Folkmordet seyfo i läroplanen

Motion 2019/20:1918 av Robert Hannah (L)

av Robert Hannah (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisning om seyfo bör skrivas in i den svenska läroplanen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det har nu gått mer än 100 år sedan folkmordet seyfo, då över en miljon armenier, pontiska greker och assyrier/syrianer dödades vid Osmanska rikets sammanbrott i skuggan av första världskriget. Folkmordet utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad svält. De flesta dödades 1915–1916, men förföljelsen fortsatte. Idag är den kristna närvaron i Turkiet nästan utplånad. 70–90% av assyrierna utplånades.

Folkmordet 1915 organiserades av ungturkarna och utfördes av turkar och kurder. I Europa visste stormakter vad som hände, inklusive Sverige. Ingen ingrep. Efteråt begravdes frågan. Inget erkännande. Ingen upprättelse. De överlevande assyrierna blev kvar som förföljd minoritet i ursprungsländerna.

År 2010 erkände Sveriges riksdag seyfo som folkmord. Trots att forskare räknar seyfo som folkmord fortsätter turkiska forskare, med få undantag, att förneka. Det är förbjudet i Turkiet att tala om folkmord. I svensk läroplan finns skrivningar om världskrigen, Förintelsen och gulag. Men det saknas skrivningar om seyfo, utfört av Tysklands allierade under första världskriget. Vi menar att historieundervisningen ska innehålla seyfo, dels för brottet, dels för dess kopplingar till Förintelsen och Mellanöstern idag.

Före invasionen av Polen lär Hitler ha sagt: Vem minns väl folkmordet på armenierna? Ökad kunskap om seyfo beskriver inte enbart offren utan hur förövarnas metoder gått i arv till nazister och islamister. Dessutom är kunskapen om seyfo central för att förstå Osmanska rikets slut och Mellanösterns nya karta, med gränser som nu suddas ut.

Lika viktig som Förintelsen är för att förstå Europas moderna historia, lika viktig är seyfo för Mellanösterns moderna historia. Det ger bakgrund till Turkiets aggressivitet mot landets nationella minoriteter. Och vikten att göra upp med blodig historia för att försonas med offer och utveckla demokrati.

Det turkiska förnekandet har inneburit enormt lidande för överlevande. De som överlevde är döda, men de berättade för sina barn om det fasansfulla och deras barnbarn berättar. I sin doktorsavhandling En minoritets odyssé skrev Fuat Deniz om den smärta som gått i arv och hur seyfo är del av assyrisk identitet. Kännedomen om seyfo har ökat genom forskning, men Turkiets förnekande gör folkmordens överlevare livrädda för glömskan. Därför bör seyfo bli en del av undervisningen.

Robert Hannah (L)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-02 Granskad: 2019-10-02
Yrkanden (1)