Kooperativt företagande

Motion 2018/19:1771 av Teresa Carvalho m.fl. (S)

av Teresa Carvalho m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att se över möjligheten att de regleringsbrev och instruktioner som riktas till näringslivsfrämjande myndigheter också omfattar kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den 1 juli 2018 trädde den nya lagen om ekonomiska föreningar (prop.2017/18:185) i kraft. Den nya lagen förenklar och förbättrar förutsättningar att bedriva kooperativt företagande och ekonomiska föreningar. Kooperativa företag är en viktig del av det svenska näringslivet och enbart de 100 största kooperativa företagen omsätter 400 miljarder kronor årligen och har cirka 100000 anställda.

Kantar Sifo har undersökt hur svenska folket ser på kooperationen på uppdrag av organisationen Svensk Kooperation och den sammanfattande slutsatsen är att svenska folket är positivt inställda till kooperationen, men att kunskapen om associationsformen är låg, särskilt hos de yngre.

Kooperativa företag har genom sin affärsmodell inbyggda fördelar ur ett hållbarhets­perspektiv, men det finns också andra tydliga möjligheter som inte fullt ut tas tillvara idag.

Den ekonomiska föreningen har en självklar plats i vårt moderna samhälle. Med den nya teknikens möjligheter har delningsekonomin, där människor är medskapare och undanröjer mellanhänder, fått ett uppsving. Många vittnar dock om behovet av tydligare spelregler kring delningsekonomin. Genom att bilda en ekonomisk förening skapas en demokratisk och organisatorisk struktur för hur nyttorna kan fördelas, lagar och regler ska följas, utan att den bärande idén om medskapande går förlorad.

Ungefär var fjärde företagare i Sverige har för avsikt att sluta arbeta inom fem år, vilket betyder att ca 175000 företag står inför en generationsväxling. 27% av dessa riskerar att läggas ner för att det saknas arvtagare eller köpare. Det motsvarar nästan 50000 företag. Med mer kunskap och bättre stöd skulle en större andel av dessa kunna räddas kvar i drift genom personalövertagande.

För att samhället ska kunna dra nytta av de specifika fördelar som finns med kooperativt företagande behöver dock kunskapen om associationsformen höjas. Staten har en särskild möjlighet att bidra till att höja kunskapen om kooperationen via de myndigheter som på olika sätt har till uppdrag att stödja och utveckla det svenska näringslivet, men då behöver de få en tydlig instruktion om dess betydelse.

Regeringen styr sina myndigheter via regleringsbrev och instruktioner. Det är viktigt att de myndigheter som arbetar för att främja och underlätta företagande också inkluderar kooperativt företagande i sitt arbete. Genom att lyfta den kooperativa företagsformen i sina myndighetsinstruktioner ger regeringen en tydlig signal till sina myndigheter att behandla de olika associationsformerna lika.

Teresa Carvalho (S)

Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Eva Lindh (S)

Fredrik Lundh Sammeli (S)

Hanna Westerén (S)

Johan Andersson (S)

Kalle Olsson (S)

Per-Arne Håkansson (S)

Ingemar Nilsson (S)

Peter Persson (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-29 Granskad: 2018-11-29 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)