Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Motion 2018/19:2372 av Henrik Vinge m.fl. (SD)

av Henrik Vinge m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen avslår regeringens förslag om beställningsbemyndiganden avseende anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation.
  3. Riksdagen avslår regeringens förslag om beställningsbemyndiganden avseende anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering.

Motivering

Utgiftsområde 13 omfattar nyanländas etablering, diskriminering, jämställdhet och segregation. Sverigedemokraterna har under lång tid påtalat brister i den politik som förts på dessa områden och har också kunnat visa på omfattande ineffektivitet.

Sverigedemokraterna delar den grundläggande utgångspunkten att likabehandling ska råda och att vare sig kön eller härkomst eller övriga diskrimineringsgrunder ska påverka en människas möjlighet att leva, verka och uppnå sina drömmar.

Avsevärt minskade nivåer på flyktingmottagandet medför stora kostnadsbesparingar på utgiftsområdet, härrörande framförallt från den anslagspost som kallas Nyanlända invandrares etablering. Sverigedemokraterna motsätter sig ineffektiva och dyra etableringsåtgärder och anser det oacceptabelt att statliga medel går till exempelvis föreningar baserade på etnicitet och särskilda möjligheter som endast personer födda utanför Sverige kan ta del av. I stället bygger vår politik på att skapa ett samhälle för samtliga invånare, där den som kommit till vårt land förväntas och ges möjlighet att bli en del av vårt samhälle. De reformer vi gör inom andra områden, bland annat satsningar för en balanserad arbetsmarknad, en stark välfärd och ett levande näringsliv, kommer samtliga invånare till del och bygger ett sammanhållet Sverige.

Anslagsförändringar

1:1 Etableringsåtgärder

Anslaget dras in i sin helhet. Med Sverigedemokraternas övriga reformer på migrations­området skulle merparten av de asylavgöranden som väntar på avgörande snabbt kunna behandlas. Eventuella satsningar för att främja etablering bör i princip inte ske förrän ett asylärende avgjorts. En liten del av anslaget används i dag till informationsförmedling och uppföljning av invandrares etablering i samhället. Det är Sverigedemokraternas mening att detta bör kunna inrymmas inom bland annat Migrationsverkets uppdrag och de anslagsposter som kommer myndigheten till handa. Sverigedemokraterna föredrar åtgärder som riktar sig bredare mot hela befolkningen framför specialåtgärder riktade mot grupper som avgränsats på etnisk grund.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Anslaget minskar i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av partiets politik på det migrationspolitiska området, samt minskade kostnader för kommunerna i takt med att staten upphör att tvångsfördela nyanlända till kommuner vilka saknar kapacitet för detta. I praktiken innebär det att anslaget endast finns kvar för att fullfölja de åtaganden gentemot kommuner som dimensionerat sitt mottagande efter de förut­sättningar som gällt då staten lovat ersättningar i upp till 24 månader, samt för att erbjuda smärre ersättningar till de kommuner som kommer ta emot flyktingar fram till dess att svenskt asylmottagande beräknas upphöra.

1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

Anslaget dras in i sin helhet, eftersom Sverigedemokraterna motsätter sig en specifik etableringsersättning. Deltagande i och eventuella ersättningar för olika arbetsmark­nadsåtgärder ska inte baseras på om en person är nyanländ eller inte. Som en konse­kvens av att etableringsersättningen avskaffas kommer sannolikt en viss kostnadsöver­vältning på kommunerna att ske i form av ökade kostnader för försörjningsstöd. Denna övervältning blir väsentligt lägre än statens kostnader för etableringsersättning och kommunerna kompenseras i anslaget 2:1 under utgiftsområde 25.

1:4 Hemutrustningslån

Anslaget dras in i sin helhet då möjligheten till hemutrustningslån upphör. Hemutrust­ningslån finns i dag tillgängligt för den som omfattas av det kommunala flyktingmot­tagandet eller är inskriven på Arbetsförmedlingen och har rätt till etableringsersättning samt var minst 18 år vid mottagandet.

Sverigedemokraternas uppfattning är att grundläggande standard och boenden i Migrationsverkets regi bör tillgodose behoven för den som är på flykt och att ytterligare hemutrustning bör finansieras av egna medel. Ifråga om anhöriga skärps kraven gene­rellt avseende försörjning, varför hemutrustningslån inte heller ska behövas.

Antalet hemutrustningslån har mer än fördubblats de senaste fem åren, liksom det totala beloppet utbetalda lån. Hemutrustningslån fås med förmånligare villkor än vad som är fallet för vanliga låntagare. Möjligheten att inte behöva betala tillbaka lånet är stor. År 2017 beviljades anstånd på 11500 lån, vilket motsvarar 16 procent av det totala antalet lån. Totalt 42 miljoner kronor efterskänktes, vilket motsvarar 18 procent av det utbetalade beloppet samma år. Totalt har 700 miljoner kronor efterskänkts sedan hemutrustningslånen infördes år 1991. Ytterligare 900 miljoner bedöms av CSN som osäkra fordringar.

2:1 Diskrimineringsombudsmannen

Anslaget halveras då en nedläggning av myndigheten påbörjas. Det är Sverigedemo­kraternas analys att myndigheten fungerat bristfälligt och bidragit till rättsosäkerhet inom detta rättsområde då flertalet fall lösts genom förlikning i stället för att prövas rättsligt. Under de år som myndigheten existerat har den också flertalet gånger kritiserats för att verka opinionsbildande snarare än som en stödinsats för dem som är i behov av hjälp vid rättsliga tvister.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Anslaget utökas med 50 miljoner kronor för att stärka arbetet för kvinnofrid, och för att därtill förstärka och utvidga jourverksamheter. Våldsutsatta män och personer utsatta för hedersförtryck bör ha någonstans att vända sig, varför särskilda stödjourer med specialistkompetens anpassade efter deras situation bör utökas i antal. Inom anslaget omfördelas också en del befintliga resurser från så kallad jämställdhetsbudgetering- och integrering till just brottsoffer- och jourverksamhet.

Specificering av anslag under utgiftsområde 3:1

  • Utökat antal hedersjourer.

Hedersvåldet särskiljer sig från annat våld riktat mot kvinnor, då det inte sällan är en hel släkt som står bakom våldet, snarare än en enskild person. Det kan med andra ord vara svårt för den hedersutsatta att vända sig till en familjemedlem för att få stöd. För att bekämpa hedersvåldet anser Sverigedemokraterna att det är extra viktigt att utsatta har någonstans att vända sig. Endast ett fåtal av landets kvinnojourer har hedersvåld som särskilt kompetensområde. Vi vill av den anledningen att det inrättas fler jourer dit specifikt utsatta för hedersvåld kan vända sig, där personalen har särskild specialist­kunskap om hedersförtryck.

  • Ökat stöd till landets kvinnojourer.

Sveriges kvinnojourer gör ett fantastiskt arbete när det kommer till att hjälpa kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Kortsiktig finansiering och människor som arbetar ideellt gör dock verksamheten osäker. Bristande resurser kan även leda till att många kvinno­jourer ibland tvingas neka utsatta kvinnor plats. För att säkerställa trygghet och långsik­tighet i kvinnojourernas arbete förespråkar Sverigedemokraterna ett ökat stöd till landets kvinnojourer.

  • Nationellt centrum för kvinnofrid.

Sverigedemokraterna vill utöka stödet till verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) som delvis går ut på att utveckla den nationella stödtelefonen dit våldsutsatta kvinnor kan vända sig om de behöver råd och stöd, eller bara tala med någon om sina upplevelser.


3:2 Jämställdhetsmyndigheten

Anslaget halveras med 50 procent för innevarande år, och därefter med 100 procent nästkommande år. Sverigedemokraterna motsatte sig redan från början en ny jämställd­hetsmyndighet då behovet av denna bedömdes saknas. Regeringen har inte kunnat visa på några tydliga fördelar med denna myndighet och inte heller tagit hänsyn till de risker och nackdelar en ny myndighet kan föra med sig. Trots detta startade myndigheten officiellt sitt uppdrag i januari 2018. Med det i beaktande tar Sverigedemokraterna hänsyn till svårigheterna med att avveckla en myndighet med tillhörande anställd personal på stående fot, och avser därför att i ett första steg halvera anslaget för att påbörja en avveckling, för att sedan dra in anslaget i sin helhet.

3:3 Bidrag till kvinnors organisering

Anslaget tas bort i sin helhet. Sverigedemokraterna ställer sig negativa till olika former av bidrag som bygger på särbehandling. Ett riktat anslag till kvinnors organisering går emot våra principer och kan riskera att stjälpa jämställdhetsarbetet, snarare än att hjälpa det.

4:1 Åtgärder mot segregation

Anslaget tas bort i sin helhet. Sverigedemokraterna välkomnar visserligen regeringens ambition att motverka segregation men har en annan uppfattning beträffande hur segregationsbrytande åtgärder ska utformas. Ifråga om bland annat åtgärder för att främja etablering på arbetsmarknaden föredrar Sverigedemokraterna generella lösningar som är lika för alla medborgare framför åtgärder som riktas mot specifika grupper baserat på deras etnicitet. Dessa åtgärder återfinns inom andra utgiftsområden. Som en konsekvens av att anslaget föreslås upphöra avvisas regeringens förslag på nytt bemyndigande.

4:2 Delegationen mot segregation

Anslaget halveras då en nedläggning av myndigheten påbörjas. Mot bakgrund av regeringens tidigare resultat ifråga om segregationsbrytande åtgärder saknas skäl att anta att detta arbete mot segregation kommer att bli framgångsrikt eller mätbart. Ifråga om bland annat åtgärder för att främja etablering på arbetsmarknaden föredrar Sverige­demokraterna generella lösningar som är lika för alla medborgare framför åtgärder som riktas mot specifika grupper baserat på deras etnicitet. De mer effektiva och rättvisa åtgärder som Sverigedemokraterna väljer att prioritera återfinns inom andra utgifts­områden.

4:3 Obligatorisk förskola

För många som har utländska föräldrar och växer upp i så kallat utsatta områden upplevs majoritetssamhället som någonting annorlunda. Många kan vittna om främling­skap och svårigheter att bli en del av det svenska samhället. Detta kan leda till frustra­tion, hopplöshet och segregation. Den som står utanför det svenska samhället har också sämre möjligheter att stå emot förtryck och hedersnormer. För att underlätta för de barn som växer upp i utanförskapsområden vill Sverigedemokraterna att förskolan under vissa omständigheter ska vara obligatorisk för barn mellan tre och fem år. Förskolan ska då kunna fungera som ett fönster in i det svenska samhället. Förhoppningsvis ska detta kunna leda till att barn som växer upp i utanförskap ändå kan få med sig språket och en känsla av att det svenska samhället inte är någonting främmande utan istället någonting man har förståelse för och en relation till sedan barndomen.

Tabell 1 Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Etableringsåtgärder

238 430

238 430

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

13 196 275

3 299 069

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

3 707 530

3 707 530

1:4

Hemutrustningslån

202 863

202 863

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

124 984

62 492

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

72 919

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

334 039

+50 000

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

81 085

40 543

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

28 163

28 163

4:1

Åtgärder mot segregation

478 000

478 000

4:2

Delegationen mot segregation

22 195

11 098

Nya anslag

Obligatorisk förskola

+203 000

Summa

18 486 483

7 815 187

Henrik Vinge (SD)

Ebba Hermansson (SD)

Magnus Persson (SD)

Alexander Christiansson (SD)

Sven-Olof Sällström (SD)

Sara Seppälä (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (3)