Lika villkor för hästnäringen

Motion 2018/19:1487 av Ola Johansson och Annika Qarlsson (båda C)

av Ola Johansson och Annika Qarlsson (båda C)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa hästnäring med övrig djurhållande näringsverksamhet på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kompensationsstödet och gårdsstödet så att hästverksamhet tillgodoses likvärdigt med andra areella näringar inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra strandskyddslagstiftningen och som ett första steg likställa stängsling, ekonomibyggnader och väderskydd för hästar med jordbruk, fiske, skogsbruk och renskötsel och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av konsumentlagstiftningen så att regler för försäljning av hästar och övriga levande djur skiljs från regler för försäljning av andra varor och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns cirka 360000 hästar i Sverige. Med 36 hästar per 1000 invånare gör det Sverige till en av de hästtätaste nationerna i Europa. Svensk hästnäring ger upphov till en samhällsekonomisk omsättning på 50 miljarder kronor årligen och skapar totalt ca30000 heltidsavlönade årsarbeten, varav många är på landsbygden. Hästnäringen har tagit ett stort ansvar för sin egen kompetensförsörjning, med utbildningar från gymnasie- till högskolenivå. Svenska ungdomars spetskompetens inom området ligger hästlängder före vad många andra länder kan erbjuda.

Sverige har dock under många år haft en kraftig urbanisering, till viss del en följd av rationalisering inom jordbruket som varit nödvändig för att hävda konkurrenskraften. Det har lett till igenväxning av åkrar och ödegårdar. På många håll, inte minst i Halland, har intresset för hästar inneburit ett lyft. Idag finns det till exempel fler hästar än det finns mjölkkor. Hästen blir en naturlig del av kretsloppet och bidrar till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald samt natur- och kulturvärden som den gjorde på den tiden då hästen var en oundgänglig arbetskamrat till lantbrukare och skogsägare.

Cirka en halv miljon människor rider regelbundet, och av dessa är ungefär 450000 kvinnor. Utöver dessa har ytterligare 500000 personer en regelbunden kontakt med hästar. Efter fotbollen är ridsport den största ungdomsidrotten. Forskning har visat att hantering och skötsel av hästar skapar en ansvarskänsla som främjar ett framtida ledarskap. Hästsport är en växande publiksport och spel på hästar, som är en möjlig­görare av den ovan beskrivna utvecklingen, innebär spänning och avkoppling för miljontals människor.

Utvecklingen framåt

Hästnäringen har en potential att ytterligare främja en utveckling som gör landsbygden än mer attraktiv för boende, arbetstillfällen och företagande, utöver de kvalitéer den redan erbjuder med öppna landskap, lugn och ro samt god sammanhållning i ett rikt föreningsliv. En sådan utveckling ger en grund för förbättrad samhällsservice, skolor och utökad kollektivtrafik.

Hästnäringen öppnar dörrar till arbetsmarknaden och erbjuder både det första jobbet, utbildnings- och karriärmöjligheter för den som väljer att gå vidare. Många av dessa jobb skapas på landsbygden och de flesta företag är etablerade där och kan efterfråga tjänster, alltifrån byggnadsarbete till ekonomi och redovisning.

Inför hästen är vi alla lika. Den ser ingen skillnad på härkomst, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Hästen är ett utmärkt verktyg för att skapa förståelse, gemenskap och sammanhållning mellan olika grupper och individer. Hästnäringen ska kunna öka sina insatser för att stärka hästens roll som verktyg för en bättre folkhälsa i Sverige. Den kan ha en läkande funktion för såväl kroppsliga som psykiska åkommor.

Jämlika stöd för hästnäringen

Hästarnas bidrag till det öppna landskapet går att likställa med mjölkkornas. Trots detta behandlas hästverksamheten olika i vissa stödformer inom den i EU gemensamma jordbrukspolitiken. Djurslaget häst är inte ersättningsgrundande för kompensations­stödet, vars syfte är att främja hållbara jordbrukssystem. Det borde inte vara avgörande vilket djurslag det är som används för att bruka marken. Även inom gårdsstödet särskiljs fortfarande hästen från andra djurslag. Sverige bör driva på för att förändra detta. Om hästföretagaren på sin gård har någon form av anläggning med läktare, ridbana eller liknande, kan gårdsstödet utebli för all mark på fastigheten. Denna regel slår hårt mot lantbruksföretagare där hästverksamheten utgör hela eller del av verk­samheten på gården.

Enhetlig tillämpning av PBL för gröna näringar

Enlig plan- och bygglagen finns ett undantag från krav på bygglov som omfattar ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Det är svårt för en hästföretagare att avgöra om en åtgärd omfattas av undantaget eller inte. Det resulterar i en osäker situation och kan åsamka extra kostnader för att i förväg kunna göra en rättslig bedömning av huruvida en tänkt utbyggnad kan genomföras eller inte. Sedan kommunen lämnat förhandsbesked om att bygglov krävs för en tillbyggnad kan det inte överklagas.

Ett förenklat strandskydd

Undantaget från strandskyddsreglerna gäller lika som ovan. Hästföretagare kan inte använda marker i områden nära vatten för bete och får inte lov att stängsla eller uppföra ens enkla byggnader såsom vindskydd etc. Strandskyddsreglerna måste förenklas så att även bostadsbyggande i attraktiva strandnära lägen kan tillåtas. I avvaktan på en sådan reform måste de undantag från strandskydd som idag gäller jordbruk, fiske, skogsbruk och renskötsel också omfatta hästnäring.

Levande djur i konsumentköplagen

Vid försäljning av en häst mellan en näringsidkare och en privatperson är det idag konsumentköplagen (KKL) som styr köpet samt en eventuell reklamation. KKL är utformad för att skydda privatpersoner som i handel med näringsidkare kan vara mycket utsatta. Det går inte att jämföra levande djur med en Iphone, ett par jeans eller ett paket frukostflingor.

Den nuvarande utformningen kan dock innebära oproportionerliga konsekvenser för näringsidkare vid handel med levande djur. Problematiken medför att många hästuppfö­dare för närvarande är högst tveksamma inför att sälja hästar till privatpersoner. Utan en förändring innebär detta att svenska uppfödare står inför en högst reell risk att förlora sin största marknad – försäljning till privatpersoner.

Ola Johansson (C)

Annika Qarlsson (C)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-28 Granskad: 2018-11-28 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (4)