sig i eller i områden runt våra större städer, dels på grund av jobbmöjligheter dels på grund av att den kommunala servicen är bättre.

I början på 1950-talet genomfördes en större sammanslagning av ett stort antal kommuner i Sverige. Nästa reform kom på 1970-talet då kommunerna fick sitt nuvarande utseende, med vissa undantag. Det som däremot skapar problem är att kommunernas uppgifter har förändrats markant sedan dess. Hela tiden växer behovet av att sätta upp kommunalförbund liksom behovet av att samarbeta över kommungränserna när man ska få ihop helheten. Det gäller exempelvis gymnasieskolor, räddningsorganisationer eller fysiska planorganisationer. Tendenserna är tydliga, på flera håll räcker inte dagens kommunorganisation alltid till.

Det väsentliga för merparten kommuninvånare är att den kommunala servicen fungerar. Det kan bli förödande för ett samhälle när en kommun misslyckas med just detta och tvingas ta till stora avgifts- eller skattehöjningar för att bromsa en negativ utveckling. Sverige behöver ekonomiskt bärkraftiga kommuner i framtiden som har en stabil bas att stå på. För några år sedan genomförde Danmark en kommunreform, där en av de viktiga principerna var att en kommun skall ha minst 30 000 innevånare för att klara sig någorlunda självständigt. Även Norge har tagit steg under de senaste åren för att minska antalet små kommuner.

Det är självfallet så att alla medborgare vill att kommunerna även i Sverige ska klara sina åtaganden i framtiden. Den demografiska utvecklingen gör att kommunerna pressas genom att många kompetenta medarbetare går i pension samtidigt som behovet av mer omsorg ökar. Vi bör därför redan nu ta tag i och säkerställa framtidens kommunorganisation i Sverige.

Det bör dock beaktas att en sammanslagning av kommuner är en mycket omfattande process och kräver genomgripande utredningar och förhandlingar. Kommunerna har idag väldigt skilda ekonomiska förutsättningar, vilket är en utmaning i sig. Därför bör möjligheten till en kommunreform redan nu övervägas med syftet starkare kommuner som kan ge medborgarna en bättre service.

Lars-Arne Staxäng (M)