Civilsamhällespolitik

Motion 2019/20:1091 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)

av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag kring hur staten kan stärka civilsamhällets oberoende och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på hur regelverk och tillsyn ska skärpas i syfte att förhindra att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer får offentligfinansierat stöd och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda Muslimska brödraskapets etablering i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda Muslimska brödraskapets kopplingar till terrorism och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa offentligfinansierat stöd till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det offentligfinansierade stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Civilsamhällets betydelse

Sverigedemokraterna sätter stort värde på det svenska civilsamhället. Civilsamhället har ett egenvärde och ska inte ses som ett redskap för politiker och den offentliga makten för att genomdriva sina politiska ambitioner. I civilsamhället uppkommer viktiga värden och identiteter genom mellanmänskliga relationer. I och med att egenvärdet finns inom civilsamhället är det följaktligen statens uppgift att beskydda och bevara civilsamhället. Genom de vänskapsband, sammanslutningar, föreningar och andra typer av konstellationer som återfinns i civilsamhället uppstår människors sociala liv. Traditioner och institutioner som vi värdesätter har ofta vuxit fram i samhället underifrån och uppåt, utan inblandning från staten. Att genomdriva politiska förslag som stärker civilsamhällets oberoende i Sverige är därför önskvärt.

Civilsamhället har många kvaliteter som är viktiga när det kommer till att bygga ett gott samhälle. De insatser som enskilda personer och olika föreningar inom civilsamhället gör kan bidra till att stärka det sociala kapitalet i samhället som helhet, samtidigt som dessa också kan ha stor betydelse för exempelvis kunskapsutveckling, folkhälsa, demokrati och kulturarvets bevarande.

Lokalsamhällen och hembygder som är starka, levande, trygga och har en god medborgaranda där människor osjälviskt anstränger sig för det gemensamma bästa, är mycket betydelsefullt för det goda samhällsbygget. Civilsamhället är en avgörande kraft i detta byggande. Helt grundläggande för bevarandet och upprätthållandet av ett starkt civilsamhälle är förekomsten av ett starkt socialt kapital inom samhället, vilket i sin tur förutsätter en stark gemensam identitet.

Civilsamhällets finansiering

I Sverige finns det många civilsamhälleliga aktörer som mottar offentligfinansierat stöd i form av olika bidrag från stat, kommun eller andra aktörer. Samtidigt har olika former av ekonomiskt stöd så som donationer från enskilda stor betydelse i många fall för viktiga verksamheter som drivs ideellt.

Att riksdagen under våren 2019 beslutade att återinföra gåvoskatteavdraget är något som Sverigedemokraterna ser positivt på. Att privatpersoner vill skänka pengar till konstruktiva civilsamhällesaktörer är något som bör bejakas och stimuleras, snarare än tvärtom. Avdraget kan bidra till att exempelvis organisationer som motarbetar folksjukdomar och stöttar samhällets svagaste, har en chans att få ett starkare stöd via privata ekonomiska donationer. Återinförandet av gåvoskatteavdraget gör att Sverige i en europeisk kontext blir ett mer normalt land, där avdrag av det aktuella snittet återfinns på många håll.

Demokratiska värderingar

En viktig faktor för att allmänhetens stöd för offentligfinansierat stöd till det civila samhället ska kunna upprätthållas är att detta stöd fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Mottagare av sådant stöd ska uppfylla vissa minimikrav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Allt annat är att visa bristande respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar.

Det är ett återkommande problem i Sverige att organisationer erhåller offentligfinansierat stöd trots att dessa haft våldsbejakande eller islamistiska tendenser. Detta har skett trots att det har förekommit att organisationer av nämnda slag uppmanar till lagbrott, inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper såsom yttrande- och mötesfrihet, inte ställer sig bakom män och kvinnors lika värde etcetera. Även om regeringen Löfven under mandatperioden 2014–2018 började adressera denna problematik något, så går det att gå mer kraftfullt fram. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen ska ta fram förslag kring hur regelverk och tillsyn ska kunna skärpas ytterligare så att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer inte ska kunna erhålla offentligfinansierat stöd.

Åtgärder mot våldsbejakande extremism och icke-demokratiska organisationer

Tanken bakom Center mot våldsbejakande extremism och dess verksamhet är bra. Centrets viktiga arbete med att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, är en utveckling som Sverigedemokraterna avser att noga följa. Att skärpa tillsyn och regelverk så att dessa försvårar för våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer att verka i landet är avgörande. Sverigedemokraterna vill att polisen och övriga berörda myndigheter får ökade resurser och bättre metoder för att kunna samverka och implementera det arbetet. Vi vill särskilt understryka behovet av att grundligt se över vilka organisationer som får offentligfinansierat stöd. Våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer, ska inte kunna komma undan med att erhålla offentligfinansierat stöd genom att signalera en viss värdegrund utåt samtidigt som den egentliga agendan är skild från denna uttalade värdegrund.

Muslimska brödraskapet i Sverige

I det svenska civilsamhället återfinns aktörer som kopplas samman med det islamistiska Muslimska brödraskapet (MB). Brödraskapets framfart i Sverige är av särskild betydelse att adressera politiskt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i närtid uppmärksammat MB i studier – en granskning som är efterlängtad och välbehövlig. MB har funnits i Sverige sedan 1970-talet och organisationen är dessvärre i stabil tillväxt. Organisationen är inte bara aktiv i det svenska samhället, utan i Europa i stort, där den främst etablerat sig genom olika organisationer som går under andra namn men som kan kopplas samman med MB. Det finns tecken på att även politiska företrädare i europeiska länder kan kopplas samman med MB. Organisationens mål i Europa baseras huvudsakligen på att tilltala muslimer som grupp snarare än majoritetssamhället, som är fallet i MB-aktivisternas ursprungsländer. Man strävar på lång sikt efter att bygga en islamisk stat, en utveckling som sker gradvis och delvis genom en viss form av anpassning till det europeiska värdsamhället.

Flera europeiska länder granskar och bevakar MB och dess europeiska gren. Ett exempel är en rapport som premiärminister David Cameron beställde 2014 för att öka den brittiska regeringens förståelse av MB och dess sammankoppling med extremism.[1] MB:s svenska gren är dock inte lika väldokumenterad. Att förstå hur rörelsen arbetar utan tillräcklig kunskap är särskilt svårt på grund av att MB har en dold struktur för utomstående. MB kan beskrivas som ett andligt brödraskap med ett globalt nätverk snarare än en renodlad organisation. Detta har medfört en låg kunskapsnivå i ämnet vilket också inneburit att MB:s olika grenar har lyckats etablera sig väl i Sverige. Tydligaste tecknet på dess etablering i Sverige var möjligen när föreningen Islamiska Förbundet i Sverige (IfiS), som har sitt säte i Stockholms moské vid Medborgarplatsen, etablerades i mitten av 1990-talet. IfiS koppling till MB framgår bland annat av att IfiS i sina stadgar och policydokument anger en direkt koppling till Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE), en organisation som forskare som studerar MB i Europa kopplar till MB:s övergripande organisatoriska struktur på makronivå.[2] IfiS verkar vidare efter samma grundläggande mönster som MB i Egypten har gjort under flera år, enligt Aje Carlbom, docent vid Malmö universitet.[3] Eftersom MB:s etablering i Sverige är relativt okänd, bör regeringen utreda MB:s etablering i landet.

Statliga aktörer som Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Sida och Allmänna arvsfonden har på olika sätt bidragit med ekonomiskt stöd till organisationer inom MB:s nätverk, men även kommuner är skyldiga till detsamma. Särskilt två organisationer inom MB:s nätverk, biståndsorganisationen Islamic Relief (IR) och Studieförbundet Ibn Rushd (SIR) har varit betydande bidragstagare, men även Sveriges Unga Muslimer (SUM) är en organisation värd att notera.

Det finns tydliga kopplingar mellan organisationer inom MB:s nätverk i Sverige och än mer extrema islamistgrupper såväl inom som utanför Sveriges gränser. Inte minst SUM har visat sig innefatta föreningar som har en salafistisk tolkning av islam, där ett antal medlemmar till och med deltagit i jihad efter att ha anslutit sig till terrorklassade organisationer. SUM är idag direkt eller indirekt påverkade av MB:s ideologi och blir i likhet med övriga organisationer inom MB:s nätverk i Sverige ofta tillfrågade i media när det gäller frågor som rör muslimer i Sverige. MUCF har tidigare fattat beslut om att avslå ansökningar om statsbidrag som SUM inlämnat med hänvisning till en rad kopplingar till våldsbejakande islamistiska miljöer.[4] Det har likaså visat sig att pengar som donerats till MB sedan hamnat hos terrororganisationer i andra länder, bland annat genom IR. Flera av MB:s olika grenar är terrorklassade av ett antal länder. Det råder inget tvivel om att rörelsen sedan länge har suspekta inslag, men för att tydligare se dessa samband bör regeringen tillsätta en opartisk och professionell granskning av MB:s kopplingar till terrorism. MB-kopplade SIR driver en lång rad olika studiecirklar i lokaler knutna till diverse olika muslimska organisationer i Sverige. På detta sätt lyckas de få bidrag för studieverksamhet som ofta rör utbildning i islam eller islamofobi. SIR arbetar på detta sätt aktivt med att öka MB:s inflytande i samhället samtidigt som man försvårar insyn i den egna verksamheten.

Utan att många förstår allvaret bidrar Sverige med offentligfinansierat stöd till MB:s huvudsakliga mål om att bygga en parallell islamisk sektor i Sverige som grundar sig på en form av islamistisk identitetspolitik. De önskar skapa ett parallellt muslimskt civilsamhälle med en etablering av olika institutioner som skolor, vårdinrättningar, kulturcentra eller moskéer. Nätverket ägnar mycket tid åt att förhindra att muslimer i Sverige exponeras för mycket för västerländska normer och värderingar, varför de gynnas av en viss form av segregation i samhället. Detta är naturligtvis ingenting som gynnar svenska skattebetalare, varför regeringen snarast bör stoppa offentligfinansierat stöd till grupper som ingår i MB:s nätverk samt säkerställa att inte heller kommuner finansierar MB:s verksamhet. Regeringen bör även utreda konsekvenserna av att organisationer som ingår i nätverket kring Muslimska brödraskapet redan har fått ta del av offentligfinansierat stöd.

Jonas Andersson i Linköping (SD)

Aron Emilsson (SD)

Angelika Bengtsson (SD)

Cassandra Sundin (SD)


[1] https://www.gov.uk/government/publications/muslim-brotherhood-review-main-findings

[2] https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28456.pdf

[3] https://www.svd.se/kontroversiell-islamism-sprids-i-sverige

[4] https://www.mucf.se/sites/default/files/mucfs_beslut_sum.pdf

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-01 Granskad: 2019-10-01
Yrkanden (6)